Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Grunddata

ReferenskodSE/VA/50379/F 1/72
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/lSl34RIPSqcB0g1u7JrPk3
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland

Innehåll

Allmän anmärkningIndustri, järnbruk och masugnar. Gemensamma handlingar rörande bergsbruket: Förordningar och dylikt. En defekt kopia av konung Carl Gustafs stadsfästelse av drottning Kristinas brev den 26 mars 1647, varigenom allmogen från Axbergs, Hofsta och Kils socknar i Nerike erhållet nödtorftigt folks frihet från utskrivningar i avseende till den trägna och dagliga arbeten och körslar för Axbergs järn och svavelbruk 20/6 1655 (mapp 1/1).
Ett kungligt brev rörande utskrivningarna i Örebro län och stad 26/11 1660 (mapp 1/1).
Kungl. Maj:ts brev till Bergskollegium, varigenom, såsom förtydligande av 1696 års förlagsförordning, straffbestämmelsen stadgas för missbruk av de förlag, som bruksägarna lämna till bergsmän och hyttbrukarna. Under blåsningen och därefter finge intet tackjärn röras, innan tiondejärnet vare uttaget, och ej heller något järn bortföras utan förlagsmannens samtycke. Likaså vore den straff underkastad, som utan att vara därtill berättigad lämnade förlag till en bergsman och därigenom berövade den rätte förlagsmannen hans tackjärnsköp etc. Straffen för försyndelser mot den bestämmelsen varo första gången att med handklovar bliva uppslagen på väggen, andra gången att springa tre gatlopp, tredje gången att mista andelen i hyttan jämte privilegier 8/1 1704 (mapp 1/2).
Bergsmästaren Johan Kiellmans memorial till Bergskollegium angående följande angelägenheter för Filipstads bergslag, nämligen 1) Angående medlen för bergsmanshytteskogarnas bevarande från total undergång. 2) Angående huruvida det vore nyttigt för bergslaget att staden Filipstad bleve försedd med privilegier. 3) Angående hyttornas betjäning och fördelning av malmtäken vid vid Persbergs och Nordmarks gruvor. 4) Angående önskvärdheten att tiondetackjärnet betalas med kontanta penningar istället för att fraktas till skilda orter för att försäljas på auktioner 13/1 1719 (mapp 1/3).
Kungl. Maj:ts brev till Kammar och Bergskollegium angående riksdagens uttalande om åboernas prestanda å de av bruken skattelösta hemmanen 23/9 1847 (mapp 1/4).
Kungliga förordningar angående rekognitionsavgifterna för de till stångjärnssmide och masugnsdrift upplåtna kronoallmänningarna 22/11 1747 (mapp 1/5).
Bergskollegii skrivelse till bergmästaren Anders Stockenström med tillkännagivande huruledes Kungl. Maj:t föreskrivit att presidenten i Bergskollegiet med biträde av en notarie och en marktschreider komme att under sommarferierna resa först till de större gruvorna för att, i närvaro av bergmästaren samt gruvbetjäningen och bergsintressenter, som ville deltaga, göra sig underrättade om gruvornas tillstånd och beskaffenhet samt meddela råd angående gruvbrytningen m.m. 20/4 1757 (mapp 2/1).
Riksens ständers bergsdeputations protokoll, utgörande ett bestridande svar på stadsdeputationens förslag om höjning av tiondetackjärnsavgiften i anledning där av, att brist ansågs föreligga i Kronans uppbörd därav i förhållande till stångjärns och manufakturexperter. Protokollet innehåller en fullständig historik över berörda tiondes uppkomst 1485, då det bestämdes, att Kronan skulle hava tiondelen av malmen, som användes, och därefter, genom särskilda förordningar , skedde förändringen av tackjärnstiondet, tiondetackjärnsavgiften eller tiondeersättningen, olika för olika orter 29/8 1765 (mapp 2/2).
Kungl. Maj:ts nödiga förordning angående förläggares i Järnbergslagerna rättighet att för sina förlagsfordringar söka betalning i gäldbundna bergsmäns egendom 5/10 1772 (mapp 2/3).
Kammar och Bergkollegiernas kungörelse angående då gällande föreskrifter om bruksägares och åboers å de under bruken till skatte köpta hemman inbördes rättigheter och skyldigheter 30/1 1824 (mapp 2/4).
Kungl. Maj:ts skrivelse till Kammar och Bergskollegierna i fråga om sättet för åbos antagande å brukshemman, då vid åboledighet icke någon till åboskapet berättigad person av den sista åbosläkten finnes 3/2 1855 (mapp 2/4).
Kungl. Maj:ts brev till Bergskollegium angående en ny smidesförordning 7/5 1836 (mapp 2/5).
Kungliga Maj:s kungörelse angående vissa förändringar i författningarna rörande stångjärnssmidet och den grövre järnförädlingen 26/10 1838 (mapp 2/5).
Bergshantering: Ett häfte, innehållande dels instruktioner för de av Kungl. Maj:t deputerade, nämligen landshövdingen och bergsrådet Benzelstierna och assessorn Anton Svab jämte bergmästaren i orten Anders Stockenström och tvenne av den utsedda bruksägare samt en notarie vilka med tillhjälp av hammarsmedsåldermannen och en mästersmed hade att iakttaga beskaffenheten av den förbättring i stångjärnstillverkningen enat det tyska smidet, som brukspatronen Nils Kock utverkat sig nådigt tillstånd att bevisa genom försökssmide vid hans bruk Billingefors i Värmlands Dal, vilket de deputerade hade att bevista och därefter avgivna berättelse och utlåtande över de därvid gjorda iakttagelserna 12/7 1750 (mapp 5/1).
Dels ett memorial av brukspatronen Nils Kock angående nya härdens byggnad, härdredskapen och dess inläggning, formans och härdens ställning m.m. samt en särskild redogörelse över kolbesparingen vid hans nyuppfunna stångjärnshärd 4/6 1750 (mapp 5/1).
En av presidenten greve F. Gyllenborg till Kungl. Maj:t anförd kritik över Nils Kocks nya uppfinning till förbättring av stångjärnstillverkningen, med fästet avseende huvudsakligen på den av Kock utlovade kolbesparingen slutet av 1750 (mapp 5/3).
Utlåtande till Kungl. Maj:t av trenne ledamöter i Brukssociteten vilka närvarit vid de av brukspatronen Kock avlagda provsmiden på hans nya smidesförbättring 1751 (mapp 5/2).
En av brukspatronen Nils Kock till Kungl Maj:t avgiven förklaring i anledning av greve Gyllenborgs kritik 10/1 1751 (mapp 5/3).
Uppgift å det av brukspatronen Nils Kock vid sitt bruk Billingsfors anställda provsmide för sin nya uppfinning 18/3 1751 (mapp 5/4).
Uppgift å det vid Geijersholms bruk verkställda motprov i anledning av brukspatron Nils Kocks vid sitt bruk Billingsfors anställda provsmide för sin nya uppfinning till förbättrande av stångjärnssmidet 29/3 1751 (mapp 5/5).
Uppgift angående det vid Molkoms bruk verkställda motprov i anledning av brukspatronen Nils Kocks vid Billingsfors anställda provsmide för sin nya uppfinning 9/5 1751 (mapp 5/6).
Bergmästaren G.S. Kallstonii cirkulär till bruken angående begagnandet av sågspån vid stångjärnsberedningen till besparande av kolstybbe, Innehåller även besked om kolning och därvid använda metoder med olika resultat 10/6 1827 (mapp 5/7).
Järnstämplar och varumärken: Bergskollegii protokoll med fastställelse av uppritade järnstämplar för Storfors manufakturverk, nämligen en huvudstämpel och en bistämpel, som icke finge användas utan huvudstämpeln 19/7 1797 (mapp 8/1).
Förteckning på stångjärnsverken i Värmland, deras stämplar, ägare och smideskvantum utan årtal, men antagligen mot slutet av 1700-talet (mapp 8/2).
Förteckning över manufakturverken i Värmland med deras stämplar, ägare och smidessorter. Antagligen mot slutet av 1700-talet (mapp 8/2).
Bergkollegii utslag med bifall till krigsrådet J.L. Bäcks ansökan att vara befriad från den påbjudna bergsmansstämpelns åsättande å stångjärnstillverkningen vid Gammelkroppa bergsmanshammare 13/2 1837 (mapp 8/3).
Bergskollegii protokoll angående stämplarna å puddlingsjärnet vid Gammelkroppa 22/3 1847 (mapp 8/3).
Bergskollegii resolution med bifall till disponenten för Storfors och Bjurbäcks förenade stångjärnsverk, varunder jämväl hörde Hättälvs, Lillfors och Åminnefors hamrar, gjorda ansökan att utom de därstädes förut antagna bruksstämplarna få begagna stämplarna C _T_G och S B med krona 10/3 1842 (mapp (8/4).
Bergskollegii resolution med bifall till disponenten för Storforsverken gjorda anhållan att under den tid, som den införda lancashire-smidesmetoden begagnades, å den del av brukens stångjärnssmide, som åstadkommer med nämnda smidesmetod, måtte jämte någondera av de tillåtna bruksstämplarna åsättas det särskilda märket L A N C A S H såsom bistämpel. Samma märke jämte bruksstämpeln skulle även användas för stål och manufakturtillverkningen, som bereddes av lancashirejärn 29/3 1845 (mapp 8/5).
Bergskollegii resolution med tillstånd för Storfors bruksägare att märka manufaktur och ståltillverkningen med någondera av härovan angivna stämplar 6/10 1845 (mapp 8/6).
Bergskollegii protokoll angående Th Mitanders vid Lanfors bruk gjorda anhållan att till stämpling av brukets järn få använda några avtecknade järnstämplar, bland andra stämpeln ?, som befanns vara en av Storfors bruks stämplar och därför inte finge begagnas vid Lanfors 14/6 1849 (mapp 8/7).
Kommerskollegii bifall till Storfors Bruks Aktiebolags ansökan att till stämpling av stångjärnstillverkningen vid Storfors och Bjurbäcks bruk hädanefter såsom bistämpel få begagna märket "double weldet" 18/12 1867 (mapp 8/8).
Kommerskollegii bifall till Storfors Bruks Aktiebolags ansökan att vid stämplingen av de effekter, som enligt bessemermetoden tillverkades vid Nykroppa järnverk få använda något av Storfors eller Bjurbäcksverkens stämplar eller märket
S T O R F O R S även som bistämpeln B E S S E M E R 3/11 1876 (mapp 8/9).
Bergmästareämbetets meddelande till Storfors bruksägare att enligt skrivelse från Kommerskollegium den 14/6 1849 tillåtna stämpeln vore avlyst och skulle av stämplingsregistret avföras 30/3 1885 (mapp 8/8).
En uppgift angående Storfors bruks järnstämplar i England 1892 och i Frankrike 1893 15/10 1920 (mapp 8/10).
Hammarsmedslådan: Bergmästarens cirkulär angående förvaltningen av hammarsmedskassan samt utbetalning av understöd av den samma m.m. 5/4 1842 (mapp 7/1).
Tvenne uppgifter över lagstadda tjänsgörande smeder vid Storforsverken 1861-1863 (mapp 7/2).
Tvenne uppgifter å till understöds erhållande ur hammarsmedslådan anmälda smeder vid Storforsverken 1861-1863 (mapp 7/2).
Bruksförvaltaren Carl Österberg anhållan hos bergmästaren om utanordnande av understöd åt smeder vid Storfors 12/4 1882 Kvitt. räkn 1882-1890 28/3 1877? (mapp 7/3).
Bergmästarens tvenne utanordningar av av understöd ur Värmlands och Dals Hammarsmeds-hospitalkassa åt smeder vid Storfors och Bjurbäckens bruk 1887-1889 (mapp 7/3).
Bergsstaten: Protokoll vid Filipstads östra , västra och norra bergslagen sammankomst angående ombyggnad av manbyggnaden vid bergsfogdebostället 19/10 1814 (mapp 4/1).
Bergmästarens tvenne cirkulär rörande sammanslagning av de särskilda bergstingen för norra och östra bergslagerna till ett gemensamt bergsting samt angående kommissionär vid bergstingen 8/8 1836 (mapp 4/2).
Bergmästarämbetet: Bergstingsrätten protokoll innehållande ett av bergmästaren Frantz von Scheèle ingivet memorial, som upplästes för de inkallade hyttfogdarna, angående olägenheterna, som tid efter annan gjort sig gällande genom bristen på tjänligt storvirke till hyttornas behov. Han föreslår därför, att varje hyttlag å sina skogstrakter utsyna 10 å 12 växtliga och raka träd, som kunde bliva storvirke 20/4 1824 (mapp 3/1).
Bergmästarens föreslagna samt av bergslagens anbud antagna instruktion för hyttfogdarna i Värmland 12/12 1833 (mapp 3/2).
Bergmästarens cirkulär till hyttägarna om blåsningsjournalens förande 23/9 1841 (mapp 3/3).
Tvenne cirkulär från bergmästaren med infordrande av uppgifter angående bruksdriften vid Bjurbäcken 1838-1842 (mapp 3/6).
Bergmästarens cirkulär angående hytteägarnas skyldighet att till honom avgiva sina föreskrivna uppgifter om blåsningen vid hyttan 30/9 1841 och 30/9 1846 (mapp 3/3).
Bergmästaren Frantz von Schèels skrivelse till hytteägarna inom Filipstads bergslager med betygande av sin erkänsla, för det de oaktat bergstingens indragning fortfarande behagat utgiva den gamla tingsgästningstackjärnet, som utgjort 9/11-delar av hans inkomster 17/6 1852 (mapp 3/5).
Bergmästarens cirkulär angående ett bestämt lösningspris på tiondetackjärnet. Hyttelagen uppmanas att underrätta huruvida de ville leverera tiondetackjärnet in natura eller lösa detsamma efter bestämda priser 17/9 1855 (mapp 3/4).
Bergmästarens kungörelse om sammanträde med hyttfogdarna och hyttarbetare eller så kallade skråmötet innan Filipstads bergslagen och Uddeholms distrikt 10/11 1855 (mapp 3/2).
Bergmästarens tvenne cirkulär rörande stämpling av tackjärnet 7/12 1850 och 27/10 1856 (mapp 3/4).
Uppgift å tackjärnstillverkningen vid Nykroppa masugn 1861 (mapp 3/7).
Uppgifter å stångjärnstillverkningen vid Storforsverken för åren 1860-1862, 1864 (mapp 3/7).
Statistisk uppgift från Storfors rörverk 7/12 1912 (mapp 3/8).
Bergmästaregården i Filipstad: Sedan den åt bergmästaren i västra distriktet anslagna boställsgård den 7 maj 1755 nedbrunnit, och bruksägarna i Värmland och Dal till boställe bebyggt en år 1776 tillbytt tomt, benämnd Pilsgården, med tillåtet timmer från kronoskog, samt bergmästarna, var efter annan, innehaft detta boställe, intill dess bergmästaren Anton Sjögren med 1880 års utgång avgick från tjänsten, så hade genom beslut vid ett med Värmland och Dals bruksägare den 15 juni 1884 hållet sammanträde sex namngivna bruksägare vägrat bergmästaren Danielsson att tillträda bostället, som de tagit i besittning, under förklaring att något bergmästareboställe icke funnes. För den skull utverkade kronofogden Axel Hägg å Kungl. Maj:s och Kronans vägnar stämning till rådhusrätten i Filipstad dels å nämnda sex bruksherrar såsom personligen ansvariga för den husröta, som uppstått å bostället under den tid, som detta på grund av beslutet innehafts av bruksägarna, ävensom för den förlust som kronan lidit därigenom att en uthusbyggnad blivit nedriven och bortförd, dels och å samtliga bruksägare i Värmland och Dal för att svara i målet angående besittningsrätten till bergmästareboställets tomt med åbyggnader 11/8 1905 (mapp 3/9).
Avtryck av rådhusrättens i Filipstads utslag, varigenom bruksägarna förpliktades att till Kronan avträda bergmästarebostället den 31 mars 1906 med åläggande för tre bruksbolag och två namngivna personer dels att före avträdesdagen försätta bostället i laga skick och å tomten uppföra en uthusbyggnad i stället för den bortförda, dels och att i hyresersättning till förre bergmästaren C.F. Danielsson utgiva 7 års hyra med 1350 kronor per år jämte ränta och till bergmästaren P. Öberg 4 1/2 års hyra med lika belopp och räntor 18/12 1905 (mapp 3/9).
Avtryck av hovrättens dom, varigenom rådhusrättens utslag ändrades så till vida, att tillträdesdagen bestämdes till den 30 september 1908, samt att 13 uppräknade bruksbolag ålades att till den dagen iståndsätta bergmästarebostället och utgiva de av rådhusrätten bestämda hyresbeloppen 13/3 1908 (mapp 3/9),
Protokoll vid sammanträde med bruksägarna i Värmland och Dal för bestämmande av kostnadsfördelningen 8/8 1911 (mapp 3/9).
K. Bef. havandes resolution angående avhjälpandet av brister enligt hållen syn 18/4 1912 (mapp 3/9).
Protokoll vid sammanträde med bruksägarna angående uttaxering av byggnads-hyres-m. flera kostnader för bergmästarebostället 5/6 1912 (mapp 3/9).
Jernkontoret: Fullmäktiga i Jernkontoret medgivande för Storfors Bolag, att som bemälda bolag blivit ägare till 400 skeppund gammalt i Jernkontoret delaktigt smide, privilegierat för Molkoms bruk, delaktigheten i lånerätten för dessa 400 skeppund finge överflyttas på Storfors bruk 22/4 1845 (mapp 6/1) se även Storfors bruk 27 3/1.
Ledamöternas Walf. Peterson och J.A. Brinell skrivelse till Fullmäktige i Jernkontoret med överlämnande av ett av den enligt uppdrag utarbetat förslag till stadgande rörande Jernkontorets stipendier 9/2 1904 (mapp 6/2).
Förslag till bestämmelser rörande utgivandet av Jernkontorets tidskrift 1904 (mapp 6/3).
Förslag till underdånigt yttrande av Jernkontoret över Vattenfallskommitténs betänkande i vad anginge dels inrättandet av en permanent Vattenfallskommission och dels utarrendering av statens vattenkraft 1904 (mapp 6/4).
Promemoria rörande Vattenfallskommitténs betänkande 1904 (mapp 6/4).
Den formella behandlingen av frågan rörande utarrendering av statens vattenverk 1904 (mapp 6/4).

Kontroll

Skapad2015-08-31 08:41:13
Senast ändrad2016-01-22 11:15:59