Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Volym

[Dossierer, huvudserie]

Storfors bruk

Basic data

Reference codeSE/VA/50379/F 1/28
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/a14oJP5weqA4ff7XXI1Vx1
Archive institutionVärmlandsarkiv, Region Värmland

Content

General noteIndustri, järnbruk och masugnar, Hättälvs bruk: Beräkning av vattentillgången samt kostnaderna för en planerad smältsmedja vid Hättälvs bruk (mapp 6/5).
Svartsångs bruk: Privilegium för Petter och Ivan Olofssöner på en masugn vid Svartsång. för denna masugn skulle de njuta behövlig skog samt erhålla 5 års frihet utlagar 17/2 1624 (mapp 4).
Bergstingsrättens utslag på bergsmannen Sven Svenssons vid Svartsången skriftligen anförda klagomål mot sin granne bergsmannen Olof Pettersson däröver, att denne, som ägde 2/3 i stångjärnhärden, undandragit sig dess uppvärmning, så att han, Sven Svensson, vilken var ägare till en tredjedel, sett sig nödsakad att under 2 år uppvärma härden. Genom utslaget bestämdes den ordning, att härden av var och en av de båda ägarna hädanefter skulle uppvärmas 22/1 1780 (mapp 3/1).
Protokoll vid sammanträde inför berg o domhavanden med intressenterna i nedannämnda hamrar angående ägarnas till Svartsångs bergsmanshammare anmälda åstundan att få flytta och utlägga de vid Svartsången privilegierade 80 skeppund bergsmanssmide, varav brukspatronen Olof Hagberg ägde 2/3 och bergsmannen Erik Ersson 1/3, dels till Skarphytte och dels till Gammelkroppa hammare. Någon flyttning blev ej utav. 16/1 1810 (mapp 3/2).
Et intyg av A. Magnusson angående timmer, plank, bräder, stångjärn m.fl. materielier, som använts vid uppsättandet av den nya hammarsmedjan vid Svartsångs bruk 25/10 1844 (mapp 3/3).
Protokoll vid hållen hammarstämma med intressenterna i Svartsång 29/8 1844 (mapp 3/3).
Räkning med Svartsångs hammarlag av brukspatronen P. Wikland 26/2 1845 (mapp 3/3).
Hammarlagets anmärkningar mot denna räkning 1845 (mapp 3/3).
Egendomsbyte, varigenom brukspatron P. Wikland tillbyter sig bl. a. 1/16 i Svartsångs bergsmanshammare av J.G. Eriksson i Torskebäcken 5/9 1846 saknas? (mapp 3/4) se även hemmanet Svartsång 64 2/5.
Ett Färnebo häradsrätt utslag och ett uppskovsprotokoll i brukspatron P. Wiklands skuldfordringsmål mot Jonas Carlsson vid Yngshyttan och Petter Jönsson i Bäcken 1852 (mapp 3/6).
Kontrakt med till mästare vid Svartsångs bruk antagna hammarsmeden J. H. Tiderman och Petter Broqvist 1/11 1853 (mapp 3/5).
Färnebo häradsrätts tvenne uppskovsprotokoll 1853 och 1854 samt utslag i ett av bruksförvaltaren E.G. Wikland vid Svartsången instämt mål med yrkande om ansvar å hemmansägaren Anders Andersson i Norra Höjden, där att vid Svartsångs bruk anställda smeder. Som bevisning icke kunde förebringas, ogillades åtalet genom utslag 24/10 1854 (mapp 3/7).
Arvskifte efter brukspatronen Petter Wikland varuti bland tillgångarna upptages Svartsångs stångjärnsbruk 1/5 1868 (mapp 3/8).
En överenskommelse mellan delägarna i brukspatron Wiklands sterbhus 25/3 1868 (mapp 3/8).
Köpebrev, varigenom löjtnanten Chr. Wikland försäljer till brodern bruksägaren Erik Gustaf Wiklund 1/2 i Svartsångs bruks och lantegendom med tillhörigheter se även serie Ö 3:1 9/4 1872 (mapp 3/8).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 28/6 1872 (mapp 3/8).
Fastebrev för bruksägaren E.G. Wikland å nämnden hälft i Svartsång 6/6 1873 (mapp 3/8).
Jordeboks och äganderättsbevis för E.G. Wiklund 16/7 1869 (mapp 3/8).
Köpebrev, varigenom bruksägaren Erik Gustaf Wikland försälja till Gammelkroppa intressenter Svartsångs bruk med tillhörigheter 1/11 1875 (mapp 3/9) se även Svartsång en hel hytta 64 3/1.
Skarphytte och Bosjö bruk: Utdrag av Värmlands bergslags gamla jordeböcker rörande Skarphyttan 1625-1724 (mapp 1/1).
Bergmästarämbetets, på klagomål av kronsarrendatorn Claes Linroth, utfärdade förbud för bergsmannen Olof Olsson i Skarphyttan att i sitt arbete använda någon av Kroppa kronobruks torpare vid 40 daler silvermynts plikt för varje dag, han därmed bleve beträdd 9/1 1699 (mapp 1/2).
Bergstingsrättens resolution, varigenom på åtal av vederbörande bergsfogde Olof Dahlberg dömdes att böta 50 daler silvermynt, för det han från Åskagens masugn inköpt tackjärn till sina stångjärnshamrar vid Skarphyttan och Bosjön, änskönt privilegierna för dessa hamrar varo grundade på eget tackjärn 3/5 1723 (mapp 1/3).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag på bland annat Skarphytte masugn 1/11 1866 (mapp 1/4) se även Storfors bruk eganderätter 26 7/2.
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag å detta köp 30/6 1868 (mapp 1/4) se även Storfors bruk eganderätter 26 7/2.
Kommerskollegii resolution i anledning av Storfors Bruks Aktiebolags genom dess disponent Jonas Herlenius hos vederbörande bergsmästare gjorda anmälan att Skarphyttans bruk, där någon tillverkning ej förekommit under en lång följd av år, vare fullkomligt raserat 20/12 1884 (mapp 1/5).
Åskagens masugn: Ett av Bergskollegium den 13 debr. 1828 fastställt hyttemärke för Åskagens masugn, vilket av Bergmästareämbetet betygats den 13/12 1832 (mapp 5/1).
Färnebo häradsrätts utslag, varigenom bergsmannen C. P. Eriksson vid Åskagen och hans förmyndare brukspatronen G. Eriksson vid Torskebäcken blivit ålagda att till brukspatronen P. Wikland vid Svartsångs bruk utgiva värdet för det till låns bekomma 13 skeppund 5 lispund tackjärn 25/10 1842 (mapp 5/2).
Färnebo häradsrätts uppskovsprotokoll i ett av brukspatronen J.G. Eriksson i Torskebäcken, i egenskap av förmyndare för brodern C.P. Eriksson i Åskagen, instämt mål mot brukspatronen P. Wikland vid Svartsången med yrkande om åläggande för denne att återlämna eller ersätta det tackjärn och annat järn, som han år 1839 erhållit såsom lån 3/3 1843 (mapp 5/2).
Brandförsäkring i Länets Bolag av masugnen, kvarnen, rostugnen, maskinhuset och hyttstugan 3/8 1844 (mapp 5/3).
Utdrag av blåsningsjournalen vid Åskhagens masugn 1844 (mapp 5/1).
Kungl. Maj:ts dom i ett av brukspatronen P. Wikland på Svartsång vid Färnebo häradsrätt instämt mål mot bruksförvaltaren J.N.W. Uhr vid Gammelkroppa med påstående om ersättning för 8 skeppund 6 lispund 15 marker tackjärn, som fattats i ett av Wiklands i maj 1942 till Gammelkroppa levererat parti från Åskagens masugn, och hade denna brist enligt hans förmenande uppkommit genom felaktig invägning av tackjärnet vis ankomsten till Gammelkroppa. Wikland förlorade målet i alla rättsinstanserna och sist hod Kungl. Maj:t 16/3 1848 (mapp 5/4).
Hyttestämmoprotokoll för åren 1851, 1854, 1855, 1856, 1859 och 1860 samt 2 st räkenskapshandlingar för åren 1845 och 1856 (mapp 5/5).
Profilritningar och kostnads förslag över en del av vattenledningen mellan Boängsbäcken och Bergtjärn 28/8 1854 (mapp 5/6).
Bevis om delgivning av Bergmästareämbetets utslag, varigenom Åskagens hytteintressenta blivit ålagda att före den 1 november 1861 låta uppbygga en ny masugn vid Åskagen 14/7 1859 (mapp 5/7).
Spjutbäcks bruk: Bergskollegii resolution i tvistemål mellan ägarna av Elfbro hammare och ägaren av Spjutbäcks bruk angående bättre rätt till kolning på skogen till hemmanet Strand vid Kristinehamn. Vartdera bruket ägde hälften i hemmanet, men Elfsbro bruksägare räntan av hela hemmanet, och som det visades, att Elfsbro haft ständig kolning på hemmansskogen, blevo Spjutbäcks bruksägare förbjudna att där kola 14/11 1739 (mapp 2/1).
Köpebrev, varigenom Thure Gyllenspetz och hans fru Hedvig Frietzcky försälja till Gustaf Wahlund 3/4 och Erik Önqvist 1/4 i Vassgårda bruk samt i Spjutbäcks bruk, bestående av en stångjärnshammare med två härdar och 6 skeppund årlig hammarskatt jämte 1/2 mtl. skatte Spjutbäcks gård m. fl. uppräknade hemman, bland dessa 1/2 mtl. Possebergs säteri och 1/2 mtl. frälse Bobacken, samt några oskattlagda torp jämte en köpeskogstrakt- Westerviksskogen och en såg vid Spjutbäcken ävensom rätt till utsyning på Karaby skog samt slutligen Björkelunds kvarnar med 6 par stenar i närheten av Kristinehamn 20/6 1777 (mapp 2/2).
Ölme häradsrätts protokoll med bevis att intet klander mot lagfart å förestående köp blivit inom natt och år anmält 1/12 1781 (mapp 2/2).
Häradsrättens fastställande av en mellan kampanjerna Wahlund och Önqvist överenskommen delning, så att den förre bekom bruksegendomarna i dess helhet med undantag av vad som tillföll Önqvist, nämligen Björkelunds kvarnar, 1/2 mtl. Possebergs säteri och 1/2 mtl. Bobacken jämte mellangift 1/3 1785 (mapp 2/2).
Köpebrev varigenom Carl Daniel Löthner f. Wahlund, försälja till H. Dillner och hans fru f. Sundin Spjutbäcks bruk med 2 härdar och 600 skeppund privilegierat smide jämte tillhörande 1/8 mtl. Spjutbäcken, 1/4 mtl. Persbol, 1/4 mtl. Hugsterud, och 1/4 mtl. Bäcken, alla i Värnums socken samt 1/2 mtl. Ömling Ölme socken 7/5 1852 (mapp 2/3).
Fastebrev för brudspatronen Dillner och hans fru på detta köp 28/5 1853 (mapp 2/3).
Bergskollegii tillståndsbevis för bruksidkaren H. Dillner att vid Spjutbäcks bruk anlägga en knipphammare och 3 spikhamrar för tvenne hjulstockar 18/11 1852 (mapp 2/4).
Bergskollegii medgivande för H. Dillner att förändra den ena av de vid bruket nedlagda stångjärnshärdarna till klensmedshärd under tiden för manufakturverkets byggnad 21/12 1852 (mapp 2/4).
Tvenne inteckningsprotokoll rörande dödning av tvenne åren 1830 och 1834 ursprungligen beviljade inteckningar 21/11 1853 (mapp 2/3).
Inteckningsprotokoll rörande dödning av 3.333 Rdr. 16 shill. banko i en hypoteksinteckning å 16.666 Rdr. 32 sh. banko 27/5 1854 (mapp 2/3).
Bergmästareämbetets beviljande för ägaren till Spjutbäcks bruk av oinskränkt tillverknings och vågföringsrätt för en därstädes i gång varande stångjärnshärd 11/1 1855 (mapp 2/5).
Bergskollegii medgivande för H. Dillner att i manufaktursmedjan inrätta ytterligare tvenne spikhamra 16/1 1854 (mapp 2/4).
Bergmästareämbetets resolution, varigenom ägaren till Spjutbäcks bruk berättigas att därstädes uppföra en räckhärd, vari dock nedsmältning av tackjärn icke finge äga rum 14/12 1855 (mapp 2/5).
Tvenne instrument över förrättade hypoteksvärderingar å Spjutbäcks fastigheter 1853-1856 (mapp 2/3).
Bergmästarens bevis att brukspatronen H. Dillner anmält sig vilja vid Spjutbäcks bruk återupptaga tvenne nedlagda spikhamrar 1/10 1859 (mapp 2/4).
Köpebrev, varigenom sysslomännen i förre bruksägaren H. Dillners konkurs utförsälja till Johan Henrik Landberg Spjutbäcks bruk med 600 skeppund privilegierat smide, som jämte tillhörande hemman och lägenheter blivit vid å landskansliet förrättad auktion inropat av häradshövdingen E.W. Montan och därefter överlåtits på J.H. Landberg 23/11 1861 (mapp 2/6).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 29/11 1861 (mapp 2/6).
Fastebrev för brukspatronen J.H. Landberg å spjutbäcks bruk med tillhörigheter 10/1 1863 (mapp 2/6).
Köpebrev, varigenom brukspatronen Johan Henrik Landberg försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag, Spjutbäcks bruks med i Järnkontoret introducerat smide jämte hemmanen 178 mtl. skatte Spjutbäcken, 1/4 mtl. skatte Persbol, 1/4 mtl frälse Hugsterud, 1/4 mtl. frälse Bäcken, alla i Varnums socken, samt 1/12 mtl. skatte Ömling i Ölme s:n 29/4 1874 (mapp 2/7).
Lagfartsprotokoll för Storfors Bruks Aktiebolag å förutnämnda köp 12/5 1874 (mapp 2/7).
Tvenne vidräkningar mellan säljaren Landberg och Storfors Bruks aktiebolag 1874 (mapp 2/7).
Tvenne hypoteksräkningar på åren 1853 och 1857 erhållna hypotekslån 1874 (mapp 2/7).
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag å Spjutbäcks bruk med tillhörigheter 30/4 1875 (mapp 2/7).
Kommerskollegii resolution i anledning av Storfors Bruks Aktiebolag genom disponenten J. Herlenius hos vederbörande bergmästare gjorda anmälan att Spjutbäcks bruk blivit för mer än 20 år sedan raserat 20/12 1884 (mapp 2/8).
Lagfartsprotokoll utgörande bevis att förestående fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag även blivit antecknat i lagfartsboken 12/7 1913 se öv. serie Ö3:1 (mapp 2/7).
Nykroppa järnverk: Kostnadsförslag till en smältsmedja med 4 härdar samt en ånghammare vid Nykroppa 3/4 1876 (mapp 6/4).
Storfors rörverk: En promemoria rörande planerad anläggning av ett trådvalsverk vid Storfors samt kostnadsförslag för en sådam anläggning 31/3 1870 (mapp 6/3).
Kostnadsförslag till en ny smältsmedja med tre härdar samt en ånghammare vid Storfors 3/4 1876 (mapp 6/3).
Gemensamma handlingar rörande bergsbruket: Bergshantering. En bok innehållande Bergskollegii berättelse till Riksens ständer om vad som tilldragit sig vid bergverken i riket sedan sista riksdagen. Berättelsen börjar med Ädelfors guldverk. Därefter kommer silververken, nio till antalet, som börja med Sala silververk och sluta med silververket i Västerbotten. Sedan komma tio stycken kopparverk, som det första Stora Kopparberget och det sista Svappavaara i Torneå lappmark. Gruvorna till alla dessa verk finnas beskrivna, i ordningen följa nu järnverken, en myckenhet, gruvorna , tackjärnsblåsningen, stångjärnssmidet, manufakturverken, stenkolsgruvorna och skogarna 1751 (mapp 7) se även planerade industrianläggningar.
Planerade industrianläggningar: Kostnadsförslag för anläggning av gjuteri och mekanisk verkstad i trakten av Filipstad 1854 (mapp 6/1).
Kostnadsförslag för planerad sänkning av Backsjön i och för industribebyggelse 29/6 1854 (mapp 6/1).
Konceptanteckningar rörande planerad anläggning av en mekanisk verkstad vid Asphyttan 1856 (mapp 6/2).
Jämförande utredning rörande drift och anläggningskostnader vid anläggning av en mekanisk verkstad med ångdrift i Kristinehamn och vattendrift i Asphyttan 1857 (mapp 6/2).
Tillägg. Kostnadsförslag till en smältsmedja med 4 härdar och ånghammare vid Nykroppa 3/4 1876 (mapp 6/4).
Beräkning av vattentillgångar samt kostnaden för en smältarsmedja vid Hättälven 1876 (mapp 6/5).
Diverse verk se förteckning å Gemensamma handlingar rör. ? bergshantering en bok innehållande...... sid 25? (mapp 7).

Control

Created31/08/2015 08:41:13
Amended21/10/2015 16:29:00