Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Dossierer, huvudserie

Storfors bruk

Serien i kartonger, 1 - 129. Särskilda manuella register finnes.

 Volymer (130 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
11657 – 1863Bjurbäcks hammarskog: Wermlands Bergslags Häradsrätts utslag angående Nila Anderssons i Bjurbäcken å bruksegaren Thore Olofsson Ollenbergs vägnar anförda klagomål deröfver att tullnären och bruksegaren Mickel Hansson icke rättade sig efter den å hammarskogen förlidet år 1656 hållna häradssynen, dervid skogen delades mellan honom och Ollenberg sålunda att Mickel Hansson tilldelades skogen på norra sidan om Korgviksvägen och Ollenberg på södra sidan, Mickel Hansson hade förbjudit Nils Andersson att fortsätta med hugstret till en mila på Ollenbergs skog under påstående, att skogen blifvit honom tilldelad, påvisade att det funnes två Korgviksvägar, den ena nordligare, kallad stigen, som begagnades sommartiden och en sydligare som vore vinterväg, hvarintill hans skogsskifte sträckt sig, enligt hans påstående. Vidare klagades äfven att Mickel Hansson icke flyttat sina hus från Ollenberg grund vid Bjurbäcken samt huggit mycket på den odelade hytteskogen. Mickel Hansson tillhölls att låta Nils Andersson hugga i fred enär Korgviks sommarväg utgjorde skillnaden, förbjöds all huggning på hytteskogen, innan den blifvit delad, hvilket kunde ske efter Pingsthelgen, ålades att flytta husen till Pingstdagen vid äventyr af böter och förbjöds slutligen att sjelf eller genom de sina förneka Ollenberg hälften i Mälebäcksfisket 13.4.1657 (mapp 1/1).
Häradssynerättens protokoll orig. och afskrift dels vid förrättad delning af hammarskogen mellan hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg och tullnären Mickel Hansson för hvilken delning Korgviksvägen i skogen lades till grund , dels vid uppmätning och delning af hytteskogen mellan samtliga delegare i hyttelaget, dervid att vite af 50 daler stadgades för huggning å annans område 8-10/10 1658 2 afskrifter bilagda Bjurbäcks hytteskog (mapp 1/2).
Bjurbäcks bruks eller hammarskog: Handlingar rörande råskillnaden mellan Bjurbäcken och Asphyttan nemligen en defekt berättelse rörande landtmätaren Gabr. Torings undersökning af rågången mellan Bjurbäcken och Asphyttan 11.9.1668 (mapp 1/3).
Instrument öfver förrättad häradssyn å skillnaden mellan Bjurbäcken och Asphyttan 22.8.1670 (mapp 1/3).
Häradsrättens protokoll angående rågången mellan berörda bruk 18.10.1701 (mapp 1/3).
Bergstingsrättens fastställelse af Bjurbäcks bruksegares förlikning med Matts Svensson på Asphyttan för gjord åverkan, enär Svensson varit okunnig om råskillnaden, som nu förtydligades 15.5.1705 (mapp 1/3).
Lantmäteriprotokoll vid uppgåendet af rå och egoskillnaden mellan Bjurbäcken och Asphyttan 1759. 1767 (mapp 1/3).
Bjurbäcks hammarskog: Handlingar rörande råskillnaden i skog och mark mellan Hedenskogs masugn å ena sidan samt Bjurbäcken och Asphyttan å andra sidan nemligen, instrument vid förrättad häradssyn å nämnda råskillnad 26.6.1677 (mapp 1/4).
2:a protokoll angående vice lagmannen Hakon Fegerstiernas undersökning af rågångsförhållandena 9.2.1673 (mapp 1/4).
Protokoll rörande beslut om lagmanssyn 12.8.1678 (mapp 1/4).
Lagmanssynerättens protokoll öfver den omtvistade råskillnaden 12-14/8 1678 (mapp 1/4).
Konung Carl XI:s stadsfästelse å de hållna rågångssynerna 2.12.1679 (mapp 1/4).
Landtmäteriprotokoll rörande rösläggning af den ifrågavarande rågången 1733 (mapp 1/4).
Landtmäteriprotokoll rörande uppstakning och upphuggning af rålinierna mellan hvarje röse 1774 (mapp 1/4).
Protokoll rörande uppgåendet af rågången 1813 (mapp 1/4).
Skogen mellan Lungelfven och Bjuråsvägen, Instrument öfver verkställd delning mellan inspektoren Elias Linroth och tullnären Mickel Hansson af deras gamle samskog mellan Lungelfven och Bjuråsvägen 20.6.1677 (mapp 1/5).
Häradsrättens stadgade förbud, vid 40 marks vite, att begagna de tre sydligaste repen, innan om dessa blifvit särskilt resolverade, dock stode Elias Linroth och Mickel Hansson fritt att bruka de 13 rep, som dem blifvit tilldelta 19.9.1677 (mapp 1/5).
Protokoll vid uppgående af rösgångar och linier som förut ej funnes i skogen mellan Lungelfven och Bjurbäcks jern... 26.6.1690 (mapp 1/5).
Häradsnämndens på begäran af brukspatronen Elias Linroth meddelade upplysning och intyg om Bjurbäcks hammarskogs och hytteskogs belägenheter öster om Bjurbäckselfven och stora Lungen och hytteskogen på vestra sidan 13.12.1678 (mapp 1/6).
Förteckning på den skog, som enligt laga synedomar hörde till öfre och nedre Bjurbäcks hamrar samt till kronohammaren vid Asphyttan 1687 (mapp 1/6).
Häradsrättens för brukspatronen Elias Linroth utfärdade attest att skogen vore fullt tillräcklig för drifvande af hans hamrar 13.9.1690 (mapp 1/6).
Instrument angående afvittring och delning af skogen till Bjurbäcks östra hammare emellan brukspatronen Johan Linroth och Fredrik Mickelssons sterbhus genom dess fullmäktig Johan Asp 8.8.1693 (mapp 1/7).
Lagmansrättens dom på besvär af Johan Linroth, hvarigenom föreskrifves om vidtagande af bestämda ändringar i de vid delningar afskilda skogslotterna 2.9.1695 (mapp 1/7).
Insrument öfver förrättad verkställighet af lagmansrättens dom 9.5.1696 (mapp 1/7).
Bjurbäcks hytteskog: Häradssynerättens protokoll 2 afskrifter dels vid förrättad delning af Bjurbäcks hammarskog mellan hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg och tullnären Mickel Hansson, för hvilken delning Korgviksvägen i skogen lades till grund, dels vid uppmätning och delning af hytteskogen mellan samtliga delegare i hyttelaget, dervid ett vite af 50 daler stadgades för huggning å annans område 8-10/10 1658, orginalet och en afskrift bilagde Bjurbäcks hammarskog (mapp 2/1).
Skogen vid Emten: Tingsrättens dom i tvist mellan egaren af Bjurbäcks Bruk Tore Ollenberg, hvilken påstod att Emten blifvit lagd till Lungsunds socken och bergmästaren Gustaf Månsson Ekebohm, som förmente att, enär Emten af ålder hört till Warnums skogsbygd dem fortfarande skulle tillhöra densamma. Rätten dömde att Emten med sin skog vidarnjuter gamla häfder 24.11.1664 (mapp 2/2).
Instrument öfver förrättad refning och delning av skog envid sjön Emten emellan Bjurbäcks Bruk och hemmanet Emten 29.8.1673 (mapp 2/2).
Bjurbäcks Masugnsskog: Köpebref af Tore Olofsson Ollengren till Elias Linroth å bland annat Bjurbäcks masugnsskog 11.5.1664 (mapp ? se även Bjurbäcks Bruk 18 2/5.
Bjurbäcks hytteskog: Bruksegaren Elias Larsson Linroths besvär hos Hofrätten deröfver att vid en år 1677 förrättad häradssyn å egoskillnaden mellan Bjurbäcken m.fl. verk samt Johan Karlströms egande Hedenskogs hytta, som för några år sedan blifvit privilegierat, Bjurbäcks gamla hytta blifvit fråntagen dess utskog, samt år 1678, då han förlorat än mera skog, hvarför han utbeder sig, att Hofrätten måtte förordna häradshöfdingen Hindrik Larsson Eding eller någon annan för att skilja i denna skogstvist 1678 (mapp 2/3).
Bjurbäcks hytteskogar: Landtmäteriprotokoll med beskrifving öfver egoskillnaden i skog och mark mellan Hedenskogs i Fernebo socken och Bjurbäcks hytteskogar i Lungsunds socken. Protokollet innehåller äfven en beskrifning af det på Bjurbäcks bruksskog belägna, af assessorskan fru Juliana Linroth den 12 dec. 1732 skatteköpta 1/8 mtl Gäddtjärn 1733 (mapp 2/4) Angående ett till sina gränser i söder i samma protokoll boskrifvet hammarrep på Asphytte hytteskog i maj 1733 se särsk. akt.
Bjurbäcks hytteskog: Landtmäteriprotokoll i 2 ex och beskrifning äfven i 2 ex öfver förrättad delning af Bjurbäcks hytteskog mellan delegarne i Bjurbäcks hytta, nemligen Bjurbäcks bruksegare Jonas Jansson vid nedre Bjurbäcken och Carl Ersson i Skälstabacken samt egarne af 1/2 mtl Näfverviken af Joh.Ad. Fineman 1801, 1802 (mapp 2/5).
Fernebo Häradsrätts fastställelse af karta med beskrifning öfver denna delning af Bjurbäcks hytteskog 2.11.1803 (mapp 2/5).
Angående dess delning. Fernebo Häradsrätts protokoll angående ett af enkan Lisa Nilsdotter, Olaf Nilsson och Per Roman, såsom egare af 1/2 mtl Näfverviken och 1/16 i Bjurbäcks hytta, instämt mål mot Bjurbäcks bruksegare, Carl Ersson i Skälstabacken och Jonas Jansson vid Nedre Bjurbäcken med påstående att från den pågående delningen af Bjurbäcks hytteskog måste undantagas skogen norr om Näfverviken, som utgjorde deras ängeskog, hvaremot de sålunda instämde afgifvit en genstämning angående den den påstådda ängeskogens beskaffenhet. Mellan parterna träffades den öfverenskommelsen eller förening att Näfvervikens egarne afstodo hälften af den s.k. Norrskogen till allmän delning att hytteandel deltaga gemensamt i denna hälft. Samme egare förbehölls sig mulbetet på hela hytteskogen öster om sjön Lungen med undantag dock att, om de skulle finna för godt att anlägga ett torp på den frångångna skogen, torparen i sådant fall egde att beta sina kreatur på deras utskog. Denna förening fastställdes af Häradsrätten 22.2.1802 (mapp 2/6).
Kammarherren Claes af Geijerstams besvärinlaga till Kongl. Maj:t 1860. Kongl. Maj:ts utslag på de besvär, som kammarherren Claes af Geijerstam, i egenskap af disponent för Storfors Bolag, anfört deröfver att Konungens Befallningshafvande på ansökan af Jonas Andersson i Storhult och Jan Nilsson i Vännemyra genom beslut den 28 aug. 1860 förordnat landtmätaren Bergman att förrätta laga skifte å Bjurbäckens samfälta hytteskog, Huru Storfors Bolag vore egare till såväl hela hemmanen Storhult och Vännemyra som hytteskogen, der Jonas Andersson, hvilken vore åbo på 1/8 mtl Storhult och Jan Nilsson, såsom åbo på 1/8 mtl Vännemyra, icke egde annan rätt än att hemta hvad till deras husbehof erfordrades. Kongl.Maj:t förklarade saken vara af den beskaffenheten att den icke kunde till pröfning upptagas 25.2.1861 (mapp 2/7).
Egodelningsrättens utslag, hvarigenom skiftesförrättande landtmätaren Bergman förklaras jäfvig såsom förrättningsman, enär han varit Jonas Andersson och Jan Nilsson behjelplig med affattande af förklaringar öfver kammarherren af Geijerstams besvär hos Kongl. Maj:t 5.4.1861 (mapp 2/7).
Kongl. Majt:s utslag som fastställer Egodelningsrättens utslag 17.12.1861 (mapp 2/7) se även Storhult Nr 1 63 5/2.
Afslag på sökt delning. Kungl. Maj:ts utslag med ogillande af de besvär, som åboerna Jan Nilsson i Wännemyren och Jonas Andersson i Storhult anfört öfver Fernebo Härads Egodelningsrätts den 5 april 1861 meddelade utslag, hvarigenom de åtgärder förklarades vara utan laga verkan, som vidtagits i anledning deraf att, sedan Kon. befh:de på ansökan af klagandena Jan Nilsson och Jonas Andersson förordnat landtmätaren N. Bergman att förrätta laga skifte å Bjurbäcks samfäldta hytteskog, och bruksdisponenten kammarherren Claes af Geijerstam deröfver besvärat sig hos Kungl. Maj:t, samt Jan Nilsson och Jonas Andersson afgifvit förklaring, landtmätaren Bergman varit dem behjelplig med affattandet deraf och derigenom gjort sig jäfvig såsom förrättningsman 10.3.1863 (mapp 2/8).
Storfors Bruksskog: Handlingar rörande råskillnaden mellan Storfors Bjurbäcken nemligen, Instrument öfver förrättad häradssyn å skillnaden mellan Storfors och Nykroppa, åena sidan, samt Bjurbäcken med dess tillhörigheter å andra sidan 24.5.1679 (mapp 4/1).
Instrument öfver uppgående och rösläggning af rågången mellan Storfors och Bjurbäcken 23.8.1726 (mapp 4/1).
Filipstads Bergslags Häradsrätts protokoll rörande förenämnda rågång 15.10.1753 (mapp 4/1).
Samma Häradsrätts protokoll angående samma rågång 22.1.1754 (mapp 4/1).
Utdrag af Clas Wahlunds beskrifning öfver råskillnaderna omkring Storfors Bruksskog, upptagande jemväl rågången mot Bjurbäcks Bruksskogar 1748, 1749, 1754 och 1760 underskrifven av Clas Wahlund 25.4.1761 (mapp 4/2).
Filipstads Bergslags Häradsrätts fastställelse af rågången och deröfver upprättade kartor, såvida den sträckte sig till Herrhults, Svartsångshyttans, Skarphyttans och Asphyttans egor, hvilkas egare varit till Rätten instämde och förklarat sig icke hafva något mot fastställelsen att invända 16.11.1768 (mapp 4/2).
4 st Tingsprotokoll rörande öfvriga rågrannars medgifvande till fastställelsen af rågången och kartorna 1768, 1769, 1771 (mapp 4/2).
Matlångs skog: Ett häfte innehållande dels en af häradshöfdingen Moback till egaren af Ackkärss hammare Johan Camitz meddelad upplysning att år 1636, då Petter Flygge och Arvid Persson gemensamt vore egare af Ackkärrs och Matlångs hamrar, öfverenskommo dessa, att 1/2 ten af Matlångs gård och skog skulle höra till Matlångs och andra 1/2 ten till Ackkärrs hammare, ? Flygge vidblef Ackkärrs hammare och Arvid Persson Matlångs 13.4.1713 (mapp 4/3).
Dels tingshandlingar i tvistemål mellan de respektive egarne af Ackkärrs och Matlångs Bruk brukspatronen Joh. Camitz och häradshöfdingen Olof Lundstedt angående delning af Matlångsskogen dem emellan 1719, 1722 (mapp 4/3).
Lungsunds Krono-allmänning: Skogsprivilegier, Bergmästaren Jonas Snacks meddelade tillstånd för .. Johan Linderoth vid Bjurbäcks Bruk att uti allmänningsskogen vestan för Emtensjön uppkola en stor myckenhet vindskog, som låge och förruttnade. Kolen skulle framforslas till Bjubäcks masugn för att upplåsas 30.3.1680 (mapp 5/1).
Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Jonas Snack med anledning af inspektoren Elias Linroths anförda klagomål deröfver att förre bruksegaren Thore Ollenberg förhållit honom de dokumenter, på hvilka han kunde försvara Bjurbäcks Bruks rätt till åtskilliga skog, hvarför han hos kollegiet anhållit, att till Bjurbäcks hytta måtte tilldelas en 3/4 mil derifrån belägen liten allmänning vid sjön Emten, hvilken han ville lösa af Kongl.Maj:t och Kronan. Bergmästaren anmodades att efter hållen undersökning afgifva berättelse om den sökta allmänningen till Bjurbäcks hytta 15.7.1681 (mapp 5/2).
Bergskollegii protokoll rörande bergmästaren Jonas Snacks hållna undersökning af Lungsunds allmänning samt angående inspektoren Elias Linroths ansökan att få berörda allmänning till sitt odalbruk Bjurbäck, under förmenande att Matlångens eller Ackkärrs hamrar icke kunde ligga något hinder i vägen. Vidare hade Elias Linroth anhållit om kollegii åläggande för fru Sigrid Ekehielm å Kungsskogen att betala honom för 4 st grufve ängar, som hon oförpassade utan orlofsedlar mottagit m.m. Kollegiet resolverade att för kännedom af allmänningsskogen storlek m.m. det vore nödigt, att densamma affattades af landtmätare, innan skogstilldelning kunde ske 20.12.1681 (mapp 5/2).
Lungsunds kronoallmänning: Bergskollegii skrifvelse till landshöfdingen Gust. Lilliecrona i anledning af inspektoren Elias Larsson Linroth berättelse att i Lungsunds socken skulle finnas en kronoallmänning, hvilken han sökt att bekomma till understöd åt sitt bruk vid Bjurbäcken i synnerhet masugnen, all den stund han lede stor brist på skog. Allmänskogen hade visserligen blifvit undersökt af bergmästaren Jonas Snack, och man vore icke obenägen att gå inspektoren Linroths önskan till mötes, för såvida det icke kunde vara andra till förfång. Då Kollegiet icke kände till kronallmänningens storlek och beskaffenhet, anmodades landshöfdingen låta derom hålla en undersökning i deras närvaro, som på ett eller annat sätt vore deri intresserade, hvarigenom en edsvuren landtmätare borde affatta allmänningen, och när kartan däröfver inkomme , skulle Kollegiet afgifva sitt utlåtande 10.5.1682 (mapp 5/3).
Bergskollegii ytterligare anmodan till landshöfdingen Lilliecrona att genom landtmätare låta aftaga hela allmänningen med den skog, som Ackkärrs och Matlångs hamrar betjenade sig af, likaså Kungskogs särskilda skog såväl som Bjurbäcks enskilda skog hvarefter landshöfdingen i bergmästarens och bruksintressenternas närvaro torde göra sig underrättad, huru mycket hvardera af dessa sökte bekomma af allmänningen enligt den upprättade kartan. Beträffande Linroth, hvilken mot betalning sökte bekomma samma allmänning till sitt Bruks vidmakthållande, om det icke kunde ske på annat sätt, så borde han proportionsvis tilldelas så mycken skog, som de andra Bruken kunde undvara 8.1.1683 (mapp 5/3).
Skogsprivilegier, landtmätaren G. Thorings uppgift på den skog, som han jemlikt åberopat resolution och order tilldelat inspektoren Linroths Bruk vid Bjurbäck, nemligen af westra Ackkärrstorps inkräktade skog trakten Emtudden åt Bygdbåtshöjden efter Kvärnmyren upp till Bastfoten samt af allmänningen vid sjön Emten på östra sidan söderut ifrån Bygdbåtshöjden 1400 alnar och på vestra sidan från Pukhöjden söderut 1400 alnar att deraf betjena sig af torrskogen, till dess Bergskollegiet kunde vidare resolvera angående denna skogstilldelning 26.10.1683 (mapp 5/4).
Bergskollegii resolution orig. ocg afskrifter hvarigenom förestående interims skogstilldelning godkännes, och inspektoren Linroth tillerkännes rättighet att till blåsningarne vid Bjurbäcks masugn fritt skola af de beskrifna trakterna, hvarigenom Kollegiet finner sig benäget att vid blifvande delning af allmänningen mellan Bruken tillägga Bjurbäcks Bruk dess tillkommande andel 20.12.1683 (mapp 5/4).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog: En skrifvelse från Bergskollegiet till landshöfdingen Didrik Wrangel, hvari framhålles, att enligt bergmästaren Ceders undersökning Kroppa kronobruk icke vore i behof af någon särskild skog, och att för öfrigt Lungsunds allmänning låge för långt aflägset, för att derunder brukas, men att det icke vore till Kungl.Majt:s fördel, om allmänningen låge obrukad. Derför funne Kollegiet rådligt, att densamma mot årlig rekognition delades proportionsvis mellan de närmaste jernverken. Vidare omförmäles, huruledes fru Sigrid Ekehielm anhållit att till Kungskogs masugn få behålla en beskrifven skogstrakt, som hon påstått af urminnes hafva tillhört Kungskogshemmanet och att dessutom erhålla nödig tilldelning af allmänningen. Landshöfdingen anmodades derför låta undersöka, hvilka trakter af allmänningen de närmast belägna Bruken och i synnerhet Kungskogs masugn nödvändigt behöfde, samt hvilken årlig rekognition hvart och ett af dem deremot kunde påläggas. Slutligen borde landtmätaren Petter Mört förordnas att beträda vid skogstilldelningen, enär fru Sigrid Ekehielm velat göra gällande, att landtmätaren Thoring, hvilken affattat allmäningen, vore hennes motpart 23.12.1687 (mapp 5/5) se även Kungskogs masugns rekognitionsskog 117 1/6 avskrift.
Inspektoren brukspatronen Elias Linroths skrifvelse till Bergskollegiet med förmälan, huruledes fru Sigrid Ekehielm, hvilken åtnjutit stora förmåner för flyttningen af Kungskogs masugn, bland andra 12 års frihet från tiondet, genom landtmätare fått sig skog tilldelad från lungsunds allmänning, under det han sjelf, som nybyggt Bjurbäcks masugn utan att begära några frihetsår, och som genom flera resolutioner erhållit Kollegii löfte att få blifva delaktig af allmänningen, icke blifvit tilldelad någon skog, hvarför hananhåller om skogstilldelning ifrån medelpunkten mellan Pukhöjden och Björnfallet ner till Damkärren med Bergskollegii resmisso? resolutionderå å samma handling till landshöfdingen Didrik Wrangel med anmodan att väl förse inspektoren Linroth med skog 29.5.1688 (mapp 5/6).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog anslagen Bjurbäcks hytta: Skogskommissionens protokoll öfver förrättad tilldelning af följande beskrifna skogsområden från Lungsunds kronoallmänning nemligen, åt fru Sigrid Ekehielm till Kungskogs masugn 1 1/2 fjerdingsväg i längden och ungefär 1/2 fjerdingsväg i bredden samt åt inspektoren Elias Linroth 3300 alnar i längden och 1000 alnar i bredden, och återstode till andra behöfvande ett allmänningsområde af 1/4 mil i längden och 172 fjerdingsväg i bredden 15-18/8 1688 (mapp 5/7).
Skogskommissionens betänkande rörande den förrättade skogstilldelningen 28.8.1688 (mapp 5/7).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog tilldelad Bjurbäcks hytta: Bergskollegii resolution orig. och 2 afskrifter med fastställelse för inspektoren Elias Larsson Linroth af den skogstilldelning från Lungsunds från Lungsunds kronoallmänning till Bjurbäcks hytta som han mot en årlig rekognitionsavgift af Skogskommissionen den 18 aug. 1688 erhållit, dock med undantag af de på skogen befintliga ängar och fiskelägenheter 8.12.1688 (mapp 5/8).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog tilldelad Bjurbäcks masugn: Bergskollegii resolution angående de rekognitionsafgifter, so årligen borde erläggas för de på kronans allmänningar undfångna tilldelningen 20.12.1690 (mapp 6/1).
Bjurbäcks Rekognitionsallmänning: Bergmästaren Nath. Ekmans undersökning i hvad mån skogsrekognitionsavgifterna för allmänningarne blifvit inbetalde till dåmera aflidne bregsfogden Olof Nordenfeldt 27.1.1730 (mapp 6/2).
Utdrag af bruksböckerna, utvisande att rekognitionsafgift för Bjurbäcks allmänning blifvit till bergsfogden Nordenfeldt betald för åren 1697-1717 (mapp 6/2).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog anslagen Bjurbäcks masugn: Skogsöretaxering, instrument öfver en af bergmästaren förrättad taxering af den Kronoallmänningstrakt, som den 18 aug. 1688 blifvit Kungskogs masugn anslagen, jemte de andra tvänne trakter, som efter Bergskollegii resolutioner den 20 dec. 1683 och 8 dec. 1888 blifvit Bjurbäcks masugn till nyttjande upplåtna, hvilka 2:a skogstrakter af biträdande landtmätaren nu sammanslogos till en enda skog, för utrönande af den rekognitionsafgift , som borde åsättas berörda skogstrakter 31.8.1734 (mapp 6/3).
Bergskollegii resolution 1 orig. 2 afskrifter hvarigenom Kollegiet låter bero vid den årliga rekognitionsafgiften af 7 daler 26 öre silf.mt. som förut blifvit erlagd för den Bjurbäcks masugn anslagna kronoallmänningstrakten, enär masugnsinnehafvaren dermed förklarat sig nöjd 22.2.1742 (mapp 6/3).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog: 2a sammanhängande afskrifter, innehållande Bergskollegii resolution angående den skogsrekognitionsafgift, som innehafvaren af Bjurbäcks masugn komme till Kongl. Maj:ts Kronan att erlägga för den kronoallmänningstrakt, hvilken geom Kollegii resolution den 20 dec 1683 och den 8 dev. 1688 blifvit till berörda masugn upplåten 22.2.1742 (mapp 6/4).
Bergskollegii resolution angående den skogsrekognitionsafgift, som innehafvaren af Kungskogs masugn komme att erlägga för den i Lungsunds socken belägna kronoallmänningstrakt, hvilken genom Kollegii resolution den 18 aug. 1688 blifvit berörda masugn anslagen 22.2.1742 resolutionerna innehåller fullständiga beskrifningar af skogstrakterna (mapp 6/4).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog. Långholmen i sjön Emten: Domboksprotokoll rörande på assessor J.G. Linroths begäran anställdt vittnesförhör med två ålderstigna män, som intygade, att ängen på Långholmen brukats af andra, men att skogen derstädes tillhörde den del af allmänningen som vore anslagen Bjurbäcks Bruk 12.2.1757 (mapp 6/5).
Rättegångshandlingar angående ett milkol, som assessor Linroth låtit kola på Långholmen, och som bergmästaren Gust. Lundstedt å Emterud låtit bortföra till sitt Bruk Matlångshammare nemligen, instrument öfver förrättad syn å Långholmen i anledning häraf, dervid synemännen funna, att nämnda holme låge inom den rålinie som genom Bergskollegii resolution den 22 febr. 1742 blifvit bestånd vid tilldelandet åt assessor Linroth, såsom egare af Bjurbäcks masugn, af den vid sjön Emten belägna kronoallmänningstrakt emot en viss årlig rekognitionsafgift 27/3 1766 (mapp 6/5).
Bergstingsrättens prot. i assessorn J.G. Linroths instämda mål mot bergmästaren Gust. Lundstedt, dennes bokhållare Lars Lundgren samt åtskilliga torpare och drängar med påstående om böter och ersättningar för de kol, som de nattetid bortfört. Bergmästaren Lundstedt påstod, att holmen med skogen vore hans tillhörighet, enär ängsslätterna af ålder tillhört hans hemman Emterud och saken gällde för öfrigt en egandefråga, som tillhörde en annan domstol. Genom utslag den 9 april 1766 förklarade sig Bergstingsrätten behörig att handlägga detta mål. Bergmästaren Lundstedts besvär hos Bergskollegium häröfver jemte assessor Linroths förklaring öfver dessa besvär 1766. Bergskollegii utslag, som gillar Bergstingsrätten 2a utslag i afseende på dess behörighet att handlägga målet 12.6.1766 (mapp 6/5).
En förlikningsskrift emellan assessorn Jean. Gust. linroth och bergmästaren Lundstedts enka Brita Maria Camitz, hvarigenom bestämmes, att assessorn finge rätt till skogen och enkefrun rätt att behålla slotterängen på Långholmen. Hon erbjöd sig att ersätta assessorn 15 stigar kol 24.2.1767 (mapp 6/5).
Bergstingsrättens fastställelse af denna förklaring 29.4.1767 (mapp 6/5).
Bild
 
21655 – 1910Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog. Lungsunds sockens skogsanspråk: Ivar Andersson i Lervik i spetsen för åtskilliga Lungsunds sockenmäns skrifvelse till landshöfdingen med beklagande att deras förfäder genom intriger låtit den donerade allmänningen gå sig ur händerna samt med begäran om tillstånd och frihet att hädanefter få med samma rättighet, som assessor Linroth nyttja samfäldt vår sockne Kronoallmänningsskog med K.B:s kommunikationsresolution derå för Bjurbäcks Bruksegares hörande 31.8.1765 (mapp 1/1).
Bruksegaren assessor Jean Gustaf Linroths till landshöfdingens afgifna förklaring den 12/11 1765 i anledning af förestående skrifvelse med Kon. Befallningshafvandes derå afgifna resolution, hvarigenom all den stund genom Bergskollegii resolutioner den 22 febr. 1742, 20 dec. 1683 och 8 dec. 1688 den omtvistade skogen vore anslagen till rekognitionsskog under Bjurbäcks masugn, assessor Linroth bibehålles vid rekognitionsskogens nyttjande utan andras intrång, i synnerhet som sockenborna ej gittat visa att den ifrågavarande skogen vore en sockenallmänning, än mindre att den blifvit donerad 16.11.1765 (mapp 1/1).
Ett intyg att Bjurbäcks Bruksegare erlagt rekognitionsafgift och bevillning för åren 1763-1765 (mapp 1/1).
Bjurbäcks rekognitionsskog: Ang. råskillnaden mellan Bjurbäcks rekognitionsskog åena samt Kungskogs masugns frälse och rekogn.skogar å andra sidan. Landtmäteriprotokoll vid uppgående af den ifrågavarande råskillnaden 1780,1781 (mapp 1/2).
Landtmäteriprotokoll rörande samma råskillnad 1794 (mapp 1/2).
Förening mellan de respektive egarne af Bjurbäcks Bruk, å ena samt Kungskogs hytta och frälseegendom, å andra sidan, rörande råskillnaden mellan bemälde bruksegares skog och Kungskogs frälse skog 12.9.1800 (mapp 1/2).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog: Instrument orig. och afskrift öfver en af Bergsfogden L.J. Arenander med biträden företagen besigtning af den trakt af Lungsunds kronoallmänning, som emot rekognitionsören vore Bjurbäcks bruksegare till hyttans behof anslagen, dervid den år 1683 upprättade kartan öfver denna trakt lades till grund 2.9.1800 (mapp 1/3).
En af bemälde bergsfogde upprättad promemoria rörande rekognitionsafgifterna och bevillningen för de skogstrakter, som vore anslagna Bjurbäcks hytta och Kungskogs masugn 10.4.1806 (mapp 1/3).
Uträkning efter en karta af gamla verldens verk öfver arealinnehållet af dels Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog af Lungsunds kronoallmänning och dels Kungskogs masugns rekognitionsskog af samma allmänning samt af Ölme och Wäse häradsallmänningar orig. och afskrift af Magn. Hammerin 11.4.1806 (mapp 1/4).
Landtmäteritprotokoll rörande afmätning och kartläggning af den Bjurbäcks masugn anslagna rekognitionsskogen orig. och afskrift m.m. af Ernst Fr Rystedt 20.6.1806 (mapp 1/5).
Häradsrättens fastställelse af den af kommissionslandtmätaren E.F. Rystedt upprättade karta med beskrifning öfver förenämnda rekognitionsskog 12.2.1807 (mapp 1/5).
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog ang. torp och lägenheter m.m.: Landhöfdinge embetets på grund af Kungl. Kungörelsen den 4 febr. 1811 angående användandet af de till Bruken upplåtna rekognitionsskogarne till bruksegaren grefve C.G. Löwenhielm aflåtna memorial med åläggande för honom att inom viss tid inkomma med upplysning, huruvida på Bjurbäcks och Kungskogs Bruks rekognitionsskogar funnes några torp eller odlingar dels af stubbe och röjselrätts natur, der odlaren måste bibehållas och åtnjuta bolbys rätt till skogsfång, dels sådana som upptagits för Brukens räkning, de Bjurbäcks och Kungskogs Bruk tillhöriga enskilda skogar, hvarpå smidet vore grundadt, finge icke undantagas från Brukens skogstillgångar och skulle genom bruksegarens försorg derför inom en förlagd tid afmätas, affattas och beskrifvas. Bjurbäcks Bruk egde vid denna tid 3/4 i Kungskogs masugn 26.5.1813 (mapp 2/1).
Grefve Löwenhjelms till Kon. Befallningshafvande meddelade upplysning i ödmjukt memorial 14.4.1813 (mapp 2/1).
Skogstilldelning åt hemman och torp: Landtmäteriprotokoll rörande en af andre landtmätaren Nils Bredberg och kronofogden J. Nyman hållen undersökning för bestämmande af det skogsbehof och skogsområde som borde underläggas de på Bjurbäcks och Kungskogs samt å Matlångs och Ackkerns rekognitionsskogar belägna hemman och torp, i enlighet med Kungl. Kunggörelsen den 4 febr. 1811 angående användandet af de till Bergsverken och Bruken upplåtna sådana skogar orig. och afskrifter 8.9.24/7 1813 (mapp 2/2).
2a akter afskrift angående Konungens Befallningshafvandes fastställelse af förenämnda förrättning 2.8.1813 (mapp 2/2).
Undersökningar af behofvet af rek.skogen m.m.: Protokoll afskrift hållet vid en på frund af Kungl. Kungörelsen den 4 febr. 1811 af bergmästaren och öfverjägmästaren med biträde af landtmätare företagen undersökning företagen undersökning, huruvida den till Bjurbäcks masugn med kolbetjening anslagna rekognitionsskogen i Lungsunds socken vore till tackjernstillverkningens bibehållande i framtiden mer eller mindre behöflig 26.8.1813 (mapp 2/3).
Protokoll vid af Kammar. och Bergskollegierna påbuden ytterligare undersökning dels af den Bjurbäcks hytta anslagna rekognitionsskogen, hvarifrån skogsanslaget till skattlagda torpet Emtenäs skulle afdelas, dels ock af Bjurbäcks hyttas enskilda skog, å hvilken skogsområden till 17 skattlagda och 2 oskattlagda torp jemte 2a ängar borde föreslås. Det visade sig, att dessa 17 torp utgjorde 3 59/384 hemman, som gemensamt med de andra torpen och ängarne innefattade 1655 tunnl. 21 kappland inegor. Förrättningsmännen föreslogo fortfarande rekognitionsskogens bibehållande åt Bjurbäcks masugn afskrift 27.6.1822 (mapp 2/3).
Kammar och Bergskollegiernas vidlyftigautslag , hvarigenom Bjurbäcks Bruksegare förklaras fortfarande vara i behof af rek.skogen för sina 59/64 i masugnen. Egarne till öfriga 5764 hade sitt kolbehof från den enskilda hytteskogen 20.11.1822 (mapp 2/3).
Afskrifter förste landtmätarens protokoll angående verkställande af honom meddelade förordnande dels att afdela och afrösa det skogsanslag af Bjurbäcks bruks rek.skog, som blifvit tillagdt skattlagda torpet Ämtnäset, dels att undersöka och utreda eganderätten i Bjurbäcks masugn, hvari Bjurbäcks Bruksegare grefvinnan Sara Chr. Löwenhielm befanns ega 59/64, bruksdisponenten Lars Ekelund 3/64 och brukspatronen Gust Wahlund 2/64, dels och att föreslå skogsanslag till 17 skattlagda och 2 oskattlagda torp, belägna på Brukets andel i hytteskogen. Till torpet Ämtnäset afdelades 30 tunnl. skog. För det till Bjurbäcks herrgård hörande ängstängsel och ängslador utstakades 2 tunnl. 2 kappl. och till de 19 torpen 660 tunnland skog. Sedan dessa skogsanslag jemte Ekelunds och Wahlunds andelar blifvit fråndragna, utgjorde Brukets behållna skogstillgång af hyttans enskilda skog 1293 tunnl. 2 kpld. fullgod skogsmark till tackjernsblåsning. Förteckning på de torp som vore belägna på brukets 59/64 af hytteskogen, samt å Lars Ekelund 3764 och Gust. Wahlund 2/64, hvilka der skulle hafva sina skogsbehof nov. 1819 (mapp 2/4).
Bjurbäcks rekognitions hytteskog: Kammar och Bergskollegiernas skrifvelse till Konungens Befallningshafvande angående ytterligare undersökning om de på Bjurbäcks hytt. rek. skog befintliga skattlagda eller oskattlagda torp 30.10.1820 (mapp 2/5).
2a uppgifter å de på Bjurbäcks hytteskog belägna hemman och lägenheter 1820, 1822, ? (mapp 2/5).
Ang. skogsanslag: Bergmästarens protokoll angående skogstilldelning af Bjurbäcks hytte rekognitionsskog åt det på skogen belägna torpet Emtnäs samt rörande undersökningar dels om eganderätten till Bjurbäcks masugn och dels om skogstilldelning åt jemväl på skogen belägna 17 st. skattlagda och 2 st. oskattlgada torp 27.6.1822 (mapp 2/6).
Utdrag förenämnda protokoll 27.6.1822 (mapp 2/6).
Uppgift å de på Bjurbäcks Bruksegare tillhöriga 59/64 af Bjurbäcks hytteskog befintliga lägenheter, som skulle hafva vedbrand, gärdslefång och husbyggnadsvite från rek.skogen. Bruksp. Lars Ekelunds sterbhus egde 3/64 i Bjurbäcks masugn och bruksp. Gustaf Wahlund sterbhus egde 2/64 i Bjurbäcks masugn, samt lika andelar i hytteskogen, hvilka blifvit dem särskilt tilldelade 27.6.1822.
Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog: Dess skatteläggning öfver förrättad skattläggning af den Bjurbäcks masugn anslagna rekognitionsskogen, som efter afdrag af den torpet Emtnäs tilldelade skogen jemte impedimenter, mossar och sjöar utgjorde 750 tunnland fullgod skog, hvilken uppskatades till 9/16 mantal med benämningen Björnhult 19.4.1825 (mapp 2/7).
Instrument öfver ny skattläggning af samma rekogn.skog som äfven nu upskattades till 9/16 mtl Björnhult 30.10.1828 (mapp 2/7).
Instrument öfver ytterligare förrättad skattläggning af meranämnda rekognitionsskog, som under lika namn Björnhult åsattes 3/4 mantal med motsvarande ränta och kronotionde 6.10.1830 (mapp 2/7).
Kammarkollegii utslag, hvarigenom skattläggningen fastställes till 19/24 mantal Björnhult 14.3.1838 (mapp 2/7).
2a historiska anteckningar rörande rekognitionsskogen 1850 (mapp 2/8).
Kon. Befallningshafvandes utslag på Storfors Bruks Aktiebolags ansökan om handräckning för afhysning af kringdrifvande löse manspersonen J. Halvardsson från Malung jemte en honom åtföljande lös kvinnsperson Karolina Figur med deras barn, hvilka utan tillstånd slagit sig ned å Bolaget tillhöriga s.k. Bjurbäcks allmänning och der åt sig uppfört en kopia af jord och virke, som tagits af Bolagets skog. Kojans innevånare finge 14 dagar beredelsetid för afflyttning 4.3.1897 (mapp 2/9).
Den till Niklasdams, Elfbro och Spjutbäcks Bruk hörande rekognitionsskogen sedermera skattelöst under namn af 1/4 Ömling: Landtmäteriprotokoll angående förrättade skifte och rösläggning af ofvanstående rekognitionskog 1849 (mapp 2/10).
Delningsbeskrifning vid nämnda skifte 1849 (mapp 2/10).
Ackkärrs frälsehemmans skog: Tingsprotokoll i tvistemål mellan brukspatronen Johan camitz, såsom egare af hälften i 1/2 hemman Ackkärr, å ena sidan, samt enkefru assessorskan Juliana Linroth och hennes söner Axel och Jean Gustaf, såsom egare af andra hälften i 172 hemman Ackkärr, å andra sidan , angående delning af den till Ackkärr hörande skogen. Genstämning hade uttagits af den andra parten. Tvisten rörde sig egentligen om de på skogen belägna Ålviken och Björkåsen, hvilka Camitz påstod vore oskattlagda torp, som hörde honom till, medan motparten gjorde gällande, att Ålviken vore 1/8 del och Björkåsen 1/4 hemman och vore dess egendom, som fordrade särskild skogstilldelning från Ackkärrsskogen. Rättegången, som börjat den 29 mars 1733, slutade med en mellan parterna ingången förlikning, hvarigenom fru Juliana Linroth fick behålla Ålviken och Björkåsen samt Emtehultet. dock i i egenskap af oskattlagda torp utan särskild skogstilldelning, hvaremot Camitz behöll sitt torp Olstorp och afstod från sina påståenden om åverkan m.m. Denna förlikning fastställdes af Häradsrätten 30.3.1733 (mapp 3/1).
Landtmäteriprotokoll rörande delning af skogen till 1/2 mtl Ackkärr emellan enkefru Juliana Linroth och enkefru Maria Wester juli 1744 (mapp 3/1).
Uppgift på hvad fru Lindroth efter lottning bekommit af Ackkärrsskogen 21.7.1744 (mapp 3/1).
Ackkärrs frälse skog: Skogschefen G. Wessléns berätelse till en början angående ett par rågångar och derefter huruledes Bjurbäcks Bruksegare förvärfvade sig eganderättentill dels torpen Björkåsen och Ålvik samt Kvarned och dels Ackkärrs frälse skog, hvilka eganderätter genom köp af Bjurbäcks Bruk 1866 öfvergingo till Storfors Bruks intressenter 17.11.1910 (mapp 3/2).
Bjurbäcks frälse skog eller s.k. Lungsundsrepet: Angår bl.andra hemman 1/2 mtl Lungsundet. Tingsprotokoll orig. hvari omförmäles, huruledes egaren af Bjurbäcks Bruk Jon Hansson från Mariestad försålt några hemman kring bäcken till åtskilligt folk men behållit kolskogen till sin hytta och hammare, dock med det förord att om han sålde bruket, hemmanegarne skulle få lösa den tillhörande skogen. Då hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg hade köpt Bruket af Jon Hansson, lemnade han utan lösen skogen åter till de försålda hemmanen med det villkor att egarne skulle vara förpliktade att kola åt hans Bruk det mesta de kunde fås skälig betalning, men icke åt någon annan. Och om torparen eller hemmansegaren icke skulle vilja eller orka kola, finge han icke vägra, att brukegaren satte dit sig eget folk för att verkställa kolningen, hvilket af Rätten fastställdes 10.8.1655 (mapp 4/1).
Lungsunds hemmansskog: Hofrättens dom i tvistemål mellan inspektoren Crispinus Plÿgge och hauptmannen Thore Olofsson Ollenberg angående bättre rätt till Lungsunds skog, hvarigenom på grundade skäl Hofrätten tilldömer skatteganden Gunnar Olofsson rättighet att för en skälig lösen inbörda den omtvistade skogen till Lungsunds gård med rättighet att nyttja skogen efter eget godtfinnande samt att kola till hvem han helst ville och bäst gitte, för så vidt icke Kungl. Maj:t eller Bergskollegium annorlunda förpligtat honom 9.11.1657 (mapp 4/2).
Bjurbäcks frälseskog eller s.k. Lungsundsrepet: Köpebref orig. och gammal afskrift hvarigenom Gunnar Olofsson och hans hustru Ingrid Erikssonsdotter samt sönerna Olof och Erik Gunnarssöner försälja till egaren af Bjurbäcks Bruk hauptmannen Thore Olofsson Ollenberg ett beskrifvet område af den till hemmanet Lungsundet hörande skogen 10.6.1660 (mapp 4/3).
Bjurbäcks frälseskog eller s.k. Lungsundsrepet: Bruksegaren och assessorn Joh.. Linroths hos landshöfdingen anförda klagomål deröfver att, oaktadt alla torpare under Bjurbäcks Bruk blifvit den 3 juli 1717 af bergmästaren Gustaf Norn? förbjudne vid 40 daler silf.mt. plikt att till någon annan aflåta sina kol, och ånskönt landshöfdingen baron Fromhold Fagerskjölds den 26 januari 1695 gifna resolution med samma förbud, brukspatronen Camitz likväl söker draga till sig Bjurbäcks Bruks kolbönder, bland dessa åboerna å hemmanet Lungsund med Landshöfdinge Embetets derå gifna order till bergsfogden Magnus K..tern att strängeligen tillhålla Bjurbäcks bruks kolare att göra sina skyldigheter till Bruket, och i vidrigt fall befordra såväl de tredskande torparne, som den främmande köparen till plikt 17.12.1718 (mapp 4/4).
Åtskilliga vittnesintyg att Bjurbäcks Bruk af ålder kolat eller hemtat kolved på Lungsunds skogen 1719, 1720 (mapp 4/4).
Instrument öfver uppgåendet af råskillnaden emellan Bjurbäcks Bruks skog och skogen till hemmanet Lungsundet 29.10.1722 (mapp 4/5).
Häradsrättens utslag med bifall till assessorn Joh. Gustaf Linroth ansökan om förordnande af gode män att uppå råskillnaden mellan Bjurbäcks Bruks skog samt hemmanen Lungsundet och Emten 9.2.1758 (mapp 4/5).
Instrument öfver verkstäldt uppgående af råskillnaden mot Lungsundet 10.1758 (mapp 4/5).
Häradsrättens fastställelse af meranämnda råskillnad till framtida efterrättelse 20.10.1758 (mapp 4/5).
Fernebo Häradsrätts 3 uppskofsprotokoll af åren 1860 och 1861 samt utslag i ett af Anders Carlsson, Anders Nilsson, Nils Carlsson m.fl. såsom egare af frälsehemmanet 1/2 mtl Lungsundet, mot Storfors Bolags intressenter instämdt mål med yrkande att utan lösen återbekomma den till deras hemman hörande skogstrakt jemte derå belägna oskattlagda torpet Lervik, hvilken under namn af Bjurbäcks frälse skog eller det så kallade Lungsundsrepet den 10 juni 1660 blifvit försålt till Bjurbäcks Bruks egare och af dessa innehades. Den omtvistade skogen skogen innehöll omkring 111 tunnland. Bolagets talan i rättegången fördes af dess disponent Claes af Geijerstam. Häradsrätten ogillade hemmansegarnes yrkande genom utslag 2.6.1862 (mapp 4/6).
Hemmanegarnes besvärsinlaga till Hofrätten 5.7.1862 (mapp 4/6).
Disponenten af Geijerstams deröfver afgifna förklaring sept 1862 (mapp 4/6).
Hofrättens dom som gillar Häradsrättens utslag och hvarigenom hemmansegarne åläggs betala rättegångskostnaderna 19.2.1863 (mapp 4/6).
Frälseskogen Lungsundet i Lungsunds socken: Handlingar rörande bestämmandet af afgäld till stamhemmanet 1/2 mtl frälse Lungsund för torpet Lervik 1890-1893 (mapp ?) se även torpet Lervik 51 6/3.
Hemmanet Lungsunds frälse skog: Handlingar rörande hemmansegare Olof Olssons åverkan på utskogen. Domboksprotokoll ang. Gunnar, Karl och Nils Nilssons i Lungsundet begäran om vitesförbud för grannen Olof Olson att medels svedjande och kolvedhuggning tillgripa den odelade utskogen, medan landtmäteridelning af densamma påginge 13.10.1764 (mapp 4/7).
Häradsrättens på ansökan af förenämnda Nilssöner jemte assessorn Joh.Gust. Linroth, såsom egare af frälseräntan af 1/2 mtl Lungsundet, och utslag med bestämmande af ett vite af 10 daler silf.mt. hvartill den gjorde sig skyldig som annat än till vedbrand och nödig husbehof tillgrepe utskogen, innan Landtmäteridelningen blifvit fullbordad 21.2.1765 (mapp 4/7).
Landshöfdinge Embetets förordnande för landtmätaren Carl Sv. von Hiltebrandt att förrätta storskiftesdelning i skogen 21.6.1765 (mapp 4/7).
Protokoll vid hållen syn, dervid befanns, att Olof Olsson, oaktadt vitesförbudet, fällt kolved till 5 milor på den förbjudna skogen 13.9.1765 (mapp 4/7).
K.B:s förbud för Olof Olsson vid vite af 50 daler silfmt. att vidröra den fällda milskogen innan skogsdelningen försigått 25.9.1765 (mapp 4/7).
K.B:s fastställelse af vitesbudet för Olof Olsson att bortföra kolen 12.12.1765 (mapp 4/7).
Domboksprotokoll i assessorn Joh.Gust. Linroth och åboernas i Lungsundet åtal mot Olof Olsson för det han tillgripit och kolat på utskogen mycket mer än som kunde belöpa på hans hemmansdel, hvarför de yrkade, att han måtte fällas till plikt och att utgifva de bestämda vites beloppen samt efter skogens delning af egen skog ersätta de öfriga för hvad han sig tillegnat den gemensamma skogen, äfvensom att han måtte få plikta för olofligt svedjande och med ytterligare vite förläggas att icke vidare tillgripa samskogen. Olof Olssons ombud bestred att svara i målet inför Häradsrätten under påstående, att saken hörde under Bergstingsrätt. Genom särskildt utslag förklarade Häradsrätten sig vara rätt forum i målet 20.2.1766 (mapp 4/7).
2:a uppskofsprotokoll i målet, beroende dessa uppskof derpå att Olof Olssons ombud påstått att Olof Olsson anfört besvär i Hofrätten öfver Häradsrättens nyssnämnda utslag den 20.2.1766. 1766, 1767 (mapp 4/7).
Bevis från Hofrätten att inga besvär inkommit från Olof Olsson 31.1.1767 (mapp 4/7).
Häradsrättens utslag hvarigenom Olsson dömdes att utgifva alla honom förelagda viten och af egen skog ersätta de öfriga åboerna, så snart skogsdelningen vore fullbordad, samt för det han afsigt att draga ut på tiden med målet, osanningsenligt uppgifvit besvär i Hofrätten böta 20 daler silfmt. äfvensom för det han mot bättre vetande inbillat ombudet att framföra denna osanning till Häradsrätten att derfor böta 5 daler silfmt 21.11.1767 (mapp 4/7).
Bild
 
31657 – 1902Kronohammarens skog: Bestående af 2:a skogsrep på Asphytte hytteallmänning No 3 och 7 belägen på östra sidan af vägen mellan Asphyttan och Bjurbäcken, äfven 2 skogsrep på vestra sidan, neml. Torrbråtarne och Blåkärrshult. Tingsrättens dom, hvarigenom hustrun enkan Gesa Eriksdotter dömdes att till hustrun enkan Sara Persdotter utan lösen afstå den vret, som hon och hennes aflidna man upptagit på Kronohammarens skogsrep, när skogen tillhörde Sara Persdotters gård, dessutom förbjöds Gesa Eriksdotter, vid 40 marks böter, att bryta löf eller hugga ved på kronohammarens skog. enkan Sara Persdotter klagade, att nämndemannen Jon Eriksson i Asphyttan tagit milris och tillika med sina bröder upphuggit ett fall på kronohammarens skogsdel, men Jon Eriksson försvarade sig med att rishygget skett på den trakt, som var afsatt till byggnad och underhåll af Asphyttebron och kallades Broskogen, hvartill han fått skriftligt tillstånd af befallningsmannen Gillius Gillinson, och hade hade han huggit på sitt eget hytterep. Domen innehåller slutligen en beskrifning på ordningsföljden från norr till söder af de 8 rep, hvari allmänningen var indelad. Kronohammaren var tilldelad No 3 och 7. Här förutom företedde Sara Persdotter 2:a skriftliga relationer af åren 1653 och 1654 utvisande hvad som hörde till Kronohammarens skog 13.4.1657 (mapp 1/1).
En tingshandling af i det närmaste samma innehåll som föregående 13.4. 1657 (mapp 1/1).
Filipstads Bergslags Häradsrätts utslag orig. och ett extrakt i orig. angående rådmannen i Filipstad Georg Elgs, å egna och bruksägaren Johan Linroths vägnar, förda talan mot samtliga bergsmän i Asphytte norra fjerding med påstående att de intagit ett af kronohammarens 2:a skogsrep, som han återfordrade. Bergsmännen sökte genom åberopande af urminnes häfd bevis eganderättentill den skog, de innehade, men då det vid en år 1678 hållen besigtning visat sig, att den norra fjerdingens skogsrep hölle på bredden 310 famnar och enligt rådman Elgs uppgift samma fjerding innehade mer skog än halfva hyttan, dömde Rätten att norra fjerdingens alla skogsrepskulle sammanslås och af edsvuren landtmätare delas så, att ett rep komme att tillfalla kronohammaren. Härmed vädjade bergsmännen till Lagmansrätten 18.6.1685 (mapp 1/2).
Lagmansrättens dom orig. i afskrift som fastställer Häradsrättens utslag i detta skogsmål 30.6.1686 (mapp 1/2).
Kronohammarens skog eller skogsrepen Torrbråtarne och Blåkärrshultet, på vestra sidan af vägen mellan Asphyttan och Bjurbäcken: Filipstads Bergslags Häradsrätts utslag i mål mellan bruksegaren Johan linroth och rådmannen Georg Elg å ena sidan, samt bergsmännen i norra och öfre fjerdingarne vid Asphyttan, å andra sidan, angående de förres påstående att nämnde fjerdingar innehade 2:a gamla skogsrep på vestra sidan nemligen Tottbråtarne och Blåkärrshultet, som tillhört Kronohammaren, hvilken de första nämnda egde. denna hammare hade för länge sedan av Kronan utarrenderats till von Vossen och von Savolant, hvilka öfverlåtit arrendet till bergsmännen Jon Ersson i norra och Påfvel Hermansson i öfre fjerdingen, hvilka efter behag disponerat öfver den tillhörande skogen och vid arrendeafträdet tillegnat sig densamma, särdeles som hammaren då donerats som vederlag mot "Kilshyttan och Filipstads funderande" och ingen fanns som försvarade skogen åt hammaren. Bergsmännen åberopade sig på, att deras skogsrep vore försedda med rå och rösor, men motparten påstod att de måtte visa någon delning till grund för hvad de innehade. Då de icke kunde detta, dömde Rättentill syn, som skulle hållas af bergsfogden och halfva nämnden 27.10.1688 (mapp 1/3).
Instrument i 2 copior öfver förrättad syn å rösgången mellan kronohammarens 7:de rep och norra fjerdingens 6:te 9.8.1693 (mapp 1/3).
Häradsrättens på grund af 1688 års undersökningsprotokoll och utslag meddelade resolution orig och 2 afskrifter hvarigenom förordnas, att enär fjerdingarnes skogsrep på vestra sidan vore olika stora, alla fjerdingarne skulle af edsvuren landtmätare slås ut i en massa och sedan delas så att fjerdingarne gjordes lika, och kronohammaren bekomme sina 2:a rep Torrbråtarne och Blåkärrshultet oafkortade 15.9.1693 (mapp 1/4).
Kon. Befh.des på ansökan af Joh. Linroth och rådman Elg meddelade förordnande för landtmät. Gabr. Thoring att förätta nämnda delning 24.9.1694 (mapp 1/4).
Landtmäteriprotokoll rörande krångel och hinder, som mött vid företagandet af förrättningen i fråga 1694. 1695 (mapp 1/4).
Landtmätarens beskrifning öfver delning och rösläggning af skogen emellan Kronohammarens 2e ofvannnämnda skogsrep och den öfriga skogen på vestra sidan om vägen från Asphyttan till Bjurbäcken 1694. 1695 (mapp 1/4).
Bergskollegii skrifvelse till landshöfdingen med anledning af Asphyttelagets klagomål öfver det intrång, kronohammarens egare Johan Linroth och rådmannen Georg Elg gjort på hytteskogen, der laget hade en hop kol kvarliggande, som dessa troligen ämnade till sin hammare. Landshöfdingen anmodades att låta värdera kolen 8.11.1695 (mapp 1/4).
Kronohammarens skog: Bergskollegii skrifvelse till landshöfdingen unde åberopande af kollegii skrifvelse 8/11 1695 angående Asphyttelagets klagomål öfver det intrång , som bruksegaren Johan Linroth och rådmannen Georg Elg gjorde på deras hytteskog med anmodan till landshöfdingen att sätta ett alvarsamt förbud mot hytteskogens användning till hamrarna. Beträffande Linroth och Elg, så vore de lagligen berättigade till 2 rep på vestra sidan af hyttskogen till sin kronohammare och dessa skogsrep finge de nyttja mot säkerhet 14.11.1696 (mapp 1/5).
Förlikningsskrift i orig. och 2 afskrifter mellan Johan Linroth och Georg Elg, å ena sidan, samt Asphytte bergsmän å andra sidan, hvarigenom bergsmännen såsom ersättning för dem tilldömde 2e skogsrep på vestra sidan öfverlåta till Linroth och Elg Blåkärrshultet som år 1686 års karta benämnas 12e repet, jemte deras samskog vester om Lungelfven, mot det att bergsmännen finge förblifva vid sina gamla häfder i ånger och annat samt vara fri från allt åtal för hvad de dittills afverkat på de skogstrakter som de nu afstodo. Men derefter blefve det åverkan 30.4.1697 (mapp 1/5).
Blåkärrshultsrepet: Häradsrättens på begäran af hammarpatronen Johan Linroth, meddelade förordnande för nämndemännen Lars Nilsson i Skälstabacken och Jon Jonsson i Kvarned att jemte landtmätaren Jonas Bergio röslägga rågången omkring Blåkärrshultsrepet, som genom 1693 års dom och den 30 april 1697 ingången förlikning med Asphytte bergsmän tillhörde kronohammarens egare Johan Linroth 22.10.1702 (mapp 1/6).
Häradsrättens dom orig. och kopia hvarigenom förenämnda rösläggning omkring Blåkärrshultet fastställes 12.10.1704 (mapp 1/6).
Kon. Befh.des resolution angående Sven och Petter Matssöners vid Asphyttan påstående, att den af enkefru Juliana Linroth innehafvande skogstrakten Blåkärrshultsrepet tillhörde deras hemman 1/8 mantal i Asphyttan. De hänvisades att utföra sin sak vid vederbörligt forum bäst de ville och gitte 15.3.1726 (mapp 1/7).
Bergskollegii remiss med infordrade af assessorskan fru Juliana Linroths förklaring öfver ett af 6 bergsmän vid Asphyttan afgifvet intyg att ofvanstående Matssöners förfäder innehaft Blåkärrshultsrepet, varande jemväl i sammanhang med intyg bifogadt Drottning Christinas år 1752 meddelade skatteköpebref för pål Herrmansson å 1/4 mtl Asphyttan 23.4.1726 (mapp 1/7).
Fru juliana Linroths till Bergskollegiet afgifna förklaring i anledning af kollegii remiss å Matssönernas påstående 1726 (mapp 1/7).
Bergskollegii resolution med afslag i bergsmännen Sven och Petter Matssöners ansökan att Blåkärrshultsrepet måtte sekvesteras sättas under afverkningsförbud till dess utslag fallit 3.6.1727 (mapp 1/7).
Kunung Fredriks skrifvelse kopia till landshöfding Wrangel med anledning af hustru Maria Månsdotters vid Asphyttan gjord underdåniga ansökan, att ett skogsrep, Blåkärrshultsrepet kalladt, som af ålder skulle legat under Asphyttan men nu innehades af assessor Linroths sterbhus under en hammare, kronohammaren benämnd, måtte läggas till sin förra bolby. Målet vore af sådan beskaffenhet, att det icke ens kunde upptagas till pröfning af justitierevisionen. Handlingarne återsändes derför till landshöfdingen för att af vederbörande afhemtas. Kungl. Maj:ts besvärades ofta af mål från aflägsna orter utan att dessa hörde till hans revision, beroende på att fullmäktige skribenterna, som betjenade den okunniga allmänheten, icke hålle sig till sanningar utan stympade och förtegde det förnämsta. Så vore förhållandet beträffande Maria Månsdotters mål, som skrifvits af Ceder från Carlstad. Landshöfdingen anmodades kalla denne till Landskansliet och affordra honom förklaring 4.10.1729 (mapp 1/8).
Bergsmannen Mats Petterssons på Asphyttan inlaga till Riksens ständer med anhållan att ständerna måtte förhjälpa honom att från assessorn Johan Linroths sterbhus återbekomma det på Asphytte hytteskog belägna skogsrepet Blåkärrshult, hvartill han söker visa sin rätt genom åtskilliga bilagda handlingar. Ingen resolution eller annat besked i saken 23.6.1738 (mapp 1/9).
Blåkärrshultsskogen: Landtmäteriprotokoll öfver förrättad rensning och uppgående af de längesedan efter geometriska kartor anlagda rålinierna omkring den assessorn Johan Gustaf Linroth tillhöriga s.k. Blåkärrshultsskogen vid Asphyttan 31.10.1758 (mapp 1/10).
Skogstrakten Blåkärrshultet: Instrument öfver en af bergssexmannen Olof Månsson på order af bergmästaren Carl Leijel förrättad syn å det hygge och den åverkan, som bergsmannen Matts Andersson på Asphyttan föröfvat å den assessorn Johan Gustaf Linroth tillhöriga skogstrakten Blåkärrshultet 1.5.1769 (mapp 2/1).
Hammarskogsrepet Blåkärrshultsrepet: Bergstingsrättens inteckningsprotokoll af den 28 april 1772 angående en byteshandling, hvarigenom assessorn Johan Gustaf Linroth bortbyter till Petter och Sven Petterssöner vid Asphyttan en beskrifven del af Blåkärrshultsrepet jemte den s.k. Jesas hage, emot det att han bekommer den s.k. Mats Svenssons äng med dåvarande skog 18.3.1771 (mapp 2/2).
Bergmästare Embetets förordnande för bergssexmannen Olof Månsson att röslägga den delen af Blåkärrshultsrepet, som Sven och Petter Pettersöner vid Asphyttan tillbytt sig för Mats Svenssons äng 13.9.1771 (mapp 2/2).
Samma handl. 18/3 1771. protokoll med beskrifning öfver förrättad rösläggning af skillnaden mellan assessor Linroths behållna del af Blåkärrshultsrepet och den till Petterssönerna bortbytta delen 16.9.1771 (mapp 2/2).
Landtmäteriprotokoll med beskrifning öfver råskillnadernas utstakande och uppkvistande omkring Blåkärrshultsskogen emellan Bjurbäcken , å ena sidan och Asphyttan å andra sidan enligt kartor och 1759 års råmärken sept 1775 (mapp 2/2).
En af Bjurbäcks bruksegare med bergsmannen Mats Matsson vid Asphyttan ingången förlikning eller förening till undvikande af fullföljandet af väckt åtal mot honom, för det han tagit sig för att vid rålinien mellan bruksskogen Blåkärrshultsrepet och hans egen skog upplägga ett nytt röse 55 alnar från den rätta rålinien samt ifrån det nya röset å ömse sidor uppblecka en ny rålinie. I förlikningen ingick såsom villkor att Matts Matsson skulle bortaga sitt nya röset och erkänna såsom giltlig rågång för alla tider den rålinie, som 1775 uppgicks emellan Bjurbäcks Bruks och Asphytte egor. Såsom skadestånd för kostnader i saken skulle Mats Matsson vid nästa blåsning lemna till Bruket 1/2 skeppund tackjern 11.11.1777 (mapp 2/3).
Filipstads bergslags Häradsrätts protokoll rörande denna förening 12.11.1777 (mapp 2/3).
Bytesbref, hvarigenom Bjurbäcks bruksegare bortbyta till hammarsmedsmästaren Petter Wennerström, egare af det så kallade Borgaretorpet på Asphytte egor, för torpets uppodling en derintill belägen skogstrakt, som läge och gränsen är beskrifven, innehållande 22717 kvadratalnar eller ungefär 1 5/8 tunnland emot det att bruksegarne bekomme en lika stor frakt af sin år 1771 bortbytta del af Blåkärrshultsskogen 10.10.1780 (mapp 2/4).
Fernebo Häradsrätts protokoll rörande detta byte 16.11.1780 (mapp 2/4).
Kronohammarens skog. hammarskogen Vestan Lungelfven: En försäkran till bruksegaren Johan Linroth af åtskilliga Asphytte bergsmän, att de icke underskrifvit eller haft någon som helst befattning med den af bergsmännen Anders Asp och Olof Persson till Bergstinget förliden vår å samtlige bergsmännens vid Asphyttan vägnar ingifvna skrift, hvarigenom de sökte återvinna den genom dom och förlikning till kronohammarens egare 1697 öfverlåtna samskogen Vestan Lungelfven 4.6.1717 (mapp 2/5).
Ett skogsrep på östra sidan vägen: Landtmäteriprotokoll med beskrifning öfver egoskillnaden i skog och mark i söder af ett skogsrep på östra sidan af Asphytteskogen, tillhörande assessorskan fru Julia Linroths hammare eller kronohammare vid Asphyttan, mot bergsmännen Olof och Johan Perssöners skogstrakt maj 1733 (mapp 2/6).
En under 2:a sigill med tråd genomdragen akt, innehållande dels hos Bergskollegiet gjorda afskrifter å 35 numrerade blad af handlingar, som assessorn Johan Linroth år 1696 insändt till kollegiet såsom förklaring i anledning af Asphytte hyttelags hos samma kollegium anförda påståenden för att beröfva honom de genom laga domar hans kronohammare vid Asphytte hytteskog, dels ock åtskilliga icke numrerade handlingar rörande kronohammarens skogsrep, samtliga handlingar omfattande tiden 1651-1729 (mapp 2/7).
De flesta af förenämnda handlingar finnas arkivordnade under rubrikerna, Kronohammarens skog och Hammarskogsrepet Blåkärrshultsrepet C.E.
Kronohammarens skog i Asphyttan: Landtmäteriprotokoll vid förrättad rågångsmätning såväl omkring som inom Asphyttans egor mellan delegarne samt mätning och rösläggning på in och utegorna till den s.k. Kronohammaren med beskrifning öfver dess särskilda skogsrep 1814 (mapp 2/8).
Kronohammarens skogsrep: Fernebo Häradsrätts fastställelse af karta och beskrifning öfver den af kommissionslandtmätaren E.A. Pfeiffer å den s.k. Kronohammaren förrättade rågångsmätning 27.2.1816 (mapp 2/9).
Asphytte skog: Protokoll i 2 afskrifter öfver förrättad häradssyn å rågångarne mellan Bjurbäcken och Asphyttan, som godkändes af Bjurbäcks bruksegare Elias Larsson Linroth och Asphytte bergsman 22.8.1670 (mapp 3/1).
Landtmätaren C.F. von Hiltebrandts protokoll öfver uppgåendet af rå och egoskillnaden mellan Bjurbäcken och Asphyttan afskrift 14.9.1767 (mapp 3/1).
Asphytte skog: Afskrift Filipstads Bergslags Häradsrätts resolution, hvarigenom åtskilliga Asphyttebönder från norra fjerdingen ådömdes böter och vite, för det de skogan blifvit delad bönderna emellan, tvärtemot det den 3 aug. 1687 stadgade vitet af 100 daler silfvermt, att begagna skogen, innan delningen blifvit fullbordad, bedrifvit kolning på Anders Westgötes och andras skogsrep. Rätten förordnade sex nämndemän att jemte vederbörande landtmätare röslägga alla repen i den nya delningen, och höjdes vitet till 200 daler silf.mt. med förbud att begagna skogar, innan detta skett 7.10.1688. För de öfriga afskrifterna på samma handling finnes särskilda akter (mapp 3/2).
Asphyttans hytteskog Vitesförbud: I anledning deraf att åtskilliga bergsmän vid Asphyttan under blåsningen bortsålde skog, ved och kol, stadgade bergsfogden Gustaf Norn ett vite af 20 daler silf.mt ej blott för den bergsman som gjort sig skyldig till dylik försäljning, utan och för köparen 26.5.1716 (mapp 3/3).
Asphytte hammarskog: Filipstads Bergslags Häradsrätts utslag, hvarigenom på begäran af assessorskan fru Juliana Linroth, Asphytte bergsmän och de vid samma hytta boende dagkarlar förbjudas att med höbergsel eller löft.. eller annan åverkan göra skada på assessorskan Linroths enskilda hammarskog, hvarvid ett vite af 10 daler Silfmt. bestämdes för skadegörelse å skogen 1.12.1727 (mapp 3/4).
Bergstingsrättens utslag hvarigenom på fru Juliana Linroths begäran samma vite höjes till 40 daler Silfmt. 21.4.1727 (mapp 3/4).
Bergstingsrättens utslag med fastställelse af sistnämnda vitet rörande Bjurbäcks Bruk underlydande torpare 19.4.1740 (mapp 3/4).
Asphyttans hytteskog: Bergs och Grufvetingsrätten utslag i mål angående bergsmannen Petter Olssons vid Asphyttan gjorda påstående mot de öfriga hytteintressenterne att, som de enligt deras förbindelse vid 1737 års Bergsting bedrifvit tvistesaken med Filipstadsborna om en del af Asphytteskogen så, att den ännu icke vore afslutad, och han således fortfarande vore i mistning af den skog, som efter hans andel i hyttan honom tillkomme, de måtte åläggas att med honom träde i jemkning och delning af den oomtvistade Asphytteskogen. De öfriga hytteintressenterna ålades vid vite af 50 daler Silfmt. att under samma sommar bringa tvistefrågan med Filipstadsborna till ändteligt slut, så att Petter Olsson måtte undfå sin rättmäktiga skog 12.4.1746 (mapp 3/5).
Asphytte skog: Landtmäteriprotokoll angående upprensning af rågången till en beskrifven del af Asphytteskogen tillhörig Bjurbäcks Bruksegare afskrift 1759 (mapp 3/6).
Asphytte skog: Filipstads Bergslags Häradsrätts utslag i ett af jordegarne i Gränäset, Edsbäcken och ett annat hemma instämt mål mot jordegarne i Asphyttan med påstående om rätt till del i Asphytte skog, enär deras skatteköpta hemmanvore belägna på densamma. Bjurbäcks Bruksegare, som egde gamla kronohemmanen vid Asphyttan och hade skogen, dertill alldeles frånskild, frånsade sig all delaktighet i rättegången.
Som Asphytteborna visade, att Gränäset och de andra hemmanen redan 13 jan. 1692 fått sig skog tilldelad, hvilket bekräftades genom en den 27 juni 1718 ingången förening om skogen, dömde Rätten till häradssyn 23.11.1771 (mapp 3/7).
Köpebref, hvarigenom Anders Matson i Asphyttan försäljer till Petter Magnusson i Edsbäcken en beskrifven skogstrakt för 63 Rdr. 16 Skill. Banco 21.7.1823 (mapp 3/8).
Fernebo Härasrätts utslag, hvarigenom, efter stämning af bruksförvaltaren C.A. Caspersson på Bjurbäcken, Petter Magnusson dömmes att mot lösen afstå denna skogstrakt till Bjurbäcks bruksegare, enär dessa numera egde Anders Matssons hemman och Petter Magnusson ej vore besluten på den lilla afsöndringen, som skogstrakten utgjorde 4.12.1852 (mapp 3/8).
Instrument öfver förrättad värdering af ifrågavarande skogstrakt med Petter Magnussons kvitto till Bjurbäcks bruksegare i hvad han betalt för densamme 21.5.1853 (mapp 3/8).
Asphyttans skogar: Sammandrag öfver grefve C.G. Löwenhielms till 1/3 del uppskattade andel i de till Asphyttan hörande skogarne enligt derå hållen besigtning grundad på 1818 års skifte 31.12.1829 (mapp 4/1).
En afhandling hvarigenom Olof Jansson i Daglösedet öfverlåter till grefve Löwenhielm den skogstrakt, Gränäsrepet kallad, som Olof Jönsson i Björnbotten den 6 juli 1818 försålt till hans numera aflidne svärfader Nils Pettersson på Daglösedet för 100 Rdr, förbehållande Stig Olof Jansson samma köpeskilling jemte ränta 26.3.1831 (mapp 4/1).
Asphytte skog: Fernebo Häradsrätts utslag i bruksförvaltaren C.A. Casperssons, å Bjurbäcks bruksegares vägnar, och bergsmannen Carl Olssons i Asphyttan, hvar för sig, instämda mål mot Olof Jonssons i Norra Daglösedet sterbhusdelegare, hans enka Lovisa Olsdotter och son Nils Johan Olsson i Gränäset samt Jon Andersson i Gränäset, såsom förmyndare för Olof Janssons son Per Gustaf Olsson jemte Magnus Jansson i Daglösedet, angående bättre rätt till andelar i Asphyttans skog. Saken gällde skogsafsöndringar från Anders Matssons och Jon Matssons hemman, hvilka numera egdes af Bjurbäcks Bruk, men då till dessa skogsafsöndringar jemväl hörde jord och äng, ansågs afsöndringarne i sin helhet fullt lagliga, hvarför käromålen ogillades 30.5.1853 (mapp 4/2).
Bruksegarnes inlaga till Hofrätten 1853 (mapp 4/2).
Hofrättens dom, som fastställer Häradsrättens utslag 19.7.1854 (mapp 4/2).
Fernebo Häradsrätts beslut, hvarigenom en af kommissionslandtmätaren L.J. Stenberg förrättad utstakning af rålinier emellan Storfors Bruks Aktiebolags skog och Anders Frisks skogstrakt inom Asphytte hyttelag förklaras hafva vunnit laga kraft 10.2.1902 (mapp 4/3).
Bengtstorps ängskog i Brattfors socken: En emellan Brukspatronen Lars ekelund å Bjurbäcks Bruksegares vägnar och egaren af Hedenskogs masugn auditoren Christ. Geijer angången förening om de så kallade Bengtstorps ängarne, som vore belägna inom Bjurbäcks Bruks rågång, hvarigenom auditoren Geijer erhöll rättighet att till sitt hemman Bengtstorp nyttja de ängar, som åboerna derstädes brukade efter den s.k. Gåpersbäcken med förbehåll att de finge rödja endast i sjelfva bäcken och i backsluttningen men icke på den jemna marken, hvaremot Bjurbäcks Bruksegare tillerkändes all skog på ömse sidor om Gåpersbäcken 23.3.1801 (mapp 5/1).
Bergstingsrättens fastställelse af denna förening 23.3.1801 (mapp 5/1).
2:a skogstrakter Blockan i Lungsunds socken under Bjurbäcks Bruk: Ingeniören Clas Wahlunds beskrifning öfver verkställd utstakning och uppkvistning af råskillnaderna omkring 2:a skogstrakter, Blockan benämnda, emot tillstötande grannar, nemligen Skälstabackens och Emtetorpets skogar 1776 (mapp 5/2).
Hytte skog: Extrakt af landtmätaren Christian Romans gjorda anteckningar på hans upprättade karta öfver skogen till frälsehemmanet 1/2 mtl Hytte 1697 (mapp 5/3).
Hytte skog i Lungsunds socken: Lagmansrättens dom i tvistemål mellan assessorn Olof Lundstedt och brukspatronen Johan Camitz, så som skattejordegare af hemmanet Matlången, å ena, samt framlidne majoren Claes Linroths sterbhusintressenter, såsom jordegare af skatthemmanet Hytte, å andra sidan, angående en skogstrakt belägen mellan Meudden, sjön Trehörningen, Rösan på Säfsjöhöjden och Orme eller Jösekärn, hvilken trakt Häradsrätten genom utslag den 21 okt 1740 tillerkänt Hyttehemmanet. Lagmansrätten återförvisade tvistemålet till häradssyn 17.9.1741 (mapp 5/4).
Göta Hofrätts utslag, som på grund af anfördt jäf mot tjenstgörande domaren upphäfver Lagmansrättens dom och återförvisar målet till ny handläggning af Lagmansrätten 22.2.1744 (mapp 5/4).
Göta Hofrätts dom, som efter det målet blifvit af Lagmansrätten den 25 juni 1744 afdömt, fastställer en mellan parterna 7/5 47 ingången förlikning med beskrifning öfver hvad hvar och en bekommer af den omtvistade skogstrakten 21.11.1747 (mapp 5/4).
Hytte hemmansskog: Öfverenskommelse i tvisten om gränsskillnaden i skogen till hemmanen Hytte och Matlången emellan egarne brukspatronerna Carl Linroth, såsom egare af 1/2 mtl Hytte och O. Lundstedt egare af egendomen Matlången 7.5.1747 (mapp 5/5).
Hemmansskogar:
Kälsebackens Skogspark benämnd jordpark: Köpebref hvarigenom Nils Ersson och Jon Svensson i Asphyttan försälja till assessorn Johan Linroth en till läge och gränser beskrifven skogspark vid Kälsebacken, belägen intill assessorns skogsrep för 200 daler koppmt. 10.6.1720 (mapp 5/6).
Fastebref för enkefru assessorskan Julians Linroth i denna skogs eller jordepark 15.10.1723 (mapp 5/6).
Skogen mellan Stora och Lilla Lungen under Bjurbäcks Bruk: Landshöfdingens resolution, hvarigenom på ansökan af Fredrik Mickelsson förordnas om delning af ofvanstående skog mellan den andre egaren af Bjurbäcks Bruk 9.9.1689 (mapp 5/7).
Näfverviksskogen i Lungsunds socken: En handling angående det försvunna röset vid Storlungen, som skiljde Storfors och Näfverviksskogen och som på kartan betecknats No 61 Lungsröset 18.6.1787 (mapp 8).
Skogstrakten Näset norr om sjön Storlungen: Bergstingsrättens protokoll angående Nils Svenssons i Näfverviken skriftliga begäran att i Rättens protokoll måtte intagas, att han den 23 mars 1702 försålt till assessorn Johan Linroth en till läget beskrifven liten skogstrakt, Näset kallad, samt huruledes han blifvit egare till densamma 17.5.1705 (mapp 5/9).
Häradsrättens uppskofsprotokoll i ett af bergsmannen Nils Svenssons sterbhusdelägare mot enkefru Juliana Linroth och Bjurbäcks Bruks öfriga intressenter instämdt mål med påstående om återvinning af skogstrakten Näset med Ängen Djupviksudden 15.10.1735 (mapp 5/9).
En mellan parterna ingången förlikning, hvarigenom Bjurbäcks Bruksegare skulle under 2 år nyttja skogen till kolning hvarefter såväl skogen som ängen återföllo till Näfverviken 10.3.1736 (mapp 5/9).
Häradsrättens fastställelse af denna förlikning 10.3.1736 (mapp 5/9).
Hemmanet Sandviken skog i Lungsunds socken: Instrument öfver förrättad syn och värdering 2:a milor som Skälstabacksborna gjort på en skogstrakt tätt invid det assessor Linroth tillhöriga hemmanet Sandvik. Der milveden tagits, hade tillförene varit en till Sandviken inhägnad äng, som blifvit utlagd 11.10.1748 (mapp 5/10).
Assessor Johan Gustaf Linroths förlikning med Skälstabacksborna, hvarigenom dessa såsom erkänsla erbjuda honom att till Sandviken låta inhägna ett område efter en beskrifven liniär och derjemte till honom afstå den huggna milveden 11.10.1748 (mapp 5/10).
Skarphytte skogar i Kroppa socken: Instrument orig. afskrift öfver förrättad besigtning, uppmätning och värdering af Skarphytte skogar 29.11.1861 (mapp 5/11).
Norra och Södra Skälstabackens skogar: Instrument öfver förrättad delning mellan åboerna af samfälta skogen till Norra och Södra Skälstabacken 25.9.1755 (mapp 5/12).
En till Häradsrätten ingifven öfverenskommelse mellan åboerna i Södra och Norra Skälstabacken angående delning af en mellan deras hemman belägen skogstrakt Näset benämnd 11.5.1757 (mapp 5/12) se även mulbete 5 3/7.
Sundkärnshult skogen i Kroppa socken: Instrument öfver en af A. Utterholm verkställd besigt af Sundkärnshult skogen 13.7.1765 (mapp 5/13).
Skogstrakten Westerviksskogen i Warnums socken under Spjutbäcks Bruk: Fastebref för änkefru Ingeborg Jernfelt på en till läge och gränser beskrifven skogstrakt, som hon inköpt till Spjutbäcks hammare från sätersgården Westervik af commissarien Jöns Blank, hvilken vid försäljningen förbehållit gårdens mulbetet på denna skogstrakt 19.4.1721 (mapp 5/14).
Ölme Häradsrätts resolution i anledning af commissarien Jöns Blanks påstående mot fru Ingeborg Jernfelt att hon vid kolningar på den åt henne genom köpebref den 23 maj 1717 försålda skogstrakter gjort svedjefall, som hon besått råg, och som dessa vore inhägnade, hade mulbetet betydligt minskats, hvarjemte skogen vore så hårdt angripen, att fara förelåge, att det vid köpet undantagna skogstorpet Bäck finge lida brist på sina skogsförnödenheter. Rätten ålade fru Jernfelt att upphöra med svedjandet och spara tillräckligt med skog invid torpet Bäck för dess behof, för så vidt hon ville undvika laga ansvar 12.4.1722 (mapp 5/14).
Åskogs och Svartsångs hytteskog: Bergstingsrättens stadgande af ett vite af 10 Riksdaler Banco, hvartill förutom böter den gjorda sig förfallen , som genom olofliga vägar eller på annat sätt ofredade Gesetnvornern Hinderssons andelar i Åskogs och Svartsångs hyttor tillhörande skog 16.4.1834 (mapp 5/15).
Lägenheten Hammarrepet om 870 tunnland i Fernebo socken: Köpebref, hvarigenom E.W Holmstedt försäljer till bergssexmannen Jan Ersson, bland andra egendomar, lägenheten Hammarrepet med derå belägna torpen Hackningen, Östanås och stampen 1.5.1850 (mapp 5/16).
Fastebref för Jan Ersson derå 20.11.1851 (mapp 5/16) se även Hennickehammars Bruk 21 4/2.
Köpebref hvarigenom Svante Johansson och hans hustru Lovisa Johansson försälja till brodern och svågern E.J. Jansson på Hennickehammar 1/2-ten i bland andra egendomar lägenheten Hammarrepet om 870 tunnland med derå belägna torpen Hackningen, Östanås och Stampen som de ärft efter Jan Ersson 3.5.1859 (mapp 5/16).
Fastebref för brukspatronen E.J. Jansson på 1/2-ten i Hammarrepet 15.12.1860 (mapp 5/16) se även Hennickehammars Bruk 21 4/3.
Taxeringsbevis för år 1896 (mapp 5/16).
Lägenheten Hammarrepet afsöndrad från Nyhyttan No 1 i Fernebo socken: Lagfartsbevis för enkefru Louise Johansson å lägenheten Hammarrepet om 870 tunnland, som jemte annan egendom hon arf bekommit efter sin broder brukspatron E.J. Jansson på Hennickehammar 10.4.1899. (mapp 5/16) 1/2 skattehytta Nyhyttan No 1 se även 57 8/2 samt 21 4 4/4.
Lägenheten Hammarrepet afsöndrad från Nyhyttan No 1 i Fernebo socken: Köpebref af enkefru Louise Johansson till brukspatronen Johan Ekman å bland annat skogstrakten Hammarrepet 15.3.1899 (mapp 5/16).
Lagfartsbevis för brukegaren Johan Ekman derå 10.4.1899 (mapp 5/16) se även hemmanet Nyhyttan No 1 samt Hennickehammars Bruk 21 4/5.
Arfsdelning efter aflidne bruksegaren Johan Ekman, hvarigenom enkefru Julia Ekman bekom bland annat lägenheten Hammarrepet om 870 tunnland 12.11.1907 (mapp 5/16).
Lagfartsbevis för enkefru Julia Ekman derå 25.11.1907 (mapp 5/16) se även 1/2 skattehytta Nyhyttan No 1 samt Hennickehammars Bruk 21 4/6.
Lagfartsprotokoll angående ett gåfvobrev af den 20 aug 1914, hvarigenom enkefru Julia Ekman bortgifver till Nyhytte Grufveaktiebolag bland annat lägenheten Hammarrepet om 870 tunnland 23.12.1914 (mapp 5/16).
Lagfartsbevis derå för Nyhytte Grufveaktiebolag 23.12.1914 (mapp 5/16) se även Hennickehammars Bruk 21 4/7.
Gåfvobrev af enkefru Julia Ekman till Nyhytte Grufve Aktiebolag på bland annat lägenheten Hammarrepet 30.8.1914 (mapp 5/16).
Lagfartsbevis för Grufve-aktiebolaget 22.12.1914 (mapp 5/16) se även hemmanet Nyhyttan No 1 samt Hennickehammars Bruk 21 4/7.
Bild
 
41677 – 1863Hättsjö skog i Kroppa socken: Bergskollegii bref till bergmästaren Johan Källman i anledning af bruksarrendatorn löjtnanten Claes Linroths ansökan att till Kroppa Kronobruk få betjena sig af kolning på Hornkullssogen, hvilket Kollegiet icke kunde bevilja med hänsyn dertill att Silfvergrufvan derstädes möjligen komme att återupptagas, deremot hänvisades bergmästaren till Hättsjöskogen, som nu nyttjades till Bosjö hammare, som lydt under Skarphytte bergsmanshemman och enligt Kollegii resolution af år 1689 borde af Skarphyttelaget inlösas. Bergmästaren anmodades undersöka huruvida Bosjö hammare vore inlöst, samt om skogens beskaffenhet 21.11.1698 (mapp 1/1).
Hättsjö hytteskog i Kroppa socken: Köpebref varigenom generalmajoren friherre Anders Lagercrona, enligt fullmakt af sina styvfbarn, doktor Durietz arfvingar, försäljer Hättsjö hytteskog till brukspatronen Olof Olsson Dahlberg 20.7.1723 (mapp 1/2).
Berggskollegii resolution med afslag å bemälde Dahlbergs ansökan om afverkningsförbud för majoren Claes Linroth, hvilken nu brukade skogen under det af honom den 1 okt. 1714 skatteköpta Kroppa Kronobruk (mapp 1/2).
Rättegångshandlingar i tvistemål mellan generalmajoren friherre Anders Lagercrona ocjh majoren Claes Linroth genom mågen lagmannen Nicolas Stedt angående bättre rätt till den så kallade Hättsjö hytteskog. Häradsrätten förklarade genom dom vid extra ting den 13 aug. 1725 generalmajoren såsom rätt egare. Lagmansrätten deremot tillerkände genom resolution den 9 juli 1729 majoren Claes Linroths sterbhus eganderätten och Göta Hofrätt slutligen, enär felaktigheter blifvit begångna vid sakens behandling såväl af Häradsrätten som af Lagmansrätten, återförvisade målet till Häradsrätten genom dom den 30 mars 1734. 1725-1734 (mapp 1/3).
Hättsjö skog: Förlikningsförening hvarigenom beslöts att sedan generalmajoren baron Anders Lagercrona genom köpebref den 20 juli 1723 sålt till brukspatronen Olof Olofsson Dahlbergden så kallade Hättsjö hytteskog för 7000 daler koppmt. varo Dahlberg aldrig kommit i besittning af skogen, enär majoren Claes Linroth, som innehaft och innehade densamma till sitt skatteköpta Kroppa Bruk, gjorde anspråk på eganderätten till berörda skog, hvarom en långvarig process utspunnit sig mellan Dahlbergs hemulsman baron Lagercrona och majoren Claes Linroth, Dahlbergska arfvingarne skulle i ersättning för ofvannämnda köpeskilling och den deraf till denna tid förlorade nytta i ett för allt bekomma 16000 daler koppmt. varaf major Linroths sterbhusintressenter skulle betala hälften eller 8000 daler och det Lagercronska sterbhuset 8000 daler kopparmynt 22.10.1756 (mapp 1/4).
Åverkan och vitesförbud: Filipstads Bergslags Häradsrätts på ansökan af egaren af Kroppa eller Storfors Bruk Magnus Durier, utfärdade förbud för på Kroppa skog boende torpare och andra mot oloflig vedhuggning, löfbryning m.m. på skogen, hvarför att vite af 40 marker utsattes 17.9.1677 (mapp 2/1).
Filipstads Bergslags Häradsrätts, på ansökan af arrendatorn af Kroppa eller Storfors Kronobruk Jonas Stockhuus utfärdade förbud för de på Storfors Bruk underlydande hemman, boende åboer och torpare att sälja kol, timmer, gärdsle eller foder och bestämdes häremot ett vite af 200 daler silfmt. för såväl säljare som köpare 6.6.1687 (mapp 2/1).
Skogsåverkan och vitesförbud: Rör Skälstabacka skog. Berg.. Häradsrätt utslag, hvarigenom Anders Nilsson i Snårbotten blifvit ådömd skadeersättning med 10 daler 16 öre koppmt. samt 6 daler silfmt. böter för åverkan af 20 timmerstockar och 20 lass gärdsel och stör på Skälstabacka skog 14.6.1692 (mapp 2/2).
Skogsåverkan: Filipstads Bergslags Häradsrätts hänvisning till Bergstingsrätten såsom forum för assessorn och brukspatronen Johan Linroths åtal mot åboerna i Asphyttan Anders och Nils Bengtssöner, Jon Björsson, Petter Nilsson, Jonas Nilsson, Hindrik och Hans Nilssöner, Mats Svensson samt Erik i Sundet för åverkan å Bjurbäcks Bruk tillhöriga skog 12.10.1704 (mapp 2/3).
Björkåsens frälse skog: Filipstads Bergslags Häradsrätts resolution, hvarigenom Per Nilsson i Emten dömmes att plikta 3 daler för åverkan af 1/2 långved inom Björkåsens rågångs egor 17.6.1708 (mapp 2/4).
Hammarrepet: Instrument öfver en af Måns Nilsson i Finshyttan enligt order af bergmästaren förrättad syn på den åverkan, som Anders i Sundet och Hindrik i Daglösviken föröfvat på brukspatronen Johan Linroths hammarskog på Hammarrepet vestan för om Daglösvika 26.6.1716 (mapp 2/5).
Asphytte skog: Bergstingsrättens utslag hvarigenom på åtal af Anders Asp och 2:a bergsmän vid Asphyttan torparne Per Nilsson och Olof Pettersson på Edet ådömdes böter och ersättning för åverkan å Asphytte skog 11.5.1719 (mapp 2/6).
En förlikningsskrift mellan fru assessorskan Juliana Linroth och bergsmannen Anders Bengtsson vid Asphyttan, hvilken varit åtalad för åverkan i Asphytte hammarskog 18.4.1727 (mapp 2/6).
Hammartingsrättens fastställelse af denna förlikning 19.6.1727 (mapp 2/7).
Nävertägt eller näfverflätt: Bergs och Grufvetingsrättens uppskofsprotokoll angående fru assessorskan Juliana Linroths åtal mot bergsmännen Jonas Nilsson med dottern Ingeborg, Olof Persson dottern Catharina och Petter Mattssons enka med dottern Annika, alla vid Asphyttan, för det de medels näfverflätt gjort åverkan på Bjurbäcks bruksskog Båkärrshultsrepet 13.4.1736 (mapp 2/8).
Ang. åverkan på Asphytteskogen: Filipstads Bergslags Häradsrätt 3:e protokoll i ett af Begsmännen Per Jonsson och Olof Persson vid Asphyttan instämdt mål mot Filipstads innevånare med yrkande om ansvar och ersättning derför att dessa bortfört från Per Jonsson 2 st kolmilor och veden till en 3:dje mila och från Olof Persson 2 1/2 mila samt nedhuggit skogen till 2 milor, hvaremot stadsborna i genstämning yrkat ansvar på bergsmännen för det de skulle hafva flyttat eller förstört rösena i skillnaden mellan Asphyttans och Filipstads skogar. Bergsmännens ombud bestred att ingå i svaromål på genstämningen, innan hufvudmålet blifvit afgjort och vittnen blifvit afhörda. Rätten meddelade genom utslag att målen skulle afhandlas på samma gång. Häröfver anförde bergsmännen besvär hos Hofrätten 1738 (mapp 2/9).
Hofrättens utslag på bergsmännens besvär som voro för sent inkomna 21.2.1739 vidare finns icke målet sålunda oafgjort (mapp 2/9).
Bergs och Grufvetingsrättens utslag, hvarigenom bergsmannen Mats Pettersson i Asphyttan, på åtal af fru assessorskan Juliana Linroth dömdes till böter , ersättning m.m. för åverkan af 2 lass björkved ers. en torrfura på Bjurbäcks bruks skogstrakt Blåkärrshultsrepet 16.4.1739 (mapp 2/10).
Åverkan och vitesförbud: Bergstingsrättens förbud, vid förhöjdt vite af 20 daler silfmt. för torpare under Storfors Bruk att, utan tillstånd samt förut skedt utsyning af Brukets skogsvaktare, bruksskogen på något sätt angripa och nedhugga. Nödigt husbyggnadsvirke skulle jemväl utsynas af skogsvaktare 16.4.1739 (mapp 2/10).
Bergstingsrättens 5 st utslag på Bjurbäcks Bruksegares åtal mot torpare och underhafvande för åverkan på Bruket rekognitions och hytteskog, dervid vitesförbud blifvit af Rätten stadgade till efterlefnad 1740. 1755, 1759 (mapp 2/12).
Skogsåverkan: Bergs och Grufvetingsrättens uppskofsprotokoll i mål angående brukspatronen Johan Gustaf Lindroths åtal mot bergsmannen Anders Bengtsson med sonen Bengt Andersson vid Asphyttan för åverkan å Bjurbäcks Bruks skogstrakt Hammarrepet 13.4.1745 (mapp 2/13).
Rättens fastställelse af ingången förlikning med aflidne Anders Bengtssons son Bengt Andersson 10.4.1746 (mapp 2/13).
Bergs och Grufvetingsrätens 2:a protokoll med fastställese af ingångna förlikningar i mål angående brukspatronen Johan Gustaf Lindroth åtal dels mot bergsmannen Mats Andersson i Asphyttanför oloflig löftägt dels mot enkan Brita Jönsdotter och hennes son Sven Pettersson äfven vid Asphyttan för åverkan af 6 lass ved båda på Bjurbäcks bruksskog Blåkärrshultsrepet 13.4.1745 och 10.4.1746 (mapp 2/14).
Åverkan och vitesförbud: Bergstingsrättens utslag, hvarigenom på begäran assessorn Joh. Gust, Linroth Bjurbäcks och Kungskogs Bruk underlydande torpare förbjudas vid 5 daler silfmts. vite att till vedbrand nedhugga frisk skog, utan hänvisas de taga rötter, ris vid vindfällen 8.4.1748 (mapp 2/15).
Bergstingsrättens utslag med ett vitesförbud af 40 marker silfvmt. rörande hammarsmedernas vid Bjurbäcks Bruk vedbrand från bruksskogen 4.4.1754 (mapp 2/15).
Skogsåverkan: Instrument öfver en på anmodan af assessorn Johan Gustaf Linroth förråttad syn å gärdesgårdarne hos nedannämnda torpare, hvilka vid deras uppsättande och vidmakthållande begagnat"solk" hvarigenom den späda skogen förstördes och utdöddes, nemligen hos Anders Nilsson och Magnus Andersson i Lungelfven, Per Olsson och Nils Persson i Ladubäcken, Anders Hindersson och Stefan Larsson i Ryen samt Jöns Persson i Snårbotten 29 och 30/6 1763 (mapp 2/16).
Ang. skogsåverkan: Häradsrättens utslag i ett af majoren Johan Linroth instämdt mål mot Jonas Jansson vid Nedre Bjurbäcken med påstående att, som han vore egare af den skog, på hvilken Jonas Jansson tagit sin förnödenhet af timmer, ved, gärdsel och stör, denne måtte åläggas ersätta hvad han tillgripit samt vid vite förbjudas all vidare åverekan. Rätten förklarade Jonas Jansson berättigad till vedbrand och andra hemmanets förnödenheter på skogen, all den stund vid 1677 års delning af hytteskogen, torparne deromkring blifvit indelta till gårdsfång i skogen, äfven om de ej egde del i hyttan, samt Jonas Janssons egande torp blifvit köpt till skatte och dess rättigheter emot allmänna lagen ej kunde förminskas 18.11.1774 (mapp 2/17).
Lagmansrätts dom, som gillar Häradsrättens utslag 11.7.1776 (mapp 2/17).
Åverkan och vitesförbud: Bjurbäcks skog: Bergstingsrätten, på ansökan af kaptenen grefve Carl Gustaf Löwenhielm, fattade beslut att höja det år 1755 stadgade vitet af 20 daler silfvmt. till 16 Rdr. 32 skill. specie för åverkan på Bjurbäcks bruksskog 1.4.1794 (mapp 3/1).
Skogsåverkan: Instrument öfver hållen syn och beskrifning af 6 st storverksträd, som Alf. Jonsson i Södra Berg och Per Larsson i Stegelviken kullfällt på Storfors Bruksskog på de så kallade Sundkärrshulten 23.11.1799 (mapp 3/2).
Ang. skogsåverkan: Ett synebevis rörande åverkan som Jonas Jansson i nedre Bjurbäcken beskrifvit på Bjurbäcks Bruksskog 30.11.1799 (mapp 3/3).
Bergstingsrättens utslag i bruksinspektoren Lars Ekelunds mot bergsmannen Jonas Jansson instämda mål med påstående om plikt och särskildt vitesförbud, för det Jansson å Bjurbäcks Bruks skog föröfvat olofligt hygge. Jonas Jansson erkände men påstod att ett misstag, honom ovetande, blifvit begånget af hans folk, hvilket berott på igenväxta rågången mellan Brukets och hans egen skog. Han erbjöd att ersätta Bruket med lika mycket skog, som det förlorat, hvilket erbjudande antogs och af Rätten fastställdes 29.3.1800 (mapp 3/3).
Vitesförbud: Bergstingsrättens i anledning af den vid Bjurbäcks Bruk år 1802 timade eldsvådan, stadgade förbud vid vite af 10 Riksdaler riksgäld att röka tobak ute på marken eller att bära bar eld ute eller i kolhus samt nyttja stickbloss vid kräftfångst, gällande detta förbud ett område vid Asphyttan och deromkring 24.3.1803 (mapp 3/4).
Åverkan och vitesförbud: Fernebo Häradsrätts stadgande att ett vite af 10 Rdr. specie jemte skadans ersättande, hvartill den gjorde sig förfallen, som genom näfver, bark eller lötfägt samt genom vedhuggning och timmerfällning gjorde åverkan på Storfors Bruks skog 21.10.1809 (mapp 3/5).
Vitesförbud: Fernebo Häradsrätts förbud vid 25 Rdr. Bancos vite för åverkan på skogen till Bjurbäcks Bruks 1/3:del i Asphyttan och 1/8 mtl Daglösedet samt för skadegörelse å inegorna till dessa hemman 21.10.1829 (mapp 3/6).
Häradsrättens förbud vid vite af 15 Rdr. Banco för skogsåverkan och olovligt mulbete på Bjurbäcks skogar äfven som all skadegörelse på Brukets hemman och lägenheter 16.10.1839 (mapp 3/6).
Bergstingsrättens vitesförbud af 10 Rdr Banco för skogsåverkan medels fällande och bortförande af skog, löf och näfvertägt, olovligt bete m.m. vid Asphyttan 27.7.1844 (mapp 3/6).
Kungörelse angående ett vitesförbud rörande olovliga vägar på Bjurbäcks Bruks egoområde 28.4.1849 (mapp 3/6).
Åverkan och vitesförbud: Fernebo Häradsrätts uppskofsprotokoll i ett af Bruksförvaltaren C.A. Casparsson vid Bjurbäcken instämdt mål mot bergskattemannen Bengt Nilsson i Bålbäcken och skogsvaktaren Jan Jansson i Säter med yrkande om ansvar och stadgat vite derför att de olovligen dels till slåtter begagnat Bjurbäcks Bruk tillhöriga ängslagar på Brukets skogsmark invid Bålbäcken dels och svedjat på berörd skogsmark 24.2.1846 (mapp 3/7).
Skogsåverkan: Fernebo Häradsrätts 3e protokoll med utslag i mål angående Bjurbäcks Bruksegares genom Bruksförvaltaren C.A. Caspersson gjorda yrkande om ansvar å Jan Andersson, Nils Larsson och Nils Johan Olsson i Grånäset för åverkan å bruksegarnes skog till hemmanet Asphyttan. I brist på bevis frikändes de båda förstnämnda, Nils Johan Olsson deremot förelades edgång, men brast åt eden och dömdes att för åverkade 13 lass ved böta 17 Riksd. 16 skill. utgifva stadgat vite med 25 Rdr. Banco, ersätta för 13 lass ved efter i orten gångbart pris och betala motpartens kostnader i målet 1852, 1853 (mapp 3/8).
Skogsåverkan: Fernebo Häradsrätts 3:e protokoll med utslag angående bruksförvaltaren C.A. Casperssons å Bjurbäcks Bruksegares vägnar väckta åtal mot Petter Magnusson i Edsbäcken för föröfvad åverkan och olovligt vallande af kreatur på Bjurbäcks Bruks hemmansskog vid Asphyttan. Petter Magnusson friade sig genom edgång från åtalet 1852, 1853 (mapp 3/9).
Vitesförbud: Fernebo Häradsrätts fastställelse af ett den 5 mars 1850 stadgat vite af 25 Riksdaler Banco för skogsåverkan, olovligt jagande eller fiskande samt all slags skadegörelse i Storfors Bruks område beträffande 43/96 mtl Asphyttan och 1/8 mtl Södra Daglösedet 5.3. 1853 (mapp 3/10).
Fernebo Häradsrätts domboksprotokoll med stadgande af ett vite af 37 Riksdaler 50 öre för all åverkan och skadegörelse på området till Storfors Bruksbolags egande, inom Lungsunds och Fernebo socken belägna Bjurbäcks Bruk med underlydande hemman och lägenheter, 43/96 i Asphyttan och 1/8 i Södra Daglösedet 26.10.1863 (mapp 3/10).
Skogsåverkan: Fernebo Häradsrätts protokoll att den 9/3 1855 och utslag i mål angående bruksförvaltaren A.G. Wallerstedts å Bjurbäcks bruksegares vägnar yrkade ansvar å smeden Carl Persson i Asphyttan för tillgrepp af 3 lass huggen och upplagd ved på Brukets skog vid Asphyttan. Som full bevisning ej kunde lemnas frikändes smeden 26/10 1855 (mapp 3/11).
Fernebo Häradsrätts 2:a uppskofsprotokoll och resolution angående bruksförvaltaren A.G. Wallerstedts å Bjurbäcks Bruksegares vägnar väckta åtal mot Petter Larsson i Mögelhagen för åverkan å brukets skog vid Asphyttan. Då kännedom efter två tingsuppskof icke fullföljde målet, afskrefs detsamma såsom förfallet 1855, 1856 (mapp 3/12).
Bild
 
51655 – 1913Skogsåverkan: Fernebo Häradsrätts 2:a uppskofsprotokoll och utslag hvarigenom åbon på 1/8 mtl Storhult Jonas Andersson, på åtal af bruksförvaltaren vid Bjurbäcks Bruk A.G. Wallerstedt, dömdes att böta 280 Rdr. Riksmynt, utgifva stadgat vite 37 Rdr. 50 öre m.m. för det han olofligen afverkat 140 lass ved å Bjurbäcks hytteskog 1860, 1861 (mapp 1/1).
Hofrättens utslag orig. i afskrift hvarigenom på besvär af Jonas Andersson ingen ändring göres på Häradsrättens utslag 15.7.1862 (mapp 1/1).
Kongl. Majt:s utslag som fastställer Hofrättens utslag 20.3.1863 (mapp 1/1).
Åverkan och vitesförbud: Nolhults hemmansskog. Fernebo Häradsrätts utslag i mål angående kammarherren Claes af Geijerstams, i egenskap af disponent för Storfors bruksbolag, väckta åtal mot enkan Lisa Magnusdotter, för det hon å skogen till sitt under åborätt innehafvande hemman 1/8 mtl Nolhult afverkat och sålt 74 lass ved, hvarför hon dömmes att böta 74 Riksdaler samt utgifva stadgat vite för åverkan 37 Rdr. 50 öre, hvarjemte hon ålägges att betala kammarherrens stämningskostnad och protokollslösen samt deltaga i hans vittnesersättningar med 11 Rdr 75 öre 7.3.1861 (mapp 1/2).
Hofrättens utslag som icke gör annan ändring i Häradsrättens utslag än att enkan befrias från vittnesersättningarne 20.11.1861 (mapp 1/2).
Fernebo Häradsrätts uppskofsprotokoll i ett af disponenten för Storfors Bruk Claes af Geijerstam instämdt mål mot åboen å 1/8 mtl Wännemyra Jon Nilsson med yrkande om ansvar å denne, för det han från det af Bjurbäcks bruksegare skattelösta och samma Bruk tillhöriga hemmanet Wännemyra skog olofligen afverkat och försålt under nästlidet år 100 famnar och under året 47 famnar ved, hvar förutom 145 famnar ved och 30 timmerstockar ännu funnes kvarliggande i skogen 7.3.1861 (mapp 1/3).
En af Jon Nilsson till rätten ingifven skrift, hvari han söker påvisa disponenten af Geijerstams obehörighet att föra talan i detta mål samt styrka sin rätt att begagna skogen 17.10.1861 (mapp 1/3).
Bjurbäcks hytteskog: Fernebo Häradsrätts protokoll och utslag på Storfors Bruks åtal mot enkan Lisa Jonsdotter i Högåsen, för det hon från skogen vid sitt åboddan torp Högåsen, till hvilket skatterättigheten egdes af det under Storfors lydande Bjurbäcks Bruk, bortfört och försålt 7 famnar eller 51 lass ved. hon fälldes att härför böta 51 Riksdaler, utgifva stadgat vite 37 Rdr 50 öre, betala protokollslösen samt med 11 Rdr 25 deltaga i motpartens vittnesersättningen 3.5.1861 (mapp 1/4).
Hofrättens utslag hvarigenom ingen annan ändring göres i Häradsrättens utslag än att enkan befrias från vittnesersättningarna 20.11.1861 (mapp 1/4).
Åverkan: Fernebo Häradsrätts uppskofsprotokoll den 7/3 1861 och utslag angående Storfors Bruksbolags åtal mot Jonas Andersson, för det han från skogen till sitt åboende hemman 1/8 mantal Storhult bortfört och försålt 36 lass ved utan att förut hembjuda Bolaget, såsom skatterättsegare, köpet. Han dömdes härför att böta 36 Rdr, utgifva stadgat åverkansvite 37 Rdr 50 samt att betala kärandens vittnesersättningar i målet 21/12 1861 (mapp 1/5).
Hofrättens utslag på besvär af Jonas Andersson hvarigenom denne befrias från utgifvande af vitet och vittnesersättningarne 26.6.1862 (mapp 1/5).
Bjurbäcks hytteskog: Hofrättens utslag hvarigenom hemmansegaren Lars Nilsson i Norra Kärn, hvilken på åtal af disponenten för Storfors Bolag blifvit af Fernebo Häradsrätt genom utslag den 2 juni 1862 dömd till böter samt utgifvande af stadgat vite och rättegångskostnader , för det han sommaren 1861 på Bjurbäcks hytteskog fällt 12 lass ved å annan trakt än Bjurbäcks Bruksegare låtit åt honom utsyna, af angifna skäl befrias från ansvar och ersättningar i denna sak 31.12.1862 (mapp 1/6).
Kungl.Majts 2:a särskilda utslag på de besvär, som Storfors Bolag, såsom egare af Bjurbäcks Bruk, anfört öfver Hofrättens den 31 Dec. 1862 meddelade utslag, som på angifna skäl upp..... Fernebo Häradsrätts utslag af den 2 juni 1862, hvarigenom på särskilda åtal af bemälda Bolag dels hemmansegaren Lars Nilsson och dels hemmansegaren Jan Andersson, hvardera egare af 4 lispund osmundskatt i Norra Kärn, blifvit dömda att böta, utgifva stadgadt vite och betala rättegångskostnader, för det de på Bjurbäcks Bruks hytteskog huggit, den förre 12 och den senare 9 lass ved å annan trakt än Bjurbäcks Bruks egare åt dem anvisat, hvilket Häradsrätten betraktade såsom åverkan. Kungl.Maj:t fastställde Hofrättens utslag 24.8.1863 (mapp 1/7).
Landtmäteriprotokoll rörande belägenhet af skogstrakten, den ifrågavarande åverkningen bedrifvits 7.10.1862 (mapp 1/8).
Hofrättens utslag, hvarigenom förklaras att Jonas Anderssons besvär icke kunde till pröfning upptagas, enär den bifogade borgenförbindelsen icke omfattade allt, hvad den borde 4.2.1864 (mapp 1/8).
Fernebo Häradsrätts 4 protokoll med utslag i mål angående bruksförvaltaren A.G. Wallerstedts, i egenskap af ombud för Storfors och Bjurbäcks Bruksegare, väckta åtal mot inhysesmannen Jonas Claesson i Björnmyren för åverkan af 2 timmer samt 4 större och 14 mindre slanor på Bjurbäcks hytteskog. Den åtalade dömdes att böta 25 Riksdaler och ersätta det åverkade virket med 18 Riksdaler 50 öre 1863-1865 (mapp 1/9).
Fernebo Häradsrätts uppskofsprotokoll i mål angående bruksförvaltaren A.G. Wallerstedts å Bjurbäcken Bruksegares vägnar väckta åtal mot Anders Henriksson i Sundet för åverkan på Bruksegarnes hemmansskog vid Asphyttan 10.3.1864 (mapp 1/10).
Samma Häradsrättsprotokoll angående kärandes anmälan att han afstode från fullföljandet af målet 20.10.1864 (mapp 1/10).
Murborepet i Asphytte hemmansskog: Fernebo Häradsrätts 2:a protokoll af den 18/4 och 7/11 1872 samt utslag i mål angående skogsförvaltaren hos Storfors Bruks Aktiebolag G.W de Freses åtal mot smeden Daniel Eriksson i Norra Grönnäset för åverkan af torr granskogsved till ett värde af 2 riksdaler å d.s.k. Murborepet på Asphyttae hemmans skog. Den åtalade friade sig genom edgång 22.4.1873 (mapp 1/11).
Åverkan och vitesförbud: Bjurbäcks hytteskog. Fernebo Häradsrätts protokoll och utslag i ett af bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt på Bjurbäcken, å Storfors Bruks AB:s vägnar, väckt åtal mot enkan Maria Olsdotter i Högåsen, för det hon å hytteskogen i närheten af det af henne åbodda, under Bjurbäckens Bruk lydande bergsskattetorpet Högåsen om 7 1/2 L. osmundskatt utan föregående utsyning afverkat 10 lass barrved. Hon dömdes att härför böta 20 och ersätta motpartens rätteg.kostnad med 25 kr. 20.6.1876 (mapp 1/12).
Hofrättens utslag, som undanröjer Häradsrättens utslag och befriar enkan från böter och kostnader 30.12.1876 (mapp 1/12).
Kungl. Majts utslag som fastställer Hofrättens utslag i målet 19.10.1877 (mapp 1/12).
Bruksegarnes inlagor till Hofrätten och Kungl. Majt. 1876.1877 (mapp 1/12).
Ett intyg från kronofogden i orten att Bjurbäcks Bruksegor vore egare till bergstorpet Högåsen om 7 1/2 L. osmundsskatt eller 15/129 hemman och derför betalade hemmansbevillning, samt att enkan Maria Olsdotter stode skrifven såsom brukare af torpet 16.8.1876 (mapp 1/12).
Skogsåverkan: Instrument öfver hållen granskning af rågången mellan hemmanen Svartsång och Björskogsnäs samt värdering af den milved, som Bergsmansenkan Anna Carlsdotter Nyman i Björskogsnäs skulle hafva tillgripit på Svartsång skog 29.10.1890 (mapp 1/13).
Gammelkroppa Aktiebolags utverkade stämning å bemälda Bergsmansenka med påstående dels om ansvar å henne för tillgrepp af skog dels åläggande för henne att betala den åverkade skogens värde med 204 kronor 22.9.1891 (mapp 1/13).
Grythytte och Hellefors Häradsrätts beslut att, på grund af stridigheter om råskillnaden mellan Svartsångs och Björkskogsnäs egor, parterna egde att genom särskild rättegång få afgjordt angående eganderätten, innan åverkansmålet kunde företagas 23.10.1891 (mapp 1/13).
En ansökan om stämning å hemmansegaren Carl Johansson i Österskogen, Kristinehamn, med ansvarsyrkande å honom för åverkan å Storfors tillhörig skog 26.3.1913 (mapp 1/14).
En mellan parterna uppgjord förlikning 13.4.1913 (mapp 1/14).
Skogsinkräktningar: Bjurbäcks Bruksskog. Protokoll öfver förrättade syner dels hos torparen Petter Bryngelsson vid nedre Bjurbäcken, hos hvilken gärdesgården befanns på 2:a ställen vara flyttad in på Bjurbäcks Bruksskog, dels och hos åbon Anders Jansson i Stormåshult, hvilken jemväl flyttat gärdesgården af sålunda inkräktat på Brukskogen 7.11.1758 (mapp 2/1).
Bergstingsrättens protokoll angående uppgjord förlikning i det af assessorn Johan Gustaf Linroth instämda målet mot torparen Petter Bryngelsson vid Bjurbäcken angående 2:a gjorda inkräktningar på Bjurbäcks bruks skog 27.4.1759 (mapp 2/1).
Skogsintagor: Bergstingsrättens utslag i mål rörande assessorn Johan Gustaf Linroths åtal mot torparne Anders Jonsson och Olof Andersson i Stornäshult, för det de genom utflyttning af gärdesgårdarne gjort intag å Bjurbäcks Bruks hytteskog. Rätten ålade torparne att genast återflytta gärdesgårdarna till deras förra läge och dömde dem att plikta tillhopa 5 m. Koppmt. 23.4.1759 (mapp 2/2).
Skogsinkräktningar: Häradsrättens utslag i ett af majoren Johan Linroth instämdt mål mot Jonas Jansson i Nedre Bjurbäcken med påstående om laga plikt , för det han, hvilken innehade samma torp som Petter Bryngelson innehaft, tvärt emot 1759 års förlikning med Bryngelsson inkräktat på Brukskogen genom gärdesgårdens utflyttning. Domstolen förklarade att fråga om åverkan å Bruksskogen i Bergslagen icke hörer till Häradsrättens upptagande 20.11.1773 (mapp 2/3).
Bergstingsrättens utslag i förestående sak mellan majoren Johan Linroth och bergsmannen Jonas Jansson i Nedre Bjurbäcken, hvilken i genstämning påstått att han hade full rätt att begagna skogen, enär hans hemman blifvit skattelöst långt innan Bruket tillkom och derför yrkade på delning af skogen. Jonas Jansson ålades emellertid att flytta gärdesgården tillbaka och till skogen återställa de intagor, han gjort, dock medgafs honom att till torpets årliga gårdsfång å Bruksskogen afverka 20 lass ved samt 10 lass gärdsel och stör efter utsyning 4.5.1774 (mapp 2/3).
Ett synebevis om de intagor som Jonas Jansson gjort på Bruksskogen 1.11.1773 (mapp 2/3).
Skogsintagor: Instrument öfver förrättad syn å de skogsintag, som tullskrifvaren Anders Bjursströms enka i nedre Bjurbäcken olofligen gjort på Bjurbäcks bruksskog 6.6.1775 (mapp 2/4).
Bjurbäcks Bruksegares med Bjurströms enka och hennes son Fredrik Bjurström ingångna förlikning, sedan dessa blifvit vid Häradsrätten åtalade för ofvannämnda intagor 7.11.1775 (mapp 2/4).
Kaptenen grefve Carl Gustaf Löwenhielms ingångna förlikningar dels med torparen Olof Larsson i Ladubäcken och del med Jan Jansson i Mostorp angående intag, som de gjort på Bruksskogen medels flyttning af gärdesgårdarne. Jan Jansson hade låtit komma sig till last 2:a sådana intag. Bland andra villkor som ingingo i förlikningarne, skulle gärdesgårdarne återflyttas på de gamla ställena 24.10.1794 (mapp 2/5).
Skogsinkräktningar: Instrument öfver förrättad besigtning och uppskattning af de hyggen och intagor, som blifvit gjorda på Bjurbäcks Bruks skog af Mats Jonsson och Jonas Matsson i Myren, Petter Pettersson och Jon Nilsson i Lillebäck samt Jan Jansson i Mosstorp 23.10.1794 (mapp 2/6).
Bergstingsrättens utslag hvarigenom på yrkande af Bjurbäcks Bruksegare Mats Jonsson i Myren blifvit dömd till 1 Rdr i böter och att utgifva stadgadt vite 6 Rdr 32 skill samt vid lika vite ålagd att på första bar mark utlägga intagorna äfvensom ersätta virket till det af honom uppbyggda huset med 2 Rdr 4 sk. 27.3.1795 (mapp 2/6).
Bergstingsrättens utslag i Bjurbäcks Bruksegares mål mot nämndemannen Jonas Matsson och åboen Nils Nilsson i Myren angående ansvar för gjorda intagor på bruksskogen. De ålades vid vite att vid första bar mark utlägga intagorna och dömdes att betala bruksegarens rättegångskostnader med 5 Rdr. 24 skillingar 28.3.1795 (mapp 2/6).
Instrument vid hållen syn, huruvida intagorna blifvit utlagda till skogen 30.7.1795 (mapp 2/6).
Protokoll vid besigtning och uppskattning af de intagor, som blifvit gjorda af åboerna i Werremynt och Fallet 12.11.1795 (mapp 2/6).
Bjurbäcks Bruksskog: Bergstingsrättens utslag på Bjurbäcks Bruksegare åtal mot mot torparen Jan Nilsson i Lillebäck för den intaga han gjort på Bjurbäcks bruksskog derigenom att han medels gärdesgårdens utflyttning på skogen sökt utvidga sin inhägnad. Jan Nilsson dömdes att utgifva fastställd vite 16 Rdr. 32 skill. samt ersätta kostnaderna 27.3.1795 (mapp 2/7).
Instrument öfver förrättad syn å intagor, som blifvit gjorda på Bjurbäcks Bruksskog, nemligen af Jonas Jansson vid Nedre Bjurbäcken, Lars Jonsson i bäcken och Jan Carlsson på Högåsens egor se även Högåsen 27.10.1796 (mapp 2/8).
Bergstingsrättens resolution i anledning af Bjurbäcks Bruksegares genom inspektoren Fredr. Svenonius förda talan mot åbon Anders Jönsson och hans son Jonas Andersson i Storhult med påstående att de måtte dömmas skyldige att till Bjurbäcks hytteskog utlägga alla de olofliga inkräktningar, som blifvit gjorda sedan 1733 års skattläggning. Åboerna i Nolhult, Högåsen och Wännemyren hade för samma ändamål blifvit särskildt kallade och förenades under samma mål. Rätten förordnade att bergssyn skulle hållas på skogen der inkräktningarne blifvit gjorda 5.4.1832 (mapp 2/9).
Svedjning: Bergstingsrättens utslag, hvarigenom på åtal af majoren Claes Linroth genom bokhållaren Jonas Kruse, Jan Adersson i Wargetorp, Lars Halfvarsson på Mohn, Jon Persson i Jordkullen, Mats Andersson i Finnfallet med flera uppräknade torpare i Kroppa socken dömmas till 40 mark Silfmts plikt, för det de utan lof och tillstånd på Storfors Bruksskog svedjat och bränt fall, hvarpå de utsålt tillhopa 5 1/2 fjerding råg. För grödan fingo de betala särskilt 21.4.1718 (mapp 3/1).
Instrument öfver en af sexmännen Olof Jonsson i Gammelkroppa och Nils Olsson i Svartsången förrättad syn å de svedjefall, som upptagits af Hans Göransson i Klenoret, Per Persson i Björnbotten, Olof Jansson i Källtorp. Anders Persson i Källmo, Olaf Jansson i Klenoret, Erik Simonsson i stegelviken och Per Larsson i Lilla Lungen. Olof Hindersson i mossen och Jan Andersson i Näset befunnes hafva gjort intagor af utmarker allt på Storfors Bruks skog 3-5/6 1741 (mapp 3/2).
Disponenten Carl Arendt Jerelströms utfärdade kungörelse i anledning deraf att Storfors Bruks torpare, som året förut erhållit hans löfte att få svedja, helt och hållet missbrukat detta löfte, så att skogen fördenskull förbjuda all svedja på utmarken och skogar 6.6.1741 (mapp 3/3).
Gethållning: Bergstingsrättens protokoll i mål angående Bjurbäcks Bruksegares åtal mot mästersvennen Jan Lekberg vid Bjurbäcken för oloflig getvallning i Bjurbäcks Bruks skog. Då den åtalade lofvade att göra sig af med getterna eller att icke utsläppa dem på andras mark, fick i anseende till Lekebergs torftighet dervid bero 1.4.1794 (mapp 3/4).
Bergtingsrättens protokoll angående Bjurbäcks Bruksegares åtal mot Sven Larsson Bock vid Bjurbäcken, för det han olofligen utsläppt och vallat getter på Bjurbäcks Bruksskog. På grund af den åtalades fattigdom afstod Brukets ombud för sitt ansvarsyrkande 1.4.1794 (mapp 3/4).
Ang. afskaffandet af getter. Bergskollegii skrifvelse till landshöfdingen baron Conr. Ribbing i anledning af assessorskan fru Juliana Linroths anförda beklagande af den stora skada, som tillfogades skogarne under Bjurbäcks Bruk i Filipstads bergslag genom getterna, som åboerna deromkring till stor myckenhet underhölle, hvarför hon anhölle, att dessa i synnerhet för ungskogen skadliga djur måtte der liksom annorstädes i bergslagerna afskaffas. Landshöfdingen anmodades att låta föreställa allmogen i orten den skada, som getterna gjorde för skogarnes tillväxt och för deras egen näring af skogarne förmå dem att efter hand göra sig af med getterna i annan händelse vore Kollegiet betänkt på andra utvägar för getternas afskaffande 21.5.1724 (mapp 3/5).
Bergstingsrättens stadgande af vite af 16 Rdr. 32 skill. specie mot åverkan på Bjurbäcks Bruks skogar äfvensom mot getters vallande 1.4.1794 (mapp 3/5).
Mulbete: Bergstingsrättens förbud för åboerna i Flottufvan, Råglanda, Ängen och Carlstorp att fäbeta på Storfors Bruks skog eller der göra åverkan eller annat annat förstörelse, såsom nedtrampning af unga skogsplantor m.m. 15.6.1732 (mapp 3/6).
Filipstads Bergslags Häradsrätts utslag hvarigenom efter stämning åboerna å torpen Östra och Vestra Snårbråten förklaras berättigade till mulbete på Skälstabackens skog, enär enligt 1666 års fastebref Snårbotten vore upptaget på Skälstabackens egor 2.6.1760 (mapp 3/7).
Filipstads Bergslags Häradsrätts i anledning af klagomål deröfver att bruksidkaren Nils Hagberg å Skarphyttan och hans torpare genom olofligt vallande ofredade den till Skarphytte skogangränsande Storfors skogen, på grund häraf utfärdade förbud, vid vite af 5 daler Silfmt. för dem som utan tillstånd drefve eller vallade sina kreatur å Storfors Bruks enskilda skog 21.2.1765 (mapp 3/8).
Fernebo Häradsrätts fördubbling af det år 1732 åsatta vitet för fredande af Storfors Bruks skog för olofligt vallande 5.2.1788 (mapp 3/8).
Fernebo Häradsrätts stadgande af ett vite af 10 Rdr. Banco, hvartill utom böter och skadans ersättande den gjorde sig förfallen, som genom boskaps, getters, hästars eller andra kreaturs påsläppande och vallande gjorde intrång i mulbetet på Storfors Bruk tillhörande skog och mark 22.10.1814 (mapp 3/9).
Fernebo Häradsrätts utslag i mål angående Olof Perssons i Asphyttan, i egenskap af hyttfogde derstädes, gjorde stämningspåstående mot namngifna åboerna eller egarne i Sjöändan, Björnbotten, Södra Gränäset, Edsbäcken, Sundet och Daglösedet med yrkande af ansvar och ersättning för det de olofligen vallat sina kreatur på Asphyttans skog. De tilltalade kunde icke fällas till ansvar och ersättning, enär dessa hade utsläppt sina kreatur på deras egna skogar, som gränsade till Asphytte skogen, utan att någon hägnad funnes deremellan, och det ej heller blifvit påstått att svarandena med afsigt släppt sina kreatur på Asphytteskogen 25.2.1852 (mapp 3/10).
Fernebo Häradsrätts utslag angående Bruksförvaltaren C A Casperssons i Storfors Bruksbolags vägnar väckta åtal mot skomakaren Anders Jansson i Gränäset, för det han olofligen begagnat bete för sina kreatur å Bolagets skog vid Asphyttan. Anders Janssons friades från åtalet dels på den grund att det icke blifvit visadt, att han med afsigt släppt sina kreatur att beta på Bolagets mark och dels derför att någon hägnad icke funnes 2.3.1853 (mapp 3/11).
Hornkullsböndernas skrifvelse till Storfors Bruks AB med anhållan att Bolaget, som blifvit egare af Gammelkroppa, måtte låta borttaga stängseln i rågången mellan Hornkulls och Gammelkroppa skogsmark för erhållande af en samfäld betesmark. De upplysa, huruledes Storfors underhafvande hittills gjort intrång på deras område derigenom att åboerna i Daglösviken, Daglösedet, Sommerstad m.fl. hemman för sina tillhopa egande 36 kor hvarje dag begagnat deras betesmark 1.5.1899 (mapp 3/12).
Kolningsskyldighet: Tingsprotokoll angående Bjurbäcks Bruksegares hemman och torp, hvare omförmäles, huruledes Jon Hansson försålt några hemman kring bäcken till åtskilligt folk men behållit kolskogen till sin hytta och hammare, dock med det förord att, om han sålde Bruket, hemmansegarne skulle få lösa skogen. Då hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg hade köpt bruket och de behållna hemmanen af Jon Hansson, lemnade han utan lösen skogen åter till de försålda hemmanen med det villkor att egarne skulle vara förpliktade att kola åt hans Bruk det mesta de kunde och icke åt någon annan för skälig betalning. Men om torparen hemmansegaren icke skulle vilja eller orka kola, finge han icke några vägra att bruksegaren satte dit sitt eget folk för att verkställa kolningen hvilket af Rätten fastställdes 10.8.1655 (mapp 4/1).
Tingsrättens utslag hvarigenom ett vite af 3 mark bestämmes för de med skatt eller kolande under Bjurbäcks Bruk sorterande torpare, som icke komma att uppgöra räkning när de vore kallade 4.10.1658 (mapp 4/1).
Tingsprotokoll rörande hauptmannen Tore Olofsson Ollenbergs klagomål deröfver, att torparne, som vore lagda under hans Bruk vid Bjurbäcken med kolning, sålt sina kol till Mickel Hansson. Torparne ursäktade sig med att kolen vore tillverkade på deras enskilda skog, men Rätten förehöll dem att de först skulle erbjuda hauptmannen kolen, vare sig de vore kolade på deras egen eller hans skog 25.5.1659 (mapp 4/2).
Ett af bruksegaren hauptmannen Ollenberg till Rätten anfördt klagompål i 15 punkter mot rådmannen Mickel hansson hvilken jemväl egde del i Bjurbäcks Bruk 16.7.1660 (mapp 4/2).
2:a uppgifter af Tore Olofsson Ollenberg å de torpare, som sorterade under honom och vore skyldiga att kola till hans masugn och hans hamrar vid Bjurbäcken 1662, 1664 (mapp 4/2).
Häradsrättens varning till Nils och Per i Skälstabacken för dombrott med åtföljande straff, hvartill de gjorde sig skyldiga, om de tvärt emot Rättens bestämmelse den 10 aug. 1655 sålde sina kol till någon annan än hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg å Bjurbäcks Bruk 30.6.1662 (mapp 4/3).
Bergstingsrättens förbud för Skälstabacken åboar att vid 40 dalers vite, sälja sina kol till någon annan än bergsfogden Elias Hult hvilken klagat deröfver att de sålde kolen till Mickel Hansson, oaktadt skogen vore lagd under Bjurbäck öfre hamrar, som nu efter hauptmannen Tore Olofsson Ollenberg innehades af Elias Linroth, länsmannen Nils Nilsson anmodades att meddela åboerna förbudet 20.11.1676 (mapp 4/3).
Länsmannen meddelande af förbudet för åboerna 27.11.1676 (mapp 4/3).
Tingsrättens beslut i anledning af bergsfogden Elias Hults klagomål att Skälstabackens åbor sålde kolen till Mickel Hansson. Rätten förklarade dem berättigade att sälja sina kol till hvem de ville inom hyttelaget 16.2.1677 (mapp 4/3).
Lagmansrättens dom som anser saken höra under bergmästarens afgörande 9.2.1678 (mapp 4/3).
Bergs och Hammartingsrättens resolution angående bruksegaren Johan Linroths anklagelse mot Håkan Carlsson i Bjurbäcken att han icke ville kola till Bjurbäcks Bruk mot den stora frihet, han åtnjöte, och då Håkan invände att han vore gammal och oförmögen att kola, ålades han att för friheten kola åtminstone i mila om året 18.9.1683 (mapp 4/4).
Kolnings och andra skyldigheter: Bruksegaren Johan Linroths hos landshöfdingen anförda klagomål deröfver att en del torpare, som sitta på Bjurbäcks Bruk skatteskog, draga sig ifrån Bruket med sitt skyldiga arbete icke allenast med kolning, utan med körslar och dagsverken, ehuru Bergskollegii resolution den 1 juni 1689 föreskrifver att de hemman, torpare och lägenheter, som förhjelpte Bruket med kolning, körslar m.m. icke finge med sitt arbete skiljas derifrån, hvarför han utbeder sig landshöfdingens handräckning mot de tredskande, som åtnjöte bergsfrihet men icke gitte utgöra motsvarande skyldigheter 1695 (mapp 4/5).
Landshöfdingens order till befallningsmannen kronofogden Ekman att förklara bruksegaren Linroth bibehållen vid Bergskollegii resolution af den 1 juni 1689, hvarefter de hemman, torp och lägenheter, som jemlidt resolutionen legat under Bjurbäcks Bruk med sitt arbete, skulle tillhålla att framgent utgöra arbete åt Bruket vid 40 mark straff för underlåtenhet 26.1.1695 (mapp 4/5).
Tingsrättens utslag, hvarigenom enkan Elin i Bjurbäck ådömmes 40 marks plikt, derför att hon kört två lass malm från Persberget till patron Using på Carlskoga och dermed försummat att betjena Bjurbäcks Bruk 9.3.1697 (mapp 4/5).
Tingsrättens resolution, hvarigenom på yrkande af bruksegaren Johan Linroth, Gösta Ersson, Erik Thorsson, Nils Persson och Jon Nilsson vid Bjurbäcken, på grund deraf att de kört malm till Carlskoga, fälldes jemlikt landshöfdingens förbud den 26 jan. 1695 att böta hvardera 40 mark, änskönt de påstodo, att de såsom varande skattebönder icke hade några skyldigheter gent emot Bruket 2 orig. 7.2.1705 (mapp 4/6).
Kolningsskyldighet: Bergmästaren Gustaf Norns resolution i anledning af bruksegaren Johan Linroths klagomål deröfver att, ehuruväl samtlige Bjurbäcks Bruk underlagda torpare vore genom landshöfdingens resolution den 26 jan 1695 allvarligen tillsagda att, vid 40 mark Silfmt. vite, icke afföra och på annat ställe försälja kol, som vore tillverkade på Brukets skogar, åtskilliga torpare det oaktat understått sig att draga kol ifrån hans Bruk. Genom resolutionen påminnas torparne ytterligare om deras skyldighet med kolens levererande till Bjurbäck Bruk. Den som sålde kolen annorstädes vore förfallen till 40 mark Silfmts straff, 2 ex. 3.7.1717 (mapp 4/7).
Samtlige torpares och arbetares med några undantag under Bjurbäcks och Kongskogs Bruk hos landshöfdingen anförda klagomål att deras patroner gåfve dem för liten betalning för deras kolningsarbete, hvarför de utbredde sig att få göra arbete till den, som betalade bäst. Häröfver infordrades förklaring från bruksegaren Johan Linroth sterbhus intressenter 2.1.1721 (mapp 4/8).
Fru Juliana Linroths genom Joh. Kiellman till landshöfdingen afgifna förklaring med landshöfdingen derå tecknade utslag att, om arbetarne ville söka ändring i de om kolningarne gifna resolutioner finge de besvära sig i vederbörlig ort 13.2.1721 (mapp 4/8).
Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Nat. Ekman angående förenämnda klagomål under erinran att de klagande bönderna icke hade egen skog, utan skulle endast hafva betalning för sitt kolningsarbete, med anmodan att derest icke en öfverenskommelse i godo kunde träffas mellan fru Juliana Linroth och torparne om betalningen, bergmästaren skulle reglera densamma efter i orten gängse arbetspris 15.10.1723 (mapp 4/8).
Ang. kolningspris. Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Nat. Ekman i anledning dersf att torparne under Bjurbäcks och Storfors Bruk klagat att de vid dessa Bruk erhålla för liten betalning för deras kolningsarbete, med anmodan att undersöka och derefter delgifva Kollegiet, af hvad natur torpen vore och de skogar af torparne kolade, väglängden till Bruken med kolen m.m. 5.10.1738 (mapp 4/9).
Bergmästaren Kungörelse om tider för sammanträden, till hvilka såväl bruksegarne som torparne kallats 1.9.1739 (mapp 4/9).
Bergmästarens digra protokoll öfver de undersökningar som hållits med Storfors och Bjurbäcks Bruksegare och torpare vid sammanträden 18 och 21/9 1739 (mapp 4/9).
Bergskollegii utslag, hvarigenom Kollegium finnes skäligt, att torparne åtnöjdes med kolningspriset, och om de hade att klaga öfver ålagda bördor och dagsverken hade de att anmäla sådant hos domaren 27.11.1740 (mapp 4/9).
En inlaga till Bergskollegium af Sune Andersson å Bjurbäcks torparnes vägnar med anförande af de vanliga klagomålen i nov 1740 (mapp 4/9).
Kong. Maj:ts resolution i afskrift med inneliggande protokoll af den 6/2 1741 hvarigenom Bergskollegii förestående utslag gillas och fastställes 14.5.1742 (mapp 4/9).
Bruksegaren Jean Gustaf Linroths hos landshöfdingen i Örebro anförda klagomål deröfver att en del af Bjurbäcks Bruks torpare, oaktadt de många resolutionerna med utsatta bötesstraff och änskönt de bo på Brukets skog och åtnjuta bergsfrihet samt dessutom stå i skuld till Bruket, likväl visa sig ovilliga att kola och utgöra körslar åt detsamma, hvaremot de gått Asphytte bergsmän och andra tillhanda med körslor, hvarför han utbeder sig landshöfdingens tjenstehandräckning för vinnande af ändring i missförhållandet med landshöfdingens remissorialorder till bergsfogden i orten som hade att bibehålla assessor Linroth vid sina privilegier och resolution, så att alla åbor och torpare under Bjurbäcks Bruk sin skyldighet till brukets betjening behöriga fullgjorde 4.12.1759 (mapp 4/10).
Kolningsskyldigheten som ålåge brukare af hästtorp under Storfors Bruk ? med den 14 mars 1910. 24.1.1910 (mapp 4/11).
Bild
 
61738 – 1922Kolning: Instruktion för kolning, upptagande såsom hufvudrubriker. 1 Om kolvedshuggning och på hvad tider sådant bör ske. 2. Om Kolbottnars anläggande och 3. om milors sammansättning. Utan författare och årtal, troligen i senare hälften av 1700-talet (mapp 1/1).
Kolning på Hättsjöskogen: Instrument öfver en af bergsfogden E. Fahlbeck med biträden, på begäran af Storfors disponenten Carl Arendt Jerelström, verkställd besigtning å furu-timmer och storverksträd som åtskilliga brukstorpare nedfällt til kolning på Hättsjö och Svånghytteskogen 3.8.1738. Ett erkännande af åtskilliga torpare att de blifvit förbjudna att till kolning nedhugga furu-timmer och storbyggnadsträn 8.4.1739 (mapp 1/2).
Bergs och Grufvetingsrättens resolution hvarigenom på åtalet af bruksdisponenten C.A. Jerelström, brukstorpare Carl Olsson i Aborrkärn, Matts Johansson i Backa och Jonas Persson i Jordkullen dömdes att böta följande belopp neml. Carl Olsson och Matts Johansson för 4 storverksträn hvardera 200 daler Silfmt. samt Jonas Persson för 6 storverksträn 300 daler Silfmt. Resolutionen skulle underställas Bergskollegii pröfning 11.4.1739 (mapp 1/2).
Bergskollegii resolution förenämnda mål angående de dömde torparnes ansökan att blifva befriade från böterna eller om detta ej kunde beviljas, att de måtte få aftjena dem med fängelse vid vatten och bröd på Örebro slott. Kollegiet ville på det sättet moderera och lindra deras kroppsstraff, att Carl Olsson och Matts Johansson skulle hvardera afstraffas med 16 par spö och Jonas med 24 par 12.5.1740 (mapp 1/2).
Kolning: Bergskollegii resolution i anledning af torparnes under Storfors och Bjurbäcks Bruk anförda klagomål deröfver att de skulle erhålla för liten betalning för deras kolarbete, samt att de skulle betungas med för svåra och ovanliga dagsverken. På grund af bergmästarens afgifna utlåtande gjordes ingen förhöjning i kolningspriset, och beträffande klagomålen öfver dagsverkena, hänvisades torparne till domstol 27.11.1740 (mapp 1/3).
Kongl. Maj:ts resolution, som gillar och fastställer Bergskollegii resolution i denna sak 14.5.1742 (mapp 1/3).
Kolning på Hättsjöskogen: Bergs och Grufvetingsrättens uppskofsprotokoll i mål angående bruksdisponenten Carl Arendt Jerelströms åtal mot brukstorparne Hindrik Johansson i Linhöjden, Olof Andersson i Bottnarne, Nils Nilsson i Hjulmakaretorpet, Carl Nilsson i Lunden, Johan Andersson i Näset och Anders Jonsson i Jordkullen, för det de på Hyttsjöskogen till kolved nedfällt furu-timmer och storverksträn 23.4.1741 (mapp 1/4).
Uppgift å anlagda nya kolbottnar under hvartdera af åren 1785-1799 (mapp 1/5).
Bjurbäcks bruksegares kontrakt med åboerna å de på Brukets skogsmark belägna hemmanen Storhult, Wännermyren eller Myra, Snårbotten, Nolhult samt torpet Högåsen om kolning dels af den skog, som funnes inom den till hemmanen afstängde marken, dels å Brukets öfriga skogsmark. kontraktet innehåller jemväl bestämmelser om malmkörning och ängsbergning 12.3.1841 (mapp 1/6).
Uppgifter å kolningar på Storfors Bolags egna skogar, deraf särskildt å Storfors och särskildt å Bjurbäcks skogar dels under hvartdera af åren 1841-1854, och dels under hvartdera af åren 1841-1858 (mapp 1/6).
En promrmoria med framhållande af fördelarne hos konstruerade apparater för kolning af torf, ved, trädgrenar och trädtoppar m.fl. brännbara materialer af R. von Rosen 6.11.1854 (mapp 1/8).
Beskrifning öfver en enligt öfverenskommelse verkställd delning af skogen till 5/96 delar i Asphyttan emellan sexmannen Olof Olsson d.ä. och hans svåger Olof Olsson d.y. dervid efter uträkning Olof Olsson den äldre fick att fordra i ståndskog 18 långvedar, som finge uttagas på Lilla Mosstegen 11.7.1855 (mapp 1/9).
Köpekontrakt hvarigenom Olof Olsson d.ä. försäljer till Bjurbäcks Bruk förenämnda 18 långvedar kolskog på Lilla Mosstegen för 900 Riksdaler (mapp 3.8.1855 (mapp 1/9).
Fernebo Häradsrätts protokoll af 17/2 1859 och utslag i mål angående Mats Bengtssons i asphyttan, i egenskap af förmyndare för Olof Olsson den yngre, gjorde påstående mot Bjurbäcks Bruksegare om likvid för kolved, enär Brukets kolning skulle ha mycket öfverskridit de ofvannämnda 18 långvedarne. Käromålet ogillades men kostnaderna .....ades 20.10.1859 (mapp 1/9).
Åtskilliga köpehandlingar, hvarigenom diverse personer försälja till Bjurbäcks Bruks dels kolskog att förbruka under en bestämd, kort tid dels kolved färdig att kola 1855-1868 (mapp 1/10).
Anteckning öfver hållen besigtning i patronen P.E. Janssons å Bjurkärn skogstegar vid Åsjöhyttan för köp af kolskog 20.2.1878 (mapp 1/11).
Anteckningar om Björkbroskogen hörande till Kungskogs gård 3.4.1880 (mapp 1/11).
Anteckningar angående besigtning af kolskogen till Gräsbosjöhyttan i Fernebo och Sunnemo socken 19.7.1884 (mapp 1/11).
Uppgift å hvad Storfors Bruks torpare kolat åt Niklasdam 1883-1884 (mapp 1/11).
3 rapporter öfver utgjorda kolningar i Hennickehammar bevakning 1916.1917 (mapp 1/12).
Uppställning öfver antal milor och beräknade stjälpta kbm kol för hvarje kolare i Norra distriktet 1919 (mapp 1/13).
Kolningsförslag i södra distriktet 1919 (mapp 1/13).
Skogsstatistik: Beskrifning, arealuträkning och taxeringslängd öfver Sydvästra och Nordvästra delarne af Storfors Bruks skogar 1872-1874 (mapp 2/1).
Uppskattningsinstrument afskrift vid värdering af ståndskogen å Storfors Bruks Aktiebolags egendomar inom Fernebo, Kroppa, Lungsunds och Ölme socknar af jägmästaren Ernst Andersson 4.3.1905 (mapp 2/2).
Lundsbergsskogen: Uppgift angående värdering af skogen 26.1.1916 (mapp 2/3).
Uppgift angående taxering af Lundsbergs skolas skogsmark 10/9 1917 (mapp 2/3).
Uppgift angående taxering af Lundsbergs fastighets AB:s mark 10.9.1917 (mapp 2/3).
Kalkyl öfver timmerskogen såsom en ifrågasatt afsöndring till Lundsberg skola 1917 (mapp 2/3).
P.M. angående Domänstyrelsens ändring af den gjorda värderingen af skogen 1918 (mapp 2/3).
Littereringstabell för Storfors Skogs och Gårdsförvaltning åren 1921-1922 (mapp 2/4).
Skogshushållning: En af disponenten Carl Arendt Jerelström utfärdad kungörelse, hvari han med framhållande af såväl Storfors Skogsvaktarens som torparnes vårdslöshet om den större och bättre skogen vid kolning, föreskrifter, att när kolveden vore kullfäld, den icke finge afhygges, innan densamma af honom sjelf blifvit besigtigad för utrönande, om deribland kunde finnas träd, tjenliga till timmer och spån. Torparne beordrades att hafva spån i beredskap huggen till reparation af Kroppa Kyrka 4.5.1738 (mapp 3/1).
2:e af densamme utgifna kungörelsen, innehållande förmaningar och varningar till Storfors Bruks torpare i afseende skogens begagnande till kolning 14/4 1739 och 9/5 1740 (mapp 3/1).
Storfors skogar: Instrument öfver en af Lindstedt verkställd besigtning af vissa trakter af Storfors Skogar 26/10, 27/10 och 17/11 1768 (mapp 3/2).
Uppgift å skillnaderna för hemskogar, mellanskogar och utskogar för kolning och timmerkörning till Storfors, Lillfors och Hättelfs Bruk samt Nykroppa masugn 20.4.1792 (mapp 3/3).
Af bruksegaren och disponenten Axel Linroth uppsatta skogshushållningsregler i afseende på kolning och svedjning att medels afskrifter till hvarje skogsvaktare af dessa kungöras för Storfors Bruks torpare, på det dessa ej måtte kunna skylla på okunnighet vid misshushållning med skogen 6.10.1792 (mapp 3/4).
Skogshushållning och afverkningsplaner: P.M. för skogshushållningen och afverkningen vid Storfors Bruk för åren 1881, 1883, 1884 (mapp 3/5).
Skogsberättelser och afverkningsplaner: Uppgift å väglängder för timmerdrifning på Storfors Bruks Aktiebolags skogar 1879 (mapp 4/1).
Åtskilliga uppgifter, kontrakt m.m. rörande afverkningarne på Storfors Bruks Aktiebolags skogar 1887-1894 (mapp 4/2).
Lundsbergs Aktiebolags skog: 2:a afverkningsberäkningar 15.1.1906 (mapp 4/3).
P.M. för afverkningen under året 1906-1907 (mapp 4/3).
Kontrollräkning öfver afverkningen å Lundsbergs Aktiebolags skogar åren 1905-1915 (mapp 4/3).
Skogsberättelser: Uppgifter å vedåtgången vid Storfors 1912, 1913, 1917, 1918 (mapp 4/4).
Redogörelse öfver befintliga vedtillgångar inom Storfors Bruks egoområde samt öfver den beräknade vedåtgången 26.9.1916 (mapp 4/4).
Uppgift å brännved att leverera till Nykroppa 1.12.1919 (mapp 4/4).
Uppgift å huggarlönen vid vedgården i Nykroppa 10.1.1920 (mapp 4/4).
Rapporter å virkesleverans m.fl. rapporter rörande virke från Hennickehammars bevakning 1913-1917 (mapp 4/5).
P.M. angående ifrågasatt utsträckning af brännvedstillverkningen å Storfors Bruks Aktiebolags skogar 4.2.1918 (mapp 4/6).
Uppgift å levererad långved och brännved till Kroppa kommun. Uppgift å levererad långved och brännved till Bränslekommissionen 1917-1918 (mapp 4/6).
Uppgift å lemnad brännved till de fattiga i Kroppa socken 1918 (mapp 4/6).
Bild
 
71675 – 1919Afverkningsrätter: Köpekontrakt orig. hvarigenom Håkan Jönsson, Olof Månsson och Jon Elofsson på Båhlhyttan försälja till bergsfogden Elias Hult på Bjurbäcken en till läge och gränser beskrifven skogspark, som låge för aflägset för dem att afbruka, tagande sin början vid rået, som skiljde deras hytteskog och Asphytteskogen samt Hedenskogs hytteskog från hvarandra. I betalning för skogen hade de bekommit 2 stycken malmbåtar, gods samt för dem gjorda åtskilliga expedit.... på köparens bekostnad. I köpet ingick att, när skogen på obestämd tid vore afbrukad skulle grunden återfalla till säljarne 11.11.1675 (mapp 1/1).
Köpebref orig. hvarigenom bergsfogden Elias A Hult försäljer förenämnda skogspark vid Båhlbäcksskogen till brukspatronen Johan Linderoth på Bjurbäcken för 225 daler kopparmynt, gällande detta köp af skogenså länge der funnes något att afverka 14.5.1680 (mapp 1/1).
Bergtingsrättens protokoll rörande bergsmännens i Båhlhyttan yrkande att af enkefru Julia Linroth återfå sin skog vid Båhlbäcken. Skogen hade redan före tinget blifvit återlämnad och bergsmännen hade dessutom erhållit någon ersättning, så att de förklarade sig nöjda 8.5.1727(mapp 1/1).
1/12 mtl Ömlings skogstrakt: Köpekontrakt och Köpebref, hvarigenom bruksegaren H. Dillner försäljer till brukspatronen M. Berggren på Niklasdam afbrukningsrätten på 50 år skogen till Spjutbäcks Bruks egande rekognitionsskogshemman 1/12 mtl Ömling för 3000 Rdr. Banco 1.6.1854 (mapp 1/2).
Enligt anteckning å köpebrefvet öfverlemnades mot 3000 kronor afverkningsrätten till jordegaren Storfors Bruks A.B. 8.8.1885(mapp 1/2).
Instrument öfver en af Carl Ahlén verkställd besigtning och värdering af den Spjutbäcken tillhöriga Ömlingsskogstrakten 5.11.1882 (mapp 1/2).
En af brukspatronen M. Berggren erhållen inteckning till säkerhet för 50 års afverkningsrätt enligt Int.protokoll af 22.11.1854 (mapp 1/2).
Inteckningsprotokoll ang. förnyelser af nyssnämnda inteckning 1864, 1873, 1882 (mapp 1/2).
Skogskultur: Berättelse rörande insamling af inhemskt barrträdsfrö på Storfors Bolags skogar 1883 (mapp 2/1).
Uppgift på omkostnaderna för planteringen och skogsfrösådden 1886 (mapp 2/1).
En af Skogsvårdsstyrelsen till Storfors Bruks Aktiebolag utgifven räkning å skogsfrö för 285 kronor 13.6.1912 (mapp 2/1).
Skogsvårdsstyrelsens 3.e skrifvelser till Persbergs Grufve Aktiebolag med begäran om uppgift angående skogsverksamheten, deribland skogsodling och afdikning 1911, 1912, 1914 (mapp 2/3).
Uppgifter om frösådd, skogsplantor m.m. inom Persbergs bevakningsdistrikt för åren 1910-1913 (mapp 2/3).
En skrifvelse angående grufvebolagets erhållna bifall till sin ansökan om dikningsbidrag 1.5.1908 (mapp 2/3).
En räkning å skogsfrö som grufvebolaget bekommit från Skogsvårdsstyrelsen 11.8.1912 (mapp 2/3).
Arrendestatistik: Uppgifter om åkerarealerna och utsäden samt å kreatursbesättningarne hos Storfors Bruks Aktiebolags arrendatorer och skogsarbetare inom hvartdera af Bolagets 15 skogsbevakningsdistrikt den 1 juni åren 1917-1919 (mapp 3).
Kontrakt och instruktioner för efterföljande skogsuppsyningsmän vid Storfors neml. för Magnus Friberg 9.5.1747, 22.2.1750, Måsberg 15.1.1755, Jan Törnros 8.12.1774, Anders Lindqvist 22.10.1792, Johan Bergström 14.12.1803 (mapp 4/1).
Diverse skogshandlingar: Kontrakt hvarigenom till ordinarie skogsvaktare vid Bjurbäcks Bruk antages Petter Österman 17.5.1842 (mapp 4/2).
Enligt anteckning å kontraktet aflade Österman skogsvaktare eden inför Bergtingsrätten i Flipstad 12.9.1842 (mapp 4/2).
Kontrakt med skogsvaktaren Eric Ahlén 15.5.1847 (mapp 4/2).
Diverse skogshandlingar: Skogsvaktareinstruktion vid Svartsång 1.11.1851 (mapp 4/3).
Kontrakt hvarigenom skogsvaktare-eleven Carl Magnus Jonsson antages till skogsvaktare vid Svartsång 3.12.1862 (mapp 4/3).
Kontrakt hvarigenom skogsvaktare-eleven Olof Olsson antages till skogsvaktare dersammastädes 21.6.1866 (mapp 4/3).
Kontrakt hvarigenom Storfors Bruks Aktiebolag uppdrager åt extra jägmästaren Ernst Andersson i Lervik skötseln af Storfors Bruks skogar med en areal af c:a 50.000 tunnland 7.9.1903 (mapp 4/4).
Skogstrakten Knatten söder om sjön Svartsången: Landtmäteriprotokoll rörande delning af en skogstrakt vid Svartsångs hytta emellan jordegarne enkan Christina Hindriksdotter och hennes svåger Olof Persson vid Svartsången. Denna trakt af hytteskogen vore belägna söderifrån sjön Svartsången och kallades Knatten 1725 (mapp 5/1).
Diverse skogshandlingar: Den emellan Bjurbäcks och Kungskogens hyttor tvistiga skogstrakter. En af landtmätaren C.J.A Fineman på begäran af grefve C.G. Löwenhielm verkställd uträkning, huru mycket som af ofvanstående tvistetrakt belöpte på 1/8 del i Kungsskogen enligt 1794 och 1802 års kartor samt en den 12 sept. 1800 ingången och sedermera fastställd förening om ifrågavarande tvistetrakt 10.3.1804 (mapp 5/2).
Råstängning mellan Gammelkroppa och Åskogens skogar: J.E. Mörtstedts å Gammelkroppa kallelse till E.J. Eriksson å Torskebäcken, såsom egare af Åskogen om stängning 9.6.1868 (mapp 5/3).
Mörtstedts föreläggande för Eriksson att stänga sin del vid äfventyr att stängningem verkställdes på hans bekostnad 27.7.1868 (mapp 5/3).
Diverse skogshandlingar: Skogsvaktaren A. Berggrund. Protokoll vid undersökning af de anmärkningar mot skogsvaktaren A. Berggrund som blifvit framställda af uppsagda arrendatorn P.A. Hellkvist i Fräkenviken 14.6.1916 (mapp 5/4).
Några fragmenter af gamla skogshandlingar rörande rågångar och dylikt, omöjliga för vidare arkivbehandling utan årtal antecknat 1926 handlingarne från Uddeholm (mapp 5/5).
Bild
 
81832 – 1897Fyndigheter Gruvor och gruvandelar. Bjurbäcks gruvor, Galtryggmossens gruva: Mutsedel för Carl Pettersson i Asphyttan på en järnmalmsanledning vid den s.k. Galtryggmossen på Bjurbäcks bruks skogsmark 18/8 1854 (1/1).
Röbergsgruvan: Mutsedel för Olof Olsson i Daglösviken på en järnmalmsanledning vid Råkärret på Bjurbäckens område, vilken skulle få namnet Röbergsgruvan 30/7 1856 (mapp 1/2).
Röhöjdsgruvan: Mutsedel för Jan Andersson i Södra Edet på en ny järnmalmsanledning vid Röhöjdskärnen på Bjurbäcks bruks område 8/4 1862 (mapp 1/3).
Mutsedel för skräddaren And. Andersson vid Asphyttan på en vid samma tjärn belägen ny järnmalmsanledning, som även skulle benämnas Röhöjdsgruvan 3/3 1864 (mapp 1/3).
Småbottens gruva: Mutsedel för Lars Nilsson i Kärn på en järnmalmsskärpning vid den s.k. Gamla Småbotten på Bjurbäcks bruks skogsmark 14/6 1854 (mapp 1/4).
Gammelkroppas gruvor: Sex stycken protokoll över bergmästaren Anton Sjögrens gjorda undersökningar och avgivna utlåtanden rörande Guldstubbegruvan, Kvarngruvan, Uddgruvan, Sundsgruvorna, Mellangruvan och Östra Yngsgruvan 1877, 1880, 1882, 1883 (mapp 5/1).
Ingeniören P. Öbergs yttrande i fråga om att medgå på malmlagret i Södra Yngshytte utmål 1881 (mapp 5/1).
Ingeniören Filip Mörstedts förslag om tillgodogörande av den i Kroppaviken av sjön Yngen befintliga malmfyndigheten 5/5 1884 (mapp 5/1).
Ingeniören Mörstedts utlåtande om malmen och brytningssättet i Mellangruvan i Sundsgruvefältet 26/9 1887 (mapp 5/1).
Västra Ansviksgruvan: Mutsedel för handlanden J.E. Pettersson i Torskebäcken å en såsom förut inmutad angiven mineralfyndighet, innehållande järnmalm, belägen på Gammelkroppa hemmans mark 20/1 1920 (mapp 5/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Degenäsgruvan: Mutsedel för handlanden J.E. Pettersson i Torskebäcken å en såsom förut inmutad angiven järnmalmsfyndighet å Gammelkroppa bruks skogsmark 20/1 1920 (mapp 5/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Enghastgruvan samt Norra och Södra Engviksgruvorna: Mutsedel för Gammelkroppa Aktiebolag på en järnmalmsanledning, benämnd Enghastgruvan 1/12 1877 (mapp 5/4).
Mutsedel för samma bolag å en järnmalmsanledning, benämnd Norra Engviksgruvan 16/12 1877 (mapp 5/4).
Mutsedel för samma bolag å en järnmalmsanledning, benämnd Södra Engviksgruvan 16/12 1877 (mapp 5/4).
Bergmästarens protokoll vid tilldelning av utmål åt Enghastgruvan samt Norra och Södra Engviksgruvorna 17/6 1878 (mapp 5/4).
Bergmästarens resolution, varigenom vilostånd beviljas Gammelkroppa Aktiebolag för Engviksgruvorna 18/7 1879 (mapp 5/4).
Ettgruvan och Åldermansgruvan: Mutsedel för åldersmannen Jonas Olsson på en järnmalmsanledning på Gammelkroppa hemmans ägor, benämnd Ettgruvan 29/12 1856 (mapp 5/5).
Mutsedel för densamme på en järnmalmsanledning på Gammelkroppa hemmans ägor, benämnd Åldermansgruvan 29/12 1856 (mapp 5/5).
Protokoll vid bergmästarens tilldelning av utmål till dessa båda gruvor 2/7 1858 (mapp 5/5).
Gullstubbe eller Scherpesgruvan: Mutsedel för brukspatronen Jonas Waern på ödeliggande Gullstubbe eller Scherpesgruvan på Gammelkroppa grund 8/8 1838 (mapp 5/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Haggegruvan: Mutsedel för mjölnaren G. Resare vid Gammelkroppa på denna gruva 17/6 1875 (mapp 5/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Israelsgruvan: Mutsedel för gruvarbetaren Israel Ersson på en ny järnmalmsanledning på Gammelkroppa område, benämnd Israelsgruvan 5/6 1856 (mapp 5/8).
Konsulsgruvan: Mutsedel för konsuln Th. Friedländer på en såsom sönad angiven zinkmalmsfyndighet på Gammelkroppa skogsmark, vilken skulle benämnas Konsulgruvan 25/1 1895. Protokoll vid tilldelning av utmål 18/6 1897 (mapp 5/9).
Kummelgruvan: Mutsedel för Israel Ersson på en järnmalmsfyndighet på Gammelkroppa hemmans område, med benämning Kummelgruvan 14/10 1857 (mapp 5/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kvarngruvan: Mutsedel för Gammelkroppa Aktiebolag på en ny järnmalmsanledning, benämnd Kvarngruvan 11/9 1877 (mapp 5/11) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kviddbäcksgruvan: Protokoll vid tilldelning av utmål till denna gruva, som vore belägen på Gammelkroppa ägor och inmutas av P. Pettersson i Herrhult 9/12 1856 (mapp 6/1).
En avräkningsbok, upptagande arbetarna vid Kviddbäcksgruvan 1859 (mapp 6/1).
Långkärnskullsgruvan: Ett gruvostämmoprotokoll vid sammanträde den 15/6 1881 (mapp 6/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Marrackegruvan: Protokoll angående exekutiv försäljning av Olof Petterssons i Hjulmakartorp ägande 1/6 i Marrackegruvan, som incapades av bruksdirektören A.J. Svenonius för 6 riksdaler banko 21/10 1820 (mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tvenne viloståndsresolutioner av den 20/10 1838 och 17/9 1842 samt tvenne gruvstämmoprotokoll 22/4 1839 och 9/5 1842 (mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii utlåtande i anledning av disponenten vid Marrackegruvan A.M. Ståls ansökan om kont.byggnad åt gruvan i den så kallade Svartsångsälven 15/2 1841(mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Olsonsgruvan: Mutsedel för skjutaren Sven Olsson i Rävbacken på en zinkmalmsfyndighet på Gammelkroppa mark, benämnd Olsonsgruvan 15/2 1894 (mapp 6/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Pumpegruvan: Mutsedel för inspektoren J.A.W. Uhr på en sönad järnmalmsgruva Pumpegruvan kallad, på Gammelkroppa grund 1/11 1832 (mapp 6/5).
Mutsedel för inspektoren Adam Lindqvist på en sönad järngruva med namnet Pumpegruvan 21/2 1833 (mapp 6/5).
Mutsedel för O. Berglund på den ödelagda Pmpegruvan 21/2 1833 (mapp 6/5).
Viloståndsresolution, meddelad på ansökan av A.M. Andersson 28/5 1831 (mapp 6/5).
Adam Lindqvist 26/4 1832 (mapp 6/5).
J.N.W Uhr 9/1 1833 (mapp 6/5).
Mutsedel för brukspatronen Jonas Waern på ödelagda Pumpegruvan 8/8 1838. Protokoll vid tilldelning av utmål 28/8 1838. Samt viloståndsresolution för samma gruva och inmutare 1/2 1839 (mapp 6/5).
Skärjgruvan, Skärjmossgruvan och Järnvägsgruvan: Mutsedel för Gammelkroppa Aktiebolag å Skärjgruvan och Skärjmossgruvan 5/9 1877. Samt Järnvägsgruvan 14/2 1878. Tilldelning av utmål för dessa gruvor 17/6 1878. Samt viloståndsresolutioner rörande Skärjmossgruvan och Järnvägsgruvan 1879, 1882 (mapp 6/6).
Sundgruvan: I Ansviks grewfält. Protokoll om utmålstilldelning 13/1 1851. Samt om hållen gruvestämma 21/10 1868. Uppgift om angående taxering av delägarnas andelar samt tvenne kostnadsräkningar å intressenterna 28/10 1868 (mapp 6/7).
Tattarås och Tattaråsmossgruvorna: Tvenne mutsedlar för Petter Eriksson Tryck å ödeliggande Tattaråsgruvorna på Gammelkroppa hemmans grund 22/6 1848. Ock tvenne ? i samma gruva för bruksförvaltaren Filip Bergendal 1849, 1851. Mutsedel för skjutaren Sven Olsson å en ödeliggande järnmalmsfyndighet, som skulle benämnas Fattaråsmossgruvan 8/8 1896 (mapp 6/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Thorstensgruvan: Tvenne mutsedlar för bruksförvaltaren J.E. Mörstedt på ödeliggande järnmalmsgruvan Thorstensgruvan på Gammelkroppa hemmans område 1862, 1879 (mapp 7/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergmästarens resolution angående begärd förnyelse av det år 1858 meddelade utmålet åt gruvan 20/5 1863 (mapp 7/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Trenne viloståndsresolutioner för disponenten J.E. Mörstedt på Gammelkroppa 1870, 1873, 1875 (mapp 7/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Björneborgs bruksägare försälja till Gammelkroppa Aktiebolag 2/16-delar i Thorstensgruvan 1/2 1878 (mapp 7/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom O.F.Ståhls sterbhusdelägare försälja till Gammelkroppa Aktiebolag 2/16-delar i Thorstensgruvan 30/9 1883 (mapp 7/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom G. Löthner i Kristinehamn försäljer till disponenten J.E. Mörstedt 1/16-del i gruvan 26/9 1884 (mapp 7/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Jan Göran Eriksson, Erik Johansson m. fl. försälja till Gammelkroppa Aktiebolag sina ägande andelar i Thorstengruvan, utgörande tillkapa 10/64-delar 1/7 1884 (mapp 7/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Sex stycken gruvestämmoprotokoll rörande Thorstensgruvan 1864, 1868, 1869, 1883 (mapp 7/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Gustaf Löthners malmräkningar omfattande åren 1860-1878 (mapp 7/5).
En räkning å gruvintressenterna 1868. Samt en inom gråpapper hopsydd kladd med diverse påbörjade räkenskaper rörande dels diverse personer och dels Thorstens m. fl. gruvor 1868-1869 (mapp 7/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Och en räkenskapsbok för åren 1869-1893 (mapp 7/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Diverse gruvor ej namngivna: Mutsedel för Peter Nilsson i Gammelkroppa på ödeliggande järnmalmsfyndigheter, belägna väster om Lilla Husvikssundet i Yngen 24/10 1849 (mapp 7/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Analyser och kemiska undersökningar av järnmalmen från följande gruvor: Uddgruvan 1881-1884, Sundsgruvan 1881-1885, Thorstensgruvan 1885-1886, Diverse gruvor 1873-1883 (mapp 7/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Torsbergs och Emtnäs koppargruvor: Nils Olsson i nästeviken m.fl. gruvintressenters anhållan hos bergmästaren om utmål till gruvorna 22/4 1799 (mapp 3/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Nils Olssons i Näverviken och de övriga gruvintressenternas vägnar hos Bergskollegium gjorda ansökan att av Lungsunds rekognitionsallmänning erhålla nödigt byggnadsvirke till gruvorna samt rättighet till vattenfall, som där kunde finnas, även som att allmänningen emellertid, och till dess densamma kunde till kopparverkets drift fullkomligen bliva upplåten, måtte från för start tillgripande bevaras med kollegiets remiss till bergmästaren och dennes infordrande av allmänningsinnehavarnas förklaring 12/10 1799 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Förklaring av Bjurbäcks bruksägare, vilka jämte ägorna av Matlångs och Ackkärrs bruk innehade Lungsunds rekognitions allmänning 1799 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Ett intyg rörande Torsbergs koppargruvors ålder och historia 17/11 1799 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Gesckwarnern Gustaf Nauclers undersökningsprotokoll ang. malmtillgången 18/1 1800 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergmästarens avgivna utlåtande över Nils Olssons ansökning 1801 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii avslag på den av Nils Olsson gjorda ansökningen 3/3 1801 (mapp 3/2).
Disponenten Jonas Berg-Larssons besvär hos Kungl. Maj:ts över Bergskollegii beslut med remiss till Bergskollegiet och därefter till Kon. Bef-havande 27/7 1801 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bjurbäcks bruksägares infordrande förklaring över besvären 1801 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Utdrag av gruvbefaringsjournalen rörande Toesbergs koppar-gruvfält för år 1801 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii till Kung. Maj:ts avgivna utlåtande över Jonas Berg Larssons förenämnda besvär med hemställan, att dessa måtte av Kungl. Maj:t ogillas 3/12 1801 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kungl. Maj:ts resolution, varigenom Bergskollegii hemställan om besvärens ogillande godkändes och fastställdes 13/4 1802 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för Storfors Bolag på ödeliggande Emtnäs koppargruva, belägna 1/8 mil söder om bergsskattetorpet Emtnäset 24/5 1855 (mapp 3/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för Storfors Bolag på ödeliggande varphögar vid Emtnäs koppargruvor 24/5 1855 (mapp 3/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för skomakaren Magnus Pettersson på Emtnäs ödeliggande koppargruvan 12/10 1861 (mapp 3/4).
Bergmästarens protokoll över utmålstilldelning åt gruvorna 18/3 1863 (mapp 3/4).
Bergmästarens resolution med avslag på handlanden August Mattsons ansökan om rättighet för ägorna av Thorsnäs eller Emtnäs koppargruva att få begagna den så kallade Lungsunds kronoskog 23/5 1863 (mapp 3/4).
Mutsedel för handlanden J.E. Pettersson i Torskebäcken å en såsom förut inmutad angiven mineralfyndighet, innehållande kopparmalm och belägen på Storfors markområde vid bergstorpet Emtenäs 20/1 1920 (mapp 3/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Borns koppargruvor. Carls blyglans och koppargruva: Mutsedel för Getö Gruvebolag på denna koppargruva 2/4 1860 (mapp 8/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Oskars blyglans och koppargruva: Mutsedel för Getö Gruvebolag på denna gruva 2/4 1860 (mapp 2/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpehandling, varigenom Getö Gruvebolag försäljer till professor J.O. Carlberg all bolagets uppfordrande malm 14/8 1865 (mapp 2/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Eriks koppargruva: Mutsedel för fabrikören C.J. Carlsson på denna gruva 13/9 1865. Samt brytningskontrakt rörande samma fyndighet 15/10 1861 (mapp 2/2).
Gravåstorps koppargruva: Tvenne mutsedlar för C.J. Eriksson i Torskebäcken på tvenne kopparmalmsgruvor, belägna intill Gravåstorpet på Bornhyttegrund 20/3 1851 (mapp 2/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Lands koppargruva: Mutsedel för bruksförvaltaren E.G. Wikland på Svartsång på denna gruva 15/5 1861 (mapp 2/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Peru koppargruva: Mutsedel för fabrikören C.J. Carlsson på denna gruva 3/9 1858 (mapp 2/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Svartens koppargruva: Mutsedel för bruksförvaltaren E.G. Wikland på Svartsång på denna gruva 26/5 1861 (mapp 2/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Torrcarsagruvan: Mutsedel för bruksförvaltaren E.G. Wikland på Svartsång på denna gruva 24/7 1861 (mapp 2/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Wiks koppargruva: Mutsedel för bruksförvaltaren E.G. Wikland på Svartsång på denna gruva 15/5 1861 (mapp 2/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Zinkåsgruvan: Mutsedel för bruksförvaltare E.G. Wikland på Svartsång på denna gruva 11/3 1861 (mapp 2/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Torskebäcks koppargruvor: Mutsedel för auskultant grave och hans medintressenter på Torskebäcken gamla ödelagda koppargruvor, varom de hade att anmäla sig hos Bergskollegiet för erhållande av privilegium 7/9 1713 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
En handling, varigenom Torskebäcks Koppargruvebolag genom sin disponent E.G. Wikland på svartsång förklarar bruksförvaltaren P.J. Ek vid Flögfors förlustig sina 25 aktier i bolaget eller 1/4-del i koppargruvorna, alldenstund han icke erlagt den för brytningen erforderliga taxeringen, ej heller lämnat svar på gjorda uppmaningar och påminnelser 25/9 1859 (mapp 4/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Uppgift å delägarna i Torskebäcks koppargruva 25/2 1861 (mapp 4/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Disponentberättelse till ordinarie gruvstämman 10/1 1862. Samt kallelse till gruvstämma 9/7 1862 och protokoll vid sådana stämmor 20/4 1865 och 15/9 1866 (mapp 4/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Aurora koppargruva: Mutsedel för fabrikören C.J. Carlsson på denna gruva 13/9 1858. Jämte viloståndsresolution rörande samma fyndighet, belägen på Torskebäckshyttans ägor 10/9 1864 (mapp 4/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Byggmästare och Fennfallsgruvan: Bergmästarens protokoll vid tilldelning av utmål åt dessa båda koppargruvor 12/3 1863 (mapp 4/5).
Chili koppargruva: Mutsedel för fabrikören C.J. Carlsson på denna gruva 15/9 1858. Jämte viloståndsresolution meddelat för Chili och Peru koppargruvor 10/9 1864 (mapp 4/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Dikshagsvretens koppargruva: Mutsedel för bergsmannen E.J. Eriksson i Torskebäcken på denna gruva 20/3 1851 (mapp 4/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Eriks och Erikas koppargruva samt Sofia silvergruva: Bergmästareämbetets beviljande för Torskebäcks Gruvebolag av förlängt vilostånd för inom samma utmål belägna Eriks och Erikas samt Sofia-gruvorna 6/8 1866 (mapp 4/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Hongerns koppargruva: Viloståndsresolution rörande en kopparmalmsfyndighet i trakten av kärret Hangen 12/9 1851 (mapp 4/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Svartens koppargruva: Bergmästarens beviljande av vilostånd för denna gruva 10/12 1863 (mapp 4/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Sångs koppargruva: Bergmästarens beviljande av vilostånd för denna gruva 10/2 1863 (mapp 4/11) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Zenkås eller Röras koppargruva: Bergmästarens beviljande av vilostånd för denna gruva 10/2 1863 (mapp 4/12) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kammarskollegii protokoll rörande förlängt vilostånd åt Zenkås, Wiks, Fennfalls, Byggmästare, Svartens, Sångs, Dressfalls och Torcorsa gruvor 20/11 1867. Samt åt Peru, Chili, Eriks och Erikas, Sofias och Johans gruva 9/9 1868 (mapp 4/13) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bild
 
9Fyndigheter Gruvor och gruvandelar. Kroppa gruvan: Förteckning och beskrivning av gruvorna i Herrhults och Nykroppa-fälten samt intressenterna däruti m.m. 1/11 1823 (mapp 5/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Protokoll vi en av Geschwornen E. Bergman hållen gruvstämma med vederbörande gruvintressenter för besluts fattande om arbete m.m. i elva namngivna, på Gammelkroppa och Nykroppa grund belägna gruvor 11/8 1838 (mapp 5/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Protokoll vid den undersökningsförrättning, som av bergmästaren blivit hållen i anledning av greve C.G Löwenhielms hos Bergskollegiumsden 30 sept. 1837 gjorda ansökan dels att under ett gemensamt utmål i vardera fältet få förena de honom tillhöriga, specifikt uppgivna gruvorna i Herrhults och Nykroppa gruvfält, dels att i mån av behov få bryta dessa gruvor utan rättighet för någon annan att göra intrång medels mutning eller skärpning med Bergskollegii den 16 okt. 1837 givna remissorder till bergmästaren 29/8, 24/10 1838 (mapp 5/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Uppgift å de inom de särskilda med utmål belagda fälten befintliga, Storfors bruk tillhörande gruvor, skärpningar och malmanledningar med utsatt värde å dessa för varje fält 25/10 1839 (mapp 5/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bouppteckning efter avlidne gruvarbetaren Anders Nilsson 10/3 1843 (mapp 5/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergmästarerelationer över gruvorna vid Nykroppa, nämligen av bergmästaren E. Bergman 1851, bergmästaren C. Bratt 1853,1854, bergmästaren A. Sjögren 1855-1864 (mapp 5/?) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kostnadsförslag å anläggandet av en järnväg från Nykroppa gruvfält till den föreslagna banan mellan sjöarna Yngen och Östersjön 1852 (mapp 5/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tvenne förteckningar på Storfors Bolags gruvor och gruvandelar i Kroppafältet samt i Persbergs och Yngshyttefältet 1852, 1855 (mapp 5/4).
Instrument över förättat arvskifte efter gruvdrängen Olof Nilsson Rämström 4/2 1867 (mapp 8/?) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Ett brev från bergmästaren P. Öberg till brukspatronen J. Herlenius ang. gruvorna 28/6 1885 (mapp 5/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Dränkegruvan: Matsedel för Storfors Bruks Aktiebolag å en ödeliggande järnmalmsfyndighet å Höjdens hemmans ägor, vilken skulle benämnas Dränkegruvan 28/4 1887 (mapp 5/8).
Bergmästaren protokoll vid tilldelning av utmål åt gruvan 2/7 1889 (mapp 5/8).
Elvgruvan: Mutsedel för Storfors Bruks Aktiebolag på en Järnmalmsfyndighet i Nykroppa hemman, vilken kommer att benämnas Elvgruvan 28/4 1887. Protokoll vid utmålstilldelning 2/7 1887 (mapp 5/9).
Fallgruvan: På Storfors grund. Mutsedel för Storfors bruks intressenter på de ödelagda Övre och Nedre Fallgruvorna, belägna på Kroppa malmfält och Storfors grund 8/4 1811 (mapp 5/10).
Fallgruvan och Jordåsgruvan: Tvenne mutsedlar för Storfors Bruks Aktiebolag å dessa båda ödeliggande gruvor på Höjdens hemmans grund 28/4 1887. Protokoll vid tilldelning av utmål för dessa gruvor 2/7 1887 (mapp 6/1).
Harbergsgruvan: Mutsedel för inspektoren A.M. Andersson på ödelagda Harbergsgruvan, belägen väster om vägen mellan Nykroppa och Gammelkroppa på Storfors grund 16/4 1818. Protokoll vid utmålstilldelning 3/9 1819 (mapp 6/2).
Handlingar i tvistemål mellan Gammelkroppa och Storfors bruksägare angående bättre rätt till Harbergsgruvan nämligen bergmästare ämbetets utslag på Gammelkroppas bruksägares ansökan att få bearbeta de inom Harbergsgruvan utmål belägna skärningar, varå mutsedel den 1 augusti blivit dess meddelad, från vilket arbete de blivit hindrade av gruvinspektoren Anders Lindqvist 16/11 1838 (mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Gammelkroppa bruksägares förklaring över Storfors bruksägares hos Bergskollegium anförda besvär med yrkande av matsedelns upphävande 8/3 1839 (mapp 673) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergmästarens förklaring i ärendet 16/3 1839 (mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii utslag, som hänvisar Storfors bruksägare att vid domstol göra sin rätt gällande 25/3 1839 (mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergstingsrättens tvenne uppskovs protokoll uti instämt mål mot Gammelkroppa bruksägare angående dels äganderätten till Harbergsgruvan och dels Storfors bruksägares förvaring av jordägarerätten till densamma 16/4 1840 (mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för Storfors Bruks Aktiebolag på en ödeliggande järnmalmsfyndighet å Nykroppa hemman, vilken komme att benämnas Harbergsgruvan 28/3 1887. Protokoll vid utmålstilldelning 2/7 1887 (mapp 6/4).
Kommissionsgruvan: Mutsedel för Storfors Bruks AB på en järnmalmsfyndighet på Kroppa hemman 28/4 1887. Protokoll vid utmålstilldelning 2/7 1887 (mapp 6/5).
Mulbetsgruvan: Mutsedel för inspektoren A.M. Andersson på ödelagda Mulbetsgruvan, belägen å Svåsen norr om Hjulmakaretorp på Storfors grund 16/4 1818 (mapp 6/6).
Protokoll vid utmålstilldelning åt Mulbetsgruvan och Rikarandsgruvan 3/9 1819 (mapp 6/6).
Rishöjdsgruvan: Mutsedel för Storfors Bolag på en järnmalmsanledning väster om torpet Dalen på kanten av en bergås, kallad Rishöjden 6/12 1853 (mapp 6/7).
Rosenhöjdsgruvan: Mutsedel för Storfors Bruks Aktiebolag på en ödeliggande järnmalmsfyndighet å Stenbrons hemmana ägor 28/4 1887. Protokoll vid utmålstilldelning 2/7 1887 (mapp 6/8).
Svenbergs och Rikarandsgruvorna: Mutsedel för bruksdirektören J.A. Svenanius på dessa ödelagda gruvor, belägna norr om Hjulmakaretorps på Nykroppa grund 27/6 1818 (mapp 6/9).
Fallholmsgruvan: Mutsedel för Storfors Bruks Atiebolag på denna ödeliggande gruva å Nykroppa hemman 28/4 1887. Protokoll vid utmålstilldelning 2/7 1887 (mapp 6/10).
Åkersgruvan och Dunderkammargruvan: Bergskollegii dom i tvistemål mellan Storfors bruksägare, såsom ägare av Åkersgruvan och statsrättsledamoten P. Carlsson såsom disponent för Dunderkammargruvan angående äganderätten till den sistnämnda gruvan. Urtima bergstingsrätten hade tilldömt Storfors bruks ägare äganderätten till den omtvistade gruvan, enär det vare visat, att denna sänkning aldrig varit någon frånskild skärpning utan endast genom nödigt bergfäste eller band från densamma avskild samt vare belägen på Åkergruvans malmgång. Bergskollegium fastställde Bergstingsrättens utslag 30/5 1823 (mapp 6/11) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Gruvarbetarnas arbetsförtjänster vid Kroppa gruvor under år 1879 (mapp 6/13) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Malmbrytningsrapporter vid Kroppa gruvor för år 1894 (mapp 6/12) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Nykroppa och Herrhultsgruvan: Köpebrev varigenom Olof Jonsson försäljer till gre. C.G. Löwenhielm 1/12 i Butenholmsgruvan och 1/2 i Södra Holmsgruvan jämte årets brytning 28/6 1821 (mapp 3/1).
Köpebrev, varigenom N.P. Hallin i Ackkärr försäljer till direktören J.A. Svenonius 3/12 i Herrhults gruvfält 1/18 i Commissionsgruvan samt 1/8 Vinternäsgruvan och säljarens andel i ödelagda gruvan i Strettan 1/6 1822 (mapp 3/2).
Köpebrev, varigenom J.A. Svenonius försäljer till greve C.G. Löwenhielm 5/24 i Herrhults norra och södra gruvor, 1/12 i Norra Holms och Lindränkegruvorna, 1/12 i Södra Holms och Butenholmsgruvorna, 1/12 i Patranegruvan och 1/12 i Åker och Väggruvorna 10/9 1823 (mapp 3/3).
Köpebrev, varigenom direktören J.A. Svenonius försäljer till greve C.G. Löwenhielm i Storfors 1/12 i Södra Holms och Butenholmsgruvorna, som han övertagit av P. Mattson i Bottnarna 24/10 1823 (mapp 3/1).
Köpebrev, varigenom C.G. Ekelund försäljer till greve C.G. Löwenhielm 3/24 i Herrhults norra och södra gruvor, 1/12 i Norra Holms och Lindränkegruvorna, 1/12 i Södra Holms och Butenholmsgruvan och 1/12 i Åker och Väggruvorna 30/11 1823 (mapp 3/3).
Köpebrev, varigenom E.A. von Gerdten försäljer till greve C.G. Löwenhielm 1/12 i Herrhults hela gruvfält, 1/12 i Södra Holms och Butenholmsgruvorna, 1/12 i Patronegruvan och 1/12 i Åker och Väggruvorna 6/2 1824 (mapp 3/4).
Köpebrev, varigenom C.P. Lindqvist försäljer till greve C.G. Löwenhielmn 1/12 i Södra Holms och Butenholmsgruvorna, 1/12 i Norra Holms och Lindränkegruvorna, 1/2 i Patronegruvan och i Åker och Väggruvorna 20/2 1824 (mapp 3/4).
Protokoll vid gruvstämma 8/8 1826 (mapp 3/7).
Köpebrev, varigenom G. Ahlgren i Filipstad försäljer till greve C.G. Löwenhielm 1/18 i Commissionsgruvan 27/9 1827 (mapp 3/5).
Köpebrev, varigenom Anders C.son Hjort och A.H. Hamberg försäljer till Storfors bruks intressenter sina andelar eller 3/8 i de vid ödelagda Stora nedre Fallgruvan och Väggruvan befintliga skarnhopar 27/5 1828 (mapp 3/5).
Protokoll vid hållen stödselstämma med delägarna i Kroppafälten, omfattande gruvor på Nykroppa, Herrhults och Gammelkroppa ägor 29/8 1831 (mapp 3/8).
Köpebrev, varigenom Erik Bruse försäljer till greve C.G. Löwenhielm 1/18 i Commissionsgruvan med tillhörande åbyggnader, vattenkonst och inventarier 9/8 1832 (mapp 3/6).
Protokoll vid hållen grevstämma med intressenterna i gruvorna, som vore belägna på Gammelkroppa, Nykroppa och Herrhults ägor 11/8 1838 (mapp 3/9).
Protokoll vid gruvstämma med intressenterna i en del av Nykroppa och Herrhults gruvor 28/3 1840 (mapp 3/9).
Anders Ersgruvan: Mutsedel för Anders Ersson i Dammhyttan 6/8 1857 (mapp 2/1).
Berggruvan: Mutsedel för bruksförvaltaren F. Bergendahl 29/2 1856 (mapp 2/2).
Butenholmsgruvan: Mutsedel för greve C.G. Löwenhielm 2/2 1838. Samt viloståndsresolution 1/2 1839 (mapp 2/3).
Dahlgruvan: Mutsedel för bruksförvaltaren F. Bergendahl 29/2 1856 (mapp 2/4).
Filippgruvan: Mutsedel för bruksförvaltaren Filip Bergendahl 29/2 1856 (mapp 2/5).
Fredsgruvan: Inmutning i denna gruva av greve C.G. Löwenhielm 30/6 1838. Viloståndsresolution för densamme 10/12 1838. Samt mutsedel för J.E. Mörstedt 4/11 1872 (mapp 2/6).
Fyrgruvan: Mutsedel för bruksförvaltaren Filip Bergendahl 29/2 1856 (mapp 2/7).
Norra Holmgruvan: Mutsedel för bruksägare greve C.G. Lövenhielm 22/2 1838. samt viloståndresolution 1/2 1839. Mutsedel för brukspatronen J.E. Mörstedt på Gammelkroppa 4/11 1872. Viloståndsresolution den 14/11 1873, 2/8 1876, 24/7 1879 och 22/12 1884 (mapp 2/8).
Södra Holmgruvan: Mutsedel för bruksägaren greve C.G. Löwenhielm 2/2 1838. Samt viloståndsresolution 1/2 1839 (mapp 2/9).
Mutsedel för brukspatron J.E. Mörstedt på Gammelkroppa 4/11 1872. Samt viloståndsresolution rörande Södra Holmgruvan och Fredsgruvan 14/11 1873 (mapp 2/9).
Trenne viloståndsresolutioner rörande samma gruvor 1876, 1879, 1884 (mapp 2/9).
Kammarkollegii protokoll, enligt vilket förlängt vilostånd beviljats brukspatron J.E. Mörstedt för Norra och Södra Holmgruvornas utmål under 4 år 6/11 1888 (mapp 2/9).
Ett bevis om utgjort försvarsarbete vid Södra Holmgruvan 12/11 1892 (mapp 2/9).
Bergmästarens resolution, varigenom begärt vilostånd icke beviljas 29/12 1894 (mapp 2/9).
Ett bevis om utgjort försvarsarbete vid Södra Holmgruvan 23/7 1895 (mapp 2/9).
Johannesgruvan: Mutsedel för skräddaren Johan Pettersson i Herrhult 29/7 1857 (mapp 2/10).
Lindränkegruvan: Mutsedel för bruksägare greve C.G. Löwenhielm 2/2 1838. Samt viloståndsresolution 1/2 1839 (mapp 2/11).
Pettersgruvan: Mutsedel för skräddaren Johan Pettersson i Henhult 29/7 1857 (mapp 2/12).
Primogruvan: Mutsedel för bruksförvaltaren Filip Bergendahl 29/2 1856 (mapp 2/13).
Sekundgruvan: Mutsedel för bruksförvaltaren Filip Bergendahl 29/2 1856 (mapp 2/14).
Strettgruvan: En viloståndsresolution antagligen för greve C.G. Löwenhielm (mapp 2/15).
Tersgruvan: Mutsedel för bruksförvaltaren F. Bergendahl 29/2 1856 (mapp 2/16).
Grythytte gruvor. Brunsjögruvan: Bergmästaren Antons Sjögrens utlåtande angående Brunsjö järngruva 18/7 1871 (mapp 1/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev varigenom C. Lindberg försäljer till Gammelkroppa bruksägare 1/28 i denna gruva 21/4 1871 (mapp 1/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom J.H. Casselli försäljer till Gammelkroppa bruks ägare 1/56 i samma gruva 6/11 1871 (mapp 1/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Erik Andersson i Esphöjden försäljer till brukspatronen E.G. Wikland på Svartsång 1/56 i samma gruva 23/11 1871 (mapp 1/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Brunsjöbergs gruvfält: Köpebrev, varigenom L.J. Igelström vid Gammelkroppa försäljer till Sälboda Bruksbolag 1/28 i Brunsjöbergs gruvfält 15/6 1871 (mapp 1/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mörtjärnsgruvan: Mutsedel för bergsmannen Erik Eriksson d.y. i Elgviken på en silver och blymalmsfyndighet på Mörttjärns Lanmans ägor 7/2 1890 (mapp 1/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Hornkulls silvergruva: Under den tid som Hornkulls silvergruva drivits av Storforshuset hava torparen i Daglösviken och Moon nyttjas till dess betjäning, enligt Bergs och gruvetingsrättens protokoll i tvist om bättre rätt till torpen Daglösviken och Moon 22/4 1747 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Tönnes F. Wrangel försäljer till Storfors Bolag 12/100 i Hornkulls Silverbolag för 4800 riksdaler riksgälds 20/2 1845 (mapp 4/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.		 
101872 – 1900Fyndigheter Gruvor och gruvandelar. Kallkällsgruvan: Bergmästarens protokoll vid utmålstilldelning åt Kallkällsgruvan 28/5 1872 (mapp 3/1).
Viloståndsresolution på ansökan av disponenten E.J. Jansson på Hennickehammar 12/7 1872 (mapp 3/1).
Protokoll vid gruvstämma 22/10 1873 (mapp 3/1).
Köpebrev, varigenom Gust. Jansson i Filipstad försäljer till Gammelkroppa bruksägare 1/12 i Kallkällsgsgruvorna 1/4 1873 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom C.F. Löfström i Kistinehamn försäljer till Gammelkroppa bruksägare 2/12 i Kallkällsgruvan och 2/28 i Mauritzgruvanpå Yngshytte ägor 5/4 1873 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Viloståndsresolution på ansökan av bruksägaren J.E. Mörstedt på Gammelkroppa 14/2 1874 (mapp 3/1).
En avräkningsbok med arbetarna 1876 (mapp 3/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kassaräkning med intressenterna jämte åtskilliga verifikationer 1876-1878 (mapp 3/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Nyttkärnsgruvan: Analyser och prover av järnmalm från Nyttkärnsgruvan 1873 (mapp 3/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Nyhytte gruva: Gemensamt för hela fältet. Tre stycken gruvbrytnings rapporter rörande Nyhyttegruvan 1878 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Nio stycken mutsedlar med 10 avskrifter å ödeliggande gruvor å Nyhytte hemmans mark 1899 (mapp 4/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
12 st protokoll vid utmålsläggningar inom Nyhyttefältet 1900 (mapp 4/4).
Mutsedel år 1906 å Kärrgruvans och kunggörelse om utmålsläggning 1907 (mapp 10/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Degelprov å orostad järnmalm från Nyhyttefältet 8/12 1900 (mapp 4/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kommerskollegii protokoll angående vilostånd 20/12 1907 (mapp 4/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Statistiska uppgifter rörande gruveutmålen 1913, 1914, 1917 och 1918 (mapp 4/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tvenne gruvkarta utan årtal ( Hallmoss, Fontagruvan 1876, 1878?) (mapp 4/7).
Zinkgruvan No 3: Mutsedel för Göran Corin i Göteborg på en förut såsom inmutad angiven fyndighet, innehållande järn-zink- och blymalm, belägen på Hennickehammars mark Nyttsta 5/6 1916 (mapp 3/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Persbergs och Yngshytte gruvor: Gruvtingsrättens protokoll angående bestämmande av malmpriset i förhållande till det låga priset på tackjärn, angående avlöningen åt gruvfogden, indrivning av malmrestantier samt angående förbud för hyttelagen att använda någon person som ej avlagt sin ed 18/7 1688 (mapp 5/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kungl. Maj:ts resolution i anledning av bergsmännens från Lungsunds socken till Riksdagen anförda besvär däröver, att de nödgas utgiva för stor "genant" till Perbergs gruva, samt allmogens från samma socken ansökan att bliva befriad från dagsverken till samma gruva. Åboerna i Skällstabacken och Fallet klagade över, att de måste erlägga torpsskatter till Kroppa bruk, men därvid fick det förbliva. Allmogen i Lungsund förskansades från dagsverken till Persbergs gruva, enär samma allmoge enligt privilegier av år 1689 vore lagd under Bjurbäcks bruk och skyldig att utgöra tjänsbarheten åt detta 6/11 1693 (mapp 5/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tvenne protokoll vid gruvstämman vid de olika gruvorna 14/3 1739, 23/1 1745 (mapp 6/8).
Bergskollegii skrivelse till bergmästaren Anders Stockenström angående malmbrytningspriset vid Persberg och malmpris i allmänhet 1/3 1745 (mapp 5/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii utslag på de besvär, som överstelöjnanten E.A. von Gerdten i egenskap av disponent för Kungsskogs och Kroppa (Nykroppa) hyttan, anfört över bergmästarens den 3 februari 1816 meddelade utslag, varigenom Brattfors, Hedenskogs och Pardixhytta ägare, som icke kunnat erhålla någon malm vid Nordmarks eller Finnhyttebergen, meddelats tillstånd att vid Persbergs gruva avhämta 500 lass malm, oaktat endast hyttan, som på malmfångst från Persberget vore inroterade, finge begagna sig därav. Bergskollegiet gillade bergsmästarens åtgärd på den grund, att förordningen om rotering m.m. blivit upphävd 5/3 1817 (mapp 5/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Protokoll vid en av bergmästaren hållen gruvstämma 18/8 1820 (mapp 6/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Förslag till Persbergs gruvors sammanläggande och fördelning i 345 jämngoda lotter, varefter så väl gruvkostnaderna som malmfångsten komme att beräknas 12/12 1828 (mapp 5/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Ett förslag av bergmästaren Franz von Schèele till bergslagernas ledamöter att de, på grund av den minskade malmtillgången och därav följande höga malmpriser, måtte med hans tillhjälp genom tvenne därtill skickliga personer anställa en grundlig undersökning över hela bergsslagen för att om möjligt med någorlunda visshet få bestämt, varest de brytvärdigaste malmerna funnes 24/5 1832 (mapp 5/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Förteckning på Storfors bruks ägande gruvdelar vid Persberg 16/12 1839 (mapp 5/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Uppgift på vad som år 1839 tillhörde Storfors bruks gruvdelar vid Persbergs och Yngshyttan i inventarier och byggnader m.m. 30/9 1842 (mapp 5/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Uppgift över värdet på Storfors Bolags gruvdelar vid Persberg och Yngshyttan efter köp och värdering, med inventarier byggnader och övriga förmåner inberäkande 30/9 1842 (mapp 5/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Uppgift å värdet av Storfors Bolags gruvdelar i Persberg och Yngshyttan 18/9 1847 (mapp 5/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tvenne förteckningar på Storfors Bolags gruvor och gruvandelar i Kroppafälten samt i Persbergs och Yngshyttefältet 1852, 1855 (mapp 5/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Handlingar rörande Storfors Bolags lösöreköp av A. Larsson i Yngshyttan 1859 (mapp 6/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tvenne protokoll vid hållna gruvestämmor med delägarna i Persbergs och Yngshytte gruvor 1830 (mapp 6/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tvenne utslag i skuldfordringsmål dels mot gruvdrängen Jan Perlström och dels mot nummerägaren Lars Andersson 1859, 1860 (mapp 5/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Instruktion för direktionen och förvaltaren vid Persbergs allmänna Gruvebolag samt bolagsregler för samma bolag 1860-talet (mapp 5/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Sammandrag av dagsverken vid Persberg (mapp 6/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Revision av Persbergs Gruvevbolags räkenskaper för år 1863 (mapp 6/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
En skrivelse från bruksägaren C.J. Yngström på Villingsbergs bruk till Persbergs Gruvaktiebolags stämma med förslag att till behövlig förstärkning av drivkraften vid Persbergs gruvor en vattenledning skulle anläggas mellan sjöarna Yngen och Skärjen 31/5 1878 (mapp 6/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bolagsstämmoprotokoll rörande nämnda förslag 12/6 1878 (mapp 6/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Gruvstyrelsens skrivelse till Gammelkroppa Aktiebolag angående bolagsstämmans behandling av förutnämnda förslag 1877 1878 (mapp 6/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Förteckning å delägarna i Persbergs Gruvaktiebolag 1879 (mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Priskurant å Persbergsmalm under första halvåret 1879 (mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Åtskilliga bevis rörande undersökningar och provningar av Persbergsmalm 1869-1886 (mapp 6/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
En utmålskarta utan angivet årtal (mapp 6/4).
Persbergs Gruvaktiebolags kontrakt med Elvestorps Aktiebolag om leverans av elektrisk kraft till Persbergs gruvfält 1905 (mapp 6/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Nordmarks gruvan: Gruvetingsrättens protokoll angående brukspatronen och bergsfogden Elias Larsson Linderoths begäran att såsom andra kammarpatroner också få njuta Nordmarksgruvan tillgodo, så fromt det icke tillåtes honom att uppköpa nödig malm till sin masugn 3/9 1672 (mapp 2/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Gruvetingsrättens resolution, varigenom Elias Larsson Linderoth finge behålla den anport och de lättskiften i Nordmarksgruvan, som av ålder brukats till Bjurbäckshyttan, allenast han deltage i kostnaden för konstens och annan redskaps underhåll och erlade den årliga gruvpenningen 3/3 1674 (mapp 2/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Assessorn Johan Linroths ansökan hos gruvetingsrätten att återfå den andel i Nordmarks gruvor, som enligt resolutionen 1674 och 1676 blivit hans fader tilldelad, så att han till utblandning av Persbergsmalmen kunde till Bjurbäcks masugns nödtorftiga behov årligen bekomma åtminstone 200 tunnor malm mot deltagande i de vanliga utgifterna vid gruvan omkr. 1690 (mapp 2/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Protokoll vid hållen gruvstämma vid Nordmarksgruvar 6/11 1741 (mapp 2/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
C.A. Jerelströms å Storfors bruks intressenter vägnar hos bergmästaren gjorda anhållan om hans åtgärdande i anledning av att Storfors bruk, som till Nordmarks gruvor ej allenast betalt den årliga gruvegenanten utan och deltagit i alla kostnader för byggnader m.m., blivit nekat att mot kontant betalning erhålla 500 å 600 tunnor malm, enär enligt gruvbrytarnas påstående bekomma för lager först måste gäldas 22/11 1742 (mapp 2/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Långbans gruvor: Köpkontrakt, varigenom Aktiebolaget Rämen-Liljendal försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag 43 st aktier i Gruvaktiebolaget Långban 27/8 1895 (mapp 1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bild
 
111826 – 1860Fyndigheter Gruvor och gruvandelar. Persbergs och Yngshytte gruvor: Ett större och ett mindre häfte, innehållande protokoll vid de så kallade stödselstämmorna, där överenskommelse träffades mellan gruvägarna angående stödsling av gruvarbetare för nästkommande år och angående arbetslönerna för dessa 1816-1822 (mapp 5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Skogsförvaltarens avgivna berättelse med avstyrkande av bifall till ansökningen i följd varav bergmästaren förklarar sig icke kunna lämna bifall till ansökningen om virkesutsyning från Hornkulls krono-gruvskog 12/11 1859 (mapp 1/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Beckgruvan: Köpebrev, varigenom Carl Bergman försäljer till Gammelkroppa bruksintressenter 2/16 i den s.k. Beckgruvan 21/3 1872 (mapp 2/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22. Bergmästaregruvan: Köpebrev, varigenom C.J. Wikland på Svartsång 2/64 i den så kallade Bergmästaregruvan 6/4 1865 (mapp 1/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bottengruvan: Bottengruvebolagets ansökan hos bergmästaren om utsyning av kolved och virke från Hornkulls gruve-rekognitionsskog mot bergmästarens resolution däri angiven uppgift om virkeskvantiteten m.m. 22/3 1859 (mapp 1/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bottengruvebolagets uppgift å virkesbehovet med bergmästarens resolution att, som skogsförvaltaren C.W.G. Teden sig utlåtit, att överavverkning vore gjord i den fastställda hushållningsplanen, någon utsyning därför icke kunde beviljas 26/5 1859 (mapp 1/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
En ny ansökan om utsyning av angivet virke med bergmästarens remiss av densamma till skogsförvaltaren Teden 4/11 1859 (mapp 1/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Handlingar, innehållande bergmästareresolutioner, skogsförvaltare Tedens redogörelse över virkestillgången på Hornkull gruve-rekognitionsskog m.m. i anledning av ansökningen från Persbergs Allmänna Gruvbolag, Högbergsbolaget och Bottengruvebolaget att från gruveskogen erhålla utsyningar för år 1861 å uppgivna virkesmassan. I följd av skogsförvaltarens redogörelse att genom överavverkning endast 17.464 kubfat vore att tillgå för år 1861, hade bergmästaren resolverat, att denna virkestillgång skulle utsynas och proportionsvis delas mellan sökande gruvbolagen, men vid skedd utsyning blev skogstillgången delad mellan Persbergs och Högbergs Gruvaktiebolag, varigenom Bottengruvan gick miste om virke. Här över klagade Bottengruvebolaget hos bergmästaren, och skogsförvaltaren fick ange förklaring 1860 (mapp 1/4).
Bergmästaren resolution, varigenom Bottengruve Bolag beviljats utsyning från gruvskogen av 2256 kbf. virke för år 1862 14/5 1861 (mapp 1/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Över denna resolution anförde Persbergs Allmänna Gruvebolag besvär hos Kommerskollegium 1861 (mapp 1/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kon. Befh. des utslag, varigenom en av Persbergs Allmänna Gruvebolag gjord ansökan om kvarstad och skingringsförbud för det virke, som Bottengruvebolaget avverkat på gruveskogen, avslås 22/3 1862 (mapp 1/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bottengruvebolagets förklaring hos K.B. över förenämnda ansökan 1862 (mapp 1/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kommerskollegiets utslag, varigenom Hornkulls gruveskog förklaras vara upplåten till användning huvudsakligen av de på Persbergs odalfält belägna gruvor, som innehades av Persbergs Allmänna Gruvbolag, samt att Bottengruvan icke hade rätt till syning på gruvskogen 8/10 1862 (mapp 1/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kungl. Maj:ts resolution, som fastställen Kommerskollegii utslag 8/7 1864 (mapp 1/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergmästarens villkorliga resolution på Bottengruve Bolags ansökan om virkesutsyning för år 1863 från Hornkulls gruveskog 31/9 1862 (mapp 1/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Protokoll vid hållen gruvstämma med delägarna i Bottengruvan 17/6 1862 (mapp 1/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Braskegruvan: Ett bevis att disponenten Linroth på Storfors att på öppen auktion den 17 aug. 1803 följande gruvandelar blivit inropade för Storfors bruks intressenters räkning för en summa av 6131 riksd. 8 skilling riksmynt, nämligen. 3/36 i Braske och Bornsgruvorna för 3031 riksdaler 8 skilling, 1/22 i Genbergs Storgruva för 2900 rdr. och 1/15 i Mörnes och Bjelkegruvorna för 200 rdr. samt att denna summa, fördelad på smidet vid Storfors, ger det resultat, som kalkylerna i handlingarna utvisa 13/6 1806 (mapp 1/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kungl. Maj:ts dom i sak mellan Kaptenen greve C.G. Löwenhielm och brukspatronen Chr. Sahlin å ena sidan sökande, samt bruksidkaren Erik Bruse vid Yngshyttan, å andra sidan svarande angående sökandes till bergstingsrätten instämda påstående, att då svaranden kärandena ovetande låtit ödelägga och uthysa Braskegruvan, vilken därefter av ett bolag blivit inmutad, svaranden måtte åläggas att återställa käranden i full besittning av deras ägda och aldrig avträdda andelar i Braskegruvan samt ersätta tillbörlig andel i den under tiden uppfordrade malmen. Sökandena förlorade målet såväl hos Bergskollegium, men Kungl. Maj:t förklarade svaranden Erik Bruse, vilken varit förvaltare av Braskegruvan, skyldig icke allenast att insätta motparterna i deras förut ägda tillhopa 12/65 i berörda gruva utan och gottgöra dem för den under tiden upphämtade malmen 20/1 1830 (mapp 1/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Ett förslag av greve Löwenhielm och hans medpart till uppgörelse på grund av förestående Kungl.dom 18/8 1830 (mapp 1/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Protokoll vid sammanträde med intressenterna i det nya Braskegruvebolaget 26/6 1830 (mapp 1/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Protokoll vid gruvstämma med s.k. nya Braskegruvebolaget samt intressenterna i Torskebäcksgruvan 1/3 1831 (mapp 1/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Brattska och Bornsgruvorna: Köpebrev varigenom C.P. Lindqvist å auktion försäljer till grevinnan Sara Catharina Löwenhielm 1/36 i sammanslagna Battska och Bornsgruvorna med tillhörigheter 5/4 1806 (mapp 1/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom C.P. Lindqvist försäljer till grevinnan Löwenhielm 1/18 i samma gruvor 26/1 1807 (mapp 1/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Dunderbacksgruvan: Köpebrev, varigenom O. Bergström i Finnshyttan försäljer till bruksförvaltaren J.E. Mörstedt å Gammelkroppa 15/80 i denna gruva 14/9 1871 (mapp 1/11) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Ekgruvan: Köpebrev, varigenom A. Kalin försäljer till J.E. Mörstedt 2/16 i denna gruva 4/2 1868 (mapp 1/12) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Lilla Änggruvan: Storfors Bolags hos bergstingsrätten gjorda anhållan att, ehuru driften i den på Yngshytegrund belägna Lilla Ängsgruvan vore nedlagd, bolaget dock för framtiden finge bevara sin jordegendom vid gruvan 4/7 1846 (mapp 2/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Frykgruvan: Köpebrev, varigenom Fr. Fryk försäljer till Gammelkroppa bruk 1/16 i Frykgruvan 16/10 1872 (mapp 2/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Getbergsgruvan: Köpebrev, varigenom A. Hammarèn försäljer till greve C.G. Löwenhielm 1/14 i Getbergsgruvan 10/12 1826 (mapp 2/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpekontrakt, varigenom L.J. Igelström och Anna-Lisa Hjelm försälja till Sälboda beuk 3/31 i Getbergsgruvan, 1/8 i Fältgruvan 12/9 1867 (mapp 2/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Matts Jonsson försäljer till E.G. Wikland på Svartsång 2/31 i Getbergsgruvan på Yngshytte ägor 28/2 1868 (mapp 2/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Getögruva: Mutsedel för bergsbruksidkaren P. Wikland på Norra Getö gruva 9/11 1846 (mapp 2/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Samt viloståndsresolution därå 16/1 1847 (mapp 2/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för kapten Cederberg och patron P. Wikland på ödeliggande Stora Götö järngruva 15/9 1846 (mapp 2/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Jämte tvenne viloståndsresolutioner därå 16/1 1847 (mapp 2/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för disponenten Isak Jansson på Stora Getögruvan (mapp 2/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Ett ofullständigt domboksprotokoll i rättegång mellan disponenten vid Getögruvan P. Holmgren och Hans Sonesson på Brattfors angående påstådd fordran för gruvmaterial vid Getö gruvor 17/2 1859 (mapp 2/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Gravgruvan: Köpebrev, varigenom Sven Olsson försäljer till bruksägaren E.G. Wikland 1/16 i Gravgruvan på Persbergs gruvfält 11/10 1866 (mapp 2/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Gåskärnsgruvan: Köpebrev, varigenom Aug. Mattson försäljer till E.G. Wikland 1/16 i denna gruva 16/10 1867 (mapp 2/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev varigenom Aug. Mattson försäljer till Sälboda bruksägare 2/16 i samma gruva 17/10 1867 (mapp 2/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Norra Gåsängsgruvan: Köpebrev, varigenom C. Bergman försäljer till förvaltaren J.E. Mörstedt på Gammelkroppa 1/16 i denna gruva 1/2 1869 (mapp 2/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom J.E. Mörstedt försäljer till E.G. och Chr. Wikland 1/16 i samma gruva 1/2 1869 (mapp 2/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Matts Hansson försäljer till J.E. Mörstedt 1/16 i Norra Gåsängsgruvan 3/2 1869 (mapp 2/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Hammarsgruvan: Köpebrev, varigenom Sven Olsson försäljer till brukspatronen E.G. Wikland på Svartsång 1/16 i denna gruva 18/1 1868 (mapp 2/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Jordåsegruvan: Köpebrev, varigenom Anders Ersson i Yngshyttan försäljer till kaptenen Claes Samuel Linroth 1740 i Jordåsegruvan med tillhörigheter 15/5 1807 (mapp 2/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Nils Janson i Yngshyttan försäljer till kapten Linroth 1/20 i samma gruva 22/5 1807 (mapp 2/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Per Ersson i Yngshyttan försäljer till kapten Linroth 1/40 i samma gruva 3/6 1807 (mapp 2/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Joh. N. Löthner försäljer till greve C.G. Löwenhielm följande gruvdelar, 1/20 i Jordåsegruvan, 1/8 i Logruvan, 1/7 Väggruvan, 3/16 i Pompegruvan, 1/16 i Svinho eller Äppelbogruvan, 11/24 i Skärstätgruvan samt 5/12 i Mörmens varpkapar och kalkstensbrotten på Persbergs odalfält, jämte lösören enligt inom köpebrevet liggande förteckning 14/5 1831 (mapp 2/11) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Erik Bruse försälja till greve Löwenhielm 1720 i Jordåsegruvan 26/5 1831 (mapp 2/11) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kokärnsgruvan: Köpebrev, varigenom C.F. Löfström försäljer till E.G. Wikland på Svartsång 1/8 i denna gruva 15/6 1865 (mapp 3/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Erik Sundberg försäljer till E.G. Wikland 1/16 i denna gruva 27/3 1866 (mapp 3/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Krampsångsgruvan: Köpebrev, varigenom Jan Carlstedt försäljer till Gammelkroppa bruksägare 1/4 i bland annat Krampsångagruvan 27/9 1872 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Krangruvan m. fl. gruvor: Köpekontrakt, varigenom bergmästaren Frantz von Schéele på grund av fullmakt försäljer till greve C.G. Löwenhielm Chr. Sahlins sterbhus tillhöriga gruvdelar nämligen, 1/28 i Krangruvan, 1/11 i Kalkkullsgruvan, 1/20 i Jordåsgruvan, 3/64 i Torskebäcksgruvan och 41/512 i Braskegruvan med tillhörigheter 18/12 1832 (mapp 3/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Chr. Sahlins sterbhusdelägare låta försörja följande gruvdelar till krigsrådet Johan, Ludvig Bäck på Gammelkroppa, nämligen, 1/28 i Krangruvan, 1/11 i Kalkkullsgruvan, 1/20 i Jordåskärrgruvan och 3/64 i Torskebäcksgruvan 18/2 1832 (mapp 3/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Limkärnsgruvan: Köpehandling, varigenom J.E. Jonsson försäljer till Gammelkroppa bruksägare 9/200-delar i Limkärns Gruvebolag 11/9 1873 (mapp 3/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Stora Lindbergsgruvan och Väggruvan: Köpebrev, varigenom Fredr. Svenonius försäljer till storfors Bolag 1/10 i Stora Lindbergsgruvan 12/6 1849 (mapp 3/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Lindbergshagegruvan: Protokoll vid sammanträde med intressenterna ang. Chr. von Schéels anmälda fordran av 1550 rdr. som de ålade gruvdisponenten J.H.W. Uhr att genast betala 13/3 1855 (mapp 3/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Protokoll angående bevis att disponenten Uhr förbundit sig att inom viss tid betala von Schéels fordran 22/10 1855 (mapp 3/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Fullmakt för laga åtgärder mot disp. Uhr 9/3 1857 (mapp 3/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Ljunghedsgruvan: Köpebrev, varigenom Henrik Bäck försäljer till Gammelkroppa bruksägare 1/16 i denna gruva 15/9 1869. Samt till E.G. och Chr. Wikland 1/32 i samma gruva 15/9 1869 (mapp 3/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Marstrands och Edsgruvorna: Köpebrev, varigenom Alex Hedberg försäljer till greve C.G. Löwenhielm 1/4 i Marstrandsgruvan och 1/7 i den s.k. Edsgruvan i Mullgruvefältet 28/9 1826 (mapp 3/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Nykärns eller Nyttkärnsgruvan: Mutsedel för Storfors Bolag på ödeliggande Nykärnsgruvorna 1/5 1843. Jämte viloståndsresolution 1/11 1843 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Storfors Bolags anmälan hos Bergmästareämbetet att handelsmannen Hammarén börjat arbeta i Nykärnsgruvan med anhållan om vitesförbud för detta arbete-med bergmästarens resolution om Hammarèns förklaring 16/1 1844 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Jämte resolution om påminnelser och ytterligare påminnelser jan. 1844 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergmästareämbetets utslag, varigenom, vid det förhållande att Hammarén den 27 sept 1844 undfått mutsedel på Nyttkärnsgruvan, tvist uppstått om bättre rätt till densamma, den som ansåge sig för när hava skett, hänvisades att vid domstol utföra sin talan, var emellertid allt arbete vid gruvan blev vid vite förbjudet 14/3 1844 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergstingsrättens utslag, varigenom denna förklarar sig icke vidare kunna befatta sig med målet, enär Hammarén överklagat bergmästarens beslut 1/5 1844 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii utslag, som låter bero vid Bergmästareämbetets utslag med den ursäkt för bergmästaren att hava utgivit mutsedel åt Hammarén, att sedeln meddelats med förbehåll av andras möjliga ägande bättre rätt 3/11 1845 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Nyårs- eller Västra Linnkärnsgruvan: Köpebrev, varigenom Olof Bäck försäljer till Gammelkroppa bruksägare 1/16 i Nyårs- eller Västra Linkärnsgruvan 10/1 1865 (mapp 4/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Pajsbergsgruvan: Köpebrev, varigenom L.I. Igelström försäljer till Sälboda bruksägare 1/8 i Stora Pajsbergsgruvan 6/4 1863 (mapp 4/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom L.I. Igelström försäljer till Gammelkroppa Bruksbolag 1/8 i Pajsbergs malmgruvefält 16/5 1863 (mapp 4/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Per Lillesgruvan m. fl. gruvor: Bergstingrättens protokoll angående Storfors Bolags anhållan att, som diverse personer under förlidna året inmutat åtskilliga gruvor på bolagets ägo-område i Yngshyttan, utan att de sedermera velat göra något ändamålsenligt undersökningsarbete, bolaget måtte få förvara sin egendomsrätt till nedannämnda gruvan, till dess bolag bildats, som ägde vilja och förmåga att på ändamålsenligt sätt handhava desamma, nämligen Per Lillesgruvan, Mossgruvan, Kartgruvorna, Stora Lillgruvan och skärpning mellan Linfallet och stora Lillgruvan 22/4 1847 (mapp 4/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Storgruvan m. fl. gruvor: Tvenne köpebrev, varigenom länsmannen Nils Mitander på öppen auktion försäljer till kaptenen Claes Samuel Linroth 1/22 i Storgruvan, 1/15 i Mörners och Bjelkegruvorn och 3/36 i Bratts och Barnsgruvorna med tillhörigheter 17/8 1803 (mapp 4/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Anders Hinnersson försäljer till greve C.G. Löwenhielm ett halft s.k. gruvbrytarenummer i Persberg med lika andel i Hornkulls gruveskog och tillhörande torp 7/6 1828 (mapp 4/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom Jan Nilsson försäljer till direktören J.A. Svensnius 1/44 i storgruvan och 1/56 i Krongruvan 1/5 1829 (mapp 4/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Förutnämnda köp överlåtet på greve Löwenhielm på Storfors 1/1 1830 (mapp 4/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Köpebrev, varigenom änkefru C.G. Geijer f. Berggren och hennes omyndiga barn genom förmyndaren samt Carl Ebeckard och B.G. Geijer försälja till överstelöjnanten E.A. von Gerdten följande gruvandelar nämligen 6/200 i Stor och Krongruvorna, 1/12 i Haggruvan, 1/20 i Jordkärrgruvan och 1/20 i Lindbergshagegruvan med där tills hörande inventarier och förmåner samt varphögar 10/1 1840. Köpet transporterat på storfors Bolag 1840 (mapp 4/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergstingsrättens utslag i ett av brukspatronen P.G. Berggren, dels såsom ombud för en del och dels såsom förmyndare för en del av framlidne assessorn F.W. Geijers arvingar, mot Storfors Bolag instämt mål med påstående om utbekommande av en fordran av 531 rdr. 4 sk. 4 rst, riksgälds, grundande sig på ersättning för kostnader å dels spelhusbyggnaden vid Krongruvan och dels brytningen av den malm, som bruksbolaget vid köpet av andelarna i Storgruvan och Krongruvan övertagit. För spelhusbyggnaden ålades bruksbolaget att betala 337 rdr. 14 skill. men ingenting för förutnämnda brytningskostnader 25/4 1842 (mapp 4/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Vallgruvan: Köpebrev, varigenom handlanden B.K. Ossbahrs sterbhusdelägare försälja till brukspatronen E.G. Wikland på Svartsång 1/16 i Vallgruvan 8/6 1867 (mapp 4/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Äppelbogruvan: Köpebrev, varigenom M. Brattström försäljer till bruksförvaltaren Lars Ekelund på Bjurbäcken 1/9 i Äppelbogruvan vid Persberget 12/9 1799 (mapp 4/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bild
 
121717Fyndigheter Gruvor och gruvandelar. Persbergs och Yngshytte gruvor: Ett intyg att Storfors Bolags fordringar hos en del gruvarbetare icke kunnat säljas, oaktat auktion å den varit utlyst tre gånger 20/6 1843 (mapp 2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Färnebo häradsrätts 47 stycken utslag, varigenom efter stämning av Fredr. Sveninius, såsom förvaltare av Storfors Bolags gruvegendom vid Yngshyttan och Persberg, lika många, i akten namngivna gruvarbetare blivit dömda att betala sina skulder till Storfors bruk 1842-1844 (mapp 2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Sammandrag av brytningsresultaten vid Persbergs gruvor 1869 (mapp 1/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Uppgift å brytningspriser och malmfångst vid Persberg under åren 1864-1878 (mapp 1/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Malmbrytningsrapporter för år 1878 (mapp 1/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Malmbrytningsrapporter för år 1880 (mapp 1/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Gruvbrytningsrapporter för december 1893 och år 1894 (mapp 1/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kalkkullsgruvan och Storgruvan: Kalkkulles Gruvelags påstående att, som Storgruvan till nästan halva vidden av dess botten låge under Kalkkullsgruvans utmål, Kalkkulls Gruvelag måtte till erkännes dels ersättning för den malm, som inom dess utmål redan vore bruten, dels rättighet att med arbete belägga den malm, som vi inom Kalkkullsgruvans ännu funnes i Storgruvan m.m. bergmästarens utlåtande, varav framgår, att brytningen i Storgruvan försiggick inom gruvornas eget utmål 1/3 1826 (mapp 2/12).
Den Persbergs gruvor anslagna Hornkullsskogen:
Skatteköpbrev, varigenom Kammarkollegiet försäljer till majoren Claes Linroth under skattemannabörd och rättighet bland annat Hornkullsskogen jämte torpen, utom den delen av skogen, som låg nedanför kullen närmast Persbergs gruva 1/10 1714 (mapp 1/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii skrivelse till Kammarkollegium i anledning av majoren Claes Linroths gjorda påstående att, som enligt 1702 års jordebok de hemman och torp, vilka voro belägna inom på Hornkullsskogen, vore belägna inom Kroppa kungsgårds rå och rör, hela skogen borde åtfölja hemmanen och inflyta i hans köpebrev om Kroppa bruk, samt bergmästaren Gustaf Norins på grund här av hållna undersökning av skogen och däröver avgivna berättelse, varav framginge, att hela skogen vore nödvändig för Persbergs gruvors bestånd, Bergskollegiet uppmanar Kammarkollegiet att icke lämna major Linroth köpebrev på Hornkullsskogen och ej heller å de därpå belägna hemmanen 18/10 1714 (mapp 1/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii skrivelse till Kungl. Maj:t med repiterande av dess skrivelse till Kammarkollegium, som redan den 1 oktober 1714 utfärdat skatteköpebrev för majoren Linroth på bl. annat en del av Hornkullsskogen. Kollegiet hemställde om återgång av skogsköpet, och beträffande hemmanen borde major Linroth avstå dessa mot återfåande av värderingssummor 6/12 1714 (mapp 1/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kungl. Maj:ts skrivelse till Bergskollegium med befattning att förbjuda majoren och brukspatronen Claes Linroth att på något sätt röra eller betjäna sig av Hornkullsskogen, och då det befarades att åborna å de på skogen belägna avgärda torpen icke kunde avhålla sig från åverkan, förklarades skatteköpet av dessa skola återgå, anat det att major Linroth återkomme värderingssumman 260 daler silvermynt 10/1 1717 (mapp 1/7).
Bergmästaren Nat. Ekmans berättelse till Bergskollegium angående vilka vid Persbergs gruvor, som vore villiga och ägde förmåga att till majoren Claes Linroth betala förenämnda 260 daler silvermynt. Då ärendet vid hållet gruveting föredrags, uppstod tvist om rättigheten att få betala mellan Persbergs intressenter, Persbergs gruvbrytare och gruvbrytarelaget vid Önshyttan. Bergmästaren förordade, att gruvbrytarna vid Persberg, som ägde hästar men inga vretar, finge betala för att beredas någon inkomst av skogen 4/12 1724 (mapp 1/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii skrivelse till bergmästaren Ekman, varigenom gruvbrytarna vid Persbergs meddelas rättighet att betala förenämnda 260 daler silvermynt, mot det att de finge nyttja Hornkullsskogen på de hemmansägor, som major Linroth komme att avstå. Dock finge på hela skogen intet bygge ske utan föregående utsyning 22/6 1725 (mapp 1/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kungl. Maj:ts brev till Bergskollegium angående besvär, som A. Åkerström, på Persbergs gruvintressenters vägnar, anfört över att kollegiet genom utslag den 17 december 1828 bestämt en rekognitionsavgift av 5 rdr. 20 skill. 8 rst. banko att från 1825 års början årligen utgöras av Persbergs gruvkassa för Hornkulls gruvallmänning. Besvären hade inkommit för sent och upptagas därför icke till prövning 19/2 1831 (mapp 1/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bild
 
13Fyndigheter Gruvor och gruvandelar. Svartsångs gruvor: Mutsedel för Gammelkroppa bruksägare på ödeliggande Svartsångsgruvorna 30/6 1838. Samt civilståndsresolution 30/12 1838 (mapp 1/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Trenne mutsedlar för inspektoren A.M. Ståhl på alla de å Svartsångsfältet varande gruvor och skärpningar, vilka kunde inbegripas under ett gemensamt utmål 17/1, 13/3, 22/8, 1839 (mapp 1/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergmästarens kallelse till utmålsläggning å Svartsångsfältet på ansökan av inspektoren A.M. Ståhl 4/3 1839 (mapp 1/9) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Fyra stycken mutsedlar för Gammelkroppa bruksägare på nya järnmalmsanledningen, som till sina lägen äro beskrivna men saknar namn 11/1 1840 och 22/2 1840. Jämte viloståndsresolution 24/1 1842 (mapp 1/4).
Mutsedel för Gustafsfors bruksägare på ödeliggande Svartsångsgruvorna 2/6 1840 (mapp 1/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tvenne mutsedlar för samma bruksägare på nya järnmalmsfyndigheter vid Svartsång utan namn 2/6 1840 (mapp 1/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
En viloståndsresolution rörande Svartsångs gruvor 20/10 1851 (mapp 1/10) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Uppskovsprotokoll i ett av disponenten för Svartsångs gruvor instämt mål mot torparen Erik Vilhelm Olsson i Skatthöjden angående åläggande för honom att betala hälften av den skuld, som han och Olof Jansson i Höjden ådrogo sig till Svartsångs Gruvbolag under den tid de i kompani bearbetade bolagets gruvor 10/9 1853 (mapp 1/12) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tvenne gruvstämoprotokoll 1852, 1854 (mapp 1/11) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Tingsrättens utslag i ett av disponentens för Svartsångs då mera ödelagda gruva instämt mål mot delägarna i sterbhuset efter faktorn Anders Jakobsson angående fordran på grund av ogulden gruvtaxering 5/10 1865 (mapp 1/13) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Aftangruvan: Mutsedel för Gammelkroppa bruksägare på ödeliggande Aftangruvan 30/6 1838. Jämte viloståndsresolution 30/12 1838 (mapp 1/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Farmorsgruvan: Mutsedel för Gammelkroppa bruksägare på ödelagda Farmorsgruvan 30/6 1838. Jämte viloståndsresolution för samma gruva 30/12 1838, 24/1 1842 (mapp 1/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Norra och Södra Karsgruvorna: Mutsedel för Gammelkroppa bruksägare på ödeliggande Norra Karsgruvan 30/6 1838. Viloståndsresolution 30/12 1838, 24/1 1842. Mutsedel för samma bruksägare på ödeliggande Södra Karsgruvan 3/8 1838. Jämte viloståndresolution 24/1 1838 (mapp 1/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Valdemarsgruvan: Viloståndsresolution 24/1 1842 (mapp 1/8) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Rhorstorpsgruvan: mutsedel för brukspatronen F.M. Planting-Gyllenboga 11/3 1861 (mapp 1/7) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Torskebäcks silvergruvor. Drässfalls silvergruva: Bergmästareämbetets beviljande av vilostånd åt brukspatronen E.G. Wikland på svartsång för denna gruva 10/3 1863 (mapp 2/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Wiks och Lands eller Direktörssilvergruvan: Bergmästareämbetets beviljande av vilostånd åt brukspatronen E.G. Wikland på svartsång för dessa gruvor 10/12 1860 (mapp 2/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Sjömalm: 24 stycken hophäftade mutsedlar för kaptenen greve C.G. Löwenhielm å sjömalmstäkter i följande sjöar inom Kroppa och Lungsunds m. fl. socknar nämligen, Ullvättern, Daglösen, Asphyttesjön, Öjevättern eller Forssjön, Hyttsjön, Bosjön, Säfsjön, Grytingsjöarna, Elgsjöarna, Emten, Lilla Lungen, Mögsjön, Östersjön, Dammsjön, Stjelpsjöarna, Holmsjöarna, Långkärnorna, Viggen, Baggkärn och Grytingen 4/1 1834 (mapp 3/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergmästareämbetets utslag, varigenom vilostånd under ett år meddelas för malmtäkterna i samtliga ovannämnda sjöar med undantag för Asphyttesjön, som ikke finnes upptagen i viloståndsutslaget 29/12 1834 (mapp 3/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii till bergmästaren Frantz von Schéele på dennes fråga om sättet för behandling av en av kaptenen greve C.G. Löwenhielm gjord anhållan om mutsedel å sjömalmstäkter i den del av sjön Vänern, som ligger inom Värmländska bergmästaredömet 19/1 1835 (mapp 3/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergmästareämbetets utslag på greve Löwwenhielms förenämnda anhållan, varigenom förklaras, att mutsedel icke kunde utgivas, förrän sökanden när man uppgivit orten, stället och belägenheten av den sökta malmtäkten 14/2 1835 (mapp 3/3).
20 st mutsedlar för greve C.G. Löwenhielm på sjömalmstäkter i sund samt vid stränderna av hemman, öar och holmar i Vänern 1835 (mapp 3/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
En enstaka mutsedel för samma inmutare å en sjömalmstäkt i Varnumsviken i Vänern 1835 (mapp 3/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Fem stycken mutsedlar för greve C.G. Löwenhielm å sjömalmstäkterna i Asphyttesundet, Lungsundet, Klenarssundet, Gransundet och Nässundet i Färnebo, Lungsund, Bjurkärns och Varnems socknar 17/3 1835 (mapp 3/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
20 st viloståndsresolutioner rörande meddelade malmtäkter i Vänern 1839 (mapp 3/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Kvartsbrott: Mutsedel för Storfors Bolag på ett kvartsbrott, beläget å Storön i sjön Yngen 29/6 1847 (mapp 4/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för Storfors Bolag på ett kvartsbrott, beläget i ett ... under hemmanet Näverviken 16/8 1847 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för Storfors Bolag på ett kvartsbrott, beläget å den s.k. Rockbergstegen väster om Trinnemyren på Asphytte grund 16/8 1847 (mapp 4/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för Nils Jansson vid Daglösviken på ett kvartsbrott norr om Kvarkärnsbäcken i Daglösviken på Storfors Bolags grund 6/10 1847 (mapp 4/3).
Mutsedel för Storfors Bolag på ett kvartsbrott, beläget Storfors bruks skog sydväst om sjön Friskärn å den s.k. Gubbens höjd i Lungsunds socken 24/7 1851 (mapp 4/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Takskifferbrott: Mutsedel för Erik Ersson i Näs, Väse socken, på ett takskifferbrott vid Sävsjön 8/10 1849 (mapp 5/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för snickaren A. Persson Wester på en takskifferanledning, belägen sydväst om torpstället Villeberg på Bjurbäcks bruks område 8/10 1849 (mapp 5/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Mutsedel för snickaren A. Persson Wester på ett takskifferbrott vid Sävsjön 30/10 1849 (mapp 5/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Bergskollegii utslag, varigenom på besvär av bruksförvaltaren C.A. Caspersson vid Bjurbäcken, trenne inmutningar å takskiffer, som bergmästaren meddelat snickaren A. Persson Wester, nämligen en vid torpet Vitteberg och tvenne vid Sävsjön, upphäves 18/12 1851 (mapp 5/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Torvmossar: Protokoll vid undersökningar av Storfors bruks följande torvmossar nämligen Smedsmossen, Koltorpsmossen, Flygmossen, Spode och Bengtsingsmossen, Daglösmossen, Långmossen, Börjesmossen, Kyrk eller Långsundsmossen 1836 (mapp 6/1) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Undersökning av Bjurbäcks bruks torvmossar dels vid Bjurbäcks och dels vid Asphyttetrakten omkr. 1840. (mapp 6/2) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Undersökning av de under Bjurbäcks bruk hörande torvmossarnas beskaffenhet av A.V. Fahlström 1855 (mapp 6/3) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Förteckning å torvmossen i Storforstrakten 1855 (mapp 6/6) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Undersökning av bränntorv från Skärjmossen av J.B. Esséen 28/4 1874 (mapp 6/4) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.
Utlåtande av Jernkontorets torvingeniör Th. Palmberg angående södra Hömossens lämplighet för beredning av bränntorv, analys å bränntorv från nämnda mosse samt kostnadsförslag för anläggning an bränntorvsberedning därstädes och en karta över mossen 3/5 1902 (mapp 6/5) överfört till Persbergs gruvor, grupp 22.		 
141651 – 1908Vattenkraft och vattenrätter. Dammbyggnader. Asphytte dammar: Bergskollegii i resolution, varigenom änkefru Juliana Linroth ålägges, i sammanhang med flyttning av smidet från Asphyttan till Bjurbäcken och hammarbyggnadens vid Asphyttan raserande att tillbygga och vidmakthålla den kvarvarande hammardammen, så att bergsmännen därmed icke måtte besväras 26/6 1728 (mapp 1/1) se även Bjurbäcks bruk 18 1/5.
Bergstingsrättens protokoll i tvistemål mellan fru Juliana Linroth å ena, och Fredrik Asp jämte övriga hytteintressenter, å andra sidan, samt vice versa, angående rättigheten att hålla dammluckorna vid Asphyttan öppna eller slutna. Fru Linroth yrkade skadeersättning för den förlust, som hon lidit på smidet vid Bjurbäcks bruk genom stämbordens tilltäppande vid Asphyttan. Genom rättens förmedling ingicks mellan parterna förlikning, varigenom bestämdes, att Bjurbäcks bruk skulle såsom förr äga den i Asphytte ström vid sitt land stående östra hammardammen med tvenne stäbordsluckor ävensom hälften eller de tre östra stämbordsluckorna i huvuddammen, varemot hyttelaget skulle äga de tre västra stämborden i samma damm. Denna förlikning fastställdes av bergstingsrätten, som tillika stadgade ett vite av 10 daler silvermynt för överträdelse av förlikningar 22/4 1740 (mapp 1/2).
En förbindelse, varigenom på framställning av asessorn Johan Gustaf Linroth sju bergsmän och delägare i Asphytte masugn utfästa sig att å den hälft i stora slussen eller dammen, som de gentemot assessorns andra hälft ägde att underhålla, så snart vattenståndet sådant tilläte, uppmura en ny damm av sten 17/7 1767 (mapp 1/3).
Bergstingsrättens utslag angående assessor Linroth påstående mot samtliga intressenterna i Asphytte masugn att de måtte dömmas skyldiga att fullgöra dammbyggnaden, vartill de förbundit sig. Men då endast sju undertecknat förbindelsen , och de övriga bestredo att bygga sin hälft av dammen så hög, som assessorn hade uppbyggt den andra hälften, så efter det tvenne synemän besiktigat dammen, utan att därmed någon förlikning kunnat vinnas, beslöt rätten, att bergssyn skulle hållas å stället 1/5 1770 (mapp 1/3).
Bergstingsrättens utslag i samtliga hyttedelägares klagan över att genom Bjurbäcks bruksägares tagna förvaltning av vattnet vid Asphyttan hyttelaget saknade nödigt driftvatten till masugnen. Rätten hänvisade till den å 1740 träffade och laga kraftvunna förlikningen eller föreningen mellan Bjurbäcks bruksägare och hytteintressenterna om vattnets fördelning och användande vid Asphyttan samt tillhöll hyttelaget att hushålla med vattnet och ej begagna detsamma till annat än masugnens behov 5/2 1795 (mapp 1/4).
Bergskollegii utslag på hyttedelägarnas besvär över bergstingsrättens utslag, som av kollegiet gillas och fastställes 10/3 1796 (mapp 1/4).
Protokoll vid ett av hyttfogden kallat sammanträde med Asphytte intressenter i anledning av att Filipstads Bergslags Kanalaktiebolag tagit sig för att utan intressenternas hörande uti Asphyttestämman strax nedanför dammen göra uppdämningar och låta uppföra ett vattenverk. Saken skulle hänskjutas till kammarherre Claes af Geijerstam på Storfors för åtgärder mot kanalbolaget 10/3 1854 (mapp 1/5).
Asphytte dammbyggnad: Arkivanteckningar jämte 7 stycken avskrifter av äldre handlingar rörande Storfors bruks andelar i Asphyttan, omfattande tiden 1651-1854 (mapp 2/1).
Protokoll vid hyttestämma med delägarna i Asphytte hyttelag angående försäljning av hyttelagets vattenrätter till Storfors Bruks Aktiebolag 1/3 1900 (mapp 2/2).
Kontrakt, varigenom P. Jonsson och C. Ahlén, på uppdrag av delegerade i Asphyttelaget, försälja till Storfors Bruks Aktiebolag för all den framtid hyttelagets all andel i vatten och vattenrätt i sjön Daglösen. Asphytteälven med fall och Asphyttesjön-fiskerätten däri ej inbegripen samt med undantag av vattenkraften till en vid fallet befintlig enramig såg för 10.000 kronor 20/3 1900. Kontraktet intecknat i vederbörandes fastigheter 9/4 1900 (mapp 2/2).
Uppgift å bergsmännens skattetal i hemmanet Asphyttan samt fördelning av köpeskillingen dem emellan 20/3 1900 (mapp 2/2).
Uppgift och förteckningar på Storfors Bruks Aktiebolags inköpta och icke inköpta vattenrätter 1902 (mapp 2/2).
Taxeringsuppgift rörande Asphyttan No 1 en hel skattehytta 19/12 1902 (mapp 2/2).
En promemoria av bergmäst. K.J. Lindholm angående Storfors Bruks Aktiebolags andel i 1 mantal Asphyttan samt av de inköpta vattenrätterna m.m. 21/12 1903 (mapp 2/2).
Trenne tingsprotokoll angående häradsrättens medgivande för N. Carlsson och Erik Olsson i Grönäset samt Erik Carlsson i Asphyttan att, i egenskap av förmyndare, få sälja till Storfors Bruks Aktiebolag de myndlingarnas hemmansdelar i Asphyttan tillhörande vattenrätt 1900, 1901. Samt åtskilliga fullmakter och några brev rörande omförmälda försäljning 1900, 1903 (mapp 2/3).
Borgmästaren K.J. Lindholm utlåtande angående vattenrätten i det fall, som bildas i den från sjön Daglösen till Asphyttesjön framflytande älven 5/3 1901 (mapp 2/4).
Avskrifter av inteckningsprotokoll rörande 6 inteckningar i åtskilliga andelar i hemmanet Asphyttan, som meddelats Storfors Bruks Aktiebolag till säkerhet för lika många köpehandlingar, varigenom vederbörande ägare försålt till bolaget sina andelar i vatten och vattenrätt i sjön Daglösen, Asphyhytteälven med fall och Asphyttesjön med undantag av vattenkraften för drivande av en Storfors Bruks Aktiebolag tillhörande enramig såg 1901-1903, 1904 (mapp 2/5) utlån. till fastighetskontoret Uddeholm, ombudsman Geijer 28/4 1970.
Överstelöjtnant P. Laurells förslag med två ritningar till dammbyggnad vid Asphyttan jämte föreskrifter för dammens skötsel och vattenreglering m.m. 20/9 1902 (mapp 2/9).
Häradssynerättens protokoll och dom i anledning av Storfors Bruks Aktiebolags ansökan att vid Asphyttan finge uppföras damm för tillgodogörande av sjön Daglösens vatten vid eventuellt nytt vattenverk, och att därför vattenmärken måtte utsättas för begränsade av sjöns hög och låg- vattenstånd 27/11 1902 (mapp 2/6) Urtaget 31/3 1970 B. Olsson se not. i volym.
Utdrag av häradsrättens dom, varigenom Storfors Bruks Aktiebolags ansökan om uppförande av en damm vid Asphyttan i överensstämmelse med det av överstelöjnant Laurell uppgjorda förslaget bifalles 27/11 1902 (mapp 2/7).
Under sigill genomdragna handlingar rörande Filipstads stads fullföljda vadetalan i hovrätten mot häradsrättens nyssnämnda dom, varigenom stadens ombud förvägrats begärt uppskov med syneförättningen för att bliva i tillfälle att genom sakkunnig person yttra sig över Storfors Bruks Aktiebolags ansökan om anläggning av en ny damm vid Asphyttan med tillgodogörande av sjön Daglösens vatten, nämligen vadeinlaga till Svea hovrätt 27/7 1903. Betänkande av utlåtande för stadens räkning av Statens lantbruksingeniör A.W, Nordin 25/7 1903. Överstelöjnant P. Laurells bemötande av ingeniör Nordins påståenden 19/9 1903. Till Svea hovrätt ingiven förlikningsskrift mellan bolaget och staden 22/11 1904. Samt hovrättens fastställelse av förlikningen 3/3 1905 (mapp 2/8) se även 14 2/6.
Kontrakt, varigenom Carl Jansson för egen del och på grund av fullmakt för P.G. Olssons sterbhusdelägare och Carl Simon Pettersson, tillhopa ägare av 10 öre 9 penningar skatt i Asphyttan, försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag för all framtid all sin och de båda andras rätt till vatten och vattenrätt i sjön Daglösen, Asphytteälven med fall och Asphyttesjön 4/8 1903 (mapp 2/9) se även 14 2/6.
En promemoria från borgmästaren K.J. Lindholm jämte diverse handlingar angående A.G. Ljunggrens försäljning av vattenrätt till Storfors Bruks Aktiebolag 1903 (mapp 2/9).
Tvenne brev från borgmästaren C.H. Nordenfeldt med juridiska råd angående vattenrätterna vid Asphyttan 1902, 1903 (mapp 2/11).
Trenne brev från bergmästaren H.J. Lindholm angående vattenrätterna och dammbyggnaderna vid Asphyttan 1903, 1904 (mapp 2/11).
Majoren Th. Hellbergs och civilingeniörens N.K. Sundblads beskrivning över vattenöppningarna i den gamla dammen vid Asphyttan 8/9 1906 (mapp 2/10).
Intyg av desamma att den nybyggda dammen vid Asphyttan vore i huvudsak utförd efter samma mått som den gamla dammen, samt att dess avbördningsförmåga vore obetydligt större 13/11 1908 (mapp 2/10).
Kanaler för verkens drift. Kanalen Daglösen- Östersjön: Undersökningstablå jämte kostnadsförslag till kanal mellan Daglösen och Östersjön 16/10 1902 (mapp 3/1) saknas.
En promemoria av bergmästaren K.J. Lindholm innehållande föreskrifter om vad Storfors Bruks Aktiebolag hade att iakttaga i avseende på andras rätt till fiske, vatten och strandrätter m.m. vid anläggning av en kanal från Daglösen till Östersjön för att bereda ökad vattentillgång till Storforsverken 17/2 1903 (mapp 3/2) saknas.
En skrivelse från bandirektören till disponenten för Storfors angående verkställd undersökning i fråga om framförande under bergslagsbanan av den projekterade kanalen mellan sjöarna Daglösen och Östersjön 17/10 1903 1903 (mapp 3/3).
Profil över en av ingeniören Anders Wedberg vid Nykroppa företagen stakning och avvägning av den 1480 meter långa landsträcka som skiljde sjöarna Daglösen och Östersjön- beskrivning över den föreslagna kanalens storlek m.m. jämte kostnadsförslag för kanalbygget 28/3 1904 (mapp 3/4) saknas.
Överstelöjnanten P. Laurells förslag till vattenavlopp från Daglösen till Östersjön i ändamål att med en del av Daglösens vatten öka vattentillgången i Östersjön för storfors rörverk, upprättat på uppdrag av Färnebo häradsrätt, hos vilken bolaget begärt laga syn för utredning, om och på vad sätt en sådan vattenledning skulle kunna verkställas 8/2 1904 (mapp 3/5) saknas.
En över detta förslag upprättad karta samt kostnadsförslag till denna vattenledning 8/2 1904 (mapp 3/5) saknas.
Ett av överstelöjnanten Laurell givet utdrag av förutnämnda förslag 2/2 1904 (mapp 3/5) saknas.
Hans utlåtande till häradssynerätten angående ifrågavarande förslag till handanläggningen 2/9 1904. Samt diverse tidigare korrespondens rörande detta projekt 1902, 1903 (mapp 3/6) saknas.
Häradsrättens protokoll och dom, varigenom Storfors Bruks Aktiebolag tillåtes att genom upptagande av en kanal mellan Daglösen och Östersjön, som till sin sträckning funnes angiven å en vid överstelöjtnanten Laurells utlåtande fogad karta, avleda vatten från Daglösen, dock endast i den mån vattnet vore behövligt för vattenverken vid Storforverken samt under iaktagande av vissa där vid gjorda bestämmelser 25/10 1904 (mapp 3/7) saknas.
Tre tabeller över vattenstånden i sjöarna Daglösen och Östersjön 1903, 1905 (mapp 3/8) saknas.
Byggnadskontraktet med inneliggande koncept och några andra dithörande handlingar, mellan Storfors Bruks Aktiebolag samt byggmästararna C.F. Carlstedt och Herman Jonsson varigenom dessa förbinda sig att på en entreprenad utföra och bygga en kanal från sjön Daglösens sydöstra ände vid Daglösviken till den vik, vid vilken den så kallade Prästbäcken utmynnar i Östersjön 13/2 1905 (mapp 3/9).
Byggnadskontrollant Gustaf Fackts skrivelse till styrelsen för Storfors Bruks aktiebolag angående tillökning i entreprenadsumman med kr. 10.742, 25 på grund av stora stenarbeten som ej funnes angivna i förslaget 29/1 1906 (mapp 3/9) saknas.
En ansökan av byggnadsentreprenörerna om ersättning med 4000 kronor för tiden förlust å kanalarbetet, vilken ansökan uti inneliggande handlingar tillstyrkes av byggnadskontrollanten, varjämte förlusten styrkes genom bilagda räkenskaper 14/6 1906 (mapp 3/9) saknas.
Protokoll över gjorda provborrningar och verkställda borrningar vid kanalarbetet 1905, 1906 (mapp 3/10) saknas.
Överenskommelse mellan Storfors Bruks Aktiebolag och Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet, varigenom sistnämnda bolag åtager sig att på entreprenad verkställa upprensning och fördjupning av kanalen mellan Daglösen och Östersjön 20/5 1908 (mapp 3/11) saknas.
Erbjudande av Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet till Storfors Bruks Aktiebolag att upprensa, eventuellt bredda och fördjupa kanalen mot samma villkor som i 1908 års överenskommelse 22/2 1915 (mapp 3/12) saknas.
Ingeniören Janne Bergströms tillstyrkan att antaga Skånska Cementgjuteriets anbud till utvidgning av kanalen mars 1915 (mapp 3/12) saknas.
Entreprenadkontrakt mellan Storfors bruks Aktiebolag och Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet, varigenom sistnämnda bolag åtager sig att utföra upprensning och fördjupning av kanalen i enlighet med därom givna föreskrifter i kontraktet 4/4 1915 (mapp 3/12) saknas.
Oskar Runhellens rapport över verkställda inspektionen av kanalarbetet 12/3 1917 (mapp 3/12) saknas.
Arbetschefens förslag till arbetsplan för uttagning av äterstående berg och jordmassor 20/3 1917 (mapp 3/12) saknas.
Entreprenörens överlämnande till Storfors Bruks Aktiebolag av en uppgift angående utförda arbetsmassor och nedlagda kostnader vid kanalarbetet (mapp 3/12) saknas.
En redogörelse av civilingeniören Nils Ribbing Falun, till Storfors Bruks Aktiebolag angående avbördningsförmågan hos kanalen mellan Daglösen och Östersjön 20/6 1918 (mapp 3/13) saknas.
Bild
 
151843 – 1898Vattenkraft och vattenrätter. Processor om vattenrätter. Storfors Bolags process mot Gammelkroppa då Gustafsfors Bolag om vattenrätt i sjön Yngen: Disponenten kammarherre Claes af Geijerstams hos Kon. Bef.h:de gjorda ansökan att enär Gammelkroppa bruk, som äges av Gustafsfors Bolag, för två år sedan tagit sig för att genom uppförande av en damm stänga den tredje grenen för sjön Yngens naturliga avlopp vid Gammelkroppa och dessutom förhöja de därstädes förutvarande tvenne dammbyggnader, vars luckor hålls stängda varigenom de nedanför belägna Nykroppa masugn och Storfors hamrar lede betydlig skada på sin välbehövliga vattentillgång, Kon. Befh:de måtte meddela nödig handräckning dels till utrivning av den lagstridigt tillkomna dammen, dels till de stängda dammluckornas uppdragning, dels och till övriga fördämningars försättande i förutvarande skick, befinnandes ansökningen bilagd av tvenne intyg från åtskilliga strandägare vid sjön Yngen om behovet av den sökta handräckningen- med K.B:s därå givna resolution , varigenom ägarens av Gammelkroppa förklaring infordras, och vederbörande kronofogde beordras att gå i författning om de begärda handräckningarna 9/10 1843 (mapp 1).
Ett av brukspatronen G. Ekman på Lesjöfors, såsom delägare i Gammelkroppa, angivit memorial i anledning av den Kon. Bef:de meddelade resolutionen 12/10 1843 (mapp 1).
L. Ugglas å Uddeholm å Gustafsfors Bolags vägnar angivna förklaring 9/11 1843 (mapp 1).
Trenne i detta vattenrättsmål, åsyftande Storfors Bolags förmån och trenne intyg till förmån för ägarna av Gammelkroppa angående vattenförhållandena vid Yngens avlopp därstädes 1843 (mapp 2) saknas.
Storfors Bruks Aktiebolags processer mot Gammelkroppa Aktiebolag om vattenrätt ur sjön Yngen: Färnebo häradsrätt protokoll vid, på anhållan av brukspatronen J.E. Mörstedt å Gammelkroppa bruksägares vägnar, anställt vittnesförhör för dödsfalls skull med Olof Pettersson i Born och två andra personer för att genom dessa vittnens svar på 12 av Mörtstedt avfattade frågor Gammelkroppa Aktiebolags rätt till vattnet i sjön Yngen skulle styrkas 28/11 1887 (mapp 3) saknas.
Kungl. Maj:ts utslag med fastställelse av hovrättens jämväl fastställande utslag på de besvär, som Storfors Bruks Aktiebolag anfört över Kon. Befh. des den 6 december 1886 givna utslag, som ogillar bolagets ansökan att, enär brukspatronen J.E. Mörstedt tillåtit sig att från en vik av sjön Yngen, kallad Vargkärn, gräva en hand till Östra Skärjen och därjämte att igenlägga ej mindre det östligaste av de tre tillflöden, som förenade Yngen med nämnda vik, än även det utlopp, som från Vargkärn leda till Kroppaälven ovanför Östra Skärjen, Kon. Befh.de måtte meddela handräckning dels för upptagande av de stängda utloppen såväl från Yngen till Vargkärn som ock från Vargkärn till Kroppaälven samt för igensättande av det tagna utloppet från Vargkärn till Östra Skärjen, dels ock för dammluckornas öppnande till en bestämd vattenmängd vid Gammelkroppa hytta och vid Klensmedsdammen 17/8 1888 (mapp 4) saknas.
Gammelkroppas Aktiebolags genstämmning å Storfors Bruks Aktiebolag stämningspåståenden bland annat om åläggande för Gammelkroppa Aktiebolag dels att utriva en i ett från sjön Yngen ledande vattendrag till Vargkärn uppförd damm dens s.k. Magasinsdammen ock dels att igenstänga en av Gammelkroppa Bolag anlagd kanal från Vargkärn till Östra Skärjen, varemot det sistnämnda bolaget yrkade på rättens godkännande av berörda damm och kanalanläggningen 22/12 1888 (mapp 5).
Färnebo häradsrätt protokoll med beslut m häradssyn på stället 14/2 1889 (mapp 5).
Häradsrättens protokoll och beslut att rättegången skulle fortsättas 25/6 1889, rättens 5 protokoll 1889-1891, samt dom i målet 30/11 1891 (mapp 5).
Gammelkroppa Aktiebolags inlagor till hovrätten för fullföljande av vad mot damm ?/1 1892 (mapp 5).
Hovrättens dom, som återförvisar målet till häradsrätten i fråga om vattenmärke, Sundsgruvekanalen och rättegångskostnaderna 17/11 1893 (mapp 5).
Hovrättens protokoll rörande Storfors Bruks Aktiebolags revisionsskilling för besvär hos Kungl. Maj:t 1/12 1893 (mapp 5).
Gammelkroppa Aktiebolags besvärsinlaga till Kungl. Maj:t 15/1 1894 (mapp 5).
Kungl. Maj:ts dom, varigenom målet återförvisas till häradsrätten i vad anginge Gammelkroppa Aktiebolags yrkande om Magasindammens godkännande 12/12 1895 (mapp 5).
Häradsrättens protokoll vid ånyo förättad syn vid Gammelkroppa, varvid beslutades, att saken skulle fastsättas vid nästa ting 18/11 1896 (mapp 5).
Tvenne upphovsprotokoll i målet 13/4 och 9/6 1897 (mapp 5).
Häradsrättens protokoll, upptagande ett köpekontrakt, varigenom Storfors Bruks Aktiebolag den 1 september 1897 inköpt samtliga aktier i Gammelkroppa Aktiebolag 5/10 1897 (mapp 5).
Häradsrättens protokoll i fråga om strandägares rätt till farled i sjön Yngen 30/11 1897 (mapp 5).
Häradsrättens dom, varigenom de omtvistade Magasinsdammen och Sundsgruvekanalen godkännes, och målet förklaras nedlagt 12/1 1898 (mapp 5).
Diverse handlingar rörande dessa mål: Instrument över en av bergmästaren Anton Sjögren verkställd mätning av vattenhöjden dels i sjön yngen och dels vid Nykroppa för att göra en jämförelse mellan den vattenmängd, som i Kroppaälven vid detta tillfälle framrann, och den, som vid en föregående besiktning den 6 augusti 1875 där befunnits framrinna 11/10 1886 (mapp 6).
Storfors Bruks Aktiebolag ersättningsanspråk för tiden förlust åren 1885-1887 genom Gammelkroppa förvaltnings avstängande av vattnet från sjön Yngen 8/10 1888 (mapp 7).
Et intyg om de menliga följder, som vattnets avstängande vid Gammelkroppa haft dels på malmuppfordringen vid Nykroppa gruvor och dels på verken vid Nykroppa 8/10 1889 (mapp 7).
Majoren Gustaf Nermans undersökning och utlåtande angående vattenförhållandena i sjön Yngen vid Gammelkroppa samt i Kroppaälven-jämte däröver avfattande trenne kartor 16/8 1890 (mapp 6).
Tvenne utlåtande av kaptenen Wilh. Sontag angående vattenförhållandet i sjön Yngen vid Gammelkroppa och därav beroende vattenlopp 1889, 1891 (mapp 6).
Majoren A.F.O. Cederbergs utlåtande angående vattentillgången i sjön Yngen vid Gammelkroppa och därmed sammanhängande vattenförhållanden 14/4 1891 (mapp 6).
Några brev och diverse småhandlingar rörande processorn mellan Storfors och Gammelkroppa angående rätt till vatten ur sjön Yngen 1889-1895 (mapp 7).
Ing. vid muntligt förhör till Kungl.Maj:s. Bil. till Dom i målet 30/11 1891. 1892 (mapp 5).
Förslag till förlikning m. bilaga 16/11 1896 (mapp 5).
Bild
 
16Vattenkraft och vattenrätter. Diverse dammanläggningar m.m.: Förteckning över vattenfall och forsar i Kroppa socken 1912 (mapp 2/1).
En promemoria angående de fastigheter som skulle beröras av ifrågasatta dammsyner vid Gammelkroppa, Herrhult, Asphyttan, Nykroppa, Storfors och Lillfors samt Källsfallet och Bjurbäcken 17/4 1918 (mapp 2/2).
En bilaga till ansökan om dammsyner 1918 (mapp 2/3).
Ritningar till dammanläggningar vid Asphyttan, Bjurbäcken, Storfors, Lillfors, Nykroppa, Herrhult, Skärjen och Gammelkroppa med förteckning över dessa nämnda dammar 1918 (mapp 2/4).
Protokoll från sammanträde jämlikt 12 kap. 4§ vattenlagen 18-20/7 1921 (mapp 2/6).
Förteckning å befintliga dammar 8/11 1923 (mapp 2/5).
Diverse vattenrätter och vattenregleringar. Vattenfall: Uppgift å vattenfallshöjderna vid Storfors, Lillfors Åminnefors och Bjurbäcken 26/11 1847 (mapp 3/1).
Vattenreglering i Norra och Södra Emten: Kommissionslantmätare O.M. Clarei besiktning å genom uppdämning skadade ägor vid sjön Emten 31/8 1867 (mapp 3/2).
Häradsrättens uppskovsprotokoll vid företagen häradssyn i anledning av att disponenten J. Herlenius på Storfors och änkefru Johanna af Geijerstam på Ackkärr instämt bruksägaren C.F. Bergman på Lundsberg med yrkande, att han, såsom ägare av den vid Emten sjöarnas utlopp belägna Kvarneds kvarn, måtte åläggas att reglera vattenståndet i berörda sjöar, så att kringliggande ägor icke, som hittills skett, lede skada genom vattenuppdämning vid kvarnen. Enligt protokollet framhöll Bergman, att ett vattenmärke funnes anbringat 5 decimaltum under överkanten på en i närheten av kvarnen befintlig större sten, varöver icke finge uppdämmas 2/9 1868 (mapp 3/2).
Kungl. Maj:ts dom, varigenom förenämnda 5 decimaltumsmärke fastställes för vattenuppdämningen i Emtensjöarna 31/12 1870 (mapp 3/2).
Kroppaälven m.m.: C. Ståhls yttrande om vattentillgångar vid Nykroppa i anledning av påtänkt anläggning av ett bessemerverk därstädes 1871 (mapp 3/3).
Bergmästaren Ankan sjögrens protokoll angående utrönandet av den vattenkvantitet, som då verken vid Gammelkroppa voro igång, normalt framrunne i Kroppaälven, och vilken vattenkvantitet varit tillräcklig för drivande av de verk, som dittills funnes vid Nykroppa 6/8 1875 (mapp 3/3).
En med dem båda handlingar hopbunden ritning till dammen i norra ändan av kanalen till nya masugnarna vid Nykroppa 1875 (mapp 3/3).
Bjurbäcks bruksdammar: Ritning över verkställd uppmätning av dammarna vid Källsfallet, Åminnefors och Bjurbäcken av ingeniören G. Palmér 1918 (mapp 3/4).
Vattenrätter: Asphytte hyttelags genom kontrakt den 20 mars 1900 gjorda upplåtelse till Storfors Bruks Aktiebolag för all framtid av dess andel i vatten och vattenrätt i sjön Daglösen, Asphytteälven och Asphyttesjön, till säkerhet varför inteckningar meddelats i upplåtarnas hemmansdelar i Asphyttan 1901, 1903, 1904 (mapp 3/5) se även inteckningar 103 1/5.
Vattendraget Emtan-Ackkärn: Arrendekontrakt, varigenom Storfors Bruks Aktiebolag utarrenderar på 50 år från den 1 januari 1908 till Lundsbergs Aktiebolag eller dess rättsinnehavareall den rätt till vatten och vattenrätt, som Storfors äger i vattendraget mellan sjöarna Emten och Ackkärn mot en årlig avgift av 50 kronor 17/1 1908 (mapp 3/6).
Protokoll, enligt vilket styrelsen för Storfors Bruks Aktiebolag under föreskrivna villkor bifaller Lundsbergs Aktiebolags anhållan att genom köp få förvärva ifrågavarande vattenkraft 10/1 1910 (mapp 3/6).
Instrument vid undersökning i anledning av föreslagen höjning av vattenståndet i sjön Emten 6/9 1918 (mapp 3/7).
Sjöarna Östersjön och Yngen: Distriktchefens i västra väg och vattenbyggnadsdistriktet skrivelse till disponenten G. Ekman, Storfors, rörande förberedande anordningar för utsättande av vattenmärken i sjöarna Östersjön och Yngen 14/10 1918 (mapp 3/8).
Kanaler för verkens drift. Kanalen vid Nykroppa: Avvägningsprotokoll över dammen, kanalen och hjulbäcken samt schakttabell däröver jämte kostnadsförslag till kanal för bessemerverket vid Nykroppa 5/9 1870 (mapp 1/1).
Kanalen Östra Skärjen- Nykroppa: En av överstelöjnanten P. Laurell, på uppdrag av Färnebo häradsrätt i ock för blivande häradssyn, gjord beskrivning över Storfors Bruks Aktiebolags ägande damm vid sjön Östra Skärjens utlopp samt över den kanalanläggning, som bolaget nyligen utfört för att leda vattnet från nämnda sjö till sina vattenverk vid Nykroppa 20/9 1902 (mapp 1/2).
Kanalen Stora Hättsjön- Nykroppa: Häradssynerättens protokoll och dom angående en ny vattenledning eller kanal, som Storfors Bruks Aktiebolag till beredande av större vattentillgång vid Nykroppa verk, låtit göra från Stora Hättsjön och nedanför liggande sjöar till kanalen vid Nykroppa i enligt med överstelöjtnanten Laurells förslag 18/7 1892 (mapp 1/3).
Nora och Hjulsjö häradsrätts fyra uppskovsprotokoll i mål angående Storfors Bruks Aktiebolag mot byggmästaren Daniel Eriksson i Skovtorp gjorda stämningspåstående att han, som genom kontrakt åtagit sig att åt bolaget bygga, och den 15 augusti 1892 färdig avlämna en kanal mellan Hättälven och Nykroppa men ännu icke avlämnat kanalen i kontraktsenligt skick, måtte dömmas skyldig att till bolaget utgiva den i kontraktet bestämda ersättningen av 25 kronor om dagen från 15 augusti 1892 till dess arbetet blivit i färdigt skick avlämnat 1893, 1894 (mapp 1/4).
Nora och Hjulsjö häradsrätts utslag, varigenom byggmästaren Daniel Eriksson ålägges att till Storfors Bruks Aktiebolag betala en ersättning av 25 kronor om dagen under 14 dagar från 15 till 29 augusti med tillhopa 350 kronor 28/5 1895 (mapp 1/4).		 
171625 – 1917Industri, järnbruk och masugnar, Asphytte kronobruk, Asphytte hamrar: Donationsbrev varigenom drottning Kristina skänker och giver till bergsfogden och befallningsmannen över Filipstads bergslag Olof Olofsson under skattemannabörd och rättighet en gammal kronohammare, Asphyttan benämnad såsom vederlag för en ny hytta, Kinkhyttan (Kytthyttan), kallad som hans föräldrar, inom Filipstad erhöll stadsrättigheter i ödemarken uppbyggt på egen bekostnad , men som sedermera blev lagd under staden 29/1 1651 (mapp 3/1).
Värmlands bergslags tingsrätts utslag i tvistmål mellan Olof Olofssons änka Sara Persdotter i Filipstad och änkan Gesa Eriksdotter i Asphyttan angående gärdsel som den sistnämnde tagit från kålgärden på kronohammarens grund, och som Sara Persdotter yrkade skulle återställas. Änkan Gesa och även så änkan Marina vid Asphyttan förbjödas vid 40 dalers böter att hålla öl till salu, så att bruksfolket icke kunde sköta sin tjänst. Samma böter gällde även köpare 24/8 1656 (mapp 3/2).
En av befallningsmannen Olof Olofssons änka Sara Persdotter till handlanden Nils Adriansson i Göteborg utgiven skuldsedel å 227 Riksdaler, varav han dock skulle gottgöras 60 Rdr. för levererade 12 skeppspund stångjärn, till säkerhet varför han pantsätter så stor del av sin hammare vid Asphyttan, som kunde motsvara skulden 25/5 1663 (mapp 3/3).
Domare bevis att trenne uppbud meddelats för Nils Adriansson på Asphytte hammare med den skog och mark 6/7 1664 (mapp 3/3).
Dom havandens order till länsmannen angående värdering angående värderingsmän för nödig värdering av Asphytte hammare 6/7 1664 (mapp 3/3).
Ett värderingsinstrument rörande Asphytte hammare 21/11 1664 (mapp 3/3).
Tingsrättens beslut i saken mellan handelsmannen Nils Adriansson och Olof Olofssons änka Sam Persdotter, att Nils Adriansson skulle för sin fordran erhålla 1/4 i Asphytte hammare 24/11 1664 (mapp 3/3).
Hovrättens skrivelse till landshövdingen Abraham Leijonhufvud med anmodan att låta immittera Nils Adriansson i 1/4 i Asphytte hammare 21/11 1667 (mapp 3/3).
Köpebrev varigenom Nils Adriansson försäljer till brukspatronen Elias Larsson Lindedroth 1/4 i Asphytte hammare med skog och andra tillhörigheter 13/6 1668 (mapp 3/4).
Köpebrev varigenom Nils Månsson försäljer till brukspatronen Elias Larsson Linderoth 1/4 i Asphytte hammare, som kan bekommit av befallningmannen Olof Olssons änka Sara Persdotter restantier till Kungl. Maj:t och Kronan 22/7 1668 (mapp 3/4).
Nils Månssons inventarieförteckning å de tillbehör, som åtföljer köpet av hans 1/4 eller halva härd i Asphytte hammare 16/8 1668 (mapp 3/4.
Bergskollegii resolution i anledning av Hammarkommissionens åtgärder, varigenom bruksägaren Johan Lindroth fick behålla sin härd i Asphytte Östra hammare, enär han ägde tillgång på egna skogar, varemot Georg Elgs härd i samma hammare utdömdes av den orsak att han ej hade annan skog att tillgå än hytteskogen. Angående resolutionens förständigande för Johan Lindroth- liksom för alla andra bruksägare- att icke köpa några kol från främmande skog, att de hemman som betjänade hammaren med skog och andra förnödenheter, icke finge skiljas från densamma, samt att allt legosmide vare förbjudet 1/6 1689 (mapp 2/1).
Bergskollegii skrivelse till bergmästaren Johan Ceder att kollegiet, på ansökan av bruksägaren Johan Lindroth, upphävt Hammarkommissionens förund å den ena härden vid Asphyttan, varigenom ägarna hädanefter ägde tillstånd att driva hela hammarverket därstädes 7/12 1689 (mapp 2/2).
Landshövdingens order till bergmästaren Ekman att förklara bruksägaren Lindroth bibehållen vid sin härd samt tillhålla hans hemman, torp och lägenheter, att underhålla bruket med kol 26/1 1695. I samma handling hans resolution ang. förbud för kolning åt andra än Asphytte hamrar av straffböter av 4 mark 21/2 1701 (mapp 2/1).
Åtkomsthandlingar för bruksägaren Johan Lindroth å 2/16 i Asphytte hammare 1704-1717. Se Bjurbäcks bruk(ej) ? Se Storfors bruk(ej) ? (mapp 3/5).
Åtkomsthandlingar för Axel och Johan Gustaf Lindroth å 2/16 i Asphytte hammare 1721-1723. Se Bjurbäcks bruk(ej) ? Se Storfors bruk(ej) ? (mapp 3/6).
Bergskollegii meddelande tillstånd för änkefru Juliana Lindroth att flytta härden i Asphytte hammare till Åminnefors bruk. (Bjurbäcks bruk 18:1/6) Den andra härden skulle ödeläggas och hammarbyggnaden nedtagas 26/6 1728 (mapp 2/3).
Köpebrev varigenom J.E.E. Lindroth å Johan Gustaf Lindroth vägmän, försäljer till svågerbarnen Axel och Johan Gustaf Lindroth 1/16 i Asphytte hammarhärd med dess grund, skog och mark 3/4 1729 (mapp 3/7).
Asphytte masugn: Fastebrev för Eskil Eskilsson på 2/3 i 1/8 i Asphytte masugn 21/3 1670 (mapp 4/1). se även Asphyttan nr 1, 33 1/3.
Assessorn Johan Lindroths hos bergmästaren anförda klagomål däröver att hyttefolket vid Asphyttan får tillgodagörande av sina arbetslöner tillägnade sig tackjärn, som vore hans tillhörighet, i stället för reda penningar, oaktat han vore hela hyttelagets förläggare 4/3 1705 (mapp 4/11).
Bergmästaren Johan Källmans kungörelse angående stadgandet i Kungl. Maj:t o förnyade förlagsordning den 8 jan. 1704 med förbud för vem det vara månde att till förfång för rätte förlagsmannen brukspatron Johan Lindroth undantaga något tackjärn varken förr eller sedan Kungl. Maj:ts tionde blivit avskilt, utan skulle deras löner utgå i kontanta löner 6/3 1705 (mapp 4/11).
Bergmästaren Math. Ekmans, på begäran av fru Juliana Lindroth såsom förlagsgivare, till samtliga förlagstagande bergsmän vid Asphyttan avlåtna ämbetsskrivelse, varigenom de, vid äventyr av plikt enl. förlagsordningen, förbjudas att förskingra något tackjärn, innan Kungl. Maj:t fått sitt tionde och förlagsgivaren erhållit sitt, och anbefalldes masmästaren Frans Garnej att vaka däröver att tackjärnet bleve ordentligt vägt och att intet därav bleve undanhållet 9/2 1722 (mapp 4/12).
Bergtingsrätten utslag i tvistemål mellan Jonas Nilsson och Nils Svensson i Asphyttan om bättre rätt till 1/72 i hyttan. Det visade sig att Erik Ersson innehaft ifrågavarande 1/72-del, samt att efter hans rymning till Norge fru Juliana Lindroth för sin fordran nödigats omhändertaga densamma. Rätten dömde Jonas Nilsson berättigade att hos fru Linroth inlösa den omtvistade hyttedelen 28/4 1725 (mapp 5/1).
Bergtingsrätten utslag i ett av fyra bergsmän instämt mål mot assessorn Joh. Gustaf Linroth på Bjurbäck med påstående att han måtte visa laga åtkomst till den järnbod, som han hade stående på Asphytten hyttbacke. Då assessorn bevisade urminneshävd till berörda järnbod, friade rätten honom från åtalet och förklarade honom berättigad att allt framgent behålla järnboden och tomten till densamma 29/4 1767 (mapp 5/2).
Bergstingsrättens inteckningsprotokoll rörande en av bruksägaren Johan Gustaf Linroth ingiven skrift med anhållan att som han i flera år hållit åtskilliga namngivna bergsmän vid Asphyttan med nödig och tillräckligt förlag till deras bergsbruks drivande, få nämnde bergsmän skrivna under sitt förlag för att de inte, såsom förut skett, måtte skingra det tackjärn, som de med hans förlag tillverkat 16/4 1769 (mapp 4/13).
Bergtingsrättens resolution, varigenom förutnämnda bergsmän anmanas att, så vitt de ville begagna sig av brukspatron Linroths förlag, till säkerhet å ömse sidan låta anteckna sig vid bergstingsrätten såsom brukspatronens förlagstagare med åliggande för dem att med honom överenskomma om förlagskontrakt 30/4 1770 (mapp 4/13).
Bergtingsrättens utslag i att av bruksägaren Johan Gustaf Linroth instämt mål mot bergsmannen Sven Pettersson vid Asphyttan med yrkande om laga plikt å honom, för det han vid sista järninvägningen tagit, undan från bruksägaren, såsom förlagsman, flera skeppund torkjärn. Sedan Sven Pettersson avgivit förklaring över undantagna 6 skeppund, undslapp han mot en varning 30/4 1770 (mapp 5/3).
Bjurbäcks bruksägares förlags kontrakt med bergsmannen Lars Larsson i Asphyttan 29/4 1788 (mapp 4/14).
Resolution m. fl. handlingar angående Lars Larssons leverans av tackjärn till brukspatron A. Westberg 1787-1788 (mapp 4/14).
Häradsrättens bevis att bruksinspektoren Sven Sundström erhållit tre oklandrade uppbud å 4 särskilda andelar, bestående i korgar, som han inköpt av lika många personer åren 1791, 1793 och 1795 (mapp 4/2).
Landshövdingeämbetes resolution å häradsrättens förenämnda bevis, varigenom trygg besittning meddelas Sven Sundström å de inköpta andelarna i Asphytte masugn 8/1 1796 (mapp 4/2).
An av änkefru Maria Britta Berggren till greve C. G. Löwenhielm utgiven revers å 666 Rdr. 32 skillingar banco jämte ränta, till säkerhet varför han medgiver inteckning i hennes och hennes barns fastighet i Asphyttan för att sålunda betala hennes avlidne man skuld till direktören Claes Frietzckys sterbhus 17/7 1805 (mapp 4/3).
Bytesbrev, varigenom Bjurbäcks bruksägare bortbyta till bergsmannen Matts Svensson sin urgamla järnbodtomt mot en annan till läge och storlek beskriven tomtplats på Asphytte hyttbacke 29/7 1807 (mapp 5/2).
Domboksprotokoll rörande förutnämnda tomtbyten 26/10 1807 (mapp 5/2).
Köpebrev, varigenom inspektören Sven Sundströms sterbhusdelägare, bland dem änkan Maria Britta Berggren, försälja till löjtnanten Henrik Kolthoff från Norrköping 21/96 i Asphytte masugn med tillhörande åbyggnad, andel i sinnerstampen, halva sågen och hela kvarnen jämte tillhörigheter i skogar, torp m.m. 14/3 1814 (mapp 4/4).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 20/10 1814 (mapp 4/4).
Inteckningsprotokoll rörande förnyelse av den 28 okt. 1805 beviljade inteckning i 21 korgars skatt i Asphyttan med till? tullkvarn 21/4 1815 (mapp 4/3).
Auktionsprotokoll vid sysslomännens i löjtnanten H.S. Kolthoffs konkurs försäljning av konkursboet 21/96 i Asphytte masugn m.m., som inropades för änkefru Sara Cath. Löwenhielms räkning av majoren J.A. v. Matern 18/7 1816 (mapp 4/5).
Köpebrev, varigenom förenämnda sysslomän försälja till grevinnan Löwenhielms 21/96 i Asphytte masugn med tillhörigheter skog, mark åbyggnader, tullkvarnen med 2 par stenar, hälften i sågen och gamla sinnerstampen m.m. 19/10 1816 (mapp 4/5).
Fastebrev för grevinnan Löwenhielm å detta köp 1/12 1817 (mapp 4/5).
Gravationsbevis 26/7 1816. En dödad inteckning av den 28/3 1815. Jämte protokoll därom 22/10 1817 (mapp 4/5).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom Matts Olson vid Asphyttan försälja till Anders Mattsson därstädes 1/3 i 3 1/2 korgar skatt i Asphytte masugn med tillhörigheter samt andel i husbehovssågen 1/3 1817 (mapp 4/6).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 3/3 1817 (mapp 4/6).
Fastebrev å detta köp 22/4 1818 (mapp 4/6).
Åtkomsthandlingar för greve C. G. Löwenhielm till 8/96 i Asphytte masugn 1828-1829 (mapp 4/7) (se även Asphyttan nr 1, 33 2/7)
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom Olof Olsson i Björnbotten och hans hustru försälja till greve Löwenhielm 3796 i Asphytte masugn jämte lika andelar i sinnerstampen och sågen 9/9 1829 (mapp 4/8) saknas.
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 19/10 1829 (mapp 4/8) saknas.
En skrift vari säljarna framställes möjligheten att köpa att de ägde större andel i hyttan än det sålda, i vilken händelse de överlåta denna åt köparen för samma betalning som de erhållit 15/8 1830 (mapp 4/8) saknas.
Fastebrev för greve Lövenhielm på 3/96 i Asphyttan 27/11 1830 (mapp 4/8) saknas.
Förteckning å dokument, tillhörande säljaren Olof Olsson, vilka ordnats på Bjurbäcks bruk 16/2 1832 (mapp 4/8) saknas.
Protokoll vid en av bergmästaren hållen besiktning av Asphytte masugn 17/10 1831 (mapp 5/5).
Protokoll vid hyttestämma rörande nödiga reparationer å masugnen 14/6 1832 (mapp 5/5).
Uppgifter till Bergskommissionen angående Asphytte masugn 1835 (mapp 5/4).
Protokoll vid hyttestämman 21/10 1837 och 22/4 1848 (mapp 5/6).
Åtkomsthandlingar för Storfors Bolag till bl. annat 5 225/252 96-delar i Asphyttan masugn 1845-1846 (mapp 4/9) se även Asphyttan nr 1, 33 3/2.
Åtkomsthandlingar för Storfors Bolag å tillköpa 5 27/252 96-delar i Asphytte masugn enligt trenne köpe och fastebrev 1846-1847. se Asphytte hemman ej funnet. (mapp 4/10).
Protokoll vid en av bergmästare Frans von Scheele, hållen hyttestämma med delägarna i Asphyttan 22/4 1848 (mapp 4/15).
Utdrag av 1825 års jordebok rörande Asphytte masugn samt tvenne kvarnar och såg jämte 1/8 mantal Daglösedet 9/11 1850 (mapp 5/9).
Lantmäterihandlingar angående delning av hyttbacken vid Asphytte nedlagda masugn med en inneliggande karta däröver av kommissionslantmätaren O.M. Clarèus 30/8 1867 (mapp 5/8).
Åminnefors bruk: Bergskollegii meddelade tillstånd för fru Juliana Linroth att flytta ena härden i Asphytte hammare till Åminnefors bruk 26/6 1728 (mapp 2/3) se även Bjurbäcks bruk 18 1/5.
Ackkärrs bruk: Ölme häradsrätts protokoll med tillkännagivande att fasta meddelats för Arfved Pettersson och Petter Flygge på Östra Åkerstorp (Ackkärr) med dess hammare 22/7 1636 (mapp 1/1).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom änkefruarna Brita Maria Lundstedt, f. Camitz och Carolina Hultman f. Camitz försälja till brukspatronen Erik Dahlberg Ackkärrs stångjärnshammare med 2 härdaroch 3 skeppd. 10 lispund hammarskatt utom frälseprocenten jämte följande därunder hörande hemman och torp nämligen 1/4 mtl. frälse Ackkärr, 1/4 mtl. skatte Matlången, 1/4 mtl. skatte Östra Ackkärrstorp, 1/4 mtl. skatte Hållsjöviken, 1/8 mtl. skatte Grytingsbron, 1/8 mtl. skatte Blomsterhult samt oskattlagda torpen Olstorp och Eldvaktaretorp 31/10 1771 (mapp 1/2).
Inteckningsprotokoll rörande en inteckning å 6000 daler kmt. för ett lån i Riksbanken, vilken säljarna begära få transporterade på köparen enär han därför fått avräkning vid köpet 18/11 1771 (mapp 1/2).
Förteckning över inventarier, skulder och fordringar som Erik Dahlberg övertagit 24/11 1771 (mapp 1/2).
Lars Lundgrens och C.J. Passermans i Lundsberg förklaring över verkställande verkställigheten av vissa punkter i en av säljarna upprättad och meddelad promemoria 25/11 1771 (mapp 1/2).
Utdrag av Bergskollegii smidesräkningar rörande Ackkärrs bruk 1771-1772 (mapp 1/3).
Bergskollegii utslag i anledning därav att Ackkärrs bruk blivit i kollegiets huvudbok och smidesräkning gottgjort 100 skeppund för stor smidesbehållning för år 1771, vilket yppades genom anmälan från vägaren vid Kristinehamns järnvåg, att från Ackkärrs bruk, mera järn ankommit till vågen, än som stode i överensstämmelse med hammarskatten. Vid bergsfiskalens företagna granskning av smidesräkningarna befanns, att år 1756 en felsummering av 100 skeppd. ägt rum, samt att smidesbehållningen då och sedan varit för stor 22/3 1773 (mapp 1/3).
Ackkärrs bruks skeppningsräkningar för åren 1772-1773 (mapp 1/3).
Änkefru M.E. Lundblads försäljning av Ackkärrs bruk till brukspatronen Carl Gustaf Ekelund 17/1 1823 (mapp 1/4).
Ett av änkefru M.E. Lundblad född Dahlström upprättat testamente 5/6 1823 (mapp 1/4).
Förteckning över äldre och nyare handlingar rörande Ackkärrs bruk med underlydande hemman. Av förteckningen framgår, att privilegium meddelats på Ackkärrs stångjärnskammare den 29 oktober 1625 för Sven Bengtsson och Hans Mattson i Karlstad 10/11 1828 (mapp 1/5).
En den 9 november 1830 meddelad inteckning i Ackkärrs bruk och hemman fröken Sofia Elisabeth Lewin till säkerhet för en av brukspatronen L.M. Ekelund på grund av förordnandet i änkefru M.G. Lundblads testamente den 5 juni 1823 till henne den 1 oktober 1830 utfärdad skuldförbindelse å 5000 rdr. banko jämte 6% ränta 9/11 1830 (mapp 1/4).
En av kammarherre Claes af Geijerstam såsom ägare av Ackkärrs bruk utgiven förbindelse att på grund av nämnda inteckning årligen till fröken Lewin i Stockholm utbetala den föreskrivna räntan å 5000 rdr. banko 22/3 1849 (mapp 1/4).
Kolförslag och kolkonto för bruksåret 1863. 1864 (mapp 1/6).
Handlingar rörande köp och lagfart för Lundsbergs skogsaktiebolag på bland annat Ackkärrs bruk av den 25/2 1911 och 4/6 1912 se Ackkärr nr 1 (mapp 1/7) se även 22 3/3.
Storfors Bruks Aktiebolag förvärv av Ackkärrs bruk genom dess köp av Lundsbergs Skogsaktiebolag 10/1 1917 (mapp 1/7) se även Lundbergs skogsaktiebolag se 92 2/16.
Handlingar rörande överflyttandet av Ackkärrs bruks delaktighet i Jernkontoret på Nykroppa järnverk 16/3 1917 (mapp 1/8) se även Nykroppa bruk 23 3/1.
Bild
 
181626 – 1885Industri, järnbruk och masugnar, Bjurbäcks bruk, Stångjärnsverket: Tingsprotokoll rörande ett köpebrev varigenom Olof Svensson, hammarsmed vid Asphyttan, inköpt av Långe arendt Filter i Filipstad av den hävd och bruk som denne bearbetat, jämte en uppbyggd gård och en vret vid Bjurbäcken för halvtredjehundrade daler, även som en halv hammare på östra sidan vid Bjurbäcken för 126 daler och till övergåva ett Kiötzlakläde=kyrkkläde 16/2 1626 (mapp 2/1).
Utdrag av Värmlands bergslags domböcker angående Bjurbäcks bruk utvisande, att Jon Hansson från Mariestad redan år 1629 sökt lagfart på den nya eller östra hammaren vid Bjurbäcken och samma år på 1/4 i gamla hammaren då jämväl nämnden blev anbefalld att dela skogen mellan torparna omkring Bjurbäcken och Jon Hansson. År 1632 blevo torparna i Bjurbäcken, vilka har byggt en damm till skada för jon Hansson ålagda att ersätta skadan efter värdering eller rasera dammen. År 1633 omförmäles Jon Hansson av ålder hava ägt skatten hemmanet Asphyttan jämte Bjurbäcken, som då hade varit en utjord eller utäng dit han sedermera begivit sig och uppröjt två torp. (avser Jon Hansson vid Asphyttan) År 1634 var syn å dom skador som Håkan Svenssons hammare gjort på Jon Hanssons ängar, varför torparna på Bjurbäcken dömdes att lämna äng istället. År 1634 framfördes och beklagades Jon Hansson för det att han överfallit nämndemannen i sin lagliga kallelse med hugg och slag 1629-1634 (mapp 3/1).
Fastebrev för Mickel Hansson, tull när vid Fors och Bjurbäcken, på hälften i den östra härden i den nya hammaren vid Bjurbäcken med tillbehör jämte en tomt till kolhus samt 1/8 i masugnen därstädes och 1/4 i tillydande skog på västra sidan om ån, vilket allt han inköpt av olof Svensson hammarsmed vid Bjurbäcken 23/5 1642 (mapp 2/2).
Fastebrev för samma tullnär Mickel Hansson dels 1/4 i östra nya hammaren vid Bjurbäcken med redskap, skog och annat tillydande, som han köpt av förre stadsskrivaren i Filipstad Erik Nilsson, vilken i sin ordning köpt av Jon Hansson i Mariestad, dels å 1/4 i Bjurbäcks hammare öster om ån och i västra härden med tillhörande fullständigt beskriven andel av 1/4 skog och mark, som han inköpt av svågern postförvaltaren Sven Johansson Gago 2/3 1648 (mapp 2/2).
Ett vidlyftigt fastebrev för Jon Hansson från Mariestad på följande egendomar nämligen Fallet på Bjurbäcks ägor, som han köpt av Hans Håkansson, en brodersdel i Bjurbäcks östra hammare, som han köpt av Carl Håkansson, en systerdel i samma hammare, som han köpt av Assmund Pettersson, tvenne hemman Lungstorp och tvenne fastigheter vid Labäck, som han tillbytt sig av Hans i Bjurbäcken mot en äng, Nordängen kallad, undantagna kolskogen till hammaren Lungstorp, vilka han försålt till Anders Kalman samt Ivan, Anders och Jacob Göransson, kolskogen till försålda ängskilar och ängsuddar med beskrivet läge samt kolskogen till Gunnar Olofssons hemman i Lungsundet 29/8 1649 (mapp 2/3).
Ett häfte innehållande avskrifter av en mängd handlingar rörande privilegier att uppbygga och reparera Bjurbäcks hamrar och hytta samt Åminnefors hammare, angående Bjurbäcks bruks skogar, äldre åtkomster till Bjurbäcks bruksegendom, förteckning på en del privilegier m.m. samt Hammarkommissionens protokoll vid undersökningar i bergslagerna om de verk, som borde bibehållas eller utdämnas, varvid 2 härdar vid Bjurbäcken och 1 vid Asphyttan ansågs bör ödeläggas. Handlingarna omfatta tiden 1649-1691 (mapp 3/2).
Fastebrev för hauptmannen över Leckö grevskap Thore Olofsson Ollenberg å följande egendomar, som han enligt åberopat köpebrev den 26 februari 1653 inköpt av Jon Hansson i Mariestad, nämligen Bjurbäcks skattebruk och hemman bestående av 1/2 masugn, 2 hamrar, en mjölkvarn, en sågkvarn, hemmanet Bjurbäcken, som säljaren åbott, Carls hemman Bjurbäcken, Lungängen utmed älven, en äng som tillhört Jon Hammarsmeds änka, Nordängen som Store Jon i Bjurbäcken bortbytt, en stor vret vid östra hammaren, sex nybyggen, skatteshagen, nämligen i Hollsjöviken, Sundsta, Sandviken, Kärn, Hållåsen och änkans torp vid älven med kolskogen och några ängstegar under försålda hemmanet Lungsundet, torpen Hallen, börjes hemman på Skälstabacken och Kärntorpet, ett rågfall, två stugor, två järnbodar, en stor båt, en kol och järnvagn m.m. 4/10 1658 (mapp 2/4).
Privilegium för hauptmannen Thore Stefan Ollenberg å en vid Bjurbäcken ånyo upprättad masugn, som under 10 år legat öde och obrukad, samt i en ny hammare därstädes, sedan den gamla hammaren med all redskap och två bodar år 1658 uppbrunnit 19/3 1659 (mapp 1/1).
Tingsrättens dom varigenom, på yrkande av hauptmannen Thore Olofsson Ollonberg, tullnären Mickel Hansson ålägges vid vite att inom 14 dagar bortflytta den bod vid Bjurbäcken, som han hade stående på hauptmannens grund, och vari Evert Hansson hade sitt järn liggande 22/5 1659 (mapp 3/3).
Köpbrev varigenom Thore Olofsson Ollenberg försäljer till Elias Larsson Linderoth på Alkvettern sitt bruk Bjurbäcken med 2 hamrar och 4 härdar, 5/8 i masugnen, en frifärdig såg, en mjölkvarn, gården Bjurbäcken med 10 tunnor utsäde, Lars Håkanssons hemman vid Bjurbäcken, Hans Hammarsmeds 2/5 hemman därstädes, hemmanet Sandviken, torpen Hållsjöviken, Kärn, Hallåsen och Högåsen, Lungsundsskogen, Hytteskogen samt avvittrade hemmans skogar 11/5 1664 (mapp 2/5).
Specifikation på de dokument som anginge fasta egendomarna efter avlidne tullnären Mickel Hansson ingivna till häradsrätten av sonen Fredr. Mikelsson 30/5 1685 (mapp 3/5).
Instrument över förrättad värdering av framlidne bruksägaren och tullnären Mickel Hanssons åt arvingarna, 2 söner och 3 döttrar efterlämnade egendom, bestående av dels 3/16 i Bjurbäcks hytta med tillhörande skog m.m. och dels en hammare med två härdar, av vilka den ena var satt under förbud. Hammarbyggnaden var alldeles förfallen 1/6 1685 (mapp 3/4).
Uppgift å de av Mickel Hanssons arvingar utgjorde omkostnader för reparationer samt betalda hammar och hytteskatter -1688 (mapp 3/6).
Bergsfogdens uppgift å hammarskatten för Bjurbäcks östra hammare för åren 1684, 1685 och 1687, som Mickel Hanssons arvingar hade att erlägga 16/4 1687 (mapp 3/6).
En skuldsedel, varigenom Hans Mickelsson förbinder sig att inom 1/2 betala till Johan Linroth lån fångna 360 daler hmt. jämte 2 skeppund tackjärn, till säkerhet varför han pantsätter sin hälft i Bjurbäcks östra hammare samt sin hyttedel 22/4 1687 (mapp 2/6).
Utdrag av Hammarkommissionens protokoll vid undersökning rörande Bjurbäcks övre och nedre hamrar med 4 härdar, tillhörande inspektorn Elias Larsson Linderoth 19/9 1687 (mapp 3/7).
Utdrag av Hammarkommissionens protokoll angående Bjurbäcks östra hammare, där en härd redan var ödelagd, med tvekan, huruvida den andra härden borde bibehålles 1687, 1668 (mapp 3/7).
Protokoll vid inrymming av Johan Linroth i rättigheten till Hans Mickelssons pantsatta hälft i Bjurbäcks östra hammare 28/3 1688 (mapp 2/6).
Köpebrev varigenom Hans Mickelsson och hans syster Margareta Mickelsdotter försälja till matronan hustru Anna Edsberg sin efter fadern Mickel Hansson ärvda hammare vid Bjurbäck, som de tillbördat sig av övriga arvingar 3/8 1688 (mapp 2/7).
Bergskollegii resolution, varigenom på grund av Hammarkommissionens undersökningar i bergslagens, föreskrives att av Bjurbäcks bruks 4 härdar en härd i vardera hammaren eller ock, om bruksägaren så önskade, de båda härdarna i samma hammare skulle ödeläggas efter en medgiven respittid av 2 år. Resolutionen innehåller föreskrifter, som vid samma tid meddelades de flesta bruk, en som i detta fall avse de behållna härdarna, nämligen att dessa skulle drivas med egen skog, och inga kol finge köpas därtill, att de hemman och lägenheter som betjänade bruket med kol och andra tjänstbarheter, icke finge frånskiljas samt förbud att utsmida tackjärn åt andra personer, även om dessa bestode kol till utsmidet. Påföljderna för den som understode sig att handla däremot varo första gången 50 daler smt. böter andra gången dubbelt och tredje gången mistning av bruksanläggning och privilegier 1/6 1689 (mapp 1/2).
Bergskollegii föreskrifter med avseende på den behållna, av Hammarkommissionen icke utdömda härden i östra hammaren, nämligen bland annat att härden finge lagas och repareras, allenast det icke skedde till större bruk , att den måste fourneras med eget vid Bjurbäcks hytta tillverkat tackjärn samt drivas med egen skog 1/6 1689 (mapp 1/3).
Bergskollegii avslag på bruksägarens Lars Linroth ansökan att få behålla de båda härdarna i övre resp. nedre hammaren vid Bjurbäcks bruk, vilka av Hammarkommissionen blivit utdömda, mot det att han ödelade sin härd vid Asphyttan 21/11 1689 (mapp 1/4).
Instrument över förättad värdering av Hans Mickelssons hälft i Bjurbäcks östra hammare, som genom Bergskollegii nyligen gjorde indragning av en härd nu bestod av endast en halv härd eller 1/4 i hammaren men utgjorde likväl hälften i skog och mark och andra tillhörigheter, vilket enligt överenskommelse värderades till 400 daler kopparmynt, och voro parterna så nöjda med uppgörelsen, att Johan Linroth skänkte Hans Mickelsson en halv tunna sill 25/6 1690 (mapp 2/6).
Fastebrev för Johan Linroth å deln av en fjärdedel eller 1/2 härd i Bjurbäcks östra hammare jämte hälften i skogen, som han förvärvat av Hans Mickelsson, och dels en tredjedel i samma hammare, som han den 22 juli 1691 köpt av änkan Margret Mickelsdotter 17/7 1693 (mapp 2/6).
Brukspatron Johan Linroths räkning å sina mellanhavanden med sin avlidne broder löjtnanten Daniel Linroth, utvisande ett tillgodohavande för den förstnämnda av 4399 delen kmt. och omfattande tiden 1694-1762 (mapp 2/8).
Lagfartsprotokoll som visar, att på grund av förutnämnda fordran tre uppbud meddelats Johan Linroth dels i en halv härd i Bjurbäcks övre hammare och dels i 1/8 i härden vid Asphyytan 6/10 1702 (mapp 2/8).
Brukspatron Johan Linroths skrivelse till landshövdingen angående sina stora utestående fordringar hos bruksfolket och andra, som enligt bifogade specifikationer uppgingo till 32.043 daler kmt. utbedjande sig landshövdingens exekutiva åtgärder mot Kroppa torpare, Asphytte bergsmän samt bergare i Filipstad, varpå landshövdingen gav order til befattningsmän och bergsfogdar om den begärda exekutionsåtgärder 28/1 1696 (mapp 3/8).
Bergsfogden O. Norijns årsräkenskaper med brukspatronen Johan Linroth angående dels hammarsskatten av Bjurbäcks och Åminefors samt Asphyttan och Forsbacka hamrar (Forsbacka i Dalsland) dels tionden av Bjurbäcks, Kungskogs, Asphytte och Fogdhytte masugnar, dels kontributioner för dem och dess bruksfolk samt dels skogsrekognitionsavgift för Bjurbäcks allmänning 1699-1706 (mapp 3/9).
Protokoll angående brukspatron Johan Linroths inrymning i hälften av 1/3 i Bjurbäcks östra hammare, som Fredrik Mickelssons arvingar hittills brukat 26/11 1700 (mapp 2/6).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom Johan Fredriksson Asp och Anders Asp samt deras två svågrar försälja till hammarpatronen Johan Linroth 1/6 i Bjurbäcks östra hammare och 1/16 i masugnen därstädes, samt ängen Järtnäsudden med dess hammare och hytteskog 14/6 1701 (mapp 2/9).
Fastebrev för Johan Linroth å detta köp 16/10 1703 (mapp 2/9).
Köpebrev med inneliggande bilagor varigenom Erik Johan och Carl Forsell försälja till svågern brukspatronen Joh. Linroth. 1/4 i Bjurbäcks nedre hammarhärd och masugnsdel samt 1/16 i Asphyttehärden 26/1 1704 (mapp 2/10).
En förbindelse av Erik Göstasson, varigenom han som av Bjurbäcks bruksägare varit åtalad för det han mot förbud och mot bättre vetande kört malm åt en karlskogabo , men genom bruksherrens välvilja blivit friad från åtalet, innan dom fälldes, utlovar att om förseelsen skulle upprepas, underskasta sig dom i åtalet, varjämte han vill visa sin tacksamhet genom erbjudande att giva bruksherren 4 stigar kol nästa vinter 6/6 1705 (mapp 3/10).
Köpebrev, varigenom J. Ehrenpreus och hans fru Cajsa Linroth försälja till svågern och brodern Johan Linroth sin efter fadern Elias Larsson Linroth ärvda 1/4 i Bjurbäcks nedre härd med andel i masugnen samt 1/16 Asphytte hammarhärd 26/4 1714 (mapp 2/10).
Fastebrev för brukspatron Johan Linroth å 274 i Bjurbäcks nedre hammarhärd med andel i masugnen samt 2/16 i Asphytte hammarhärd 28/6 1717 (mapp 2/10).
Ett av bergsfogden O. Narijn utfärdat generellt kvitto, att under hans tjänsteår från och med år 1697 till och med år 1717 brukspatronen Johan Linroth klarerat och betalt för sina hammarverk och hyttor såväl hammarskatt och tiondejärn som påbudna kontributioner 9/9 1717 (mapp 3/9).
Bergstingsrättens utslag, i anledning av brukspatronen Johan Linroths skriftliga tillkännagivande huruledes åtskilliga vid Bjurbäcks bruk boende tagit sig för att i sina hus hålla ett otidigt och straffvärdigt öl- brännvins och tobaksmångleri, varav ej endast ett ogudaktigt leverne förorsakades, utan ock bruksfolket droges till fylleri. Rätten bestämde 20 daler smt. böter, vartill den gjorde sig förfallen, som ertappades med öl- tobaks och brännvins utmånglande 30/4 1718 (mapp 3/11).
Kvitto för brukspatronen Johan Linroth på 1719 års hammar kontributionen för Asphyttans. Åminefors och Bjurbäcks hamrar samt kontributionen för Bjurbäcks och Kungsskogs hyttor jämte rekognitionsavgifter för åren 1717-1719, 4/9 1719 (mapp 3/9).
Köpebrev, varigenom fru Anna Linroth försäljer till brorsbarnen Axel och Johan Gustaf Linroth 1/4 i Bjurbäcks nedre hammarhärd med andel i masugnen samt 1/16 i Asphyttehärden 14/1 1721 (mapp 2/11).
Fastebrev för Johan Gustaf Linroth på detta köp 11/10 1722 (mapp 2/11).
Köpebrev med inneliggande kvitto å köpeskillingen varigenom fru Maja Linroth försäljer till bruksbarnen Axel och Johan Gustaf Linroth 1/4 i Bjurbäcks nedre hammarhärd med andel i masugnen och 1/16 i Asphytte hammarhärd 6/7 1721 (mapp 2/11).
Fastebrev för Axel och Johan Gustaf Linroth på detta köp 25/10 1723 (mapp 2/11).
Filipstads bergslags häradsrätts förbud vid 40 mark. smt. plikt, för åboarna vid hemmanen Bjurbäcken att försälja öl eller brännvin till bruksfolket eller andra 25/6 1722 (mapp 3/11).
Bergmästaren Nat. Ekmans, i anledning av fru Juliana Linroths klagomål, avlåtna kungörelse till samtliga Bjurbäcks bruk underlydande torpare, varigenom de, dom år 1717 erhållit varning, nu ytterligare åtvarnas att leverera kol och förätta körslar eller annat arbete åt något annat verk än Bjurbäcks bruk, så vida de ville undgå de av landshövdingen år 1695 bestämda böter av 40 daler smt. för varje överbeträdelse av detta förbud 22/8 1722 (mapp 3/10).
Relationer till bergmästaren angående Bjurbäcks masugn och trenne stångjärnshamrar, nämligen den övre, nedre och östra hammaren, avgiven dels av fru Julia Linroth, dels av bergmännen i Näverviken och Skälstabacken 1722, 1723. Av dessa relationer framgår, att så väl masugnen som en hammare vid Bjurbäcken anlades under Konung Carl IX:s regering -hammaren år 1602 och masugnen 1611, även östra hammaren byggd 1611. (mapp 4/1).
Bergskollegii resolution med bifall till fru Juliana Linroths anhållan att få flytta den ena härden vid Asphyttan till Bjurbäcks övre (Åminnefors) bruk. Den andra härden vid Asphyttan skulle ödeläggas och hammarbyggnaden nedtagas. Det tillåtna smidet vid Bjurbäcken finge beräknas lika med vad som förut varit för 2 härdar vid Asphyttan och 2 härdar vid Bjurbäck eller 1250 skeppund, varefter hammarskatten =1 på 100 komme att beräknas 26/6 1728 (mapp 1/5).
Bjurbäcks bruksägares till bergsfogden avgivna statistiska uppgifter rörande bruket 4/6 1743 (mapp 4/2).
Kalkylationsräkning över spannmålskonsumtionen vid Bjurbäck år 1765 (mapp 4/3).
Bergmästarens skrivelse till brukspatronen Johan Gustaf Linroth i anledning av Bergskollegii förständigande till honom att tillhålla bruksägarna. att de jämlikt föreskriften i Kungl. förordningen den 10 sept. 1747 lämnade årliga uppgifter å det till stålmanufakturverk eller eljest inom riket försålda stångjärnet, och som det sålunda försålda järnet icke blivit vågfört och icke kunnat intagas i Bergskollegii smidesräkning, ej heller kontrolleras, anbefalldes de att årligen inom föreskriven tid hos vägaren i den närmast till bruket belägna stadsvågen lämna uppgift på det inom riket sålda stångjärnet 27/12 1766 (mapp 4/4).
Bergmästarens skrivelse till fru Juliana Linroth angående Bergskollegii och Statskontorets ändrade föreskrifter i fråga om levererandet av hammarskatten 14/8 1772 (mapp 4/5).
Ett litet räkenskapshäfte, utvisande koltillgången vid bruket samt kolförbrukningen i Bjurbäcks hytta och hammare 1774 (mapp 4/6).
Bergstingsrättens utslag angående brukspatronen B. Hertells yrkande mot framlidne majoren Johan Linroths sterbhusdelägare att, som den från Gunnerud till Bjurbäcks bruk avflyttade mästersvennen Mårten Jonsson Åhlbom lämnat efter sig en skuld av 682 daler 13 öre kopparmynt, de måtte förpliktas att betala densamma. Jämlikt 1766 års hammarsmedsordning dömdes sterbhusdelägarna att betala smeden Åhlboms skuld till Gunneruds bruk 1/8 1775 (mapp 4/7).
Åtskilliga av Lennart Ribbing utgivna kvittenser å erhållen betalning för till Bjurbäcks bruk levererad spannmål 1786-1724 (mapp 4/3).
Köpebrev varigenom grevinnan Sara Catharina Löwenhielm född Linroth, försäljer till brorsonen Kaptenen Johan Gustaf Linroth sin efter fadern assessor Johan Gustaf Linroth ärvda 1/3 i Bjurbäcks stångjärnssmide, 1/3 i 27/32 Bjurbäcks masugn, 1/3 i manufakturhammaren, kvarnen och Bjurbäcks gård jämte lika andel i därtill hörande hemman och lägenheter, frälseräntan m.m. även som 1/3 i Kungsskogs masugn och gård med därunder lydande hemman och lägenheter 27/7 1788 (mapp 2/12).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 14/11 1788 (mapp 3/12).
Bergskollegii smidesundersökningar för Bjurbäcks och Åminnefors bruk åren 1790, 1791, 1792, 1796 samt för Bjurbäcks bruk 1814, 1820 (mapp 4/8).
Virkesförslag till ett par blåsbäljar i en av hammarsmedjerna vid Bjurbäcks bruk 7/5 1791 (mapp 4/9).
Bergstingsrättens meddelade inteckning av ett mellan kaptenen greve Carl Gustaf Löwenhielm och bergsmannen Carl Jansson vid Bjurbäcken upprättat förlagskontrakt, varigenom denne, som av greve Löwenhielm förslagsvis bekommit 200 Rdr., förbinder sig att däremot leverera 130 skeppund tackjärn efter markegångspris 1/4 1794 (mapp 4/10).
Instrument över förättad besiktning och värdering av den brandskada, som uppkommit genom en natten till den 22 augusti 1802 tinnad eldsvåda, då stångjärnssmedjan och knippsmedjan vid Bjurbäcks bruk nedbrunno 21/3 1803 (mapp 5/1).
Revisionsanmärkningar över Bjurbäcks bruksböcker för åren 1807-1828 (mapp 5/2).
En av bruksägaren greve Carl Gustaf Löwenhielm hos Bergskollegium gjord ansökan med vidfogade tvenne köpehandlingar att till Bjurbäcks bruk få flytta en härd med privilegierade 400 skeppund smide, som han inköpt av Molkoms bruksägare med Bergskollegiets remiss till vederbörande bergsmästare för undersökning 16/11 1830 (mapp 1/6).
Kontrakt med vällugns smederna vid Bjurbäcks bruk för åren 1849-1852, 1855, 1861-1866, 1871-1879, 1883-1885 (mapp 5/3).
Kontrakt med smältsmederna vid Bjurbäcks bruk för åren 1849-1851, 1861-1866, 1871-1885 (mapp 5/4).
Uppgift å städslade vällugnssmeder vid Bjurbäcks bruk åren 1853, 1880, 1881 (mapp 5/3).
kontrakt med Johannes Andersson att under smidesåret 1853 underhålla allt murverk till ugnrummet i vällugnen 9/10 1852 (mapp 5/3).
Uppgift å städslade smeder vid smälthärdarna 1852, 1880-1882 (mapp 5/4).
Kontrakt, varigenom Anders Olsson Berg antages till klensmed vid Bjurbäcks bruk 13/10 1862 (mapp 5/6).
Längder över städslade smeder vis Bjurbäcks och Åminnefors bruk för åren 1862-1878 (mapp 5/5).
Kontraktet med Anders Olsson Berg prolongerat med någon ändring av dagsverkspriset 1/11 1864 och 3/4 1867 (mapp 5/6).
Kontrakt med klensmed vid Bjurbäcks bruk antagne Jonas Bergström 9/4 1868 (mapp 5/6).
Uppgifter angående smedernas vid Bjurbäcks bruks arbetsförtjänster 1876-1879 (mapp 5/7).
Köpebrev, varigenom Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter försälja till Storfors Bruks Aktiebolag bl. a. Bjurbäcks och Åminnefors bruk med 3 lancashire- smälthärdar och en dubbel gasvällugn med 3 hammrar 1/11 1866 (mapp 2/13) se även Storfors bruk 26 7/2.
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag därå 30/6 1868 (mapp 2/13) se även Storfors bruk 26 7/2.
Bild
 
191652 – 1880Industri, järnbruk och masugnar, Bjurbäcks bruk, Stångjärnsverket: Specifikation å tillverkat och vågfört stångjärn samt tillverkat och använt ämnesjärn vid Bjurbäcks bruk åren 1823-1832 (mapp 2/1).
Uppgift till Bergskommissionen rörande Bjurbäcks bruk 1835 (mapp 2/1).
Uppgifter till bergmästaren, bergsfogden m.fl. om tillverkningarna vid Bjurbäcks och Åminnefors bruk åren 1843-1851 (mapp 2/1).
Uppgift om kolankomsten till Bjurbäcken samt å de därifrån till Storfors och Nykroppa samt till Kungsskogen och Persberg levererade kol 1841-1876 (mapp 2/2).
Förslag till värdering av Bjurbäcks och Åminnefors vattenverk 1855 (mapp 2/3).
Åtskilliga brev från disponenten Jonas Herlenius på Storfors till bruksförvaltningen vid Bjurbäcken, innehållande huvudsakligen smidesanordningar 1865-1874 (mapp 2/4).
Månadsrapport över utsmidet vid Bjurbäcken enligt dimensionsförteckningar med uppgifter om smideshinder under smidesåret 1880 (mapp 2/5).
Rapporter Rapporter över verkssmidet vid Bjurbäcken år 1880 (mapp 2/6).
Tvenne uppgifter om kolleveranserna till bruket år 1880 (mapp 2/7).
Masugnen: Köpebrev, varigenom Peter Johansson Gagge försäljer till Börje Olsson på Skälstabacken sin egen, brodern Robert och systern Elenas andel i vid arvskifte efter föräldrarna den 2 juli 1642 bekomna 1/8 i Bjurbäcks masugn med lika andel i skog och mark 1/9 1652 (mapp 3/2).
Fastebrev för Thore Olofsson Ollenberg på bland annat 1/2 masugn vid Bjurbäckenen, som han år 1653 köpt av Jan Hansson från Mariestad 4/10 1658 (mapp 3/3) se även Bjurbäcks bruk 18 2/4.
Privilegium för hauptmannen över Leckö grevskap Thore Olofsson Ollonberg å en vid Bjurbäcken å en vid Bjurbäcken ånyo upprättad masugn, samt under tio år legat öde och obrukat , även som å en ny hammare därstädes, sedan den gamla hammaren genom vådeld år 1658 blivit uppbränd 19/3 1659 (mapp 3/1).
Köpebrev av Thore Olofsson Ollenberg till Elias Larsson Linderoth å bland annat 5/8 i Bjurbäcks masugn 11/5 1664 (mapp 3/4) se även Bjurbäcks Bruk 18 2/5.
Tingshandling, varigenom styrkes, att Elias Larsson Linderoth vore ägare av 5/8 i Bjurbäcks masugn, där han blåst alltsedan masugnen för några år sedan blev ånyo färdigbyggd 24/11 1668 (mapp 3/5) se även bergstorpet Fallet 43 7/11.
Instrument över förrättad värdering av framlidne tullnären och bruksägaren Michel Hanssons åt arvingarna efterlämnande egendom, bestående av dels 3/16 i Bjurbäcks masugn med tillhörande skog och mark dels en hammare med 2 härdar 1/6 1685 (mapp 4/1) se även Bjurbäcks bruk 18 3/4.
Utdrag av Hammarkommissionens protokoll vid hållen undersöknng rörande bland andra Bjurbäcks masugn 1687, 1688 (mapp 4/2).
Utdrag av Bergskollegii protokoll angående bestämmande av rekognitionsskogsavgiften för åtskilliga masugnar, som betjänade sig av allmänningarna, bland dem Bjurbäcks masugn 20/10 1690 (mapp 4/3).
Köpebrev, varigenom Hans Mickelsson och hans hustru försälja till någon Chrisoffer Bäck hälften av 1/16 i Bjurbäcks masugn. För köpeskillingen lovade Hans Mickelsson att reparera masugnen 25/5 1693 (mapp 3/6).
Köpebrev, varigenom änkan Margareta Mickelsdotter försäljer till Christoffer Bäck 1/16 i Bjurbäcks masugn med tillhörigheter 8/7 1693 (mapp 3/6).
Köpebrev varigenom Christoffer Bäck, försäljer till assessor Johan Linroth 1/16 i Bjurbäcks nyexponerande masugn med därtill hörande andel i skog och mark, torp mm. 20/10 1693 (mapp 3/6).
Köpebrev, varigenom Hans Mickelsson till avbetalning å skuld försälja till assessorn Johan Linroth hälften av 1/16 i Bjurbäcks masugn med åtföljande tillhörigheter. För postbäring erhöll Hans Mickelsson 1/2 tunna malt årligen och förband han sig att till Bjurbäcks bruk utgöra körslar, men ej till någon annan 19/10 1693 (mapp 3/7).
Köpehandlingar och fastebrev för Johan Linroth å 1/16 i Bjurbäcks masugn, som bland annat han köpt av Johan och Anders Asp och dess svåger 14/6 1701, 16/10 1703 (mapp 3/8) se även Bjurbäcks bruk 18 2/9.
Utdrag av bergmästaren Johan Kiällmans angivna relation om bergverken i Värmland angående Bjurbäckshyttan 1711 (mapp 4/4).
Bergskollegii skrivelse till landshövdingen Conrad Ribbing angående bergsmännens från Filipstad, Värmlands Nora, Linde och Grythytte bergslagen för någon tid sedan gjorda framställning av de olägenheter, som förorsakades av förbudet att, medan blåsningarna pågingo, uttaga något järn från hyttorna, förrän tionderättigheten var avräknad, i anledning varav kollegiet hemställt till Kungl. Maj:t att hyttorna i berörda bergslager måtte, i likhet med hyttorna i Östra och västra bergslagen, Ovansjö och Roslyn, taxeras till en viss tiondeavgift om dygnet, vilket vunnit Kungl. Maf:ts bifall. landshövdingen anmodades att jämte ledamot av Bergskollegiet verkställa tiondetaxering 11/7 1720 (mapp 4/5).
Landshövdingsämbetet remissorder till bergsfogden Magnus Kathern att kungöra förenämnda tiondetaxering samt inhämta kännedom om beskaffenheten av varje masugn för att underlätta den blivande tiondeersättningen 18/7 1720 (mapp 4/5).
Relationen till bergmästaren angående Bjurbäcks masugn och trenne stångjärnshamrar avgivna dels av fru Juliana Linroth och dels av bergsmännen i Näversviken och Skälstabacken 1722, 1723 (mapp 4/6) se även Bjurbäcks Bruk 18 4/1.
Nils Jansson i Norra Skälstabackens , å egna och de andra bergsmännens vägnar, hos Bergskollegiet gjorda förfrågan, huruvida Bjurbäcks hytta vare till sin natur än som en bergsmanhytta eller ståndpersoners hytta, så att i händelse en bergsman nödgades för skuld sälja sin andel i hyttan, frågan bleve om en bergsman hade företrädesrätt till inlösen av denna andel framför assessor Johan Linroths sterbhusdelägare, som ägde 13/16 i hyttan och vore fordringsägare med Bergskollegii remiss däri till assessorn Linroths stabhusintressenter, som hade att inom 14 dagar inkomma till kollegiet med vad i ärendet kunde lova andraga 16/12 1738 (mapp 4/7).
Köpebrev, fastebrev och landshövdingsämbetets resolution, varigenom bergsmannen Johan Nilsson blivit ägare av 5/10 i hemmanet södra Skälstabacken och lika stor andel 1/32 i Bjurbäckshyttan 1755-1766 (mapp 3/9) se Skälstabacken södra 61 3/4.
Köpebrev av Anders Jonsson till sondottern Annika Jonsdotter på 1/64 i Bjurbäcks hytta 11/11 1767 (mapp 3/10) se ävem Södra Skällstabacken 61 4/1.
Fastebrev för Annika Jonsdotter på detta köp 9/8 1773 (mapp 3/10) se även Södra Skällstabacken 61 4/1.
Köpebrev av Nils Nilsson och hans hustru till bergsmannen Johan Olsson å 6/6 i halva bergskronotorpet Norra Skälstabacken och lika andelar i 1/16 i Bjurbäcks hytta. Protokoll nov 1772 och gåvobrev 12.8.1776 26/3 1770 (mapp 3/11) se även Norra Skällstabacken 61 1/1.
Köpebrev av Olav Nilsson till bergsmannen Jonas Jansson på bland annat 1/192 i Bjurbäcks masugn 24/6 1776. Uppbudsprotokoll 28/1 1780 (mapp 3/12) se även Skällstabacken södra 61 4/3.
En fullständig uppgift eller redogörelse över tackjärnstillverkningen vid Bjurbäcken jämte det efter blåsningarna erhållna stamptjänst 1776-1826 (mapp 4/8).
Fastebrev för bergsmannen Nils Magnusson å 1/64 i Bjurbäcks hytta samt bland annat han köpt av sin moder Maria Nilsdotter 16/2 1779 (mapp 3/13) se även Skällstabacken södra 61 4/5.
Bergstingsrättens utslag med bifall till bergsmannen Jonas Jansson vid nedre Bjurbäcken gjorda ansökan att, som hyttbacken vid Bjurbäcken inte vore delad, så att var och en hade kolhus, järn och malmbod, rätten måtte besluta om en sådan delning. Bergsfogden Anders Fahlbeck förordnades att med biträde av tvenne sexmän verkställa en proportionell delning av Bjurbäcks hyttbacke (mapp 4/9).
Bergsfogdens protokoll över förrättad delning av Bjurbäcks hyttbacke 6/10 1780 (mapp 4/9).
Köpebrev av Anders Göransson till Bjurbäcks bruks intressenter på bland annat 1/64 i Bjurbäcks masugn 2377 1784. Lagfartsprotokoll 12/11 1784 och egendomsbeskrivning 14/7 1784 (mapp 3/14) se även 61 5/1.
Köpebrev av Janne Jansson till Bjurbäcks bruks intressenter på bland annat 2/64 i Bjurbäcks masugn 1/10 1790. Köpebrev 27/11 1782. Protokoll 16/2 1785 (mapp 3/15) se även 61 4/6.
Bergtingsrättens protokoll angående et av kaptenen greve C.G. Löwenhielm samt bergsmännen Jonas Jonsson i Bjurbäcken och Jan Olsson i Skälstabacken instämt mål mot bergsmännen Carl Jonsson, Olof Nilsson och änkan Lisa Nilsdotter i Näverviken med yrkande om skadeersättning av dessa, för det de genom begagnade av oduglig och högst skadlig malm förorsakat, att blåsningen utan omställning icke kunde fortsättas. Masmästarens och andra vittnesmål tydde på, att felet mycket berodde därav att uppsättaren skött sin tjänst illa. Målet uppsköts 29/3 1792 (mapp 4/10).
Köpebrev av Jan Olsson till grevinnan Sara Catharina Löwenhielm på bland annat 2/64 i Bjurbäcks masugn 11/12 1792 (mapp 3/16) se även Skällstabacken norra 61 1/3.
Avhandling, varigenom bergsmannen Carl Jonsson i Näverviken förklarar sig nedlägga den rättegång, som han börjat mot Bjurbäcks bruksägare därför att han hade att fodra ersättning för 5 skålpund, vilka vid vägning avdragits på vart skeppund tackjärn, som han levererat till bruket, varom han hade vunnit klarhet, att dessa 5 skåppund utgjorde det vanliga sandvikts avdraget på tackjärnet. Även hade han ansett sig äga rätt till proportionerlig del i brukets slaggstamp och i det järn, som frambringats sedan dess anläggning 12/4 1793 (mapp 4/11).
Domboksprotokoll rörande förenämnda avhandling 1/4 1794 (mapp 4/11).
Längd över tiondetackjärnet vid Bjurbäcks masugn för år 1798 (mapp 4/12).
Anna Cajsa Widbergs kvitto å till bergsfogden utbetalt löningsjärn? från Bjurbäcks och Kungsskogs masugnar 25/5 1799 (mapp 4/12).
Köpebrev av Carl Ersson i södra Skälstabacken och Nils Jonsson i norra Skälstabacken till grevinnan Sara Cath. Löwenhielm på bland annat 3/32 i Bjurbäcks masugn 22/2 1811. Fastebrev 17/4 1812 (mapp 3/17) se även 61 5/7.
Fastebrev för Gustaf Wahlund på bland annat 1/32 i Bjurbäcks masugn 30/10 1819 (mapp 3/18) se även Skällstabacken norra 61 2/2.
Köpebrev av Gustaf Wahlund till Lars Ekelund på bland annat 1/32 i Bjurbäcks masugn 2/5 1820. Lagfart å köp 18/10 1820 (mapp 3/19) se även Skällsta norra 61 2/3.
Bytesbrev, varigenom disponenten vid Storfors E.A. von Gerdten bortbyter till Lars Ekelund bland annat 1/64 i Bjurbäcks masugn 16/6 1820. Lagfartsprotokoll 18/10 1820. Fasteberv 15/11 1821 (mapp 3/20) se även Näverviken 58 4/9.
Bytesbrev, varigenom disponenten E.A von Gerdten tillbyter sig av Lars Ekelund bland annat 1/32 i Bjurbäcks masugn 16/6 1820 (mapp 3/21) se även Skällstabacken norra 61 2/4.
Fastebrev för E.A von Gerdten på nämnda 1/32 i masugnen 5/11 1821 (mapp 3/21) se även Skällstabacken norra 61 2/4.
Uppgift till Bergskommissionen angående Bjurbäcks masugn 1835 (mapp 4/13).
Elias Larsson Linderoths tackjärns affärer: Bergsfogden och bruksägaren Elias Larsson Linderoth hade åren 1663, 1666, 1669 och 1672 ingått kontrakten med Bergskollegium att, mot vissa prisa per skeppund inleverering av av betalningen på bestämda tider, lösa kronans tiondetackjärn vid hyttorna i Filipstad och Karlskoga bergslager i egenskap av arrendator och därefter såsom tiondeskrivare eller förvaltare. Betalningen erlades icke alltid till Bergskollegiet, utan ofta utfärdades assignationer å olika belopp att leverera till andra , som fordran hos kronan. Härigenom uppstodo i brist på riktiga anteckningar å ömse sidor oreda och anmärkningar, som långt efter Elias Linderoths frånfälle vållade hans arvingar mycket arbete och besvär. Från arrendetiden finnes 9 stycken assignationer och kvittenser jämte en förteckning däröver 1665-1669 (mapp 1/1).
Bergskollegii dom angående Fiskalämbetets yrkande att Linderoth, vilken vid tillvägningen av tiondetackjärnet tagit 12 marker i övervikt på varje skeppund, måtte därefter ersätta kronan. Han dömdes till ersättning under den tid han varit tiondeskrivare eller under åren 1670-1674 19/12 1689 (mapp 1/2).
Bergskollegii vid räkning med Elias Larsson Linderoth för åren 1670-1674 jämte inneliggande verifikationer 25/2 1690 (mapp 1/2).
Bergskollegii resolution angående den balans, för vilken inspektoren Elias Linderoth stode debiterad, bestående huvudsakligast i ränteskuld 4/4 1690 (mapp 1/2).
Elias Linderoths sterbhusdelägares skrivelse till kung. Maj:t i anledning av nyssnämnda resolution, underdånigt anhållande att bliva fria från den av Bergkollegiet debiterade ränteskulden, som uppkommit därigenom att deras fader någon gång inkommit med penningleveranserna en eller två månader för sent med Kungl. Maj:ts hänvisning till supplikanten att andraga sina skäl hos Kungl. Bergskollegium 24/3 1692 (mapp 1/2).
Bergskollegii räkenskaper över det till framlidne inspektoren Elias Linderoth under åren 1664-1675 utarrenderade tiondetackjärnet i Filipstads och Karlskoga bergslagen 20/11 1703 (mapp 1/3).
Förklaringsräkenskaper till Bergskollegium avgivna av assessorn Joakim Linroth 20/12 1705 (mapp 1/3).
Balanskommissionens i Örebro år 1698 gjorda anmärkningar över inspektoren Elias Linderoths i landsböckerna stående balanser, vilka anmärkningar ankommo till förklaringsgivande av arvingarna 22/3 1763 (mapp 1/4).
Assessor Johan Gustaf Linroths till Balanskommissionen avgivna tvenne förklaringar över den 90-åriga balansen efter farfadern Elias Linderoth 17/11 1764 och 11/3 1765 (mapp 1/4).
Manufakturverket: Bergskollegii utslag med bifall till bruksägaren assessor Johan Gustaf Linroths ansökan att vid Bjurbäcks stångjärnsverk få inrätta en svanshammare med vattenhjul till åtskilligt husbehovs klensmide 8/4 1754 (mapp 5/1).
Bruksägaren greve Carl Gustaf Löwenhielms hos Bergskollegium gjorda ansökan att vid Bjurbäcks bruk, där en manufaktursmedja för husbehovs klensmide den 8 april 1754 blivit privilegierad, få på obestämd tid nedlägga 1/4 skeppund hammarskatt eller 25 skeppund årligt smide och i dess ställe för av.... tillverka diverse manufaktursmiden, såsom spik, hästskor, söm m.m. med förbindelse att för det nedlagda smidet betala hammarskatten, för den händelse det skulle löna sig bättre att återupptaga detsamma 23/6 1796 (mapp 5/2).
Bergskollegii protokoll angående denna ansökan 13/6 1796 (mapp 5/2).
Bergskollegii utslag, varigenom Bjurbäcks bruksägare beviljas rättighet att vid den förut tillåtna manufaktursmedjan av eget eller köpt stångjärn under brukets vanliga stämpel förädla 100 skeppund till spik. hästskor, söm m.m. mot det att 25 skeppund av stångjärnssmidet inställes, för vilket likväl erlägges hammarskatt och övriga utskylder 5/7 1796 (mapp 5/2).
Bjurbäcks bruksägares kontrakt med till spiksmedsmästare vid bruket antagna spiksmeden Erik Bjurström 7/4 1828 (mapp 5/3).
Bouppteckning efter spiksmedsmästare Erik Bjurström 22/2 1839 (mapp 15/3).
Uppgift till Bergskommissionen angående Bjurbäcks manufakturverk 1835 (mapp 5/4).
Tegelbruket: Avhandling varigenom Lars Svensson Bock vid Övre Bjurbäcken upplåta till brukspatronen Johan Gustaf Linroth erfoderlig fyllnadsmark av sin vallvret för uppförande av en tegellada 20/8 1763 (mapp 5/5).
Avhandling . varigenom Lars Svensson Bock avstår till brukspatronen Johan Gustaf Linroth mark till ny tegellada 23/2 1766 (mapp 5/5).
Domboksprotokoll rörande dessa avhandlingar 13/11 1769 (mapp 5/5).
Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag rörande denna anläggning 1866, 1868 (mapp 5/6). se Storfors Bruk 1/11, 30/6. 26 7/2.
Bild
 
20Industri, järnbruk och masugnar, Gammelkroppa bruk: Hammarsmedjan och masugnen.
Köpebrev, varigenom drottning Kristina försäljer till Claude Roquette bland annat Gamla Kroppa till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 1/1) se även Kroppa bruk 22 7/1.
Bytesbrev, varigenom Gustaf och Carl Wahlenberg bortbyta till brukspatronen Chr. Sahlin Gammelkroppa 1/4 skatte och 7/24 krono med åtföljande stångjärnssmide, 2/3 i hammaren och hammarskatten, tullkvarn med ett par stenar jämte husbehovskvarnsrättigheter, en sågkvarn, Herrhult 1/2 krono-bergsmanshemman, med dessa egendomar tillhörande hyttedel 19/40 i masugnen och 24/39 i sinnerstampen, malmbodar och rostgropar mot det att de bekomme säteriet i hemman Ivägsholm med underlydande torp och lägenheter samt mellanavgift 14/6 1813 (mapp 1/3).
Fastebrev för brukspatron Christ. Sahlin å nämnda egendomar 5/11 1814 (mapp 1/3).
Köpebrev varigenom Anders Pettersson och hans hustru försälja till brukspatronen Christ. Sahlin på Vitsanda bruk 1/12 i Gammelkroppa bergsmanshemman med tillhörande hyttedel, 1/20 i masugnen därstädes och 1/4 i husbehovskvarnen 14/6 1813 (mapp 1/4).
Fastebrev för brukspatronen Christ. Sahlin i nämnda egendom 5/11 1814 (mapp 1/4).
Taxeringsbevis rörande Gammelkroppa och Herrhults hemman m.m. 1814 (mapp 1/3).
Ett myndighets och gravationsbevis för brukspatronen Christ. Sahlin och hans fru 16/11 1818 (mapp 1/3).
Landskontorets i Karlstad bevis att brukspatron Sahlin inbetalt ett i Gammelkroppa och Herrhult intecknat lån å 510 Riksdaler banko, som han erhållit i Fonden till bergslagens understöd 18/2 1819 (mapp 1/3).
Gravationsbevis för brukspatron Chr. Sahlin rörande Gammelkroppa och Herrhult 27/5 1819 (mapp 1/3).
Köpebrev, varigenom C.P. Eriksson i Åshagen försäljer till brukspatron Christ. Sahlin 8 1/3 skeppund smide eller 1/18 i Gammelkroppa bruk med tillhörigheter jämte samma andel i den vid hyttan uppbyggda nya smedjan 4/6 1821 (mapp 1/5).
Fastebrev för krigsrådet Joh. Ludvig Bäck och hans fru Aurora Christina Sahlin å 7 1/2 /12 i Gammelkroppa hemman med 12 1/2 /22 i dithörande masugn och 150 skeppund stångjärnssmide jämte kvarn, såg och sinnerstamp, 1/2 hytta Herrhult, 42/128 i Bornshyttan, torpet Kalhusåsen med 2 styvers skatt i Yngshyttan, gruvarbetarenumret 13 i Persberget och 1/11 i Persbergs storgruva, som de enligt åberopat köpebrev den 31 juli 1829 inköpt av brukspatronen Christoffer Sahlin 27/11 1830 (mapp 1/6) se även 21 1/3.
Fastebrev för krigsrådet Joh. Ludvig Bäck å 1/12 i Gammelkroppa hytta, som han enligt åberopad avhandling den 9 januari 1834 å exekutiv auktion köpt av Nils Nilsson 24/3 1835 (mapp 1/6).
Köpebrev, varigenom krigsrådet J.L. Bäck och hans fru Aurora Sahlin försälja till brukspatronen Jonas Waern 27/48 av Gammelkroppa bergsmanshemman, 1/2 i Gammelkroppa bruk eller 75 skeppund årligt smide med tillhörande undersmide, 1/2 i Gammelkroppa kvarn med 2 par stenarför tulltäkt, 1/2 i grovbladig såg, 1/2 av bergmanshemmanet Herrhult, 1/2 hytta, 43/256 av Borns hytta bergsmanshemman, 1/288 eller halva Kolhusåsen med i styvers skatt i Yngshyttan, 1/2 av 1/32 i Hornkullsskogen jämte uppräknade gruvdelar 18/9 1837 (mapp 1/7).
Köpebrevet transporterat på kammarherre O. Nordenfeldt 14/11 1837 (mapp 1/7).
Lagfartsprotokoll rörande brukspatron Jonas Waerns köp den 18/9 1837, 1/3 1838 (mapp 1/7).
Fastebrev för kammarherren B. Nordenfäldt å förenämnda egendomar 21/2 1839 (mapp 1/7).
Fastebrev för brukspatronen Jonas Waern å de i köpebrevet under no=7 av den 18/9 1837 specificerade och på kammarherre Nordenfeldt transporterade egendomar 22/3 1839 (mapp 1/8).
Köpekontrakt, varigenom Henrik Nilsson försäljer till kammarherre O. Nordenfäldt och brukspatron Jonas Waern, till hälften vardera, 5/24 i Gammelkroppa bergsmanshemman och 5/22 i Gammelkroppa masugn med därtill hörande hus och lägenheter m.m. 3/10 1839 (mapp 1/9).
Köpebrev av Henrik Nilsson och hans hustru till O. Nordenfeldt och Jonas Waern å förenämnda fastigheter 18/10 1839 (mapp 1/9).
Köpet transporterat på överstelöjnanten friherre C.G. Fleetwood samt brukspatronerna G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla, vilka utgjorde Gustafsfors Bolag, jämte den 14 Mars 1840 utfärdat köpekontrakt enl. nedan 1/7 1840 (mapp 1/9).
Köpekontrakt, varigenom Olof Nordenfeldt och Johan Waern försälja till Gustafsfors Bolag, bestående av friherre C.G. Fleetwood samt brukspatronen G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla 27/144 av Gammelkroppa masugn, 17/24 av Gammelkroppa bergsmanshemman, Gammelkroppa bruk med 150 skeppund årligt smide, mjölkvarn med 2 par stenar för tulltäkt, en grovbladig såg, bergsmanshemmanet Herrhult, 1/2 hytta, 43/128 av Bornshytte bergmanshemman, 1/144 av bergsmanshemmanet Yngshyttan, ett nummer eller 1/16 i Hornkullsskogen samt åtskilliga specificerade gruvandelar i Persbergs och Ynghytte gruvfält 14/3 1840 (mapp 1/10).
Trenne lagfartsprotokoll rörande detta köp 1839, 1840 (mapp 1/9).
Fastebrev för friherre C.G. Fleetvood och brukspatronen G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla å 5/24 i Gammelkroppa bergsmanshemman och 5/22 i dess masugn 15/11 1841 (mapp 1/9).
Redogörelse över köpeskillingar för Gammelkroppa samt egendomens förvaltning under tiden 24/4-31/10 1840 (mapp 1/10).
Köpekontrakt, varigenom friherren C.G. Fleetwood samt brukspatronen L.M. Uggla och G. Ekman försälja till brukspatronen Jonas Waern vardera 1/30 eller tillsammans 1/10 i Gammelkroppa, Herrhults, Bornshytte och Yngshytte masugnar samt ett nummer i Hornkullsskogen jämt gruvandelar, även som egendomar i Elvsborgs län 14/3 1840 (mapp 2/1).
En handling rörande överenskommelsen om köpesumman 22/12 1841 (mapp 2/1).
Köpebrev, varigenom brukspatronen Jonas Waern och hans fru J.C. af Geijerstam försälja till översten friherre C.G. Fleetwood samt brukspatronen G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla hälften i Gammelkroppa bruk eller 75 skeppund årligt smide, 27/88 i Gammelkroppa masugn, 17/48 i Gammelkroppa bergsmanshemman, 1/2 i Gammelkroppa kvarn och såg, 1/2 i bergsmanshemmanet Herrhult, 43/256 Bornshyttan, halva torpet i Kalhusåsen i Yngshyttan samt hälften i 1732 i Hornkullsskogen 29/3 1840 (mapp 2/2).
Trenne lagfartsprotokoll rörande detta köp 21/10 1840 (mapp 2/2).
Fastebrev för friherre C. G. Fleetwood samt brukspatronerna G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla å de i köpebrevet om förmälda egendomar 15/11 1841 (mapp 2/3).
Köpebrev, varigenom kammarherre O. Nordenfeldt och hans fru Sofia Waern försälja till översten friherre C.G. Fleetwood samt brukspatronen G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla hälften i Gammelkroppa bruk eller 75 skeppund årligt smide, 27/88 i masugnen därstädes, 17/48 av bergsmanshemmanet Gammelkroppa, 1/2 i Gammelkroppa kvarn och såg, 1/2 i bergsmanshemmanet Herrhult, 43/256 i Bornshytte hemman, halva torpet Kolhusåsen i Yngshyttan samt 172 i 1/32 eller ett nummer i Hornkullsskogen 28/3 1840 (mapp 2/3) se även 21 1/8.
Tvenne lagfartsprotokoll rörande detta köp 21/10 1840 (mapp 2/3).
Fastebrev för C.G. Fleetwood, G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla å detta köp 15/11 1841 (mapp 2/3). se även 21 1/9.
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom länsmannen M. Andersson, i egenskap av auktionsförättare, försäljer till Gustafsfors Bolag 1/12 i Gammelkroppa hemman jämte åtföljande andel i Gammelkroppa hytta och sinnerstamp samt torplägenheten smedstorpet, vilken 1/12 J.G. i Torskebäcken, såsom förmyndare för sin broder C.F. Eriksson i Åskhagen, låtit genom öppen auktion försälja 11/8 1841 (mapp 2/4).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 27/10 1841 (mapp 2/4).
Fastebrev för Gustafsfors Bolag å 1/12 i den i köpehandlingarna om förmälde egendomen 14/11 1842 (mapp 2/4) se även 21 1/10.
Köpebrev, varigenom generaladjutanten friherre C.G. Fleetwood och hans fru friherrinnan Aloysia Gejmüller försälja till brukspatronerna G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla 11/12 i Gammelkroppa bergsmanshemman med tillhörande verkstäder, hemmanet Herrhult, 43/128 i Bornshyttan, 1/144 i Yngshyttan, Kolhusåsen kallad, samt 1/32 i Hornkullsskogen 5/12 1841 (mapp 2/5).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 21/3 1842 (mapp 2/5).
Fastebrev rörande detta köp 23/3 1843 (mapp 2/5).
Ett inteckningsbevis 14/5 1844 (mapp 2/5).
Lagfartsprotokoll rörande ett av friherre C.G. Fleetwood den 6/12 1841 utgivet köpebrev å hans försålda 1/30 i Gammelkroppa m.m. 17/10 1844 (mapp 2/1).
Fastebrev för brukspatronen Jonas Waern å 1730 i 74/88 av Gammelkroppa masugn, i 44/48 av Gammelkroppa hemman, hemmanet Herrhult, 1/2 hytta, 86/256 i Bornshyttan, i 1/144 av Yngshyttan eller Kolhusåsen och 1/32 i Hornkullsskogen 13/11 1845 (mapp 2/1).
Lagfartsprotokoll rörande L.M. Ugglas den 5/2 1842 utgivna köpebrev å hans till Jonas Waern försålda 1/30 i förutnämnda egendom 17/10 1844 (mapp 2/1).
Fastebrev för Jonas Waern å 1/30 i de i förestående fastebrev om förmälda fastigheter 13/11 1845 (mapp 2/1).
Lagfartsprotokoll rörande G. Ekmans till Jonas Waern den 7/1 1842 givna köpebrev å 1/30 i förutnämnda fastigheter 16/10 1844 (mapp 2/1).
Fastebrev för Jonas Waern å 1/30 i de förutnämnda Gammelkroppa-andelarna 13/11 1845 (mapp 2/2).
Tvenne fastebrev för kaptenen friherre J.W. Stjernstedt å tillhopa 4 1/2 /100 i bergsmanshemmanen Gammelkroppa, en hel hytta och Herrhult, 1/2 hytta, å 43/128 i Bornshytte hemman och 1/144 av hemmanet Yngshyttan, Kolhusåsen kallad, jämte lika del i 1/32 i Hornkullsskogen, som han den 1/2 1844 inköpt av brukspatronen L.M. Uggla 21/4 1849 (mapp 2/6).
Fastebrev för densamme å 3/100 i nyssnämnda egendomar, som han den 12/9 1846 inköpt av friherre C.G. Fleetwood 7/12 1850 (mapp 2/6).
Fastebrev för densamme å 3/100 i samma egendomar, som han den 27 september 1845 inköpt av brukspatron C.G. Uggla 12/4 1851 (mapp 2/6).
Fastebrev för friherre C.G. Fleetwood å 1/10 av 74/88 i Gammelkroppa masugn, av 44/48 i Gammelkroppa bergsmanshemman, 1/10 i bergsmanshemmanet Herrhult, 1/10 av 86/256 i Bornshytte hemman, av 1/144 i Yngshytte hemman samt ett av ett nummer eller 1/32 i Hornkullsskogen även som 1/10 i 1/12 av Gammelkroppa bergsmanshemman, som friherre Fleetwood enligt åberopad avhandlingden 1 december 1849 inköpt av statsrådet Jonas Waern 22/4 1852 (mapp 2/7).
Fastebrev för friherre C.G. Fleetwood å 9,1/2 /100 i Gammelkroppa masugn, puddlingsugnar och hammare, såg och mjölkvarn, i Herrhult en halv hytta, i Gammelkroppa en hel hytta, 43/128 i Bornshyttan, 1/144 i Yngshyttan samt 1/32 i Hornkullsskogen ävensom 9,1/2 / 100 i Gammelkroppa masugns andel i Persbergs gruvor, som friherre Fleetwood enligt åberopat köpebrev den 17/2 1851 inköpt av brukspatronen C.G. Uggla 24/4 1852 (mapp 2/8).
Köpebrev, varigenom friherre J.W. Stjernstedt försäljer till friherre C.G. Fleetwood 6,1/2 /100 i Gammelkroppa, en hel hytta, med masugn, såg och kvarn, i Herrhult en halv hytta, 43/128 i Bornshyttan, 1/144 i Yngshyttan och 1/32 i Hornkullsskogen 29/1 1854 (mapp 2/6).
En vidräkning mellan friherre Stjernstedt, å ena, samt friherre Fleetwood och brukspatron G. Ekman å andra sidan, för år 1853 (mapp 2/6).
Lagfartsprotokoll rörande förutnämnd köp 13/3 1854 (mapp 2/6).
Fastebrev för friherre C.G. Fleetwood å 6,1/2 /100 i de i köpebrevet om förmälda egendomar 14/4 1855 (mapp 2/6).
En promemoria, utgörande en redogörelse angående friherre C.G. Fleetwoods åtkomst till sina andelar i Gammelkroppa egendom, Gammelkroppa masugn, Herrhults hemman, Bornshyttan, Yngshyttan, samt nummer i Hornkullsskogen 16/1 1857 (mapp 2/9).
Svea hovrätts utslag med bifall till en av statsrådet friherre C.O. Palmstjerna, vilken efter friherrinnan Fleetwoods frånfälle blivit av hovrätten förordnad till förmyndare för fröken Fleetwood, gjord ansökan att, enär friherre Fleetwoods änka Aloysia Fleetwood i livstiden, på grund av ett mellan makarna upprättat testamente, för egen del och såsom laglig förmyndare för dottern och enda arvingen försålt sina och hennes avlidna mans sterbhus tillhöriga egendomar, hovrätten måtte godkänna den gjorda försäljningen 28/8 1857 (mapp 2/9).
Köpebrev, varigenom G. Ekman, J.J. Ekman och J. Åberg försälja till konsoln Vilhelm Röhss 3/8 i Gammelkroppa bruk, bestående av Gammelkroppa masugn, såg och kvarn, Herrrhult 1/2 hytta, 43/128 i Bornshyttan, 1/144 i Yngsjöhyttan jämte tilltydande gruvor och gruvandelar m.m. 12/11 1857 (mapp 2/10) se även 21 1/11.
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 2/3 1858 (mapp 2/10).
Fastebrev å dessa egendomar 30/4 1859 (mapp 2/10).
Fastebrev för friherren Svante Fleetwood å 1/4 i Gammelkroppa hemman med masugn, såg och mjölkvarn, Herrhult 1/2 hytta, 43/128 i Bornshyttan och 1/144 i yngshyttan, som han inköpt av grosshandlaren J.J Ekman och J. Åberg 30/4 1859 (mapp 3/1).
Fastebrev för grosshandlaren J.C. Bressander å 3/8 i Gammelkroppa bergsmanshemman med masugn, såg och mjölkvarn, Herrhult 1/2 hytta, 43/128 i Bronshyttan och 1/144 i Yngshyttan, som han inköpt av J.J. Ekman, C. Ekman och J. Åberg 30/4 1859 (mapp 3/2).
Lagfartsprotokoll angående att köpebrev, varigenom änkefru Emilie Bressander under den i november 1864 försäljer till friherre Svante Fleetwood förutom egendomar å annan ort, 1/8 i Gammelkroppa bruk, bestående av Gammelkroppa hemman, masugn, tullmjölkvarn, lego och husbehovssåg, Herrhult 1/2 hytta samt 43/128 i Bornshyttan, 1/144 i Yngshyttan och 19 öre 8 penningar skatt i Asphyttan, vilket köpebrev den 10 november 1864 transporterades på greve G.W. Hamilton 5/5 1866 (mapp 3/2).
Lagfartsprotokoll rörande fasta för greve Hamilton på grund av den gjorda överlåtelsen 23/2 1867 (mapp 3/2) se även 21 1/12.
Fastebrev för greve Hamilton å detta köp 2372 1867 (mapp 3/2).
Köpebrev, varigenom greve G.W. Hamilton försäljer till fru Carin Röhss, Göteborg, förutnämnda egendomar m.m. 20/10 1868 (mapp 3/3) se även 21 1/13.
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 8/1 1869 (mapp 3/3).
Fastebrev för fru Röhss å detta köp 20/11 1869 (mapp 3/3).
Tvenne inteckningsbevis rörande Gammelkroppa bruksegendomar 14/5 1866, 3/8 1868 (mapp 3/3).
Köpehandling, varigenom Aug. Fredrik Weinberg i Göteborg försäljer till J.E. Mörtstedt förutom på annan ort befintlig egendom, 1/16 i Gammelkroppa bruk, hytta, kvarn, såg och sinnerstamp, Herrhult 1/2 hytta, 43/128 i Bornshyttan, 1/144 i Yngshyttan samt 19 öre 8 penningar skatt i Asphyttan 3/1 1872 (mapp 3/4).
Taxeringsbevis å dessa egendomar 19/3 1873 (mapp 3/4).
Fastebrev å dessa egendomar 6/6 1873 (mapp 3/4).
Rådhusrättens tillstånd för grosshandlaren Jonas Kjellberg, såsom förmyndare att sälja myndlingarna C.G. och B.A. Weinbergs andelar i Gammelkroppas egendom 18/1 1877 (mapp 3/5).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom Gammelkroppa 13 bruksintressenter försälja till Gammelkroppa Aktiebolag följande egendomar, Gammelkroppa en hel hytta med masugn, såg och kvarn samt Herrhult en halv hytta i Kroppa socken, 43/128 i hemmanet Bornshyttan, 1/144 i Yngshyttan och 19 1/3 i Asphyttan i Färnebo socken, svartsång hel hytta, med såg och kvarn samt oskattlagda torpen Knatten no=1 och 2 i Kroppa socken, halva skogsslätten å Filipstads område samt 1/6 mtl. Västra Mörtkärn i Grythyttan socken 19/5 1877 (mapp 3/5) se även 21 1/14.
Tvenne inteckningsprotokoll, varav två rörande Gammelkroppa och Herrhult och ett rörande Svartsång 1876, 1877 (mapp 3/5).
Åtskilliga fullmakter för den ifrågavarande försäljningen 1876, 1877 (mapp 3/5).
13 st lagfartsprotokoll rörande detta köp 1/10 1877 (mapp 3/5).
Köpekontrakt av den 1/9 1897 och köpebrev, varigenom Gammelkroppa Aktiebolag försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag, 1) Gammelkroppa, en hel hytta, med masugn, såg och kvarn. 2) Herrhultshyttan No= 1, 1/2 skattehytta. 3) Svartsång No=1, en hel skattehytta med kvarn och såg. 4) oskattlagda torpen Knatten No=1 och No=2. 5) 1/6 mtl. skatte bergsmanshemman Västra Mörtsjön i Grythytte socken samt 523 aktier i Persbergs Gruve Aktiebolag m.m. 1/10 1897 (mapp 3/6) se även 21 1/15.
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 29/11 1897 (mapp 3/6).
Lagfartsbevis för Storfors bruks Aktiebolag å Gammelkroppa No=1 en hel skattehytta, Gammelkroppa No=2 kvarn, Gammelkroppa No=3 såg, Herrhhulthyttan No=1 en halv skattehytta, Svartsång No=1 en hel skattehytta, Svartsång No=2 kvarn, Svartsång No=3 såg samt oskattlagda torpen Knatten No=1 och 2 i Kroppa socken, vilka fastigheter förutom till Östra Värmlands Järnväg expropriationerad mark Storfors Bruks Aktiebolag enligt köpebrev den 1 oktober 1897 tillhandlat sig av Gammelkroppa Aktiebolag 29/11 1897 (mapp 3/6).
Protokoll vid hållna bolagsstämmor med Storfors Bruks Aktiebolag och Gammelkroppa Aktiebolag 18 och 31/8 1897 (mapp 3/6).
Gravationsbevis rörande de försålda egendomar i Färnebo socken 29/9 1897 (mapp 3/6).
Taxeringsbevis rörande samma egendomar 1897 (mapp 3/6).
Domarintyg att 1/4 i Gammelkroppa och Herrhultshyttan, som Gammelkroppa Aktiebolag förvärvat av friherre Fleetwood och som år 1897 överlåtits till Storfors Bruks Aktiebolag icke undergått någon förändring i ägande rätten 24/8 1900 (mapp 3/1).
Ett bevis från Sten Mörtstedt att 13 stycken lagfartsbevis (fastebrev) rörande Gammelkroppa Aktiebolag, som Svante Filip Mörtstedt fått låna den 12 januari 1898, vid bouppteckningen efter honom icke funnes bland hans kvarlåtenskap 18/4 1919 (mapp 3/6).		 
211540 – 1915Industri, järnbruk och masugnar, Hättälvs bruk: Köpebrev varigenom drottning Kristina försäljn. till Claude Roquette bland annat Hättälvs hammare såsom bergafrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 5/1) se även Hättälvs Bruk 22 7/1.
Arrendekontrakt, varigenom Kammarkollegiet utarrenderar på 10 år till Jonas Storkhuus genom reduktionen till kronan indragna bl. a. Hättälvs kommun 25/9 1686 (mapp 5/2) se även Hättälvs bruk 22 7/1.
Skattköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. Hättälvs hammare 1/10 1714 (mapp 5/3) se även Storfors bruk äganderätter funnen 25 2/1 funnen i Kroppa bruk kronobruk 23 1/1.
Köpebrev av hovrättsrådet Gust. Cornér och hans fru till assessorn Johan Gustaf Linroth på Bjurbäcken å bl. a. 50 skeppd. 19 lispd. 2 1/10 marker smide i södra och norra Storfors samt Lillfors och Hättälvs hammarverk 1/10 1762 (mapp 5/4) se även Storfors Bruk äganderätter 25 2/5.
Köpebrev av Johan Frietzcky till assessorn Joh. Gust. Linroth på bl. a. 84 skeppd. 18 lispd. 2 marker stångjärnssmide i Storfors samt Lillfors och Hättälvs hammarverk 1/10 1766 (mapp 5/5) se även Storfors äganderätter 25 2/6.
Bytesbrev, varigenom kaptenen Carl Axel Linroth tillbyter sig av kaptenen Thure Gyllenspetz 184 skeppd. 4 lispd. stångjärnssmide i Storfors, Lillfors och Hättälvs hamrar 30/9 1773 (mapp 5/6) se även Storfors bruk äganderätter 25 2/7.
Bergtingsrättens i anledning därav att vid Hättälvens bruk 500 stigar kol tillika med ett kolhus blivit uppbrända, utfärdade förbud för hammarsmederna vid Hättälvs och Lillfors bruk, vid 20 daler silvermynt vite, att under storm och starkt blåsväder utan löfte av bruksförvaltarna anställa något smide 23/4 1741 (mapp 5/7).
Inventarieförteckning över hammarredskapen vid de båda härdarna även som övriga inventarier i Hättälvs smedja 23/10 1767 (mapp 5/8).
Bouppteckning efter hammarsmeden Jan Lambergs hustru 30/12 1811 (mapp 5/10).
Kontrakt med hammarsmedsmästaren Lars Box 31/12 1819 (mapp 5/9).
En förbindelse av hammarsmedmästaren Anders Werme att underkasta sig våra villkor för att bibehållas såsom mästersmed vid Hättälvs bruk 31/12 1819 (mapp 5/9).
Bouppteckning efter hammarsmedmästaren Anders Wermes hustru 21/6 1826 (mapp 5/10).
Bouppteckning efter eldvaktaren Nils Ersson 8/3 1839 (mapp 5/10).
Bouppteckning efter avlidne eldvaktaren Nils Nilsson 14/10 1847 (mapp 5/11).
Protokoll vid auktion efter avlidne smeden Johan Hjerpe samt arvskiften 1855, 1860 (mapp 5/12).
Storfors Bruks Aktiebolags lösöreköp med Johannes Jansson vid Hättälven 1867 (mapp 5/13).
Gammelkroppa bruk: Hammarsmedjan och masugnen.
Anteckningar ur jordböckerna rörande Nykroppa och Gammelkroppa masugnar för åren 1540, 1570, 1584 (mapp 2/1) se även Nykroppa masugn 24 2/10.
Enligt år 1734 upprättat register över de i Bergkollegiet befintliga privilegier, resolutioner m.m. skall Gammelkroppa masugn blivit uppbyggd vid pass år 1561 (mapp 2/2). se även Yngen process rätter 15 5.
Köpebrev, varigenom bergsmannen Olof Pettersson till Storfors bruks intressenter försäljer en till storlek och läge angiven bodtomt vid Gammelkroppa 31/3 1778 (mapp 2/3).
Gammelkroppa hyttlags skrivelse till bergmästaren angående dess beslut att i anseende till masugnarna bristfällighet söka tillstånd att få flytta densamma till ett bekvämligare ställe längre upp i samma vattendrag men i en annan gren av älven- Käringbäcken kallad- pass 300 famnar norr från gamla hyttestället, anhållande hyttelaget om bergmästarens förord hos Bergkollegiet till den beslutande flyttningen i maj 1784 (mapp 2/4).
Bergmästarens protokoll vid hållen undersökning av det nya masugnsstället 13/5 1784 (mapp 2/4).
Bergmästarens remiss till Bergskollegium av hyttlagets skrivelse och undersökningsprotokollet 15/5 1784 (mapp 2/4).
Bergskollegii protokoll med bifall till ansökningen om Gammelkroppa masugns flyttning 26/5 1784 (mapp 2/4).
Fastebrev för bergsmannen Henrik Nilsson å 1/8 i Gammelkroppa masugn jämte 1/9 i den därunder lydande bergshammaren samt 1/4 i husbehovskvarnen, som han den 14 maj 1808 köpt av föräldrarna 14/11 1809 (mapp 1/1) se även 20 1/2.
Avskrift av fastebrev för notarien E.W. Holmstedt å bland annat 3 1/2 nysättning i Gammelkroppa masugn med tillhörande gruvandelar i Braske-, Yngshytte och Torskebäcksgruvorna, som han den 8 maj 1811 köpt av föräldrarna brukspatronen Johan Holmstedt och Eva Johanna Lundgren 30/3 1813 (mapp 1/2) se även Hennickehammars bruk 21 4/1.
Ett intyg av bergmästaren C.A. Arfvidsson att, enligt bergmästararkivets handlingar, Gammelkroppa och Herrhults hyttor varo självständiga, så att något visst bruks smide icke vare grundat å dena hyttors tillverkning, och att de icke voro beroende av något annat verk. Beträffande Herrhults hytta upplyses, att blåsningen i denna hytta, utan all rubbning i tillhörande ägor, skog och mark, sedan år 1738 varit med Gammelkroppa införlivad och ditflyttad 4/3 1818 (mapp 2/5).
Köpebrev, varigenom Henrik Nilsson försäljer till direktören J.A. Svenonius 5/24 i Gammelkroppa hytta med tillhörigheter samt hälften i en nybyggd lastbåt 371 1836 (mapp 1/5).
En handling, varigenom Henrik Nilsson återkallar det avtal, som han gjort med direktören Svenonius om försäljning av en andel i gammelkroppa hytta med därtill hörande jordegendom. Han vill i stället sälja till krigsrådet Bäck 17/2 1836 (mapp 1/6).
Fastebrev för brukspatronen N. Mitander å bland annat 5/8 i Gammelkroppa masugn, som han den 17 oktober 1834 Köpt av inspektoren A.M. Andersson 2/4 1836 (mapp 1/4).
Ett anbud av komministern A.H. Ullström i Axberg till krigsrådet J.L. Bäck att därest krigsrådet vill försträcka honom nödiga penningar för bördslösen av Henrik Nilssons till direktör Svenonius försålda andel i Gammelkroppa hytta och jordegendom, han därefter vill sälja till krigsrådet den bördlösta egendomen 26/2 1836 (mapp 1/6).
Direktören J.A. Svenoni i köpebrev av den 3/1 1836 transporterat på greve Carl Gösta Löwenhielm och tvenne lagfartsprotokoll därå 1836, 1837 (mapp 1/5).
Färnebo häradsrätts protokoll den 16/10 1837 och utslag i Carl Olssons i Släbråten bördestalan mot greve Löwenhielm och direktör Svenonius angående inköpta 5/24 i Gammelkroppa hytta. Carl Olsson nedlade målet, vilket bestreds av borgmästaren A.W. Olander, som innehade Carl Olssons fullmakt att utföra hans bördestalan. Rätten förklarade sig under sådana förhållanden icke kunna fortsätta med målet 17/10 1837 (mapp 1/5).
Köpebrev, varigenom brukspatronen E.W. Holmstedt och bergsmannen Anders Jonsson försälja till Gustafsfors Bolag sina ägande 3/20 i Gammelkroppa masugn med åtföljande värmnings och blåsningsrätt 15/9 1841 (mapp 1/7).
Instrument över bergsdomhavanden förättad värdering i och för brandförsäkring av Gammelkroppa hytta jämte därintill uppförda puddlingsverk 30/9 1842 (mapp 2/6).
Kontrakt mellan brukspatronen P. Wikland på Svartsång och Gammelkroppa bruksägare angående tilltstånd för Wikland att under 10 år blåsa tackjärn i Gammelkroppa hytta med kol från hans egna skogar 25/5 1860 (mapp 2/7).
Analyser och kemiska undersökningar av tackjärn, tillverkat vid Gammelkroppa 1875, 1887 (mapp 2/8).
En kopia av ritning, utgående förslag till ombyggnad av Gammelkroppa masugn i och för sjön Yngens reglering enligt uppmätning av C.J. Bergström och C. Nilsson 14/5 1897 (mapp 2/9).
Puddlingsverket: Protokoll vid hållen hyttestämma med inbrukarna i Gammelkroppa hytta för att fyra av dessa måtte avgiva svar till direktören G. Ekman såsom disponent för Gustafsfors Bruksbolag, som han ägde största delen i hyttan, huruvida de varo hågade att med honom deltaga i det förut framlagda förslaget att medels puddling av tackjärnet erhålla smältstycken. De omnämnda fyra meddelägarna, bland dem brukspatronen E.W. Holmstedt, ville inte bestrida Gustafsfors Bolag rättigheten att utföra de för puddlingsverket erforderliga byggnaderna, med förbehåll dock att intressenterna i detta bolag avgive en gemensam borgensförbindelse för möjligen blivande skada å masugnen, och så snart den pågående blåsningen blivit avslutad, skulle de avgiva ett bestämt svar 19/5 1841 (mapp 3/1).
(Samma år sålde de fyra meddelägarna i hyttan sina andelar till Gustafsfors Bolag).
Protokoll vid en av bergmästaren Frantz von Schèele den 15 november 1841 hållen undersökning rörande anläggning av puddlings och vällugnen vid Gammelkroppa jämte däröver till Bergskollegium angivet utlåtande. Såsom anledning till denna undersökning upptager protokollet tvenne av disponenten Gustaf Ekman hos Kungl. Majt:s gjorda ansökningar dels om tillstånd att vid Gammelkroppa masugn, som ägdes av Gustafsfors Bolag, anlägga tvenne puddlingsugnar och tvenne vällugnar, dels att frihetsår måtte beviljas för dessa vanliga anläggningar. Bergmästarens utlåtande avgivet 23/11 1841 (mapp 3/2).
Kommarskollegii tillkännagivande, att kollegiet på gjord ansökan överlåtit på bruksidkaren G.E. Ekman det under den 1 juli 1841 av kollegiet för bergsrådet Faber från Würtenberg och järnverksägaren C. Larsson från Nassan utfärda patent å en av den gjord uppfinning att medels användande av den från masugnen bortgående lågan färska tackjärn och vällar stångjärn av vilket patent Ekman visat sig genom transport vara innehavare 27/10 1842 (mapp 3/3).
Bergskollegii utslag, varigenom, på grund av Kungl. Maj:ts bifall till därom gjord ansökan, bestämmas att de vid Gammelkroppa masugn genom privilegium den 22 december 1842 tillåtna 2 puddlings och 2 vällugnar endast en puddlings och en vällugn kommer att begagnas med frihet från utskylder, varjämte särskilda gasgeneratorer under en försökstid av tre år finge användas och för tillverkningen stämpeln GK Puddl. 12/3 1844 (mapp 3/4).
Kungl. Maj:ts resolution på disponenten friherre Stjernstedts ansökan att, som den bestämda treårsperioden med smidesrådet utginge, Kungl. Maj:s måtte förunna bolaget att fortfarande begagna begagna de båda ugnarna vis Gammelkroppa. Resolverades, att ugnarna finge jämlikt 1844 års resolution självfallet begagnas, men de särskilda generatorerna, på grund av ny smidesordning, endast till 1847 års utgång. Frågan om en särskild järnstämpel ville Kungl. Maj:t ej upptaga till prövning 8/9 1846 (mapp 3/4).
Kungl. Maj:ts tvenne utslag, varigenom Gammelkroppa masugnshägare tillåtas att begagna gasgeneratorer eller annan metod för tackjärnets smältning genom puddling, varemot ansökningar av 5 frihetsår eller nedsatt pris å hammarskattejärnet avslås 15/12 1850 (mapp 3/4).
Bergskollegii utslag varigenom, på ansökan om nedläggning av puddlingssmidet under 5 år, av särskild orsak beviljades nedläggning under 4 år från 1/11 1853, 27/1 1853 (mapp 3/4).
Kammarkollegii utslag, varigenom beviljades nedläggning av puddlingssmidet vid Gammelkroppa under 5 år från 1/11 1858 9/6 1858 (mapp 3/4).
Hättsjöhyttan: Utdrag av Värmlands bergslags gamla jordböcker åren 1640-1693 rörande Hättsjöhyttan. Utdraget är verkställt den 9/7 1729 (mapp 6/1) Till Landof ? 20/8 59.
Privilegium för Hättsjö hyttelag på en hammare, som de sinnade att uppbygga i Hättsjö älv nedan i ändan på Hättsjön ( Här anses troligen Hättälvs hammare se detta bruk) 12/10 1646 (mapp 6/2) Till Landof ? 20/8 59.
Hennickehammars bruk: Avskrift av fastebrev för notarien E.W. Holmstedt å bruksegendomen Hennickehammar med 50 skeppund årlig manufaktum på våg jämte 27/128 i skog och mark med Björnkärns och Nyhyttehöjden hemman så väl som 3 1/2 nysättning i Gammelkroppa masugn samt tillhörande gruvdelar i Braske, Yngshytte och Torskebäcks gruvor, vilket allt han den 18 maj 1811 inköpt av föräldrarna Johan Holmstedt och Eva Johanna Lundgren 20/3 1813 (mapp 4/1).
Köpekontrakt av den 12/3 1850 och köpebrev, varigenom brukspatronen E.W. Holmstedt försäljer till bergsexmannen Jan Ersson vid Ynshyttan Hennickehammars egendom, bestående av manufakturverk med knipp och spikhammare samt en stångjärnshammare, såg och kvarn jämte lägenheten Hammarrepet om 870 tld. med därå belägna torpen Hackningen, Östanås och Stampen, 25 1/3, / 64 i Nyhyttan med torpen Östra och Västra Björnkärnstorpen, Kropptorpet, Storhöjden, en en röjsel med stuga vid Nytta Krangrewa? och en stuga vid Rävbäcken, 19/64 i Nyhyttan bestående av tvenne egendomar, den ena Västra Nytta 13/64 och den andra Nytthyttehöjden 6/64, 1/18 i Storbro masugn, rostugn, krossverk och sinnerstamp. Å Filipstads område varande lägenheterna Norrmolins äng, Saras och Piludden, Ljungåsen, Kodalen, Österviksvreten, Bodins övre och nedre, Stensta och Stenstavreten samt torpet Höga Berget 1/5 1850 (mapp 4/2).
Färnebo häradsrätts lagfartsprotokoll rörande detta köp 23/10 1850 (mapp 4/2).
Fastebrev för Jan Ersson å Henickehammars bruks och lantegendom samt 44 1/3, / 64 i Nyhyttan och 1/18 i Storbro masugn 20/11 1851 (mapp 4/2).
Rådhusrättens i Filipstad lagfartsprotokoll rörande köpet 3/2 1851 (mapp 4/2).
Fastebrev för bergs- sexmannen Jan Ersson å Filipstadslägenheterna 6/10 1851 (mapp 4/2).
Taxeringsbevis för Jan Ersson rörande dessa lägenheter 23/8 1851 (mapp 4/2).
Köpebrev, varigenom bruksinspektoren Svante Johansson och hans hustru Lovisa Johansson försälja till brodern och svågern bruksägaren E.J. Jansson å Hennickehammar följande egendomar, nämligen hälften i Hennickehammars bruksegendom med en knipp och spik hammare samt en stångjärnshammare, såg och kvarn jämte lägenheten Hammarrepet om 870 tld, varå vore belägna torpen Hackningen, Östanås och Stampen, hälften av 24 1/3, / 64 i Nyhyttan med torpen Västra Björnhärn, Kropptorpet, en röjsel vid Nyhytte Krongruva och en backstuga vid rävbäcken, hälften i Nyhyttan uti tvenne egendomar, den ena Västra Nytta 13/64, och den andra Nytthöjden 6/64, hälften av 1/8 i Storbro masugn samt hälften i de å Filipstads område varande lägenheterna Piludden, Ljungås, Kodalen, Österviksvreten, Bodins övre och nedre, Stensta och Stenstavreten samt torpet Höga Berget 3/5 1859 (mapp 4/3).
Färnebo häradsrätts lagfartsprotokoll rörande detta köp 21/12 1859 (mapp 4/3).
Fastebrev för bruksägaren E.J. Jansson, meddelat av Färnebo häradsrätt 15/12 1860 (mapp 4/3).
Fastebrev för densamme, meddelat av rådhusrätten i Filipstad 6/8 1860 (mapp 4/3).
Lagfartsprotokoll angående bouppteckning efter avlidne bruksägarna Erik Johan Jansson på Hennickehammar och lagfart för systern änkefru Louise Johansson, såsom enda arvinge å hans efterlämnade egendom enligt lagfartsbevis för änkefru Louise Johansson å dels 48 7/12, /128 efter helt räknat i Nyhyttan No=1, med undantag av från 47 1/3, / 128 exproprierade 147 kv. rev 59 kv. stänger 25 kv. fat, dels Nyhyttan No=2 eller Henickehammar, en såg jämte den från Nyhyttan No=1 avsöndrade lägenheten Hammaretorpet om 870 tld., och dels 2 1/3 korgar eller 2 1/3, /128 i Pardixhyttan No=1, 7/8 skattehytta i Brattfors socken, vilka fastigheter såsom härovan blivit nämnt, änkefru Johansson i arv bekommit efter brodern Erik Johan Jansson 10/4 1899 (mapp 4/4).
Köpekontrakt av den 11/2 1899 och köpebrev, varigenom änkefru Louise Johansson, med biträde av disponenten C.A. Wrang, försäljer till brukspatronen Johan Ekman sina efter brodern E.J. Jansson på Hennickehammar ärvda dels 48 7/12,/128 i hemmanet Nyhyttan No=1 dels Hennickehammar bruk eller Nyhyttan No=2 med därtill hörande från Nyhyttan No=1 avsöndrade skogstrakten Hammarrepet om 870 tunnland 15/3 1899 (mapp 4/5).
Avskrift av en av änkefru Louise Johansson utfärdade affärsfullmakt för disponenten Wrang 17/12 1898 (mapp 4/5).
Köpeskilling slik vid rörande förenämnda fastigheter 15/3 1899 (mapp 4/5).
Lagfartsprotokoll rörande brukspatron Ekmans köp den 15/3 1899 av Hennickehammar 10/4 1899 (mapp 4/5).
Lagfartsbevis för brukspatron Johan Ekman på ovanstående egendomar 10/4 1899 (mapp 4/5).
Gravationsbevis rörande Hennickehammars bruk med tillhörigheter 13/3 1899 (mapp 4/5).
Utdrag av 1825 års jordebok rörande Hennickehammar No=1 en hammare med 1 härd, Hennickehammar No=2 manufakturverk med 1 knipp och spikhammare för 1 härd och 1 stock, Hennickehammar No=3 ,1 kvarn med 1 par stenar till husbehov, skattlagd vid 1780 års jordransakning 10/2 1899 (mapp 4/8).
Kvitto å inbetalda årsavgifter för år 1892-1899 för Hennickehammars bruks delaktighet i Jernkontoret för 304 centner smide samt en skrivelse och en promemoria angående villkoren för delaktighetsägornas bekommande av lån hos Jernkontoret 1900-1902 (mapp 4/9).
Instrument över förrättad arvsdelning efter Hennickehammars avlidne bruksägaren Johan Ekman varigenom på grund av inbördes testamente änkefru Julia Ekman bekom 1) 60 7/12,/128 i Nyhyttan No=1 med undantag dels av exproprierad mark och dels av därifrån avsöndrade lägenheten No=2 eller Hennickehammar jämte den från Nyhyttan No=1 avsöndrade lägenheten hammarrepet om 870 tunnland. 2) Å Filipstads område belägna till storlek och gräns beskrivna skogstrakter, nämligen andel i lotterna No=21, 24 och 22 samt lägenheterna Piludden, Ljungåsen, Kodalen, Österviksvretan, Bodins övre och nedre, Stensta och Stenstavreten samt torpet Höga Berget 12/11 1907 (mapp 4/6).
Färnebo häradsrätts lagfartsprotokoll rörande denna arvsdelning 25/11 1907 (mapp 4/6).
Lagfartsbevis för änkefru Julia Ekman meddelat av Färnebo häradsrätt 25/11 1907 (mapp 4/6).
Taxeringsbevis för Asphyttan No=1 27/9 1907 (mapp 4/6).
Rådhusrättens i Filipstads lagfartsprotokoll angående arvsdelningen 20/1 1908 (mapp 4/6).
Lagfartsbevis för änkefru Julia Ekman, meddelat av rådhusrätten 20/1 1908 (mapp 4/6).
Gåvobrev, varigenom änkefru Julia Ekman bortgiver till Nyhytte Gruve Aktiebolag dels inom Färnebo socken belägna 60 7/12,/128 efter helt räknat i Nyhyttan No=1, 1/2 skattehytta, med undantag av till järnvägen exproprierad mark och avsöndrade lägenheten Rävbäcken-Nyhyttan No=2 eller Hennickehammar, en såg jämte den från Nyhyttan No=1 avsöndrade lägenheten Hammarrepet om 870 tld, dels följande å Filipstads område belägna fastigheter beskrivna skogslotterna (andelar) No=21,24 och 22 samt lägenheterna Piludden, Ljungåsen, kodalen, Österviksvreten, Bodins övre och nedre, Stensta och Höga Berget, halva skogslotten No=21 med undantag av 108,48 ar samt samt skogslotten No=23 med undantag av Carl Nilssons avsöndring 30/8 1914 (mapp 4/7).
Lagfartsprotokoll rörande fastigheterna inom Färnebo härad och socken 22/12 1914 (mapp 4/7).
Lagfartsprotokoll rörande fastigheterna inom Filipstads område 21/12 1914 (mapp 4/7).
Lagfartsbevis för Nyhytte Gruve Aktiebolag meddelat av Färnebo häradsrätt 22/12 1914 (mapp 4/7).
Lagfartsbevis för samma bolag, meddelat av rådhusrätten i Filipstad 21/12 1914 (mapp 4/7).
2 kvitterade kronodebetsedlar å änkefru Ekman för år 1914 (mapp 4/7).
Bild
 
221653 – 1917Industri, järnbruk och masugnar, Kroppa kronobruk: Köpebrev varigenom drottning Kristina försäljer till handelsmannen i Stockholm Claude Roquette till understöd åt i lägervall varande kronobruket Kroppa under bergsfrälse frihet, kronohemman och torp jämte Matlångs hammare, Ackkärrs kvarn, Svartsångs hammare, Herrhults hammare, Gamla Kroppa hammare, Bosjö hammare och Hällsäters hammare 16/8 1653 (mapp 7/1).
Donationsbrev, varigenom drottning Kristina skänker till förenämnda Claude Roquette under bergsfrälse villkor Kroppa gård, masugnen och hamrar med tillhörigheter, såsom Louis de Geer tillförene bruket desamma, dock med det förbehåll att fastigheterna icke finge säljas till någon av ridderskapet och adeln utan till sådana som ville begagna sig av bergsfrälset 25/2 1654 (mapp 7/1).
Köpebrev varigenom Claude Roquette försäljer till Otto Dress Kroppa järnbruk, som drottning Kristina den 25 febr. 1654 donerat, jämte de hemman och torp, som drottningen den 16 augusti 1653 till honom under bergsfrälse vill ha försålt 28/3 1659 (mapp 7/2).
Konung Carl X I :s förmyndareregerings bifall till livmedikus doktor Gregori Durietz ansökan att han, ehuru han vare adelsman och sålunda icke berättigad att enligt bestämmelsen i drottning Kristinas donationsbrev av den 25 februari 1654, måtte få lösa till sig Kroppa järnbruk, som ägaren Otto Dress pantsatt och icke kunde utlösa 9/10 1666 (mapp 7/3).
Instrument över en på ansökan av d:r Gregori Durietz anbefallde värdering av Kroppa gård och bruk, nämligen Nykroppa förfallna masugn, Hättälvens hammare, Storfors hamrar och Lillfors hammare 14/7 1669 (mapp 7/4).
Konung Carl XI:s stadfästelse så väl av år 1666 lämnade tillstånd som ock av ägande och besittningsrätten för doktor Gregori Dureitz till Kroppa bruk, varj... meddelas säterifrihet för Kroppa och Storfors gårdar 16/10 och 24/12 1676 (mapp 7/3).
Förpantningsbrev varigenom en kommission å Kungl. Maj:ts vägnar förpant till livmedikus Gregori Durietz åtskilliga hemmansräntor för en lämnad penningeförsträckning av 1106 daler 10 öre 15 penningar silvermynt. Skatteäganden sin rätt efter lag härmed alldeles oförkränkt och behållen 5/11 1678 (mapp 7/5).
Reduktionskommissionens utslag i fråga om Kroppa gård, masugnar och hamrar, vilka år 1654 donerades till Claude Roquette Hägerstierna, som år 1659 sålde desamma till Otto Dress. Sedan denne pantsatt egendomen, erhöll livmedikus Gregori Dueritz år 1666 Kungl. Maj:ts tillstånd att lösa till sig bruksegendomen. Denna innehades nu av hans arvingar. Kommissionen beslöt, att undersökning skulle vidtagas för utrönande huruvida Kung. Maj:t och kronan hållits skadeslös för förluster å Kroppa gård, masugn m.m. 18/7 1685 (mapp 7/1).
Kammarkollegii underrättelse till landshövdingen Didrik Wrangel att det till kronan indragna Kroppa bruk med tillhörande inlösta hemman och torp komme att genom bergmästaren Johan Ceder utarrenderas, varan landshövdingen anmodas utfärda kungörelse och föreslå kollegiet en arrendesumma 7/7 1686 (mapp 7/6).
Arrendekontrakt, varigenom Kammarkollegium utarrenderar Kroppa bruk med tillhörigheter på 10 år till rådmannen Jonas Stockhuus mot ett årligt arrende av 3000 daler silvermynt och med bland andra det villkor, att han skulle gälda vad förre bruksägaren d:r Durietz arvingar kunde visa sig hava att fordra i bruket, varemot han erhöll rättighet att efter markegång lösa allt tionde tackjärn i Filipstad bergslag 25/9 1686 (mapp 7/6).
Kammarkollegii skrivelse till landshövdingen Didrik Wrangel i anledning av det arrendekontrakt om Kroppa kronobruk, som blivit utfärdat för rådmannen i Kristinehamn Jonas Stockhuus, vari bland annat föreskrives, att arrendatorn skulle gottgöra d:r Durietz för den fordran, som han kunde äga i bruket, varför landshövdingen anmodar att förordna några opartiska och skickliga personer, vilka borde göra sig noga underrättade om de förbättringar, som Durietz gjort på Kroppa bruk, samt de tillhandlade skatterättigheterna värdera, eftersom sådant skulle honom ersättas, och järmväl undersöka nuvarande tillstånd 25/9 1686 (mapp 7/7).
Ränteberäkning på de hemman och torp, som blivit till rådmannen Jonas Andersson Stockhuus upplåtna på arrende 2/10 1686 (mapp 7/7).
Förteckning vid inventering av Kroppa eller Storfors kronobruk med dens tillhörigheter från hovjunkaren Carl Durietz och hans medarvingar till Kungl. Maj:t och kronan, som transporterade inventeringen på arrendatorn Jonas Stockhuus. Inventariet upptager följande, Kroppa kungsgård, Storfors gård, Storfors kvarn, Storfors hamrar den södra och den norra, Lillfors gård samt Lillfors hammare och såg 10/1 1687 (mapp 7/6).
Bergskollegii resolution rörande huruvida till hammarverkens fortsättande under Kroppa kronobruk den där under lydande skogen måtte till kolningar årligen få användas 24/11 1687 (mapp 7/8).
Konung Carl XI:s brev till Kammarkollegium med tillkännagivande att han beviljat arrendatorn Stockhuus rå och rörs förmåner på Kroppa bruk och Storfors gård med dess underlydande 1 2/3 hemman samt 20 skattlagda och 39 askattlagda torp 16/5 1691 (mapp 7/6).
Protokoll rörande Hammarkommissionens genom sven Flagg gjorda undersökning om bruksarrendatorns Jonas Stockhuus användande av brukshagen 14/9 1694 (mapp 7/8).
Kammarkollegii skrivelse till landshövdingen Fromhald Fägerskiöld med anledning av bruksarrendatorns Jonas Stockhuus begäran att till Kroppa bruks drift få efter markegång lösa tiondetackjärnet i Karlskoga bergslag men då sådant icke inginge i hans arrendekontrakt, ägde han frihet att köpa tiondetackjärn i berörda bergslag efter det pris, som betingades vid auktion å tiondetackjärnet 31/10 1694 (mapp 8/1).
Arrendekontrakt, varigenom Kammarkollegium utrrenderar på 12 års tid till löjnanten Claes Linroth Kroppa kungsgård och bruk för ett årligt arrende av 4000 daler silvermynt samt samt mot villkor bland annat att den nye arrendatorn ikläder sig betalningsskyldigheten förde fodringar, som den avgående arrendatorn Jonas Stockhuus kunde äga hos brukets underhavande, tiondetackjärnet i Filipstads bergslag finge inlösas efter markegångspris 25/9 1696 (mapp 8/2).
Kammar och Bergskollegiernas förordnande för bergmästaren Johan Kiällman att upprätta inventarier över Kroppa bruk 27/10 1696 (mapp 8/2).
Förteckning vid förrättad inventering av Kroppa kungsgård, Storfors gård jämte hamrar och masugn från Jonas Stockhuus änka Magdalena till arrendatorn Claes Linroth enligt beskrivning och värdering av följande, nämligen Kroppa kungsgård, Kroppa eller Nykroppa masugn, Hättälvs hammare med 2 st härdar, Storfors gård, Storfors tvenne hamrar med 4 härdar, Lillfors gård, Lillfors hammare med 2 härdar, Lillfors såg och Storfors 7/1 1697 (mapp 8/2).
Uppgift på de fordringar hos brukets underhavande, som framlidne arrendatorn Jonas Stockhuus lämnat efter sig, och som den efterträdande arrendatorn genom arrendekontrakt den 25 september 1696 åtagit sig att betala 9/1 1697 (mapp 8/3).
Ett mellan löjtnanten Claes Linroth och änkan Magdalena Stockhuus upprättat kontrakt angående betalningen av förenämnda fordringar 13/1 1697 (mapp 8/3).
Bergmästaren Johan Kiällmans besiktning av Kroppa bruks skogstrakter för att inventeras till bruksarrendatorn Claes Linroth. Av beskrivningen framgår att de flesta omnämnda skogstrakterna vara avkolade. Förutom det att hemmanen Hytte och Östra Klenoret ägde god tillgång på skog, hänvisades även till andra trakter, som vara orörda 19/8 1697 (mapp 8/4).
Jordebok över hamrar, hemman, torp och lägenheter, som varo upplåtna till löjtnanten Claes Linroth under Kroppa kronobruks arrende, upprättande i Kammarkollegiet 26/11 1702 (mapp 8/6).
Kammarkollegii missiv till landshövdingen Fägerskiöld med anmodan att låta tillställa löjtnanten Linroth nämnda jordebok nov 1702 (mapp 8/6).
Uträkning av hemmansräntorna efter markegångspris på de av Linroth arrenderade hemmanen av K. B. i Örebro 31/8 1707 (mapp 8/6).
Arrendekontrakt varigenom Kammar och Bergkollegierna fortfarande på 12 års tid utarrenderar till löjtnanten Claes Linroth kungsgården Kroppa Storfors gård och fyra hamrar av, vilka 2 vid Fors, 1 vid Lillfors och 1 vid Hättälven, även som Kroppa eller Nykroppa masugn skogen hemman och torp, mot ett årligt arrende av 3.166 daler 21 1/3 öre silvermynt. Bland andra villkor uppläts åt arrendatorn allt tiondetackjärn i Filipstads bergslag att inlösas efter markegångspris 17/4 1708 (mapp 8/7).
Instrument är över en av bergmästaren Johan Kiällman och bergsfogden Norijn hållen syn och besiktining å de till kronobruket härande verk, nämligen Hättälvs hammare, Kroppa masugn, Storfors södra och norra hammare samt Lillfors hammare och såg, varjämte skogen undergick besiktning 19/6 och 27/7 1709 (mapp 8/7).
Instrument över en av häradshövdingen Erik Gyllenflyckt med biträde av två nämndemän förrättad laga och syn å de till kronoarrendet hörande gårdar, nämligen Kroppa kungsgård, Lillfors gård och Storfors gård 19/6, 21/6, 1709 (mapp 8/7).
Claes Linroths köp av Kroppa kronobruk och därtill hörande egendomar: Kammarkolegii skrivelse till landshövdingen Sal. Cronhielm med en avskrift av löjnanten Claes Linroths ansökan att få skatteköpa det av honom arrenderade Kroppa kronobruk med anmodan till landshövdingen att däröver avgiva sitt betänkande 29/1 1712 (mapp 8/8).
Instrument över en av dommare och nämnd samt flera biträdande förrättad laga värdering och skattläggning av de till kroppa kronobruk hörande hemman och torp 5/1 1713 (mapp 8/8).
Instrument över över en av bergmästaren Johan Kiällman med biträde av fyra sakkunniga män verkställd skattevärdering och beskrivning av Kroppa bruk, bestående av Kroppa eller Nykroppa masugn, Hättälvs hammare med 2 härdar, södra och norra Storfors hammare med vardera 2 härdar och Lillfors hammare med 2 härdar samt en därstädes befintlig såg 7/9 1713 (mapp 8/8).
Protokoll vid i Kristinehamn förättad auktion dels av bergmästaren Johan Kiällman å själva Kroppa bruk och dels av häradshövdingen Johan Ekstedt å hemman och torp, av vilka de rena kronohemmanen fått sin särskilda värderingssumma, och Storfors gård med tillhörande hemman, som åsätts särskilt värde för sig. Vid utropen bjöd arrendatorn majoren Claes Linroth värderingssummorna, och då en ansenlig höjning i buden skedde, förbehöll han sig att giva samma betalning 26/2 1714 (mapp 8/9).
Landshövding Cronhielms berättelse till Kammarkollegium om de åtgärder som vidtagits för skatteförsäljning av Kroppa kronobruk, ärvid han förordar majoren Claes Linroth såsom närmast att erhålla skatteköp å det samma 5/5 1714 (mapp 8/9).
Lillfors Bruk: Arrendekontrakt, varigenom Kammarkollegium utarrenderar på 10 år tili Jonas Stockhuus genom reduktionen till Kronan indragna bland annat Lillfors hammare 25/9 1686 (mapp 1/1) se även Kroppa kronobruk 7/1.
Skattköpebrev för majoren Claes Linroth å bland annat Lillfors hammare 1/10 1714 (mapp 1/2) se även Kroppa kronobruk 23 1/1.
Inventarieförteckning över smidesredskapen vid Lillfors bruk 22/11 1754 (mapp 1/6).
Köpebrev av hovrättsrådet Gustaf Cornér och hans fru till assessorn Joh. Gust. Linroth på Bjurbäcken på bl. a. 50 skeppd. 19 lispd. 2 1/10 marker smide i södra och norra Storfors, samt Llillfors och Hättälvs hamrar 1/10 1762 (mapp 1/3). se även Storfors Bruk äganderätter 25 2/5.
Köpebrev av majoren Johan de Frietzcky till assessorn Joh. Gust. Linroth på bl. a. 84 skeppd. 18 lispd. 2 mark stångjärnssmide i Storfors samt Lillfors och Hättälvs hammarverk 1/10 1766 (mapp 1/4) se även Storfors Bruk äganderätter 25 2/6.
Inventarieförteckning över hammarsmedsredskapen vid de båda härdarna även som uppgift å övriga inventarier i smedjan 14/10 1767 och inv. smidesredskap 22/11 1754 (mapp 1/6).
Bytesbrev, varigenom kaptenen Carl axel Linroth tillbyter sig av kaptenen Thure Gyllenspetz 184 skeppd. 4 marker stångjärnssmide i Storfors, Lillfors och Hättälvs hamrar 30/9 1773 (mapp 1/5) se Storfors Bruk äganderätter 25 2/7.
Bouppteckning samt protokoll vid auktionen efter smidesmästaren Jan Jansson 16 och 28/5 1804 (mapp 1/8).
Kontrakt med hammarsmedsmästaren Lars Ståhl 171 1816 (mapp 1/7).
Fyra st. bouppteckningar, nämligen efter smeden Petter Petterssons hustru, eldvaktaren Erik Ersson, mästaren Erik Broqvist och smältardrängen Erik Werme 1814, 1829, 1844, 1850 (mapp 1/8).
Domboksprotokoll i ett av Petter Olofsson i Lungsundet instämt skuldfordringsmål mot hammarsmeden Erik Broqvist vid Lillfors bruk 28/2 1844 (mapp 1/9).
Bouppteckning efter hammarsmeden Erik Boqvist 22/4 1844 (mapp 1/9).
En uppgift om priset på de kol, som brukspatronen Magnus Berggren och änkefru Juhlin komme att under vintern leverera till Lillfors och Acktjärns bruk 4/1 1864 (mapp 1/10).
Industri, järnbruk och masugnar, Storfors bruk, Ägare av samt delägare och deras andelar i Storfors bruk med tillhörigheter från år 1588: År 1588 då hertig Carl anlade Storfors bruk, införlivades detta med Kroppa kronobruk.
Köpebrev, varigenom drottning Kristina försäljer till handelsmannen i Stockholm Claude Roquette i lägervall varande Kroppa kronobruk med tillhörande masugnar, hamrar, kronohemman och torp 1653 (mapp 7/1) se även Kroppa Kronobruk.
Donationsbrev, varigenom drottning Kristina donerar till samme Claude Roquette- Hägerstierna förenämnda bruk med tillhörigheter 25/2 1654 (mapp 7/1) se även Kroppa Kronobruk.
Köpebrev, varigenom Claude Rouqette Hägerstierna försäljer till Otto Dress Kroppa järnbruk, som drottning Kristina den 25 febr. 1654 till honom donerat 28/3 1659 (mapp 7/2).
Doktor Gregori Durietz ansökan att han ehuru kan vare adelsman och sålunda inte berättigad enligt bestämmelsen i drottning Kristinas donationsbrev av den 25 febr. 1654, måtte få lösa till sig Kroppa järnbruk som ägaren Otto Dress pantsatt men inte kunde utlösa 9/10 1666 (mapp 7/3) se även Kroppa Kronobruk.
Konung Carl XI:s lämnade tillstånd härtill den 9/10 1666 samt meddelade säterifrihet för Kroppa och Storforsgården 24/12 1676 (mapp 7/3) se även Kroppa Kronobruk.
Åminnefors bruk: Bergskollegii resolution med tillstånd för fru Juliana Linroth att överflytta Östra hammaren med en härd vid Bjurbäcken till Åminnefors bruk under samma tak, som den dävarande härden befunnes. Östra hammaren vid Bjurbäcken vare så bristfällig, att den behövde nedrivas, och smedjan vid Åminnefors tarvade ombyggnad 9/12 1729 (mapp 3/1).
Bergskollegii utslag med bifall till disponenten och överstelöjtnanten H. von Gerdtens ansökan att vid Åminnefors bruk få inrätta en ny stångjärnshammare 3/2 1840 (mapp 3/2).
Industri, järnbruk och masugnar, Herrhults masugn och hammare: Köpebrev varigenom drottning Kristina försäljer till Claude Roquette Bland annat inkomster av tiondejärnet från Gammelkroppa hammare till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 5/1) se även Kroppa bruk 22 7/1.
Bergskollegii resolution angående Herrhultshyttans och Nyhyttans ödeläggande samt på vad rätt inbrukarna komme att antagas i andra därintill belägna hyttan. Inbrukarna i Herrhults hytta, 3 till antalet, övergingo en till Åshags och två till Gammelkroppa hytta, och inbrukarna i Nyhyttan till Storbrohyttan 16/6 1738 (mapp 5/2).
Ett intyg av bergmästare C. A. Arfvidsson att Gammelkroppa och Herrhults hyttor vara självständiga, så att något visst brukssmide icke vore grundat på dessa hyttors tillverkning, och att de icke varo beroende av något annat verk. Beträffande blåsningen vid Herrhults hytta upplyses, att densamma sedan år 1738 varit med Åskogen och Gammelkroppa införlivad och till dessa bruk ditflyttad 4/3 1818 (mapp 5/3) se även Gammelkroppa Bruk 22 5/3.
Skarphytte och Bosjö bruk: Köpebrev, varigenom drottning Kristina försäljer till Claude Roquette bl.a. Bosjö hammare till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 4/1) se även Kroppa kronobruk 22 7/1.
Matlångs bruk (Lundsbergs bruk): Köpebrev varigenom drottning Kristina försäljer till handelsmannen och hovskräddaren Claude Roquette bland annat Matlångs hammare såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 2/1) se även Kroppa bruk 7/1.
Förteckning å handlingar rörande laga fång och åtkomster till Matlångs gård och hammare, privilegier, rågångar och ägor m.m. 1624-1769 (mapp 2/2).
Lantmäterihandlingar och reglering av rågångarna omkring alla till Lundsbergs (Matlångs) bruk lydande hemmansägare av C. Sjöholm 11/9 1844 (mapp 2/3).
Köpebrev av Lundbergs Aktiebolag till Lundsbergs eller Matlångs bruk 25/2 1911 (mapp 2/4) se även Ackkärr nr. 1. 32 3/3.
Lagfartsbevis för skogsaktiebolaget på detta köp 4/6 1912 (mapp 2/4) se även Ackkärr nr. 1. 32 3/3.
Storfors Bruks Aktiebolags förvärv av Matlångs bruk genom dess köp av Lundsbergs Skogsaktiebolag 10/1 1917 (mapp 2/5) se även Lundsbergs Skogsaktiebolag 92 2/10.
Fyndigheter Gruvor och gruvandelar. Hornkulls silvergruva: Instrument över förrättad värdering av husen jämte instrument över en i sammanhang med nämnda värdering företagen husesyn å Hornkullstorpet vid gruvan 13/5 1748 (mapp 6/1).
Auktionsprotokoll vid försäljning av de vid gruvan befintliga husen samt hus vid Herrhult 11/3 1752 (mapp 6/2).
Storfors Bolags innehav av 12 st. aktiebrev motsvarande detta köp (Tönnes F. Wrangel försäljer till Storfors Bolag 12/100 i Hornkulls Silverbolag för 4800 riksdaler riksgälds 20/2 1845) 20/2 1845 (mapp 6/3).
Bild
 
23Industri, järnbruk och masugnar, Kroppa kronobruk: Reduktionskollegii resolution och utslag i fråga om Kroppa gård, masugnen och hamrar, som genom donationsbrev den 25 februari 1654 blivit av drottning Kristina skänkta till Claude Roquette Hägerstierna, huruvida Hägerstiernska arvingarna och även så doktor Gregori Durietz arvingar, vilka sistnämnda nu innehade Kroppa bruk och begärt skadestånd för dess indragning, fullgjort sina skyldigheter till Kungl. Maj:t och kronan 8/7 1685 (mapp 1/5).
Reduktionskommissionens resolution angående Hägerstiernas arvingar, d:r Durietz arvingars och Otto Dress arvingars skyldigheter till varandra i avseende på inlösen av drottning Kristinas donation efter avdrag av den köpta egendomen 16/4 1686 (mapp 1/5).
Kammarkollegii skrivelse den 27 april 1687 och konung Carl XI:s brev till reduktionskommissionen angående revision i saken mot Hägerstiernas och G. Durietz arvingar 23/1 1691 (mapp 1/5).
Kungl. Maj:ts resolution, varigenom d:r Dureitz arvingar av gunst och nåd efterskänkas sin skuld å tiondejärn och hammarskatt, mot det att de avstode från sina fordringar hos kronan samt sina pakte och köpegods 2/5 1691 (mapp 1/6).
Reduktionskommissionens utslag , varigenom, på grund av 1649 års resolution och 1655 års riksdags förklaring att Kroppa bruk, hamrar och masugnar i Kroppa socken vare en förbjuden bergslagsort, beslutas att Kroppa gård, hamrar och masugnar skulle till kronan indragas med 1655 års räntor o.s.v. så att Claude Raquette- Hägerstiernas arvingar, brukpatronen Otto Dress arvingar och doktor Gregori Durietz arvingar finge ansvar för räntorna för den tid som deras respektive fäder eller dom själva innehaft bruksegendomen 27/5 1691 (mapp 1/7).
Tvenne vidlyftiga inlagan av Durietz arvingar till Reduktionskommissionen rörande huvudsakligen deras begäran om återbekommande av resterande köpeskillning 3000 Rdr. specie för de sedan år 1686 till kronan indragna donerade Kroppa bruk och köpegods även som angående ersättning för gjorda förbättringar å bruket 1698 (mapp 1/8).
Kammar och Bergskollegiernas skrivelse till landshövdingen Fägerskiöld angående löjtnanten Claes Linroths beklagande att det vore omöjligt för honom att kontrakt enligt köpa tiondetackjärn i Filipstads bergslag för markegångspris, enär auktioner hålles därå, då hammarpatronerna uppdrev priset, varför landshövdingen anmodades att vidtaga åtgärder för att arrendatorn måste måtte få lösa tackjärnet efter markegång även i Karlskoga bergslag 15/11 1699 (mapp 8/5).
Landshövding Fägerskiöld resolution i anledning av arrendatorn Linroths avgivna memorial angående 1) tiondejärnets erhållande efter markegångspris 2) ersättning för hammarskatten av de utdömda hamrarna 3) angående kontributioner och extra pålagar 4) änkan Stockhuus underlåtenhet att fullgöra ådämda reparationer och 5) åtgärder för hindrande att privata personer toge inteckningar i de till bruket hörande egendomarna 31/6 1700 (mapp 8/5).
Claes Linroths köp av Kroppa kronobruk och därtill hörande egendomar: skatteköpebrev, varigenom Kammarkollegium, efter den 26 februari 1714 hållen auktion, försäljer till majoren och brukspatronen Claes linroth under skattemannabörd och rättighet Kroppa kronobruk eller Nykroppa masugn, Hättälvs hammare, södra Storfors hammare, norra Storfors hammare, Lillfors hammare 1/4 hemman Kroppa gård, 1 hemman Storfors säteri med en kvarnjämte uppräknandeunderlydande hemman och torp. Hornkullshagen ingick jämväl i köpet utan den delen som låge nedanför kullen närmast Persbergs gruvor. Köpeskillingen utgjorde 28.138 daler 10 öre 16 penningar silvermynt 1/10 1714. Handl. rör immittering Linroth i skatterätt h 1715. (mapp 1/1).
Kammarkollegii skrivelse till landshövdingen med anhållan att låta immittera majoren Linroth i bruksegendomen 1710 1714 (mapp 1/1).
Landshövdingens order till kronobefallningsmannen och bergsfogden angående förenämnda immission 8/11 1714 (mapp 1/1).
Jordebok och skattläggning av alla de lägenheter, som majoren Claes linroth genom köpebrev den 1 oktober 1714 skatteköpt av Kungl. Maj:ts och Kronan. 3/1 1715 (mapp 1/2).
Uträkning på åtskilliga hemman, torp och lägenheter i Kroppa socken, vilka vare i underkant för ett lån till beklädnad 1715, 1716, 1719 (mapp 1/3).
Köpeberv, varigenom Johan von Savelands arvingar försälja till majoren Claes linroth skatterättigheter av storfors gård, som var förpantad 20/1 1716 (mapp 1/3).
Trenne tingsprotokoll rörande lagfart för majoren Claes Linroth å förutbenämnda köp 1717 (mapp 1/3).
Majoren Claes Linroths specifikation för kostnaderna för de förbättringar, som han sedan sitt tillträde till Kroppa bruk gjort så väl på gårdar och hus som på själva verken intill dess han den 1 oktober 1714 erhöll skatteköp 1/10 1717 (mapp 1/4).
Filipstads bergslags häradsrätts protokoll angående majoren Claes Linroths ansökan om behörig inprotokollering av dels framlidne bergmästaren Johan Kiällman på Bergskollegiums befallning den 1 och 2 maj 1713 gjorda värdering av kostnaderna för reparation och uppbyggande av Hättälvs och Storfors hamrar, och dels § 6 i det av kollegierna med honom den 25 sepetember 1696 ingångna arrendekontrakt om Kroppa kronobruk angående gottgörelse till arrendatorn för under arrendetiden gjorda förbättringar å bruksegendomen 23/10 1717 (mapp 1/4).
En i Kammarkollegium uppprättad jordebok och ränta på de bruk, hemman och lägenheter, som majoren Claes Linroth enligt köpebrev den 1/10 1714 köpt till skatte 6712 1717 (mapp 1/2).
Två stycken kartskisser, utvisande avståndet mellan eldverkstäderna och kolhusen vid Nykroppa för brandförsäkring (mapp 2/1). se Nykroppa jernverk.
Nykroppa järnverk: Kostnadsförslag för anläggning av ett bessemerverk vid Nykroppa samt tvenne brev från notarien Edv. Grönvall härom 1871-1872 (mapp 2/2).
Direktören Ernst Westmans utlåtande angående ensådan anläggning 6/9 1872 (mapp 2/2).
Kalkyler uppgjorda a anledning av direktören E. Westmans utlåtande 1872 (mapp 2/2).
Tvenne kontrakt med Gevle Mek. Verkstad å leverans av maskinerna till bessemerverket 1873 (mapp 2/2).
Ingeniören G. Ståhls yttrande om blåsmaskinerna och turbinerna till bessemerverket jämte 5 st ritningar 1872? 29/11 1873 (mapp 2/2).
Diverse korrespondens om det ifrågasatta verket 1872-1873 (mapp 2/2).
Diverse kalkyler och uppgifter om material til bessemerverket från Kristinehamns verkstad, Brefvens bruk och Arboga mekaniska verkstad 1872-1875 (mapp 2/2).
Kommerskollegii resolution, varigenom i anledning av ingiven anmälan att Storfors Bruks Aktiebolag å dess egendom Nykroppa i stället för den därstädes av ålder befintliga masugnen hade under uppförande tvenne masugnar med gasrostugnar och malmtuggare ävensom bessemerverk med tvenne konvertrar utan att någon uppgift lämnats, huru det vore avsett stämpling av tillverkningarna- kollegiet förordar, att den gamla masugnsstämpeln +N K A skulle användas vid stämplingen av tillverkningarna i de anmälda verkstäderna, som komme att benämnas Nykroppa Jernverk 14/3 1876 (mapp 2/3).
Material ock kostnadsförslag till götvalsverk vid Nykroppa av ing. C.J Nilsson maj 1880 (mapp 2/4).
En skrivelse från direktören C.J. Böös angående den planerade anläggningen 26/5 1880 (mapp 2/4).
Ingeniör C.J. Nilssons på brukspatronen J. Herlenius begäran, gjorda nedsättning på kostnadsberäkningen för götvalsverket samt förteckning å räkningar å detta sept. 1881 (mapp 2/4).
Ingeniören G. Ståhls förklarade motiv för tillstyrkande av anläggning av en ånghammare vid Nykroppa 31/1 1883 (mapp 2/5).
Förslag till anläggning av en ånghammare därstädes av ing. G.Ståhl 21/2 och 27/2 1883 (mapp 2/5).
beskrivning av ånghammarinrättningen vid Nykroppa 1853 (mapp 2/5).
Uppgift å arbetspersonalen vid ånghammaren och kostnaden därför 1883 (mapp 2/5).
Kommerskollegii meddelade patent under 8 år för ingeniören C.A. Caspersson å framställt sätt att tappa smält stål eller järn i kokill eller annan gjutform 5/4 1884 (mapp 2/6).
Tvenne patentansökningar av ingeniören Carl Wittenström med beskrivningar av den ena över uppfunna förbättringar i sättet att framställa gjutgods av järn, stål och andra metaller den andra över uppfunna förbättrade apparater att användas vid framställandet av gjutgods 28/8 1884 (mapp 2/6).
Färnebo häradsrätts tvenne uppskovsprotokoll i ett av ingeniören J.L. Sebenius vid Nykroppa instämt mål mot verkstadsarbetaren Carl Olsson därstädes med påstående om ansvar å denne, för det han inte på tillsägelse avlägsnat sig ur verkstäderna vid Nykroppa 1892 (mapp 3/2).
Månadsförslag vid Nykroppa järnverk för november och december 1893 samt året 1894 (mapp 3/3).
Veckorapporter över blåsningen i södra masugnen för december 1893 samt året 1894 (mapp 3/4).
Veckorapporter över bessemertillverkningen vid Nykroppa järnverk 1894 (mapp 3/5).
Uppgifter om tillverkningarna, försäljningsvärdena, löner till arbetare och andra omkostnader vid Nykroppa 1887-1896 (mapp 2/7).
Femton stycken ansökningar till den efter avlidne ingeniören Wedberg lediga ingeniörsbefattningar vid Nykroppa 1904 (mapp 2/8).
Fullmäktiges i Jernkontoret protokoll med bifall till Storfors Bruks Aktiebolags anhållan att den delaktighet i Jernkontoret för 1288 centner introducerande smide, som tillkomme Ackkärrs bruk, måtte överflyttas på Nykroppa järnverk, vilket förut vare delaktigt för 6000 centner smide 16/3 1917 (mapp 3/1).
2 st kartskisser utvisande avstånden mellan eldverkstäderna och kolhusen vid Nykroppa för brandförsäkring år 1849 (mapp 2/1).		 
24Industri, järnbruk och masugnar, Kroppa kronobruk: Anteckningar ur jordeboken över Värmland rörande, Gammelkroppa och Nykroppa hyttor år 1540, Asphytte verk Gammelkroppa och Nya Kroppan år 1570, Nykroppa bruk år 1584 se not. i volym. Anteckningarna gäller i övrigt åren 1588 saknas, 1640 och 1654 se Nykroppa masugn (mapp 2/10).
Privilegium för arrendatorn av Kroppa kronobruk Jonas Stockhuus på en ny masugn vid Nykvarn, som han år 1687 uppbyggt på samma ställe, där den gamla ödelagda masugnen stått. Han erhöll 10 frihetsår, men efter deras förlopp finge han vara betänkt på att betala arrende 23/11 1689 (mapp 2/11).
Bergskollegii anmodan till bergmästare Johan Ceder att förskaffa Jonas Stockhuus malm till den av honom uppbyggda masugnen, antingen att inrymma honom i Persberget, som låg närmast, eller skaffa honom malm till köp därstädes, eller ock skaffa honom malm från Nordmarksgruvan, för så vitt han kunde använda denna malmsort 23/11 1689 (mapp 2/11).
Claes Linroths köp av Kroppa kronobruk och därtill hörande egendomar: Avskrift av de i Bergskollegium akter och handlingar befintliga privilegier, resolution , reskripter och författningar angående Kroppa masugn Storfors bruk 1746 (mapp 2/12) se även Storfors bruk, historiskt 27 2/1.
Byteskontrakt varigenom Axel Linroth och Johan Gustaf Linroth tillbyta sig, till hälften vardera, av svågern Claes Hinrik Stedt dennes efter morfadern Claes Linroth ärvda 203 skeppund 16 lispund smide i Storfors bruk med proportionerlig andel i Nykroppa hytta 21/5 1750 (mapp 2/3). Se även Storfors bruk äganderätter 25 2/2.
Inventarieförteckning över redskapen i Nykroppa hytta 4/10 1755 (mapp 2/14).
Anteckningar om tackjärnsblåsningarna vid Nykroppa under tiden 1755-1790 (mapp 2/13).
Köpebrev av hovrättsrådet Gustaf Corneér och hans hustru till assessorn Johan Gustaf Linroth å bl. a. 50 skeppund 19 lispund i Storfors bruk med proportionerlig andel i Nykroppa hytta 1/10 1762 (mapp 2/4).
Köpebrev av majoren Johan de Frietzcky till assessorn Johan Gustaf Linroth å bl. a. 84 skeppund 18 lispund smide i Storfors hammarverk med proportionerlig andel i Nykroppa hytta 1/10 1766 (mapp 2/5). se även Storfors bruk äganderätter 25 2/6.
Bytesbrev, varigenom kaptenen Carl Axel Linroth tillbyter sig av kaptenen Thure Gyllenspets bl. a. 184 skeppund 4 lispund smide i Storfors hammarverk och proportionerlig andel i Nykroppa masugn 30/9 1773 (mapp 2/6).
Förteckning å inventarier i Nykroppa hytta, som avträdande faktorn Magnus Friberg avlämnat till efterträdaren Anders Lindqvist 22/10 1795 (mapp 2/14).
Köpebrev av kaptenen Claes Samuel Löwenhielm på bl.a 61 skeppund smide i Storfors bruk med proportionerlig andel i brukets hytta (mapp 2/7). se även Storfors äganderätter 25 3/1.
Fastebrev för grevinnan Löwenhielm på detta köp 2/3 1802 (mapp 2/7). se även Storfors äganderätter 25 3/1.
Köpebrev av direktören A.M. Lind i Örebro till grve C.G. Löwenhielm på bland annat 612 skeppund smide i Storfors med belöpande andel i brukets hytta 21/3 1829 (mapp 2/8). se även Storfors 25 4/4.
Utdrag av kammarrättens anmärkning av för år 1855 beträffande tiondetackjärnsskatten, som ständigt debiterats efter bruksår med början 15 okt ena året t. o. m. 14 oktober påföljande år. Genom Kungl. kungörelse de 14 november 1854 förklarades, att tiondetackjärnsskatten från och med 1855 nedsättes med en tredjedel. Uppbördsmännen i Värmland räknade efter gammal hävd tiden för skattesänkningen från 15 oktober 1854, medan kammarrätten förmenade att nedsättningen skulle räknas efter kalenderår, sålunda från 1855 års början. Därigenom uppstod vid Nykroppa hytta under 46 dygn 8 timmars blåsning år 1854 en skillnad av 7 skeppund 15 lispund 7 skålpund tiondejärn som, som borde ersättas efter ett pris av 9 Rdr. 16 skill. per skeppund. Genom utslag den 8 december 1858 förklarade Kammarrätten ägarna av Nykroppa, Bosjö, Kungsskogen, Långbans, Saxå och Storbrohyttans masugnar skyldiga att ersätta för lågt debiterande tiondetackjärnsskatt med tillhopa 231 Rdr. 22 skill. 11 rst. banco 8/12 1858 (mapp 2/15).
Disponenten kammarherre C. af Geijerstams inlaga till kammarrätten såsom förklaring över de gjorda revisionsanmärkningarna 23/3 1858 (mapp 2/15).
Ägarnas av förut omnämnda masugnar genom disponenten Claes af Geijerstam hos Kungl. maj:t anförda besvär över kammarrättens förenämnda utslag 11/8 1859 (mapp 1/15).
Kungl. Maj:ts resolution, varigenom kammarrättens utslag upphäves. 1/12 1859 (mapp 1/15).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruksintressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl. a. Nykroppa masugn 1/11 1866 (mapp 2/9). se även Storfors bruks äganderätter 26 7/2.
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag därå 30/6 1868 (mapp 2/9). se även Storfors bruks äganderätter 26 7/2.
Uppgift öven malmrostningen i den så kallade Jacobsanska rostugnen 1870-1871 (mapp 2/16).
Malmräkning med fler uppgifter 1870-1871 (mapp 2/16).
Uppgift om sinnertegels utlämning m.m. vid Nykroppa 1870-1871 (mapp 2/16).
Storfors bruk, Storfors stångjärnsverk: Promemorians koncept till inlagor, korrespondens m.fl. handlingar angående Storfors bruks intressenters genom disponenten Carl Axel Linroth hos Bergskollegium och sedermera hos Kungl. Maj:s gjorda ansökan att å smidet vid Storfors få beräkna frälseprocenten, =15 på 100, vilken ansökan avslogs av Bergskollegiet den 27/12 1787 och av Kungl. Maj:t den 14/7 1788 (mapp 3/1).
Storfors bruksägares genom disponenten Claes Samuel Linroth hos Kungl. Maj:t gjord ansökan om tillstånd att vid Storfors bruk och där förut privilegierade 4 hamrar och 8 härdar få annat rekognitions avgift utsmida vad som med egna kol och eget tackjärn kunde medhinnas utöver den förut stadgade hammarskatten av 29 skeppund 6 lispund med åtföljande 2930 skeppunds stångjärnstillverkning 13/10 1803 (mapp 3/2).
Bergmästaren Abr. Robsahms protokoll vid hållen undersökning i anledning av förestående ansökan 11/1 1804 (mapp 3/2).
Kungl. Maj:ts brev till Bergskollegium med tillkännagivande, att kaptenen Linroths förenämnda ansökan blivit avslagen 18/6 1805 (mapp 3/2).
Privilegium för Storfors bruk att från och med år 1841 med 1/3 öka dess förutvarande stångjärnstillverkning av 2905 skeppund med 29 skeppund 6 lisp. hammarskatt, så att hela stångjärnstillverkningen i därvarande 8 härdar bleve 3875 skeppund mot 43 skepp. 17 lisp. hammarskatt enligt Bergskollegii utslag 25/11 1839 (mapp 3/3).
Privilegium för Storfors Bolag att förändra brukets 4 tysksmideshärdar vid Storfors till lancashire-smideshärdar är ensam att öka hamrarnas antal med en mumblingshammare enligt Bergskollegii utslag 3/3 1845 (mapp 3/4).
Bergskollegii utslag, varigenom Storfors Bolag beviljas rättighet att från Molkoms bruk till Storfors överflytta 400 skeppund smide, som de den 31 mars 1830 inköpt av Ulla och Carl Daniel Löthner, mot det att Storfors nedlade lika mycket av dess smidesrättighet 3/11 1845 (mapp 3/5).
Bergmästareämbetets trenne bevis att Storfors Bolag genom dess disponent kammarherre Claes af Geijerstam, med stöd av Kungl. smidesförordningen den 27 april 1846, anmält sig till åtnjutande av oinskränkt smidesrätt dels för 4 härdar vid Storfors, dels för 2 härdar vid Lillfors och dels för 2 härdar Hättälvs bruk under det smidesår, som börjat den 1 november 1847 15/11 1847 (mapp 3/6).
Kungl. Maj:ts brev till Bergskollegiet angående oinskränkt vågförings och smidesrätt för bland andra Storforsverken och Ackkärrs bruk 6/10 1848 (mapp 3/6).
Storfors manufakturverk: Bergmästare Nath. Ekmans efter hållen undersökning till Bergskollegiet avgivna utlåtande i anledning av löjnanten Carl Linroths, å egna och Storfors övriga intressenters vägnar, hos kollegiet gjorda ansökan att vid Storfors bruk få inrätta ett nytt knipphammaverk 10/10 1940 (mapp 4/2).
Privilegium på en ny knipphammare vid Storfors bruk, utfärdat av Bergkollegium med villkor att stångjärnssmidet vid Storfors icke finge ökas över dess taxerade kvantum 16/12 1741 (mapp 4/2).
Ett av disponenten Carl Arendt Jerelström utfärdat påbud, varigenom i anledning där av att vid Storfors till allehanda manufaktursmidens förfärdigande en knipphammare blivit anlagd, där var och en mot billig betalning kunde få allt vad som till husbehov erfordrades de under bruket lydande torpare samt och synnerligen anbefalles att inom en månad efter påbudets publicering nedtaga och ödelägga sina ägande handsmedjor 18/4 1742 (mapp 4/3).
Bergtingsrättens resolution i anledning av bergsfiskalen stämningspåstående mot majoren Carl Linroth såsom delägare i och disponent för Storfors bruk, att han för år 1753 med flera år vederbörlig metallvåg icke redovisat vad som åtgått till den år 1741 privilegierade knipphammaren av det vid Storfors tillverkade stångjärnet. Rätten förklarade sig icke kunna taga vidare befattning med detta mål. som hörde under Bergskollegii direkta domvärjo 4/4 1754 (mapp 4/4).
Taxa på knippsmidet vid Storfors manufakturverk 1782 (mapp 4/5).
Konungens Befallningshavandes resolutioner med flera handlingar i tvistemål mellan kaptenen Claes Sal. Linroth på Storfors på Storfors och knippsmeden Johan Ekman därstädes angående kaptenens bestraffning av Ekman och dennes återlämnande av städjan genom hustrun, skuld till bruket och kaptenens beslag på hans gröda, kreatur och övriga lösören, Ekmans skiljande från tjänsten och klander av räkningen vid bruket 1801-1803 (mapp 4/7).
Privilegium för Storfors bruksägare att i redan befintlig dammbyggnad vid Storfors inrätta ett manufakturverk, bestående av 3 hjulstockar med med 2 eller 3 spikhamrar för den ena med ässja samt 2 manufakturhamrar för den andre med ässja jämte skärverk med därtill hörande flamugn med rättighet att under brukets vanliga stämpel årligen förädla 175 skeppund, emot det att 25 skeppund av Storfors bruks stångjärnssmide inställdes, för vilka dock hammarskatt och övriga utskylder skulle erläggas utfärdat Bergskollegium 20/5 1806 (mapp 4/6).
Bruksägaren och disponenten Claes Sam. Linroths anmälan hos Bergskollegium att förenämnda privilegierade manufakturverk icke kunde bliva färdigbyggt under smidesåret 1806, varför han anhåller att få utsmida de i annat fall inställda 25 skeppund stångjärn 3/11 1806 (mapp 4/6).
Bergskollegii resolution med bifall till ansökningarna 10/11 1806 (mapp 4/6).
Diverse 9 kontrakt med knippsmeden och spiksmeder, alla med namnet Ekman utom en som hette Matts Dybeck 1740-1825 (mapp 4/1).
Nykroppa järnverk: Rapporter från martinverket 1894 (mapp 1/1).
Rapporter över kolankomsten till verket under år 1894 (mapp 1/2).
Aktiebolaget Träkols kontokurant med Nykroppa Järnverk 1916 (mapp 1/3).
Beräkning av träkolsbehovet vid Nykroppa järnverk för 1920 16/10 1919 (mapp 1/5).
Kalkyler och träkolspriset 1919-1920 (mapp 1/4).
Skogsförvaltningen skrivelse angående träkolsbehovet vid Nykroppa för år 1920 7/1 1920 (mapp 1/5).
Skogskontorets i Uddeholm meddelande till Storfors angående den blivande koltillförseln till Nykroppa järnverk 1920 (mapp 1/5).
Disponenten skrivelse till Storforsverken angående sättet för ordnande av koltillförseln till Nykroppa 28/1 1920 (mapp 1/5).		 
25Industri, järnbruk och masugnar, Storfors bruk, Storfors stålugn: Protokoll vid en av bergmästaren hållen undersökning i anledning av disponentens för Storfors Bolag Claes af Geijerstam hos Bergskollegium gjorda ansökan om rättighet att vid Storfors anlägga en stålugn med eldstod samt en räckhammare för stålets uträkning 16/11 1841 (mapp 1/1).
Bergskollegii utslag med bifall till ansökningen med föreskrift att den för brukets manufaktur fastställda stämpeln skulle användas 23/12 1841 (mapp 1/1).
Industri, järnbruk och masugnar, Storfors bruk, Ägare av samt delägare och deras andelar i Storfors bruk med tillhörigheter från år 1588: Genom reduktionen år 1685 återgick Kroppa bruk med tillhörigheter till Kronan. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å Storfors bruk, bestående av norra och södra Storfors hammare, Lillfors och Hättälvs hamrar samt Nykroppa masugn jämte tillydande hemman och torp 1/10 1714 (mapp 2/1) se även Kroppa Kronobruk 23 1/1.
Byteskontrakt, varigenom kammarherren Axel Linroth och hans fru Sara Maria Stedt samt assessorn Johan Gustaf Linroth och hans fru Brita Catharina Stedt tillbyta sig, till hälften vardera av svågern och brodern kammarherren Claes Henrick Stedt dennes efter morföräldrarna majoren Claes Linroth och hans fru Sara Ehionpreus ärvda andel i Storfors bruk, nämligen 203 skeppund 16 lisp. 8 skp. smide med proportionerlig andel i Nykroppa masugn, 2/35 i Storfors manufakturhammare, 1/30 i Storfors gård med tillhöriga hemman, torp och kvarnar 2/5 av 1/7 i halva frälsehemmanet Sjöändan m.m. mot det att de till kammarherren Stedt och hans fru avstode sina efter lagmannen Nils Stedt ärvda andelar i egendomar i Östergötland och Småland 21/5 1750 (mapp 2/2).
Fastebrev för assessorn John Pike på 67 skepp. 19 lisp. 8 skp. årligt smide i Storfors järnbruk jämte knipphammarverk med flera därtill hörande fastigheten samt så stor del i Storfors gård därunder lydande hemman och lägenheter, som vid arvsdelningen 1746 tillfallit löjtnanten Claes von Törne efter modern Maria Linroth, vilken egendom assessor Pike den 28 sept. 1757 tillhandlat sig av bemälda löjtnant von Törne, meddelat av Fernebo häradsrätt 3/11 1759 (mapp 2/3).
Köpebrev, varigenom ryttmästaren Carl Hindr. Wachschlager och hans fru Sofia Charlotta Klinckowström försälja till assessorn Joh. Gustaf Linroth 1/36 i Storfors gård och 49 skepp. 15 lisp. 8 skp. i stångjärnssmide i Storfors bruk samt 1/84 i knipphammarverket med belöpande andel i underlydande hemman, torp och lägenheter 7/2 1762 (mapp 2/4).
Köpebrev, varigenom hovrättsrådet Gustaf Corneér och hans fru Anna Sara Ehrenpreus försälja till assessorn Johan Gustaf Linroth 1/20 i Storfors gård med underliggande hemman, torp och lägenheter, 50 skepp. 19 lisp. 2 1/10 skp. stångjärnsmide i södra och norra Storfors, Lillfors och Hättälvs hammarverk med proportionerlig andel i Kroppa masugn samt 1/70 i manufakturhammaren 1/10 1762 (mapp 2/5).
Köpebrev, varigenom majoren Johan de Frietzcky försäljer till assessorn Joh. Gustaf Linroth 1/72 i Storfors gård och kvarnar med underliggande hemman, torp och lägenheter 84 skepp. 18 lisp. 2 skp. stångjärnssmide i norra och södra Storfors samt Lillfors och Hättälvs hammarverk med därtill hörande skog och mark med proportionerlig andel i Nykroppa masugn ävensom 1/42 i Storfors knipp och manifakturhammare 1/10 1766 (mapp 2/6).
Bytesbrev, varigenom kaptenen Carl Axel Linroth tillbyter sig av kaptenen Thure Gyllenspetz 184 skeppund 4 marker stångjärnssmide i Storfors, Lillfors och Hättälvs hamrar med belöpande andel i skogen och i Nykroppa masugn 13/36 i Frietzckys lott 13/452 i Storfors gård och lika andel i hemman, torp och lägenheter samt 680.000 daler kpmt. i mellangift mot det att kapten Gyllenspetz bekommer kapten Linroths i Varnemo och Ölme härads socknar belägna bruksegendomar, nämligen Wassgårda egendom med tillhörande bruks och lantegendomar, spjutbäcken med tillhörigheter, Björklunds tullkvarnar med 7 par stenar m.m. 30/9 1773 (mapp 2/7).
Testamente, varigenom änkefru Sara Maria Linroth född Stedt, förordnar att förutom lösöre dels 184 skepp. 4 marker och dels 50 skepp. 19 lisp. 2 1/10 marker smide i Storfors bruk, som hon i sina änkeår genom särskilda köp sig förvärvat, skola tillfalla hennes sondöttrar fröknarna Sara Maria och Lovisa Linroth, vartjämte föreskrives om den testamenterade egendomens förvaltning under tiden som testamenttagarna vore ogifta 10/5 1797 (mapp 2/8).
Köpebrev, varigenom Claes Samuel Linroth försäljer till kaptenen Christian Günther och hans fru av sin ägande andel i Storfors bruk 108 skepp. 13 12/92 marker smide med proportionerlig andel i gård, hemman, skog, manufakturverk, frälseräntor, kvarn, såg, hytta m.m. 9/10 1800, samt lagfartsprotokoll därå 26/10 1801, och fastebrev för kapten Günter på ovanstående andel i Storfors bruk 23/11 1802 (mapp 2/9).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom kaptenen Christian Günther och hans fru Agneta Charlotta Carpelon försäljer till grevinnan Sara Catharina Löwenhielm, född Linroth, ovannämnda stångjärnssmide med åtföljande tillhörigheter i Storfors bruk 17/3 1806. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 4/11 1807. Fastebrev å samma andelar 14/11 1807 (mapp 2/9).
Köpebrev, varigenom kaptenen Claes Samuel Linroth försäljer till grevinnan Sara Cajsa Löwenhielm sin i Storfors bruk ägande andel av 61 skepp. stångjärnssmide med därtill hörande proportionerlig andel i Nykroppa masugn, kvarn och såg, skog och mark, hemman och lägenheter m.m. 29/11 1800. Fastebrev å samma andelar 2/3 1802 (mapp 3/1).
Uppgift å intressenternas delaktigheter i Storfors bruk, varefter deras andelar i Storfors gård med tillhörande lägenheter och manufakturverk m.m. skulle beräknas 1/5 1801 (mapp 3/2).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom kaptenen Carl Axel Linroth försälja till grevinnan Sara Catharina Löwenhielm sin måg överadjutant Georg De la Grange och hans fru Sara Maria Linroth tillhöriga 117 skepp. 9 lisp. 12 3/4 skp. stångjärnssmide i Storfors bruk med belöpande andel i brukets verk, inrättningar, hemman och torp m.m. 11/9 1806. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 4/11 1806. Fastebrev å samma andelar 14/11 1807 (mapp 3/3).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom kaptenen Christian Günter och hans fru Agneta Carpelon försäljer till brukspatronen Lars Ekelund på Bjurbäcken 142 skeppund smide i Storfors bruk jämte belöpande andelar i alla dess tillhörigheter 5/5 1807. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 26/11 1807. Fastebrev å samma andelar 12/11 1808 (mapp 3/4).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom änkefru Maria Catharina Ridderstam, född von Törne, försäljer till brukspatronen Lars Ekelund 152 skepp. 15 lisp. 2 marker årligt smide i Storfors bruk med belöpande andel i dess tillhörigheter 13/10 1808. Lagfartsprotokoll å detta köp 19/10 1808. Fastebrev å samma andelar 14/11 1809 (mapp 3/4).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom baron Ad. W. Riber, såsom förmyndare för svågern ryttmästare Hind. Jul. Voltemat försäljer till brukspatronen Lars Ekelund dels svågerns andel i Storfors bruk nämligen 80 skepp. 15 lisp. 7 4/5 skp. årligt smide dels ock sin fru Hedda Maria Voltemat tillhöriga 40 skepp. 7 lisp. 139/10 skp. årligt smide i Storfors bruk med belöpande andel i dess tillhörigheter 5/5 1810. Lagfartsprotokoll rörande desa köp 18/10 1811. Hovrättens utslag med tillstånd för baron Riben att sälja sin myndlings egendom 6/4 1810. Fastebrev å samma andelar 16/11 1811 (mapp 3/4).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom hovjunkarnen Hans Gustaf Linroth försäljer till grevinnan Sara Christina Löwenhielm sin broders löjtnanten Adolf Catharina Löwenhielm sin broders löjtnanten Adolf Fredrik Linroths ärvda andel i Storfors bruk, bestående av 167 skepp. 7 lisp. 3 1/2 marker stångjärnssmide med därtill hörande andel i brukets verk och inrättningar, hemman, torp och lägenheter m.m. 24/7 1810. Gravationsbevis rörande löjtnanten Linroths a.p..t i Storfors bruk 22/9 1810. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 13/11 1810. Fastebrev å samma andelar 16/11 1811 (mapp 3/5).
Köpebrev, varigenom ryttmästaren Carl Silfwersparre och hans fru Carolina Stedt försälja till brukspatronen Gustaf Wahlund sin andel i Storfors bruk, bestående av 83 skepp. 13 lisp. 12 878/29593 marker årligt smide jämte därå belöpande andel i brukets alla tillhörigheter 4/7 1811. Ett kvitto av Wahlund levererad Vadstena krigsmanshusavgift 12/2 1812. Fernebo häradsrätts tvenne protokoll och beslut angående hovjunkaren Hans Gustaf Linroths gjorda påstående att från Gustaf Wahlund få bördlösa ovanstående smidesrätt, som han köpt av ryttmästaren Silfversparre. Rätten biföll bördesanspråket, men som köpeskillingen även omfattade lösören, förlager och effekten m.m. dömde rätten att värdering skulle ske och fråndrages köpeskillingen. Båda vädjade till lagmansrätten men fullföljde icke vadet 1812-1813 (mapp 3/6).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom Hans Gustaf Linroth försäljer till grevinnan Sara Catharina Löwenhielm dels sin egen och dels sin systers fru Catharina Linroths andel i Storfors bruks 4 hamrar och 8 härdar, utgörande tillsammans 418 skepp. 7 lisp. 19 53326/59196 marker årligt stångjärnssmide med därtill hörande proportionerlig andel i verk och inrättningar, hemman, torp och lägenheter m.m. 1/10 1813. Lagfartsprotokoll å detta köp 1813-1814. Fastebrev å samma andelar 5/11 1814 (mapp 3/7).
Köpebrev, varigenom statsrådet friherre Georg Adlersporre och hans fru Louise Linroth försälja till brukspatronen A.M. Lind i Örebro sin ägande andel i Storfors bruk, utgörande 116 skepp. 6 lisp. 7 marker årligt smide med därå belöpande andel i brukets alla tillhörigheter 17/3 1815. Fastebrev å samma andelar 20/3 1816 (mapp 4/1).
Köpebrev, varigenom fru Catherine Marie Voltemat försäljer till direktören m.m. N.M. Lind i Örebro 99 skepp. 19 lisp. årligt smide i Storfors bruk med därå belöpande andel i brukets alla tillhörigheter 27/2 1815. Fastebrev å samma andel 20/3 1816 (mapp 4/1).
Köpebrev, varigenom kaptenen Christian Günther och hans fru Agneta Carpelan samt assessorn Erik Gabriel Rosén försälja till direktören N.M. Lind och hans fru Ulrika Justina Öijer sin andel i Storfors bruk, nämligen 396 skepp. 3 lisp. 5 marker årligt smide med tillydande andel i brukets alla tillhörigheter 18/2 1813. Fastebrev å samma andel 14/3 1814 (mapp 4/1).
Köpebrev, varigenom löjtnanten Jac. von Utfall, häradshövdingen J.H. von Utfall och kaptenen Claes von Utfall försälja till professorn Johan Wilh. von Döbeln sin efter fadern och systern ärvda andel i Storfors bruk, utgörande 67 skepp. 6 lisp. 1 mark årligt smide med andel i brukets alla tillhörigheter 30/11 1827. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 28/10 1828. Fastebrev å samma andel 7/11 1829 (mapp 4/2).
Lagfartsprotokoll angående ett köpebrev av den 19 nov. 1829, varigenom Johan Wilhelm von Döbeln försäljer till kaptenen greve Carl Gustaf Löwenhielm 67 skepp. 6 lisp. 1 marker årligt smide i storfors bruk med belöpande andel i dess tillhörigheter 3/3 1830. Fastebrev å samma andel 19/3 1831 (mapp 4/2).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom löjtnanten Axel Johan Uggla och hans fru Elise Sofie Ekelund försälja till greven Carl Gösta Löwenhielm sin andel i Storfors bruk, nämligen 413 skepp. 6 lisp. 10 20510/29593 marker årligt smide med proportionerlig andel i brukets verk och inrättningar, hemman, torp och lägenheter m.m. 5/4 1828. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 28/10 1828. Fastebrev å samma andel 7/11 1829 (mapp 4/3).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom direktören Nils Magnus Lind och hans fru Ulrika Justina Öijer försälja till kaptenen greve C.G. Löwenhielm sina i Storfors bruk ägande 612 skepp. 8 lisp. 12 26078/29593 marker årligt stångjärnssmide med därå belöpande andel i Storfors gård, skog och mark, hemman och lägenheter, verk och inrättningar gruvandelar m.m. 2/2 1828. Lagfartsprotokoll å detta köp 25/2 1828. Förteckning på de av direktören Lind till greve Löwenhielm lämnade åtkomsthandlingarna 2/2 1828. Fastebrev å samma andel 21/3 1829 (mapp 4/4).
Köpebrev, varigenom löjtnanten Jacob von Utfall försäljer till sina bröder häradshövdingen J.H. von Utfall och kaptenen Claes von Utfall sin andel uti deras efter farbrodern general Johan von Utfall ärvda lott i Storfors bruk, utgörande 67 skepp. 6 lisp. 1 mark stångjärnssmide jämte belöpande andel i brukets tillhörigheter 28/10 1829. Lagfartsprotokoll å detta köp 1830 (mapp 4/5).
Lagfartsprotokoll angående ett köpebrev, varigenom häradshövdingen J.H. von Utfall försäljer till greve C.G. Löwenhielm 33 skepp. 13 lisp. 1/2 mark årligt smide i Storfors bruk m.m. 373 1830. Fastebrev å samma andel 19/3 1831 (mapp 4/5).
Lagfartsprotokoll angående ett köpebrev varigenom kaptenen Claes von Utfall försäljer till greve C.G. Löwenhielm 33 skepp. 13 lisp. 1/2 mark årligtt smide i Storfors bruk m.m. 3/3 1830. Fastebrev rörande samma andel 19/3 1831 (mapp 4/5).
Köpebrev varigenom Carl Dahn. Löthner och hans fru Ulla Löthner, född Wahlund, försälja till greve C.G. Löwenhielm en stångjärnshärd med 400 skeppund priviligierat smide från sitt ägande Molkoms stångjärnsbruk att därifrån avflyttas 31/3 1830 (mapp 4/6).
Avhandlingarna, varigenom säljarna upplåta till köparen greve Löwenhielm rättighet att till det avyttrade smidet begagna den därtill anslagna skogstillgången 4/10 1830 (mapp 4/6).
Rådhusrättens i Kristinehamns utslag med bifall till myndigförklarade mamsell Beat Gustafa Wahlunds ansökan att få sälja sin andel i Storfors bruk 1/11 1830 (mapp 5/1).
Köpekontrakt och köpebrev, varigenom mamsell Beata Gustafa Wahlund försäljer till greve C.G. Löwenhielm sin andel i Storfors bruk, nämligen 514 skepp. 12 lisp. 11 29007/29593 marker årligt stångjärnssmide med proportionerlig andel i Storfors gård och brukets övriga tillhörigheter 24/9 1830. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 9/11 1830. Fastebrev å samma andel 1/11 1831 (mapp 5/1).
Köpebrev jämte därvid den 3 december 1844 gjort tillägg, varigenom hovmarskalken friherre C.A.Wrangel och hans fru grevinnan Sofie Löwenhielm försälja till generallöjtnanten och landshövdingen greve C.G. Löwenhielm och hans fru grevinnan Natalia Löwenhielm, född Buxhöwden, 1/5 i följande fastigheter, nämligen i 3906 2/3 skeppund stångjärnssmide vid Storfors, Lillfors och Hättälvs hammare, Storfors manufakturverk med 2 knipp och 3 spikhamrar jämte en stålugn, Nykroppa masugn, Nykroppa husbehovskvarn, Lillfors kvarn med 4 par stenar, Storfors, Lillfors och Bjurbäcks sågar, Storfors tegelbruk, i 1700 skeppund stångjärnssmide vid Bjurbäcks och Åminnefors hamrar, Bjurbäcks manufakturverk, i Asphytte tullkvarn med 2 par stenar, andel i Persberget samt frälseräntorna av 1/4 mantal Hållsjöviken ock 1/2 mtl. Lungsundet jämte alla i början av detta köpebrev uppräknade, och till samma verk hävande hemman, torp och lägenheter 16/11 1844 (mapp 5/2).
Fastebrev för generallöjnanten m.m. greve C.G. Löwenhielm och hans fru å 1/5 i förutnämnda fastigheter 14/3 1846. Ett gravationsbevis av den 6/12 1842. Tvenne inteckningsbevis av den 30/3 och 10/4 1844 (mapp 5/2).
Domboksprotokoll m.m. angående nedläggning av rättegången i fråga om löjtnanten Tönnes Wrangels bördesanspråk på 1/5 i Storfors och Bjurbäcks bruksegendomar 19/2 1846 (mapp 5/2).
Fernebo häradsrätts resolution angående en av åboerna Jonas Andersson i Storhult, Nils Håkansson i Vännemyren, Olof Andersson i Högåsen, Jonas Nilsson i Snårbotten och Petter Håkansson i Nothult till rätten ingiven inlaga med anledning av att hovmarskalken Wrangel i Örebro skulle till landshövdingen Löwenhielm i Göteborg försålt sin äganderätt i Storfors och Bjurbäcks bruk med underlydande hemman och lägenheter utan åtskillnad, varemot de protesterade på den grund att köparen icke kunde visa, att han av dem hade erhållit köp och besittningsrätten till deras innehavande hemman. Rätten hänvisade åboerna att efter särskild stämning utföra sin talan i laga ordning 21/10 1845 (mapp 5/3).
Köpebrev varigenom generallöjtnanten m.m. greve C.G. Löwenhielm försäljer följande andelar i Storfors Bolag, nämligen till systern grevinnan Augusta Cederström 1/20, generalmajoren O.A. Malmborg 1/40, brukspatron Carl Gust. Uggla 1/40, kammarherren Claes af Geijerstam 1/20. 13/2 1855 (mapp 5/4).
Köpekontrakt, varigenom generallöjnanten m.m. greve C.G. Löwenhielm försäljer till sina meddelägare i Storfors bolag nämligen till grevinnan Augusta Cederström 1/16 eller 10/160, generalmajoren O. A. Malmberg 1/32 eller 5/160, brukspatron C. G. Uggla 1/32 eller 5/160, grosshandl. Sven Rehnström 1/20 eller 8/160, grosshandl. Anders Fröding 1/80 eller 2/160, kammarherren C. af Geijerstam 1/80 eller 2/160 vilket utgör 1/5 i storfors Bolag med alla dess fasta och lösa tillhörigheter 14/5 1856 (mapp 5/5).
Köpebrev och tillägg, varigenom kammarherren Claes af Geijerstam försäljer till sina meddelägare i Storfors Bolag 1/16 i bolagets verk och inrättningar, hemman, torp och lägenheter, frälseräntor, gruvor och gruvandelar m.m. nämligen till grevinnan Augusta Cederström 1/48, generalmajoren O.A. Malmberg 1/96, brukspatron C.G. Uggla 1/96, grosshandlare Sven Rehnström 1/60, grosshandlare Anders Fröding 1/240 = 1/16. 11/1 1858 (mapp 5/6).
Tvenne lagfartsprotokoll rörande delägarnas gemensamma anhållan om lagfart 1858-1859 (mapp 5/6).
Uppgift å delägarnas andelar i Storfors Bolag år 1856 och ökningarna av dessa 1859 (mapp 5/6).		 
26Industri, järnbruk och masugnar, Storfors bruk, Generalmajoren Otto Aug. Malmborgs åtkomster till 1/6 i Storfors Bolag: Köpebrev, varigenom änkefru Charlotta von Gerdten, född grevinna Löwenhielm, försäljer till mågen Otto Aug. Malmborg och hans fru 1/10 i Storfors Bolag eller i 3906 2/3 skeppund stångjärnssmide vid Storfors, Lillfors och Hättälvs hamrar, Nykroppa masugn, 1700 skepp. smide vid Bjurbäcks och Åminnefors hamrar, i kvarnar, sågar och tegelbruk jämte bolagets tillhörigheter i hemman, torp och lägenheter, frälseräntor m.m. 11/10 1847. Tvenne lagfartsprotokoll rörande detta köp 1847-1848. Fastebrev å samma andel 21/4 1849. Gravationsbevis rörande Storfors och Bjurbäcks bruk med underlydande 21/11 1847 (mapp 1/1).
Köpebrev, varigenom generallöjtnanten m.m. greve C.G. Löwenhielm försäljer till generalmajoren O.A. Malmborg 1/40 i Storfors Bolag ägande Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärnbruk med oinskränkt smidesrätt, i Storfors och Bjurbäcks manufakturverk samt övriga verk och inrättningar jämte lika andel i bolagets hemman, torp och lägenheter m.m. 24/2 1855, Fyra lagfartsprotokoll rörande detta köp 1855-1856. Fastebrev å samma andel 28/4 1856 (mapp 1/2).
Lagfartsprotokoll angående ett köpebrev av den 17 maj 1856, varigenom generallöjtnanten greve C.G. Löwenhielm försäljer till generalmajoren O.A. Malmborg 1/32 i Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärnsbruk, Nykroppa och Bjurbäcks masugnar jämte Storfors Bolags övriga verk och inrättningar, hemman, torp och lägenheter, frälseräntor m.m. 6/10 1856. Fastebrev å samma andel 18711 1857 (mapp 1/3).
Fastebrev för generalmajoren O. Aug. Malmborg å 1/6 i 1/16 av Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärnsbruk med tillhörande masugnar, manufakturverk samt övriga verk och inrättningar, hemman, torp och lägenheter m.m., som han den 16 januari 1858 inköpt av kammarherren Claes af Geijerstam 30/4 1859 (mapp 1/4).
Brukspatronen Carl Gustaf Ugglas åtkomster till 1/6 i Storfors Bolag: Köpebrev, varigenom änkefru Charlotta von Gerdten försäljer till mågen brukspatronen Carl Gustaf Uggla 1/10 i 3906 2/3 skeppund stångjärnssmide vid Storfors, Lillfors och Hättälvs hammare, i 1700 skepp. stångjärnssmide vid Bjurbäcks och Åminnefors hamrar, Nykroppa och Bjurbäcks masugnar samt i Storfors Bolags övriga verk och inrättningar, hemman, torp och lägenheter, frälseräntor m.m. 11/10 1847. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 28/2 1849 (mapp 2/1).
Köpebrev, varigenom generallöjtnanten greve C.G. Löwenhielm försäljer till brukspatronen C.G. Uggla 1740 i Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärnsbruk med oinskränkt smidesrätt med tillhörande masugnar samt övriga verk och inrättningar, jämte hemman, torp och lägenheter m.m. 24/2 1855. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 1855-1856. Fastebrev rörande samma andel 28/4 1856 (mapp 2/2).
Lagfartsprotokoll angående ett köpebrev av den 17 maj 1856, varigenom generallöjtnanten greve C.G. Löwenhielm försäljer till brukspatron C.G. Uggla 1/32 i Storfors, Lillfors, Bjurbäcks, Hättälvs och Åminnefors stångjärnsbruk med tillhörande övriga verk och inrättningar jämte hammar, torp och lägenheter m.m. 6/10 1856. Fastebrev rörande samma andel 18/11 1857 (mapp 2/3).
Fastebrev för brukspatronen C.G. Uggla å 1/6 i 1/16 i Storfors och Bjurbäcks bruk med alla tillhörigheter, som han genom köpebrev den 16 januari 1858 inköpt av kammarherren Claes af Geijerstam 30/4 1859. Uppgift å brukspatronen C.G. Ugglas innehav i Storfors Bolag 1860 (mapp 2/4).
Grevinnan Augusta Cederströms åtkomster till 1/3 i Storfors Bolag: Köpebrev varigenom generallöjnanten greve C. G. Löwenhielm försäljer till friherrinnan Augusta Cederström, född grevinna Löwenhielm, 1/20 i Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärnsbrukmed oinskränkt smidesrätt samt alla därtill hörande verk och inrättningar jämte hemman, torp och lägenheter m.m. 24/2 1855. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 1855-1856. Fastebrev å samma andel 28/4 1856 (mapp 3/1).
Köpebrev varigenom generallöjtnanten greve C.G. Löwenhielm försäljer till grevinnan Augusta Cederström 1/16 i Storfors och Bjurbäcks m. fl. bruk och därtill hörande masugnar samt övriga verk och inrättningar jämte hemman, torp och lägenheter m.m. 17/5 1856. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 6/10 1856. Fastebrev å samma andel 28/11 1857 (mapp 3/2).
Fastebrev för grevinnan Augusta Cederlström å en tredjedel i 1/16 av Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärnsbruk med tillhörande masugnar samt övriga verk och inrättningar jämte hemman, torp m.m. som han den 16 januari 1858 inköpt av kammarherren Claes af Geijerstam 30/4 1859. Uppgift å grevinnan Augusta Cederströms innehav i Storfors Bolag 1860 (mapp 3/3).
Kammarherren Claes af Geijerstams åtkomster till 1/16 i Storfors Bolag: Köpebrev, varigenom generallöjtnanten greve C. G. Löwenhielm försäljer till kammarherren Claes af Geijerstam 1/20 i Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärnsbruk med masugnar samt övriga tillhörande verk och inrättningar jämte hemman och torp m.m. 24/2 1855. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 1855-1856. Fastebrev å samma andel 28/4 1856 (mapp 4/1).
Lagfartsprotokoll angående köpebrev, varigenom generallöjtnanaten m.m. greve C.G. Löwenhielm försäljer till kammarherren Claes af Geijerstam 1/80 i Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors bruk, Bjurbäcks tegelbruk, kvarnar, sågar jämte tillhörande hemman, torp och lägneheter m.m. 6/10 1856. Fastebrev för kammarherren Claes af Geijerstam på förenämnde bruksgegendomar 28/11 1857 (mapp 4/2).
Grosshandlaren Anders Frödings åtkomster till 1715 i Storfors Bolag: Köpebrev, varigenom generallöjtnanten greve C.G. Löwenhielm försäljer till grosshandlaren Anders Fröding i Göteborg 1/20 i Storfors Bolags ägande Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärns och lancashirehärdar med oinskränkt smidesrätt samt övriga verk och inrättningar jämte tillhörande hemman, torp och lägenheter, frälseräntor m.m. 24/2 1855. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 3/5 1855 (mapp 5/1).
Lagfartsprotokoll angående köpebrev av den 17 maj 1856, varigenom generallöjtnanten greve C.G. Löwenhielm försäljer till grosshandlaren And. Fröding i Göteborg 1/20 i Storfors Bolags ägande i Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärns och lancashirehärdar med oinskränkt smidesrätt samt övriga verk och inrättningar jämte tillhörande hemman, torp och lägenheter m.m. 6/10 1856. Fatebrev å samma andel 28/11 1857 (mapp 5/2).
fastebrev för gransk. And. Fröding och hans fru å 1/15 i 1/16 av Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärnsbruk, Nykroppa och Bjurbäcks masugnar m. fl. verk och inrättningar samt hemman, torp och lägenheter 30/4 1859 (mapp 5/3).
Grosshandlaren Sven Rehnströms åtkomster till 3/10 i storfors Bolag: Köpebrev varigenom generallöjnanten grev C.G. Löwenhielm försäljer till grosshandlaren Sven Rehnström i Göteborg 1/5 i Storfors, Lillfors, Hättälvs, Burbäcks och Åminnefors stångjärnsbruk med oinskränkt smidesrätt, Nykroppa och Bjurbäcks masugnar m. fl. verk och inrättningar jämte tillhörande hemman, torp och lägenheter m.m. 2472 1855. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 28/4 1856. Fatebrev å samma andel 2874 1856 (mapp 6/1).
Lagfartsprotokoll rörande köpebrev av den 17 maj 1856, varigenom generallöjtnanten greve C.G. Löwenhielm försäljer till grosshandlaren Sven Rahmström 1/20 i Storfors, Lillfors, Hättälvs, Burbäcks och Åminnefors stångjärnsbruk, Nykroppa och Bjurbäcks masugnar m. fl. verk och inrättningar jämte tillhörande hemman, torp och lägenheter m.m. 6/10 1856. Fastebrev å samma andel 28/11 1857 (mapp 6/2).
Fastebrev för grosshandlaren Sven Rehnström å 4/15 i 1/16 av Storfors, Lillfors, Hättälvs, Nykroppa och Bjurbäcks masugnar m. fl. verk och inrättningar jämte tillhörande hemman, torp och lägenheter m.m. som den 16 januari 1858 inköptes av kammarherren Claes af Geijerstam 30/4 1859 (mapp 6/3).
Köpebrev, varigenom kaptenen Walher Westfäldt och hans fru Mathilda Westfeldt, född Malmborg, försäljer till brukspatronen J. Herlenius 1760 i Storfors, Lillfors, Hättälvs, Bjurbäcks och Åminnefors stångjärnsbruk, Storfors och Bjurbäcks manufakturverk, Nykroppa, Bjurbäcks och Skarphytte masugnar, Storfors, Lillfors, Asphyttans och Bjurbäcks tullkvarnar samt Nykroppa husbehovskvarn, Lillfors m. fl. sågar och en del mindre vattenverk, jämte tillhörande hemman, torp och lägenheter, frälseräntor m.m. 11/2 1865. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 31/5 1865. Fastebrev å samma andel 15/5 1866 (mapp 7/1).
Köpebrev, varigenom Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter försälja till Storfors Bruks Aktiebolag, Storfors bruk med 3 lancashire-smälthärdar, en dubbel gasvällugn med 3 hammare, ett manufakturverkmed en spikhammare och en knipphammare, en stålugn och ett tegelbruk, Asphyttan tullkvarn med 2 par stenar, Lillfors tullkvarn med 4 par stenar och såg med 2 ramar, Nykroppa masugn och kvarn, Skarphyttan masugn och husbehovssåg, Hättälvs husbehovssåg, Bjurbäcks och Åminnefors bruk med Lancashire-smälthärdar, en dubbel gasvällugn med 3 hammare, Nykroppa masugn, en tullkvarn vid Storfors med 2 par stenar jämte husbehovssåg, jämte alla till dessa verk hörande hemman, torp och lägenheter samt frälseräntor, och lägenheter på Kristinehamns stads område 1/11 1866. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 2/7 1867. Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag 30/6 1868. Bjurbäckshyttan No=1 är uteglömd i detta i detta köpebrev. Lagfart därå meddelad år 1913 (mapp 7/2).
Häradshövdingen Severin Löwenhielms förklaring hos hovrätten i anledning av de besvär, som brukspatronen Jonas Herlenius, såsom disponent för Storfors Bruks Aktiebolag, anfört över att bemälde häradshövding, som vare domhavande i Fernebo härad, vid utfärdandet av fastebrev å Storfors och Bjurbäcks bruks lantegendomar, som intressenterna genom köpebrev den 1 november 1866 försålt till bolaget för 100.000 Rdr. Rmt. beräknat stämplat papper och lösen efter taxeringsvärdet eller 1.795.410 Rdr. Rmt. Och icke efter den i köpekontraktet utsatta köpeskillingen 16/1 1869 (mapp 7/3).
Genom utslag den 23 mars 1869 förklarade hovrätten att intet avseende fästades vid besvären 23/3 1869 (mapp 7/3).
Storfors Bruks Aktiebolags genom brukspatronen Herlenius hos Kungl. Maj:t anförda besvär över hovrättens utslag 1869 (mapp 7/3).
Häradshövdingen S. Löwenhielm förklaring hos Kungl. Maj:t över besvären 24/8 1869 (mapp 7/3).
Storfors Bruks Aktiebolags påminnelser över den avgivna förklaringen 1869 (mapp 7/3).
Kungl. Maj:ts utslag, som med ogillande av hovrättens utslag bifaller brukspatronen Herlenius tyckande att stämpelavgiften skulle beräknas efter köpeskillingen, varigenom klagande bolaget förklarades berättigat att av häradshövdingen Löwenhielm återfå skillnaden i stämpelavgift och lösen 25/11 1869 (mapp 7/3).
Fernebo häradsrätts lagfartsprotokoll med bevis att köpebrevet av den 1 november 1866 och fastebrevet av den 30 juni 1868 angående Storfors och Bjurbäcks bruks intressenters försäljning av bruksegendomarna till Storfors Bruks Aktiebolag blivit, jämlikt föreskrifteri 22 § av Kung. Förordningar den 16 juni 1875, i protokollet och lagfartsboken antecknade 2/6 1913 (mapp 7/4).
Uträkningar eller tariffer över de respektive intressenternas andelar i Storfors bruk 1776, 1800, 1809, 1814 och 1818 (mapp 7/5).
Handlingar rörande ifrågasatt utbrytning ur Storfors bruksegendom av några intressenters andelar däri 1824-1825 (mapp 7/5).
Storfors Bolags och Storfors Bruks Aktiebolags bolagsstämmo och styrelseprotokoll, revisorernas anmärkningar, instruktioner för disponent och revisorer m.m. samt handlingar rörande Storfors Bolags bildande år 1840, dess övergång till Aktiebolag år 1866 samt Storfors Bruks Aktiebolags trädande i likvidation år 1918 ?		 
27Industri, järnbruk och masugnar, Storfors bruk, Storfors stångjärnsverk: Arrendekontrakt, varigenom kammarkollegium utarrenderas på 10 års tid till rådmannen Jonas Stockhaus de år 1685 till kronan indragna Storfors 4 hamrar, nämligen 2 vid Fors, en vid Lillfors, en vid Hättälven 25/9 1686 (mapp 1/2). se även Kroppa kronobruk 22 7/1.
Bergmästaren Johan Ceder berättelse till Bergskollegium om den undersökning, som han på kollegii befallning hållit för utrönande i huruvida kronoarrendatorn Johan Stockhaus hade tillräckligt med skog till sina hamrar. Efter beskrivning av skog och trakterna utlät sig bergmästaren, att skog funnes till kol för 600 skeppund årligt utsmide vid vardera hammaren 16/11 1687 (mapp 1/3). se även Kroppa bruk 27 1/2.
Arrendekontrakt, varigenom kronobruket utarrenderas på 12 år till löjtnanten Claes Linroth den 25/9 1696, och ytterligare på 12 år till densamma den 17/4 1708, vilket arrende avbröts genom hans skatteköp av bruksegendomen 1/10 1714 (mapp 1/2) se Kroppa kronobruk 23 1/1.
Bergmästareämbetets på begäran av Johan Gustaf Linroth utfärdade förbud för de under Storfors bruk lydande hemmans åbor att med körslor och annat arbete betjäna närboende bruksidkare vid 40 daler smt. vite för överträdelse av detta förbud 18/6 1722 (mapp 1/4).
Bergmästaren Nath. Ekmans protokoll vid sammankomst av brukspatronen från Värmlands bergslagen, varvid på grund av de tryckta järnpriserna beslöts om en minskning i stångjärnsutsmidningen till 400 skepp. årligen på varje hammare, och avgavs förslag till åtgärder för hindrande av tackjärnsprisernas stegring m.m. 10/12 1724 (mapp 1/5).
Förordning vid Storfors bruk, varefter underlydande folk och torpare i deras arbete och förhållande hade att rätta sig och som för dem borde vara en regel och rättesnöre i deras åliggande 31/8 1736 (Mapp 1/6).
Utdrag av Storfors bruks räkenskaper med uppgifter om avancerna på stångjärn och knipphammarsmiden, stångjärnspriser, årliga växelkursen samt priserna å spannmål och salt m.m. 1738-1790 (mapp 1/7).
En handling, varigenom hammarsmederna vid Storfors bruk på befallning av brukspatron Carl Arendt Jereltröm förbinder sig att, vid äventyr av 20 daler silvermynts erläggande till hammarsmedslådan, vid inträffande starkt blåsväder upphöra med smidet emedan det hänt, att vid sådant tillfälle dels uppstår i de på marken liggande kolbäddarna och fara varit att även kolhuset skulle antändas 18/4 1741 (mapp 1/8).
Förbindelsen intagen i Bergs och gruvtingsrättens protokoll den 22/4 1741 (mapp 1/8).
Bergtingsrättens i anledning av mästersmedernas klagan över att åtskilligt folk såsom bergsmän, torpare och drängar nattetid infunna sig i smedjorna vid Storfors och Lillfors på grund här av och då det befarades att olovlig järnhandel vid sådant besök skulle bedrivas, utfärdades förbud mot 5 daler smt. vite, för utomstående att nattetid eller sedan det blivit mörkt göra besök i nämnda smedjor 21/4 1742 (mapp 1/9).
Utdrag av bruksböckerna på det översmide, som uppkommit vid Storfors Hamrar under tiden 1745-1776 och 1783-1790 (mapp 1/10).
Avskrift av de i Bergskollegii akter och handlingar befintliga privilegier, resolutioner, reskripter och författningar angående Kroppa masugn och Storfors bruk historiskt av Lars Harmens 1746 (mapp 2/1).
Bergstingsrättens uppskovsprotokoll av den 4 mars 1751 och utslag i Storfors bruksägares stämningspåstående om åläggande för till Elvsbacka avflyttade hammarsmedsmästaren Mårten Andersson att betala sin skuld vis Storfors bruk samt ersätta bruket för bortsmidda 84 stigar kol 4/4 1752 Uppskovsprotokoll 4/3 1751 (mapp 2/2).
Bergstingsrättens resolution på bemälda Mårten Anderssons stämningspåstående mot majoren Carl Linroth om bland annat ersättning för brukshusens ånyo uppbyggande 3/4 1754 (mapp 2/2).
En av bergmästaren på anhållan av kaptenen Claes Gustaf Linroth verkställd uppskattning av hans uti Storforsverkens ägande andelar för erhållande av lån i Riksens Ständers Bank 26/2 1755 (mapp 2/3).
Inventarieförteckningar över smidesredskapen i Storfors hammarsmedjor 14/10 1767 (mapp 2/4).
Instrument över hållen syn på de båda hamrarna vid Storfors samt på alla därunder lydande verk och inrättningar och är ensam på manbyggningen och ladugården vid Storfors 1776 (mapp 2/4).
Inventarieförteckning å diverse persedlar vid Storfors 3/9 1779 (mapp 2/4).
En handling rörande tilldelning av jordrätter åt hammarsmederna 15/7 1769 (mapp 2/5).
Bergskollegii dom, som gillar och fastställer Karlskoga bergstingsrätts den 28 maj 1784 meddelade utslag i rättegångs sak mellan assessor M. Berger å Lidefors och kaptenen Carl Axel Linroth angående 20 Riksdaler 14 skillingar, som den förre av den senare fordrat såsom hammarsmedsmästaren Olof Persson Croners skuld för 36 stigar 10 1/2 tunnor kol, som han under sin tjänst vid Lidefors bruk skulle ha bortsmitt , vilken kolbrist blivit yppad efter den tid, då Croner efter erhållen orlovs och avskedssedel vore avflyttad till Storfors bruk. Enligt hammarsmedsordningen ägde assessor Berger ingen rätt till kravet, varför han också ålades att betala till kapten Linroth alla kostnader i målet 23/8 1785 (mapp 2/6).
Bergskollegii advokatfiskalsämbetes bevis angåegånde förekomsten av över eller undersmide vid Storfors bruk samt disponenten C.S Linroths till Bergskollegium avgivna förklaringar rörande översmidet 30/9 1807 (mapp 2/7).
Kontrakt, varigenom A. Bromander antages som byggmästare och bälgmakare vid Storfors med Nykroppa masugn m. fl. verk 13/4 1809 (mapp 4/1).
Kontrakt varigenom Carl Arvidsson i Klenaret antages till murare, damm och stenläggare samt snickare vid Storfors 4/4 1821 (mapp 4/1).
Smidesräkning för Storfors med dess tillhörande bruk (mapp 2/8).
Bergskollegii resolution, varigenom Storfors Bolag medgives rättighet att till kollegiet ingiva en gemensam smidesräkning för bolaget tillhöriga verk, nämligen norra och södra Storfors, Hättälvs, Lillfors samt Bjurbäcks och Åminnefors hamrar, samt att vid tillverkningen begagna vilkendera som helst av tvenne fastställda, i handlingarna uppritade järnstämplar 23/9 1841 (mapp 2/8).
Avskrift av bergmästaren Kiällmans den 23/9 1711 till Bergskollegium avgivna relation över Storfors och Lanfors hamrar jämte därtill hörande hyttor 14/11 1843 (mapp 2/9).
Bergskollegii resolution varigenom Storfors Bolag förklaras oförhindrat att till expert vågföra och avyttra stångjärn med icke avhuggna ändar med villkor att dessa icke befunnes råa 24/2 1845 (mapp 3/2).
Fullmäktige i Jernkontoret protokoll med bifall till kammarherre Claes af Geijerstams, i egenskap av disponent för Storfors Bolag, gjorda ansökan att, som bolaget blivit ägare av 400 skeppund gammalt i Jernkontoret delaktigt smidde, privilegierat för Molkoms bruk, delaktigheten och lånerätten för dessa 400 skeppund måtte överflyttas på Storfors bruk 22/4 1845 (mapp 3/1).
Smidesräkning rörande Storfors och Bjurbäckverken för åren 1844 och 1847 (mapp 2/8).
Smidesräkning rörande Storfors och Bjurbäcksverken för åren 1844 och 1847 (mapp 2/8).
Disponenten Claes af Geijerstams hos Bergskollegium gjorda ansökan att Storfors Bolag måtte på grund av inneliggande bevis tillåtas att fritt för åtal från Storfors avsända av dens egen tillverkning 350 skeppund vrakstål till Göteborg och herr Sven Rehnströms mottagande för att av honom exporteras till fabrikanter i England 16/9 1845 (mapp 3/3).
Bergskollegiums tillstånd för Storfors Bolag att under smidesåret 1846 för export avsända det begärda kvantumet verkstål 3/11 1845 (mapp 3/3).
Kontrakt med lancashiresmederna vid Storfors bruk 1845 (mapp 4/2) Saknas.
Bergmästareämbetets utlåtande till Bergskollegium i anledning av disponentens för Storfors och Bjurbäcksverken hos Kungl. Maj:t gjorda ansökan om rättighet till extra vågföring av 4000 skeppund stångjärn 30/1 1846 (mapp 3/4).
Kungl. Maj:ts resolution, varigenom ägarna av Storforsverken beviljas rättighet att, utöva det vid dessa verk privilegierade smidet, för åren 1846-1848 vågföra tillhopa 4000 skeppund stångjärn emot erläggande av 1 skeppund för varje 100:e i hammarskatt 8/5 1846 (mapp 3/4).
Disponenten af Geijerstams ansökan att, som av de tillåtna 350 skeppunden vrakstål endast 84 skepp. 3 lisp. 5 skp. blivit under 1846 exporterade, tillstånd måtte lämnas för återstodens exporterande under åren 1847 och 1848 9/6 1847 (mapp 3/3).
Bergskollegii protokoll med här till lämnat bifall 20/7 1847 (Mapp 3/3).
Bergskollegii resolution, varigenom efter ansökan tillstånd meddelas för Storforsverkens ägare att av Storfors bruks tillverkning under åren 1847 och 1848 ex. portera 400 skeppund vrakstål oberäknat vad som förut blivit tillåtet 2/8 1847 (mapp 3/3).
Kungl. Maj:ts resolution, varigenom på ansökan av kammarherre Claes af Geijerstam, såsom disponent för Storfors och Bjurbäcksverken samt ägare av Ackkärrs bruk tillåtelse meddelas ägarna att under smidesåren 1847 och 1848, i avräkning på brukens privilegierade tillverkningar vågföra och exportera smältstycken på villkor att dessa vore under hammare slätade och tydligt stämplade samt att hammarskatt erlades för dem såsom för stångjärn 31/8 1847 (mapp 3/5).
Kungl. Maj:ts resolution, varigenom ägarna av Storfors, Bjurbäcks och Ackkärrs bruk att under samma villkor som meddelats den 31/8 1847 fortfarande och intill slutet av smidesåret 1850 vågföra och exportera smältstycken 12/10 1849 (mapp 3/5).
Uppgift å kolankomsten vid Storfors Bolags bruks och hytteegendomar under åren 1846-1851 (mapp 3/6).
Bergskollegii resolution med avslag på Storfors Bolags ansökan om tillstånd att vågföra och exportera 50 skepp. vrakstål 14/7 1853 (mapp 3/3).
En förbindelse av räckaremästaren Gustaf Gottfrid Magnusson att i sin bostad icke hysa eller emottaga några kringvandrande predikanter 11/11 1862 (mapp 4/5).
Uppgift till bergmästareämbetet å stångjärnstillverkningen vid Storforsverken under bruksåret 1863-1864 (mapp 3/7).
En promemoria av disponenten J. Herlenius angående Storfors verkstäder, vari uttalas nödvändigheten att, om den tryckta konjunkturen för bessemermetoden komme att fortfara, stångjärnssmidet ordnades så, att 120.000 centner kunde ernås, vartill dock fordrades 10 smälthärda och det påbegynta valsverket färdigbyggande. Handlingen innehåller tre alternativa förslag för 10 smälthärdar i mars 1876 (mapp 3/8).
Disponenten J. Herlenius anförande vid extra bolagsstämma huvudsakligen angående färdigbyggande av nya valsverket vid Nykroppa 4/4 1876 (mapp 3/8).
Femtio stycken smidesrapporter jämte en särskild uppgift även stångjärnstillverkningen vid Storfors 1880 (mapp 4/3).
Rapporter nr 14 till nr 48 över smidet vid Storfors bruk år 1894 (mapp 4/4).
Storfors rörverk: Konfidentiella förbindelser av de vid Storfors tubverk tjänstgörande ingeniörerna 1896-1899 (mapp 5/1).
Storfors Bruks Aktiebolags kontrakt med ABol. Karlstads Mekaniska Verkstad om leverans av tvenne tubvalsverk 6/11 1899 (mapp 5/2).
Beskrivning av Nykroppaverken och Storfors rörverk, upprättad omkring år 1900 (mapp 5/3).
Protokoll vid styrelsens för Mora-Vänerns Järnvägsaktiebolag sammanträde i anledning av en från Storfors Bruks Aktiebolag gjord förfrågan, huruvida järnvägsbolaget vare villigt att trafikera och verkställa växling å ett spår från järnvägen vid stationen till rörverket. Styrelsen förklarade sig villig därtill på enahanda villkor, som gällde vid Nykroppa 21/9 1901 (mapp 5/3) se även Mora-Vänerns Järnvägs AB 78 6/1.
Överenskommelse, varigenom ingeniören C.W. Bildt mot ersättning tillhandahåller Storfors Bruks Aktiebolag fullständiga ritningar till automatisk uppsättningsmål med generator i överensstämmelse med det åt Bildt meddelade Svenska patentet No=5088 avser Nykroppa 20/5 1901 (mapp 5/5).
Kungl. Patent och Registreringsverkets protokoll angående registrering av den 16 mars 1909 gjord överlåtelse till Storfors Bruks Aktiebolag av det för vice presidenten John Hancock Nicholson utfärdade och i Konungariket Sverige gällande patentet No=24254 å sätt och anordningar för tillverkning av rör 7/4 1909 (mapp 5/6).
Patent för ingeniören M.V. Wikström vid Storfors å hålverk för framställning av metallrör över dorn 22/10 1909 (mapp 5/7).		 
28Industri, järnbruk och masugnar, Hättälvs bruk: Beräkning av vattentillgången samt kostnaderna för en planerad smältsmedja vid Hättälvs bruk (mapp 6/5).
Svartsångs bruk: Privilegium för Petter och Ivan Olofssöner på en masugn vid Svartsång. för denna masugn skulle de njuta behövlig skog samt erhålla 5 års frihet utlagar 17/2 1624 (mapp 4).
Bergstingsrättens utslag på bergsmannen Sven Svenssons vid Svartsången skriftligen anförda klagomål mot sin granne bergsmannen Olof Pettersson däröver, att denne, som ägde 2/3 i stångjärnhärden, undandragit sig dess uppvärmning, så att han, Sven Svensson, vilken var ägare till en tredjedel, sett sig nödsakad att under 2 år uppvärma härden. Genom utslaget bestämdes den ordning, att härden av var och en av de båda ägarna hädanefter skulle uppvärmas 22/1 1780 (mapp 3/1).
Protokoll vid sammanträde inför berg o domhavanden med intressenterna i nedannämnda hamrar angående ägarnas till Svartsångs bergsmanshammare anmälda åstundan att få flytta och utlägga de vid Svartsången privilegierade 80 skeppund bergsmanssmide, varav brukspatronen Olof Hagberg ägde 2/3 och bergsmannen Erik Ersson 1/3, dels till Skarphytte och dels till Gammelkroppa hammare. Någon flyttning blev ej utav. 16/1 1810 (mapp 3/2).
Et intyg av A. Magnusson angående timmer, plank, bräder, stångjärn m.fl. materielier, som använts vid uppsättandet av den nya hammarsmedjan vid Svartsångs bruk 25/10 1844 (mapp 3/3).
Protokoll vid hållen hammarstämma med intressenterna i Svartsång 29/8 1844 (mapp 3/3).
Räkning med Svartsångs hammarlag av brukspatronen P. Wikland 26/2 1845 (mapp 3/3).
Hammarlagets anmärkningar mot denna räkning 1845 (mapp 3/3).
Egendomsbyte, varigenom brukspatron P. Wikland tillbyter sig bl. a. 1/16 i Svartsångs bergsmanshammare av J.G. Eriksson i Torskebäcken 5/9 1846 saknas? (mapp 3/4) se även hemmanet Svartsång 64 2/5.
Ett Färnebo häradsrätt utslag och ett uppskovsprotokoll i brukspatron P. Wiklands skuldfordringsmål mot Jonas Carlsson vid Yngshyttan och Petter Jönsson i Bäcken 1852 (mapp 3/6).
Kontrakt med till mästare vid Svartsångs bruk antagna hammarsmeden J. H. Tiderman och Petter Broqvist 1/11 1853 (mapp 3/5).
Färnebo häradsrätts tvenne uppskovsprotokoll 1853 och 1854 samt utslag i ett av bruksförvaltaren E.G. Wikland vid Svartsången instämt mål med yrkande om ansvar å hemmansägaren Anders Andersson i Norra Höjden, där att vid Svartsångs bruk anställda smeder. Som bevisning icke kunde förebringas, ogillades åtalet genom utslag 24/10 1854 (mapp 3/7).
Arvskifte efter brukspatronen Petter Wikland varuti bland tillgångarna upptages Svartsångs stångjärnsbruk 1/5 1868 (mapp 3/8).
En överenskommelse mellan delägarna i brukspatron Wiklands sterbhus 25/3 1868 (mapp 3/8).
Köpebrev, varigenom löjtnanten Chr. Wikland försäljer till brodern bruksägaren Erik Gustaf Wiklund 1/2 i Svartsångs bruks och lantegendom med tillhörigheter se även serie Ö 3:1 9/4 1872 (mapp 3/8).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 28/6 1872 (mapp 3/8).
Fastebrev för bruksägaren E.G. Wikland å nämnden hälft i Svartsång 6/6 1873 (mapp 3/8).
Jordeboks och äganderättsbevis för E.G. Wiklund 16/7 1869 (mapp 3/8).
Köpebrev, varigenom bruksägaren Erik Gustaf Wikland försälja till Gammelkroppa intressenter Svartsångs bruk med tillhörigheter 1/11 1875 (mapp 3/9) se även Svartsång en hel hytta 64 3/1.
Skarphytte och Bosjö bruk: Utdrag av Värmlands bergslags gamla jordeböcker rörande Skarphyttan 1625-1724 (mapp 1/1).
Bergmästarämbetets, på klagomål av kronsarrendatorn Claes Linroth, utfärdade förbud för bergsmannen Olof Olsson i Skarphyttan att i sitt arbete använda någon av Kroppa kronobruks torpare vid 40 daler silvermynts plikt för varje dag, han därmed bleve beträdd 9/1 1699 (mapp 1/2).
Bergstingsrättens resolution, varigenom på åtal av vederbörande bergsfogde Olof Dahlberg dömdes att böta 50 daler silvermynt, för det han från Åskagens masugn inköpt tackjärn till sina stångjärnshamrar vid Skarphyttan och Bosjön, änskönt privilegierna för dessa hamrar varo grundade på eget tackjärn 3/5 1723 (mapp 1/3).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag på bland annat Skarphytte masugn 1/11 1866 (mapp 1/4) se även Storfors bruk eganderätter 26 7/2.
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag å detta köp 30/6 1868 (mapp 1/4) se även Storfors bruk eganderätter 26 7/2.
Kommerskollegii resolution i anledning av Storfors Bruks Aktiebolags genom dess disponent Jonas Herlenius hos vederbörande bergsmästare gjorda anmälan att Skarphyttans bruk, där någon tillverkning ej förekommit under en lång följd av år, vare fullkomligt raserat 20/12 1884 (mapp 1/5).
Åskagens masugn: Ett av Bergskollegium den 13 debr. 1828 fastställt hyttemärke för Åskagens masugn, vilket av Bergmästareämbetet betygats den 13/12 1832 (mapp 5/1).
Färnebo häradsrätts utslag, varigenom bergsmannen C. P. Eriksson vid Åskagen och hans förmyndare brukspatronen G. Eriksson vid Torskebäcken blivit ålagda att till brukspatronen P. Wikland vid Svartsångs bruk utgiva värdet för det till låns bekomma 13 skeppund 5 lispund tackjärn 25/10 1842 (mapp 5/2).
Färnebo häradsrätts uppskovsprotokoll i ett av brukspatronen J.G. Eriksson i Torskebäcken, i egenskap av förmyndare för brodern C.P. Eriksson i Åskagen, instämt mål mot brukspatronen P. Wikland vid Svartsången med yrkande om åläggande för denne att återlämna eller ersätta det tackjärn och annat järn, som han år 1839 erhållit såsom lån 3/3 1843 (mapp 5/2).
Brandförsäkring i Länets Bolag av masugnen, kvarnen, rostugnen, maskinhuset och hyttstugan 3/8 1844 (mapp 5/3).
Utdrag av blåsningsjournalen vid Åskhagens masugn 1844 (mapp 5/1).
Kungl. Maj:ts dom i ett av brukspatronen P. Wikland på Svartsång vid Färnebo häradsrätt instämt mål mot bruksförvaltaren J.N.W. Uhr vid Gammelkroppa med påstående om ersättning för 8 skeppund 6 lispund 15 marker tackjärn, som fattats i ett av Wiklands i maj 1942 till Gammelkroppa levererat parti från Åskagens masugn, och hade denna brist enligt hans förmenande uppkommit genom felaktig invägning av tackjärnet vis ankomsten till Gammelkroppa. Wikland förlorade målet i alla rättsinstanserna och sist hod Kungl. Maj:t 16/3 1848 (mapp 5/4).
Hyttestämmoprotokoll för åren 1851, 1854, 1855, 1856, 1859 och 1860 samt 2 st räkenskapshandlingar för åren 1845 och 1856 (mapp 5/5).
Profilritningar och kostnads förslag över en del av vattenledningen mellan Boängsbäcken och Bergtjärn 28/8 1854 (mapp 5/6).
Bevis om delgivning av Bergmästareämbetets utslag, varigenom Åskagens hytteintressenta blivit ålagda att före den 1 november 1861 låta uppbygga en ny masugn vid Åskagen 14/7 1859 (mapp 5/7).
Spjutbäcks bruk: Bergskollegii resolution i tvistemål mellan ägarna av Elfbro hammare och ägaren av Spjutbäcks bruk angående bättre rätt till kolning på skogen till hemmanet Strand vid Kristinehamn. Vartdera bruket ägde hälften i hemmanet, men Elfsbro bruksägare räntan av hela hemmanet, och som det visades, att Elfsbro haft ständig kolning på hemmansskogen, blevo Spjutbäcks bruksägare förbjudna att där kola 14/11 1739 (mapp 2/1).
Köpebrev, varigenom Thure Gyllenspetz och hans fru Hedvig Frietzcky försälja till Gustaf Wahlund 3/4 och Erik Önqvist 1/4 i Vassgårda bruk samt i Spjutbäcks bruk, bestående av en stångjärnshammare med två härdar och 6 skeppund årlig hammarskatt jämte 1/2 mtl. skatte Spjutbäcks gård m. fl. uppräknade hemman, bland dessa 1/2 mtl. Possebergs säteri och 1/2 mtl. frälse Bobacken, samt några oskattlagda torp jämte en köpeskogstrakt- Westerviksskogen och en såg vid Spjutbäcken ävensom rätt till utsyning på Karaby skog samt slutligen Björkelunds kvarnar med 6 par stenar i närheten av Kristinehamn 20/6 1777 (mapp 2/2).
Ölme häradsrätts protokoll med bevis att intet klander mot lagfart å förestående köp blivit inom natt och år anmält 1/12 1781 (mapp 2/2).
Häradsrättens fastställande av en mellan kampanjerna Wahlund och Önqvist överenskommen delning, så att den förre bekom bruksegendomarna i dess helhet med undantag av vad som tillföll Önqvist, nämligen Björkelunds kvarnar, 1/2 mtl. Possebergs säteri och 1/2 mtl. Bobacken jämte mellangift 1/3 1785 (mapp 2/2).
Köpebrev varigenom Carl Daniel Löthner f. Wahlund, försälja till H. Dillner och hans fru f. Sundin Spjutbäcks bruk med 2 härdar och 600 skeppund privilegierat smide jämte tillhörande 1/8 mtl. Spjutbäcken, 1/4 mtl. Persbol, 1/4 mtl. Hugsterud, och 1/4 mtl. Bäcken, alla i Värnums socken samt 1/2 mtl. Ömling Ölme socken 7/5 1852 (mapp 2/3).
Fastebrev för brudspatronen Dillner och hans fru på detta köp 28/5 1853 (mapp 2/3).
Bergskollegii tillståndsbevis för bruksidkaren H. Dillner att vid Spjutbäcks bruk anlägga en knipphammare och 3 spikhamrar för tvenne hjulstockar 18/11 1852 (mapp 2/4).
Bergskollegii medgivande för H. Dillner att förändra den ena av de vid bruket nedlagda stångjärnshärdarna till klensmedshärd under tiden för manufakturverkets byggnad 21/12 1852 (mapp 2/4).
Tvenne inteckningsprotokoll rörande dödning av tvenne åren 1830 och 1834 ursprungligen beviljade inteckningar 21/11 1853 (mapp 2/3).
Inteckningsprotokoll rörande dödning av 3.333 Rdr. 16 shill. banko i en hypoteksinteckning å 16.666 Rdr. 32 sh. banko 27/5 1854 (mapp 2/3).
Bergmästareämbetets beviljande för ägaren till Spjutbäcks bruk av oinskränkt tillverknings och vågföringsrätt för en därstädes i gång varande stångjärnshärd 11/1 1855 (mapp 2/5).
Bergskollegii medgivande för H. Dillner att i manufaktursmedjan inrätta ytterligare tvenne spikhamra 16/1 1854 (mapp 2/4).
Bergmästareämbetets resolution, varigenom ägaren till Spjutbäcks bruk berättigas att därstädes uppföra en räckhärd, vari dock nedsmältning av tackjärn icke finge äga rum 14/12 1855 (mapp 2/5).
Tvenne instrument över förrättade hypoteksvärderingar å Spjutbäcks fastigheter 1853-1856 (mapp 2/3).
Bergmästarens bevis att brukspatronen H. Dillner anmält sig vilja vid Spjutbäcks bruk återupptaga tvenne nedlagda spikhamrar 1/10 1859 (mapp 2/4).
Köpebrev, varigenom sysslomännen i förre bruksägaren H. Dillners konkurs utförsälja till Johan Henrik Landberg Spjutbäcks bruk med 600 skeppund privilegierat smide, som jämte tillhörande hemman och lägenheter blivit vid å landskansliet förrättad auktion inropat av häradshövdingen E.W. Montan och därefter överlåtits på J.H. Landberg 23/11 1861 (mapp 2/6).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 29/11 1861 (mapp 2/6).
Fastebrev för brukspatronen J.H. Landberg å spjutbäcks bruk med tillhörigheter 10/1 1863 (mapp 2/6).
Köpebrev, varigenom brukspatronen Johan Henrik Landberg försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag, Spjutbäcks bruks med i Järnkontoret introducerat smide jämte hemmanen 178 mtl. skatte Spjutbäcken, 1/4 mtl. skatte Persbol, 1/4 mtl frälse Hugsterud, 1/4 mtl. frälse Bäcken, alla i Varnums socken, samt 1/12 mtl. skatte Ömling i Ölme s:n 29/4 1874 (mapp 2/7).
Lagfartsprotokoll för Storfors Bruks Aktiebolag å förutnämnda köp 12/5 1874 (mapp 2/7).
Tvenne vidräkningar mellan säljaren Landberg och Storfors Bruks aktiebolag 1874 (mapp 2/7).
Tvenne hypoteksräkningar på åren 1853 och 1857 erhållna hypotekslån 1874 (mapp 2/7).
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag å Spjutbäcks bruk med tillhörigheter 30/4 1875 (mapp 2/7).
Kommerskollegii resolution i anledning av Storfors Bruks Aktiebolag genom disponenten J. Herlenius hos vederbörande bergmästare gjorda anmälan att Spjutbäcks bruk blivit för mer än 20 år sedan raserat 20/12 1884 (mapp 2/8).
Lagfartsprotokoll utgörande bevis att förestående fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag även blivit antecknat i lagfartsboken 12/7 1913 se öv. serie Ö3:1 (mapp 2/7).
Nykroppa järnverk: Kostnadsförslag till en smältsmedja med 4 härdar samt en ånghammare vid Nykroppa 3/4 1876 (mapp 6/4).
Storfors rörverk: En promemoria rörande planerad anläggning av ett trådvalsverk vid Storfors samt kostnadsförslag för en sådam anläggning 31/3 1870 (mapp 6/3).
Kostnadsförslag till en ny smältsmedja med tre härdar samt en ånghammare vid Storfors 3/4 1876 (mapp 6/3).
Gemensamma handlingar rörande bergsbruket: Bergshantering. En bok innehållande Bergskollegii berättelse till Riksens ständer om vad som tilldragit sig vid bergverken i riket sedan sista riksdagen. Berättelsen börjar med Ädelfors guldverk. Därefter kommer silververken, nio till antalet, som börja med Sala silververk och sluta med silververket i Västerbotten. Sedan komma tio stycken kopparverk, som det första Stora Kopparberget och det sista Svappavaara i Torneå lappmark. Gruvorna till alla dessa verk finnas beskrivna, i ordningen följa nu järnverken, en myckenhet, gruvorna , tackjärnsblåsningen, stångjärnssmidet, manufakturverken, stenkolsgruvorna och skogarna 1751 (mapp 7) se även planerade industrianläggningar.
Planerade industrianläggningar: Kostnadsförslag för anläggning av gjuteri och mekanisk verkstad i trakten av Filipstad 1854 (mapp 6/1).
Kostnadsförslag för planerad sänkning av Backsjön i och för industribebyggelse 29/6 1854 (mapp 6/1).
Konceptanteckningar rörande planerad anläggning av en mekanisk verkstad vid Asphyttan 1856 (mapp 6/2).
Jämförande utredning rörande drift och anläggningskostnader vid anläggning av en mekanisk verkstad med ångdrift i Kristinehamn och vattendrift i Asphyttan 1857 (mapp 6/2).
Tillägg. Kostnadsförslag till en smältsmedja med 4 härdar och ånghammare vid Nykroppa 3/4 1876 (mapp 6/4).
Beräkning av vattentillgångar samt kostnaden för en smältarsmedja vid Hättälven 1876 (mapp 6/5).
Diverse verk se förteckning å Gemensamma handlingar rör. ? bergshantering en bok innehållande...... sid 25? (mapp 7).		 
29Industri, järnbruk och masugnar. Kvarnar: Allmänt. utdrag av kvarnkommissionens protokoll rörande den beskattnings och andra åtgärder med följande kvarnar, inom Kroppa socken: Gamla Kroppa 4 kvarnar och skvaltar, Åskagen tvenne kvarnar, svartsångens kvarn, Herrhultshytte 3 kvarnar, Skarphytte kvarn och Hornkullens kvarn, samt inom Lungsunds socken: Bjurbäcks och Åminnefors 3 kvarnar, Kungsskogen kvarn, Snårbotten och Bäckelid varsin kvarn, Kvarneds kvarn, som vore till för Storfors kronokvarn, L..marks kvarn och Kvarnfalls kvarn, Matlångs, Mölltorps, Hytte, Källmo, Klenarets, Björnbottens, Björnfalls, Trehörningens och Ackkärs kvarnar utdömdes alldeles 1697 (mapp 1/1).
Filipstads bergslags häradsrätts protokoll vid sammanträde med kvarnägare, mjölnare och allmogen för deras hörande angående en för hela bergslagen gällande mäldelön eller tullkappe, varvid den överenskommelsen träffades, att tullkappen skulle 1 kappa på maltet och 2 kappor på den övriga säden för varje tunna. Föreskrevs, att inget annat kärl finge vid tulltäkten användas än justerad kappe, som vid begagnandet skulle skulle vara struken och icke rågat 15/1 1752 (mapp 1/2).
Färnebo häradsrätts avgivna betänkande vid hörandet vid häradets kvarn och sågägare i fråga om antagande av en kvarn och sågtull. Kvarntullen bibehölls med 2 kappor för tunnan, men sågarlönen, vilken vanligen betalts med virke, skulle hädanefter utgå i kontanta penningar 18/10 1820 (mapp 1/3).
Bjurbäcks kvarn (såldes till mjölnaren Axel Sundsröm år 1954): Fastebrev för Thore Olofsson Ollenberg på bland annat Bjurbäcks mjölkvarn, som han år 1653 inköpt av Jan Hansson i Mariestad 4/10 1658 (mapp 3/1) se även Bjurbäcks bruk 18 2/4.
Köpebrev av Thore Olofsson Ollenberg till Elias Larsson Linderoth på Ackvettern å bland annat en mjölkvarn vid Bjurbäcken 11/5 1664 (mapp 3/2) se även Bjurbäcks bruk 18 2/5.
Kvarnkommissionens protokoll vari omförmäles, att assessorn Johan Linroth ägde 3 kvarnar å 2 par stenar, nämligen en vid Åminneforsen och två vid Bjurbäcken, av vilka den ena kvarnen vid Bjurbäcken utdömdes och de båda andra belades med en bevillningsskatt av 8 öre silvermynt vardera. Vidare omförmäler att Snårbottens och Bäckelids kvarnar åsattes vardera 4 öre bevillningsskatt. Kvarneds frälsekvarn låge väl till förfång för krono-tull kvarnen vid Storfors men fick dock stå kvar att mala till eget behov, likväl med förbud vid 40 daler vite att mala åt någon främmande. Den belades med 16 öre skatt. Lermarkens kvarn åsattes 4 öre skatt 25/8 1697 (mapp 3/3).
Assessorn Johan Gustaf Linroths ansökan hos Landshövdingen om skattläggning av Bjurbäcks kvarn och kvarnen vid Åminnefors, vars kvarnstenar blivit till besparing av byggnadsvirke inrymda i kvarnhuset vid Bjurbäcken. Skattläggningen avsåg rättighet att få mala för tull, istället för att hålla kvarnarna endast för malning åt torpare, bruksfolk och smeder. Ansökningen remitterades till landshövdingen Jonas Ferner 11/3 1767 (mapp 3/4).
Assessorn J.G. Linroths anhållan och häradsrättens intyg att han under den gångna svåra vattenbristen varit nödsakad hjälpa folk med malning vid sin ägande Bjurbäcks kvarn, då de icke varit i stånd att få mala vid andra kvarnar i orten 1767 (mapp 3/4).
Häradsrättens bevis om Bjurbäcks kvarns malningsförmåga under vattenbrist 14/3 och 20/3 1767 (mapp 3/4).
Häradsrättens undersökningsprotokoll och betänkande angående skattläggning av Bjurbäcks kvarn med 2 par stenar, vilken skattläggning förordades av synerätten, oaktat protester däremot av direktören Claes Frietzcky, såsom disponent för Storfors bruk och arrendator av dess kvarnar, samt av ägarna till Ackkärrs och Asphytte kvarnar, vilka jämväl förklarade missnöje med synerättens betänkande 27/4 1767 (mapp 3/4).
Assessorn Linroths skrivelse till landshövdingen med överlämnande av häradsrättens protokoll och betänkande 1767 (mapp 3/4).
Direktören Claes Frietzckys särskilda protest hos landshövdingen mot skattläggningen 1767 (mapp 3/4).
Kon. Befallningshavandes utslag varigenom den sökta skattläggningen avslås 27/6 1767 (mapp 3/4).
Assessorn Johan Linroths besvär hos kammarskollegium över Kon. Befh. des utslag 4/9 1767 (mapp 3/4).
Kammarkollegii utslag , varigenom assessorn Linroth medgives tillstånd att vid Bjurbäcks kvarn mala för tull mot erläggande av den årliga ränta, som häradsrätten föreslagit, nämligen 6 tunnor spannmål 9/7 1768 (mapp 3/4).
Assessor Linroths förklaring hos Kungl. Maj:t i anledning av de besvär, som direktören Claes Fritetzcky anfört över Kammarkollegii förenämnda utslag 1770 (mapp 3/4).
Kungl. Maj:ts resolution, varigenom Kammarkollegii utslag upphäves, och Assessor Linroths kvarn förklaras för en husbehovskvarn, å vilken det må vara honom tillåtet att mala åt torpare, bruksfolk och smeder 31/1 1771 (mapp 3/4).
En emellan direktören Claes Frietzcky och assessorn Johan Gustaf Linroth träffad överenskommelse, varigenom till undvikande av missämja och misstroende, som kunde bliva följden av Kungl. Maj:ts anslag den 31 jan. 1771 å assessorn Linroths ansökan om skattläggning av Bjurbäcks kvarn, direktören Frietzcky utlovar, att så länge han vore disponent på Storfors bruk och arrendator av dess kvarnar, assessor Linroth opåtalt finge mala åt främmande, varemot denne sistnämnde förbinder sig att i skadestånd årligen till Frietzcky utgiva 4 tunnor kvarntorr råg 2/5 1771 (mapp 3/6).
Landshövdingen underrättelse om Kungl. Maj:s resolution av 31/1 1771 till vederbörande kronofogde och häradsskrivare 12/8 1775 (mapp 3/4).
Uppgift å det kvantum spannmål som årligen förmales inom Lungsunds och Kroppa socknar 1767 (mapp 3/5).
Instrument över förättad värdering av brandskadan å Bjurbäcks kvarn, som nedbrann natten till den 30 oktober 1802 21/3 1803 (mapp 3/7).
Färnebo häradsrätts protokoll och betänkande vid sammanträde med samtliga kvarn och sågägare inom häradet för deras hörande angående upprättande av taxan för tulltäkt och sågarlöner vid de skattlagda kvarnarna och sågarna 18/10 1820 (mapp 3/8).
Kontrakt varigenom till mjölnare vid Bjurbäcken antages drängen Petter J. Lindström 26/5 1845 (mapp 3/11).
Häradsrättens undersökningsprotokoll med utlåtande i anledning av Bjurbäcks bruksägares hos K.B:e gjorda ansökan att ett par av de i husbehovskvarnen vid Bjurbäcken befintliga 2 par kvarnstenar måtte få nedläggas och det andra paret skattläggas för malning mot tull, samt att ett par av de bruksägarna tillhöriga 2 par tullmjölkvarnstenar vid Asphyttan måtte få flyttas till Bjurbäcken i stället för det därstädes nedlagda stenparet 31/8 1851 (mapp 3/9).
Kon. Bef-havandes resolution med återförvisande av ärendet till synerätten, enär i dess utlåtande icke funnes angivet de särskilda slag av spannmål, som förmaldes och varpå en blivande skattläggning skulle grunda sig 28/9 1852 (mapp 3/9).
Häradsrättens protokoll med de infordrade uppgifterna 28/2 1853 (mapp 3/9).
Landshövdingämbetet utslag med bifall till ansökningarna om skattläggning av det ena stenparet i Bjurbäcks kvarnen, där det andra paret skulle utrivas samt om flyttning av ett par tullkvarnstenar från Asphyttan till Bjurbäcken 20/8 1853 (mapp 3/9).
Bruksägarnas anmälan till K. B.de att kvarnen var färdig till skattläggning med K. B.des remiss till kronofogden och häradsskrivaren härom 3/1 1854 (mapp 3/9).
Arrendekontrakt, varigenom kvarnen utarrenderas till Petter Lindström 10/2 1854 (mapp 3/11).
Arrendekontrakt, varigenom kvarnen utarrenderas till mjölnardrängen Nils Pettersson 3/5 1855 (mapp 3/11).
Instrument över förrättad skattläggning av Bjurbäcks kvarn 22/5 1856 (mapp 3/9).
Kontrakt, varigenom till mjölnare och byggmästare vid Bjurbäcken antages hemmansägare Carl Josefsson från Södra Lervik 27/1 1858 (mapp 3/11).
Kammarskollegii utslag, varigenom någon ändring vidtages i den av vederbörande kronofogde och häradsskrivare föreslagna skatten eller räntan 26/2 1863 (mapp 3/9).
Uträkning av räntan å Bjurbäcks kvarn för åren 1856-1862, utvisande skillnaden mellan skattläggningsinstrumentets förslag och Kammarkolegii utslag 18/1 1864 (mapp 3/9).
Kontrakt, varigenom till mjölnaren antages Anders Österman från Finnshyttan 1/7 1865 (mapp 3/11).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag på bland annat Bjurbäcks kvarn 1/11 1866. Samt fastebrev härå 30/6 1868 (mapp 3/10) se även Storfors bruks eganderätter 26 7/2.
Asphytte kvarn (enl- not. sänd till fastighetskontoret 620126?): Filipstads häradsrätts protokoll rörande bruksidkaren Fredrik Asps ansökan om tillstånd att få uppbygga en tullkvarn på ett utsynat ställe i Asphytte ström- jämte en inneliggande protest från Storfors bruksägare mot den sökta kvarnbyggnaden 22/10 1743 (mapp 2/1).
Häradsrättens utslag, varigenom förordnas om häradssyn på stället 7/11 1743 (mapp 2/1).
Häradsrättens protokoll och utslag, varigenom, på Storfors bruksägares begäran att utslag rörande den omtvistade kvarnanläggningen måtte uppskjutas till ordinarie höstatinget, de i saken intresserade åläggas att då komma tillstädes 16 och 17/7 1744 (mapp 2/1).
Häradsrättens utslag, som med bemötande av såväl de av Storfors som av Bjurbäcks bruksägare anförde protester förklara brukidkaren Fredr. Asp berättigad att i Asphytte ström uppbygga en tullkvarn med ett par stenar. Dock skulle detta utslag underställas landshövdingens förordnande 18/10 1744 (mapp 2/1).
Landshövdingen Nils Reuterholms resolution, varigenom tillstånd meddelas för bruksägaren Fredr. Asp att uppbygga den sökta tullkvarnen, som han i och för dess skattläggning ålades vid 50 daler silvermynt vite att hava färdig till nästkommande pingst 12/1 1745 (mapp 2/2).
Samme landshövdings resolution, varigenom, på anmälan av Fredr. Asp att det höga vattenståndet hindrat kvarnbyggnaden, uppskov därmed beviljas till Mickelsmässan 20/5 1745 (mapp 2/2).
Instrument över förrättad skattläggning av Asphytte tullkvarn. Ägaren Fredr. Asp hade insatt ett par täljstenskvarnstenar, som även skattlades,. Tvenne asphyttebor kunde inte förvägras att bibehålla sina skvaltkvarnar 16/9 1745 (mapp 2/3).
Köpebrev, varigenom Anders Levin och hans hustru försälja till bruksinspektoren Sven Sundström hälften i Asphytte tullkvarn med 2 par stenar jämte inventarier och klensmedspersedlar samt 1/6 i sinnestampen i Asphytte ström m.m. 30/9 1779 (mapp 2/4).
Rättegångshandlingar i ett av änkefru Maria Britta Sandström, såsom ägare av Asphytte tullkvarn, instämt mål mot fyra bergsmän, därför att de på eget bevåg och utan tillstånd flyttat den urgamla skvaltkvarnen vid Asphyttan och därigenom hindrat vattentillgången för tullkvarnen. Rätten dömde häradssyn 18/11 1808 (mapp 2/5).
Köpebrev av Sven Sundströms sterbhusdelägare till löjtnanten H-. Kolthoff på bl. a. denna kvarn 14/3 1814 (mapp 2/6).
Åtkomsthandlingar för grevinnan Sara Catharina Löwenhielm till en del i Asphytte kvarnar 1816, 1817 (mapp 2/7).
Samt till 8/96-delar i samma kvarn 1828, 1829 (mapp 2/8).
Kontrakt, varigenom Bjurbäcks bruksägare antaga Anders Grundel till mjölnare vid Asphyttan 15/5 1846. Samt hans uppsägning på grund av fylleri m.m. 30/4 1849 (mapp 2/13).
Kontrakt, varigenom Sven, Gustaf Dybeck antages som mjölnare 29/9 1849. Samt dennes son Sven 6/8 1858 (mapp 2/13).
Handlingar rörande skattläggning av Bjurbäcks bruksägare tillhöriga 2 par stenar i Asphytte tullkvarn 1857, 1858 (mapp 2/9).
Kontrakt, varigenom till mjölnare vid Asphyttan antages Nils Pettersson vid Bjurbäcken 20/11 1862 (mapp 2/13).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag på kvarnen 1/11 1866. samt fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 2/12).
Kontrakt varigenom klensmeden J. Flodberg antages till mjölnare 9/6 1868 (mapp 2/13).
Uppgift till taxeringskommittén angående Asphytte kvarns inkomster under åren 1865-1869 (mapp 2/11).
Arrendekontrakt, varigenom Asphytte kvarn utarrenderas på 5 år till Gustaf Pettersson 15/9 1871 (mapp 2/14).
Kontraktet med förutnämnda klensmeden J. Flodberg förnyat i maj 1873 (mapp 2/13).
Brandförsäkringshandlingar för åren 1858, 1892 (mapp 2/10).
Bäckelids kvarn: Kvarnkommissionens protokoll, vari bland annat omförmäles, att Bäckelids kvarn belades med en bevillningsskatt av 4 öre 25/8 1697 (mapp 3/12).		 
30Industri, järnbruk och masugnar. Sågverk, Asphytte såg: Bergskollegii utslag med bifall till Asphytte hytteintressenters ansökan att vid sjön Daglösens utlopp och vid samma damm, som betjänar Asphytte masugn, få anlägga en husbehovssåg, därvid hyttlaget förbjöds vid 100 riksdaler vite att använda någon stock från Hornhulls gruvskog 5/2 1796 (mapp 5/8).
Köpebrev av inspektoren Sven Sundströms sterbhusdelägare till löjtnant H. Kolthoff å bland annat hälften i denna såg 14/3 1814 (mapp 5/1) se även Asphytte masugn 17 4/4.
Åtkomsthandlingar för grevinnan Sara Catharina Löwenhielm å hälften i Asphytte husbehovssåg 1816-1817 (mapp 5/2) se även Asphytte masugn 4/5.
Åtkomshandling för Anders Mattson i Asphyttan till Mats Olssons andel i sågen därstädes 1817-1818 (mapp 5/3) se Asphytte masugn 17 4/6.
Åtkomsthandlling för greve C.G. Löwenhielm till 8/96 uti bl. annat Asphytte såg 1828-1829 (mapp 5/4) se även Asphytte nr 1 33 2/7.
Samt 3/96 i samma såg (mapp 5/5) se även Asphytte nr 1 33 2/8.
Åtkomsthandlingar för Storfors Bolag till bl. a. 5 225/252, /96 i Asphytte såg 1845-1846 (mapp 5/6) se även Asphytte nr 1. 33 3/2.
Samt 5 27/252, /96 i densamma 1846-1847 (mapp 5/7) se även Asphytte masugn 17 4/10.
Instrument över förrättad värdering av Asphytte såg 25/1 1879 (mapp 5/9).
Asphytte intressenters upplåtelse till klensmeden J. Bergström av den plats vid Asphytte såg, som ägdes av hyttlaget, med tillåtelse för Bergström att begagna sig av en mindre del vatten för kraft att driva arbetet i klensmedjan 9/5 1885 (mapp 5/10).
Lillfors såg (nedlades 1950): Utdrag av Bergskollegii skrivelse till landshövdingen Fägerskiöld angående bland annat bibehållande av Storfors bruks (Lillfors) och Gamla Kroppa samt Askehags sågar såsom nödvändiga för Kroppa eller Storfors kronobruk 27/4 1705 (mapp 7/1).
Instrument över förrättad skattlägning av den under Storfors hörande enbladiga såg, som med Bergskollegii tillstånd av den 27 april 1705 vare anlagd till till betjäning för 4 stycken stångjärnshamrar, Storfors kvarn och Nykroppa masugn 28/6 1799 (mapp 7/2).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag på bland annat Lillfors såg med 2 ramar 1/11 1866 (mapp 7/3) se även Storfors bruk äganderätt 26 7/2.
Sanmt fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 7/3) se även Storfors bruk äganderätt 26 7/2.
Beräkning av ungefärliga kostnaden för vattensåg vid Lillfors med insättande i gamla såghuset av tvenne ramar i helstatur samt dubbelt kantverk, drivna av en 40 hästars och en 20 hästars turbin 1880 (mapp 7/4).
Uppgift angående erforderliga remmar och sågblad m.m. 1880 (mapp 7/4).
Kostnadsberäkning för utläggning av järnvägsspår från Östra Värmlands järnväg till virkkesupplagsplatsen vid Lillfors 11/9 1880 (mapp 7/4).
Tvenne promemorier rörande timmerdrivning och sågning 1880 (mapp 7/4).
Ett brev rörande bland annat sågningslönerna vid Björneborg 9/10 1880 (mapp 7/4).
M. Mathissens betyg för en ramsågare och en kantare från skåre 21/9 1880 (mapp 7/4).
Uppgift å arbetslönerna vid Lillfors såg 1891 (mapp 7/5).
Förslag till nedsättning av arbetslönerna därstädes 1894 (mapp 7/5).
Uppgift å sågpersonalen och andra arbetare därstädes 1891, 1894, 1895 (mapp 7/6).
Kalkyler över sågningskostnaderna 1895 (mapp 7/6).
Tvenne protokoll vid å Storfors inför bruksförvaltaren E.L. Haerner hållet förhör med skogsarbetaren C.A. Blanks i Friskärn son Axel Carlsson, Johan Anderssons i Rönningen son Johan Johansson samt med Verner Christoffers son från Baggetorp angående av dem förövad skadegörelse vid Lillfors såg, bestående däri att de i en sågstock inslagit tvenne grova spikar vinkelrätt mot varandra, så att sågbladen nödvändigt måste träffa endera av spikarna vilket även blivit följden 8/7 och 18/7 1907 (mapp 7/7).
Uppgift å de av yrkesinspektören föreskrivna skyddsanordningarna vid Lillfors såg 15/11 1910 (mapp 7/8).
Statistiska uppgifter Kommerskollegium rörande årsperioderna 1913-1918, 1916-1921 (mapp 7/9).
En skrivelse angående avgift för legosågning vid Lillfors fr. o. m. år 1919 27/1 1919 (mapp 7/10).
Prislista å sågade trävaror från 1 okt. 1921 (mapp 7/10).
Cirkulär angående prislistan för husbehovssågarna 1923 (mapp 7/10).
Uppgift å sågarbetarnas vid Lillfors ackordsförtjänster 1923 (mapp 7/10).
Bjurbäcks såg: Fastebrev för Tore Olofsson Ollenberg på bland annat Bjurbäcks sågkvarn, som han år 1653 köpt av Jan Hansson i Mariestad 4/10 1658 (mapp 5/11) se Bjurbäcks bruk 18 2/4.
Elias Larsson Linderoths köp av Ollenberg av samma såg 11/5 1664 (mapp 5/12) se även Bjurbäcks bruk 18 2/5.
Extrakt av Bergskollegii brev till landshövdingen baron Fromhold Fägerschiöld angående oskattlagda torp och nybyggen samt sågars antingen avskaffade eller inskränkande, vari beträffande Bjurbäcks såg det föreskrives, "Bjurbäcks såg efterlåtes till brukets enskilte och intet avsalen" 27/4 1705 (mapp 5/14).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag på bl. a. Bjurbäcks såg 1/11 1866 (mapp 5/13) se även Storfors bruk äganderätter 26 7/2.
Fastebrev å detta köp 30/6 1868 (mapp 5/12) se även Storfors bruk äganderätter 26 7/2.
Gammelkroppa såg (revs år 1952) : Fastebrev för G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla å bland annat hälften i Gammelkroppa grovbladiga såg, som de inköpt av O. Nordenfeldt 15/11 1841 (mapp 6/1) se även Gammelkroppa bruk 20 1/9.
Fastebrev för friherren C.G. Fleetwood, G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla å bl. a. hälften i sågen, som de inköpt av brukspatronen Jonas Waern 15/11 1841 (mapp 6/2) se även Gammelkroppa bruk 20 2/2.
Köpebrev av J.J. Ekman, G. Ekman och J. Åberg till konsuln Wilh. Röhss å bland annat 3/8 i sågen 12/12 1857 (mapp 6/3) se även Gammelkroppa bruk 20 2/10.
Fastebrev för greve G,W. Hamilton å bl. a. 1/8 i Gammelkroppa lego och husbehovsåg 23/2 1867 (mapp 6/4) se även Gammelkroppa bruk 20 3/2.
Köpebrev av greve G.W. Hamilton till änkefru Carin Röhss å 1/8 i sågen 20/10 1868 (mapp 6/5) se även Gammelkroppa bruk 20 3/3.
Köpebrev av Gammelkroppa bruks intressenter till Gammelkroppa Aktiebolag å bl. a. Gammelkroppa såg 19/5 1877 (mapp 6/6) se även Gammelkroppa bruk 20 3/5.
En ritning från Skövde Mek. Verkstad till en ny såg vid Gammelkroppa 1877 (mapp 6/8).
Material och kostnadsförslag till såg byggnad med 1 finbladig ram och enkelt hantverk, drivet av ett 25 hästars överfallshjul av Ing. C.J. Nilsson i juli 1878 (mapp 6/8).
Ungefärlig kostnad för höjning, förlängning och tätning av såg och kvarndammen vid Gammelkroppa 1878 (mapp 6/8).
Sammandrag av förslag till nybyggnad av såg och kvarn vid Gammelkroppa jämte ombyggnad av dammen för dessa verk med bifogad ritning till sågen av Ing. C.J. Nilsson 1878 (mapp 6/8).
Tre ritningar från Skövde Mek. Verkstad till sågbyggnad och turbin 1886 (mapp 6/9).
Skrivelse från samma firma jämte specifikationer på levererade sågverksmaskiner till Gammelkroppa nya såg 1886 (mapp 6/9).
Köpebrev av Gammelkroppa Aktiebolag till Storfors Bruks Aktiebolag å bl. a. dess såg 1/10 1897 (mapp 6/7) se Gammelkroppa bruk 20 3/6.
Samt lagfartsbevis därå 29/11 1897 (mapp 6/7) se även Gammelkroppa bruk 20 3/6.
Statistiska uppgifter rörande tillverkningen i Gammelkroppa såg åren 1913-1918, 1917-1921 (mapp 6/10).
Hennickehammars såg: Köpebrev av E.W. Holmstedt till bergssexmannen Johan Ersson å bland annat denna såg 1/5 1850 (mapp 6/11) se även Hennickehammars bruk 21 4/2.
Lagfartsbevis för Louise Johansson på blabd annat Hennickehammars såg, som jämte annan egendom han ärvt efter sin broder E.J. Jansson 10/4 1899 (mapp 6/12) se även Hennickehammars bruk 21 4/4.
Gåvobrev av änkefru Julia Ekman till Nyhytte Gruvaktiebolag på bland annat denna såg 30/8 1914 (mapp 6/13) se även Hennickehammars bruk 21 4/7.
Samt lagfartsbevis därå 22/12 1914 (mapp 6/13) se även Hennickehammars bruk 21 4/7.
Hättälvs såg: Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag på bland annat på Hättälvs såg 1/11 1866 (mapp 6/14) se även Storfors bruk äganderätter 26 7/2.`
Samt fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 6/12) se även Storfors bruk äganderätter 26 7/2.
Skarphytte såg: Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag å bland annat denna såg, som bolaget köpt av bruksintressenterna 30/6 1868 (mapp 7/11) se även Storfors bruk äganderätter 26 7/2.
Svatsångs såg: Köpebrev av brukspatronen E.G. Wikland till Gammelkroppa bruks intressenter å bland annat Svartsångs såg 1/11 1875 (mapp 7/12) se även Svartsångs hemmanet 64 3/1.
Samt lagfartsbevis därå 28/3 1876 (mapp 7/12) se även Svartsångs hemmanet 64 3/1.
Köpebrev av Gammelkroppa bruks intressenter till Gammelkroppa Aktiebolag å bland annat Svartsångs såg 19/5 1877 (mapp 7/13) se även Gammelkroppa bruk 20 3/5.
Köpebrev av Gammelkroppa Aktiebolag till Storfors Bruks Aktiebolag å bland annat denna såg 1/10 1897 (mapp 7/14) se även Gammelkroppa bruk 20 3/6.
Samt lagfartsbevis därå 29/11 1897 (mapp 7/14) se Gammelkroppa bruk 20 3/6.
Yngshytte såg: Köpebrev, varigenom Anders C.son Hjort på auktion för C.J. Carlssons konkursmassas räkning försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag 1/17-del i Yngshytte såg 11/3 1841 (mapp 7/15).
Industri, järnbruk och masugnar. Kvarnar: Storfors kvarnar: Kvarnkommissionens protokoll vari omförmäles, att till förfång för kronotullkvarnen vid Storfors 25/8 1697 (mapp 4/1) se även Bjurbäcks kvarnar 29 3/3.
Kontrakt, varigenom Erik Ersson antages till mjölnare vid Storfors 11/7 1741 (mapp 4/1).
Förteckning på inventarier i stora kvarnen och i siktkvarnen, som överlåtas till mjölnaren Erik Ersson 30/9 1741 (mapp 4/2).
Disponenten Claes Frietzckyn kontrakt med med mjölnaren Erik Ersson om arrende av Storfors kvarnar för ett år 21/5 1766 (mapp 4/2).
Kontrakt med mjölnaren Zakris Zakrisson från Ackkärr om arrende av Storfors kvarnar för ett år 13/4 1767 (mapp 4/2).
Förteckning på de kvarntillhörigheter, som inventerade från avträdaren Erik Ersson till tillträdaren Zakris Zakrisson 15/10 1767 (mapp 4/2).
Färnebo häradsrätts avgivna betänkande vid hållen undersökning angående i häradet befintliga otillåtna mjölkvarnar, därvid bland många anmärkta kvarnar befanns, att utom de för Storfors och Lillfors privilegierade 3 par tullstenar ett stenpar var otillåtna, vilket disponenten Claes Samuel Linroth förklarade endast hava begagnats till siktmäld och anhöll, att detsamma måtte skattläggas likasom och ett vid Nykroppa befintligt stenpar. Angående Hytte och Björnbottens 2 par, Hättsjö 1 par, Daglösvikens 1 par och Hornkullens 1 par stenar förklarade disponenten Linroth, att ehuru dessa kvarnars tillträde hemman, som lydde under Storfors bruk, desamma tillkommit utan jordägarens vetskap och borde såsom onödiga utskrivas 6/11 1804 (mapp 4/4),
Kontrakt, varigenom Anders Bromander antages att vara byggmästare, mjölnare och sågare vid Storfors bruk 1/10 1811 (mapp 4/3).
Kapten greve C.G. Löwenhielms ansökan hos Kon. Bef. de att . som uti Storfors och Lillfors kvarnar med privilegierade 3 stenpar för tullmäld funnes ett fjärde par för siktmäld, vilket under hans tid icke varit begagnat tillstånd måtte lämnas honom att för eget behov nyttja berörda stenpar, samt att detsamma måtte i vederbörlig ordning skattläggas med Kon. Bef. des remiss av ansökningen till domhavanden 25/1 1832 (mapp 4/5).
Kon. Bef. des utslag med bifall till greve Löwenhielm ansökan rörande det fjärde paret för siktmäld 18/7 1832 (mapp 4/5).
Häradssynerättens protokoll med utlåtande, vari ansökningen om fjärde stenparet tillstyrkes, enär siktkvarnen var nyttig för ortens behov 29/5 1832 (mapp 4/5).
Instrument över förättad skattläggning av mer omnämnda stenpar för siktmäld 15/12 1832 (mapp 4/5).
Kammarkollegii utslag , varigenom denna skatt skattläggning fastställes 31/7 1834 (mapp 4/5).
Sju stycken kontrakt, varigenom diverse personer antages till mjölnare i Storfors kvarnar under åren 1762, 1763, 1769, 1787, 1802, 1824 och 1834 (mapp 4/3).
Lillfors kvarn (nedlades år 1954): Storfors bruksägares kontrakt med snickaren Paulus Andersson Edberg om arrende av Lillfors kvarn med 1 par stenar samt om skötandet av sågningen därstädes 29/1 1825 (mapp 4/6).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors bruks Aktiebolag å bland annat Lillfors kvarn 1/11 1866. Samt fastebrev härå 30/6 1868 (mapp 4/7) se även Storfors bruk 26 7/2.
Nykroppa kvarn: Förteckning på den kvarlåtenskap, som Johan Mårtensson lämnade ifrån sig till Anders Gabrielsson 4/10 1741 (mapp 3/2).
Förteckning på de i kvarnen befintliga effekter, som inventerades till faktorn Magnus Friberg 30/9 1769 (mapp 3/2).
Bruksägaren kaptenen Carl Axel Lindroth å Storfors hos landshövdingen gjorda ansökan om skattläggning av Nykroppa kvarn 1/2 1786 (mapp 3/3).
Kaptenen greve C.G. Löwenhielms hos Kon. Befh. de gjorda ansökan att som någon handling icke funnes för styrkande av den vid Nykroppa sedan lång tid tillbaka befintliga kvarnens behörighet, tillstånd måtte honom beviljas att nyttja denna kvarn med ett par stenar såsom husbehovskvarn med Kon. Befh. des remitterande av ansökningen till domhavanden 25/1 1832 (mapp 3/4).
Häradsrättens undersökningsprotokoll med utlåtande, som tillstyrker ansökningen 29/5 1832 (mapp 3/4).
Kon, Befh. des utslag, varigenom tillstånd meddelas för greve Löwenhielm att fortfarande begagna den gamla kvarnen vid Nykroppa till husbehovskvarn för sina arbetare och underhavande därstädes 18/7 1832 (mapp 3/4).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bland annat Nykroppa kvarn 1/11 1866. Samt fastebrev härå 30/6 1868 (mapp 3/5) se även Storfors bruk 26 7/2.
Gammelkroppa kvarn: Utdrag av Kvarnkommissionens protokoll rörande dess åtgärder med Gamla Kroppa 4 kvarnar uti fyra hus, skvaltor m.m. i Kroppa socken 1697 (mapp 1/1).
Häradsrätten protokoll och utlåtande vid hållen undersökning i anledning av bruksidkaren Georg Alex Wahlenbergs och bergsmannen Olof Pettersson ansökning att gemensamt få anlägga en tullkvarn vid Gammelkroppa ström. Synerätten tillstyrkte en kvarn med ett par stenar 5/6 1784 (mapp 1/2).
Kon. Bef. des utslag, varigenom förenämnda Wahlenberg och Pettersson meddelas tillstånd att vid Gammelkroppa uppbygga en tullkvarn med ett par stenar, varemot ett vite bestämdes med förbud att mala på Olof Petterssons ägande husbehovskvarn därstädes. Mot denna kvarnanläggning hade bruksägaren Carl Axel Linroth på Storfors protesterat huvudsakligen av den orsaken att Nykroppa tullkvarn låge på kort avstånd från Gammelkroppa, men då det befanns, att Nykroppa kvarn ej vore upptagen i jordeboken och således ej håller skattlagd, kunde avseende ej fästas vid den anförda protesten 10/5 1785 (mapp 1/2).
Fatebrev för G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla å bl.a. hälften i Gammelkroppa kvarn med 2 par stenar, som de inköpt av O. Nordenfeldt (mapp 1/3) se även Gammelkroppa bruk 20 1/9.
Fastebrev för friherre C.G. Fleetwood, G. Ekman, C.G. Uggla och L.M. Uggla å den andra hälften i kvarnen, som de inköpt av brukspatronen Jonas Wäern 15/11 1841 (mapp 1/4) se även Gammelkroppa bruk 20 1/9.
Köpebrev of J.J. Ekman, G. Ekman och J. Åberg till konsul Wilh. Röhrs å bland annat 3/8 i kvarnen 12/11 1857 (mapp 1/5) se även Gammelkroppa bruk 20 2/10.
Fastebrev för greve G.W. Hamilton å 1/8 i bl.a. Gammelkroppa tullkvarn 23/8 1867 (mapp 1/6) se även Gammelkroppa bruk 20 3/2.
Köpebrev av greve G.W. Hamilton till änkefru Carin Röhss å 1/8 i kvarnen 20/11 1868 (mapp 1/7) se även Gammelkroppa bruk 20 3/3.
Köpebrev av Gammelkroppa bruks intressenter till Gammelkroppa Aktiebolag å bl. a. gammelkroppa kvarn 19/5 1877 (mapp 1/8) se även Gammelkroppa bruk 20 3/5.
Ritning samt kostnadsförslag till kvarn med 2 par stenar vid Gammelkroppa av ing. C.J. Nilsson 1878 (mapp 1/11).
Köpebrev av Gammelkroppa Aktiebolag till Storfors bruks Aktiebolag å bl. a. Gammelkroppa kvarn 1/10 1897 (mapp 1/9) se även Gammelkroppa bruk 20 3/6.
Samt lagfartsbevis härå 29/11 1897 (mapp 1/10) se även Gammelkroppa bruk 20 3/6.
Kvarneds kvarn: Kvarnkommissionens beslut, varigenom Kvarneds frälsekvarn, som hade landfäste å skatteegendom och låge Storfors tullkvarn till förfång, dock finge bliva kvarstående att mala till eget behov med förbud, vid 40 marks vite, att mala åt främmande. Kvarnen belades med 16 öre silvermynt ny skatt 25/8 1697 (mapp 2/6).
Landshövdingsämbetets resolution i anledning av de klagomål, som assessorn Olof Lundstedt anfört däröver, att hans vid västra Ackkärrstorp belägna Ackkärrs tullkvarn lede start förfång av den bredvidstående Kvarneds kvarn, varför han yrkade att densamma skulle utrivas eller åtminstone flyttas längre ner vid bäcken, var förutom han av Kvarneds kvarnägare fordrade ersättning för den förlust han lidit genom Kvarneds kvarn. Det resolverades, att beträffande yrkandet, att kvarnen måtte utrivas, så kunde detta icke bifallas såsom stående i strid med Kvarnkommissionens år 1697 fattade beslut, och i fråga om kvarnens flyttning och skadeersättning hänvisades klaganden till domstol 3/10 1738 (mapp 2/7).
Ett domboks protokoll angående en emellan ägarna av Bjurbäcks bruk majoren Johan Linroth och hans svåger greve C.G. Löwenhielm, samt ägaren av Ackkärrs bruk Bengt Lundblad upprättad byteshandling, varigenom bland annat Bjurbäcks bruksägare till sin förut ägande hälft i torpet Kvarned tillbyta sig den andra hälften och avstå till Lundblad sin halva del i Kvarneds husbehovskvarn, vilken borde flyttas till Ackkärr 15/11 1774 (mapp 2/8).
Kammkollegii utslag på brukspatronen Bengt Lundblads besvär över Kon. Bef. des vidhållen jordransakning den 25 sept. 1780 vidtagna beslut, varigenom klaganden ohörd blivit förbjuden att å hans skattlagda husbehovs frälsekvarn, Kvarned benämnd, mala annan säd av Kvarneds husbehovsmälder eller och flytta kvarnen till annat ställe å Ackkärrs frälsegrund. Oaktat anförde protester i de av närmaste tullkvarnsägare infordrade förklaringar, nämligen av änkefru Camitz, förklarade kollegiet Lundblad berättigad att å Kvarneds kvarn mala såväl för sig själva som för sina smeder och torpare under Ackkärrs bruk 4/4 1788 (mapp 2/9).
En överenskommelse till bevarande av grannsämjan mellan brukspatronen Bengt Lundblad, å ena, samt Storfors bruksägare och änkefru Britta Marie Camitz å andra sidan, varigenom Lundblad förbinder sig att begagna rättigheten till husbehovsmalning endast för sig själv, sina smeder och tvenne dagsverkstorpare 16/8 1788 (mapp 2/9).
Bruksdirektören Claes Frietzckys medelade tillåtelse för brukspatron Lundblad att antingen flytta kvarnen till Ackkärr eller åter uppbygga den på samma ställe som den gamla kvarnen 25/9 1789 (mapp 2/10).
Bruksägaren Lundblads förbindelse att till Kvarnedstorparen årligen betala 16 skillingar såsom ersättning för trampning å ägorna, som kunde förorsakas genom kvarnen 25/9 1789 (mapp 2/10).
Herrhults skvaltkvarn: Filipstads bergslags tingsrätts utslag, varigenom på anmälan av kronoarrendatorn Jonas Stockhuus att Nils Persson vid Herrhult hade en skvaltkvarn därstädes, som icke vore skattlagd men malde för tull till stort förfång för kronokvarnen vid Storfors, för vilken han betalde högt arrende, rätten ålade bemälde Nils Persson att vid 40 dalers vite hädanefter mala endast åt Herrhults hyttelag och för sitt egna behov 30/10 1691 (mapp 2/2).
en av Matts Ersson, såsom ägare till Herrhults skvaltkvarn, vilken av Kvarnkommissionen blivit utdömd, emedan den skulle vara Hans Gustaf Linroths kvarn vid Nykroppa till förfång, utgiven förbindelse att han, som erhållit brukspatron Linroths löfte att för eget bruk begagna skvaltkvarnen, skulle utan skonsmål till bemälde Linroth betala 100 daler silvermynt, om det kunde visas, att någon annan person hos honom fått mala så mycket som halv kappe säd 21/2 1722 (mapp 2/3).
Svartsångs kvarn: Köpebrev, varigenom bruksägaren E.G. Wikland försäljer till Gammelkroppa intressenter bland annat Svartsångs kvarn 1/11 1875. Samt lagfartsbevis härå 28/3 1876 (mapp 3/7) se även Svartsångs hemmanet 64 3/1.
Köpebrev av Gammelkroppa bruksintressenter till Gammelkroppa Aktiebolag å bl.a. Svartsångs kvarn 19/5 1877 (mapp 3/8) se även Gammelkroppa bruk 20 3/5.
Köpebrev av Gammelkroppa Aktiebolag till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. Svartsångs kvarn 1/10 1897 (mapp 3/9) se även Gammelkroppa bruk 20 3/6.
Lagfartsbevis för Storfors Bruks Aktiebolag å Svartsångs kvarn med benämning Svartsång nr 2 29/11 1897 (mapp 3/10) se även Gammelkroppa bruk 20 3/6.
Hättsjö med fler kvarnar: Kon. Bef. des. resolution med order till kronofogden i orten om utrivande av Hättsjö, Daglösvikens och Hornkullens otillåtna kvarnar 5/6 1805 (mapp 2/5).
Hennickehammars kvarn: Köpebrev av brukspatron E.W. Holmstedt till bergssexmannen Jan Ersson å bland annat denna kvarn 1/5 1850 (mapp 2/1) se även Hennickehammars bruk 21 4/2.
Hytte kvarn: Kon. Bef. des resolution med order till kronofogden i orten att gå i verkställighet om utrivning av hytte och Björnbottens otillåtna kvarnar, vilka disponenten vid Storfors bruks egendom förklarat hava tillkommit utan jordägarens vetskap och dessutom vore alldeles umbärliga 5/6 1805 (mapp 2/4).
Lermarks kvarn: Kvarnkommissionens protokoll, varigenom omförmäles, att Lermarks kvarn belades med en bevillningsskatt av 4 öre 25/8 1697 (mapp 3/1) se även Bjurbäckens kvarnar 29 3/2.
Snårbottens kvarn: Kvarnkommissionens protokoll, vari bland annat omförmäles , att Snårbotten kvarn belades med en bevillningsskatt av 4 öre 25/8 1697 (mapp 3/6) se även Bjurbäckens kvarnar 29 3/3.		 
31Fiske Jakt: Karlskoga bergslags häradsrätts dom angående tvist om bättre rätt till fisket i Mörtforsen mellan Nils Hansson i Åsjöhult och Erik Eliasson i Friskärn, å ena sidan, samt åboerna i Sandtorp och Christoffer Larsson i Karlstorp ävensom Anders Larsson på Backen, å andra sidan, vilka sistnämnda åberopade urminnes hävd på sin rätt till fisket. Men som majoren Claes Linroth hade skatteköpt hemmanet Friskärn, begärde Erik Eliasson uppskov med målet, var emellertid rätten tilldömde ägorna av urminneshävden att tillsvidare behålla fisket 2/9 1719 (mapp 2/1).
Samma häradsrätts utslag, varigenom Hans Gustaf Linroth och ägaren till Åsjöhult förklaras såsom rätt ägare till fisket i Mörtbäcken, som löpte mellan Grytingern och Åsjön, enär Linroths ägande Friskärn utgjorde norra och Åsjöhult södra stranden till det omtvistade fiskevattnet 8/3 1720 (mapp 2/8?).
Filipstads bergslags häradsrätts, ansökan av fru Juliana Linroth , meddelade förbud för Lungstorps torpare, vid vite av 40 daler silvermynt, att med nät, katsor eller annan fiskeredskap "fika och fara" vid bemälde fru Linroths strand och land i sjön Lilla Lungen 22/6 1723 (mapp 2/2?).
Filipstads bergslags häradsrätts förbud för brukspatronen och bergskarlarna i Skälstabacken att tillfoga assessorskan fru Juliana Linroth något intrång att skola i fisket vid hennes land och strand i sjön Stora Lungen 22/2 1724 (mapp 2/3).
En avhandling, varigenom Nils Bengtsson och tre andra bergsmän överlåta till fru Juliana Linroth på Bjurbäckensin fiskerätt vid stränderna av Asphyttesjön 17/2 1727 (mapp 2/4).
Filipstads bergslags häradsrätts förbud, vid vite av 10 daler silvermynt, för dem som fångade kräftor vid stickbloss, att därmed inte komma så nära husen, att eldfara kunde uppstå 20/10 1743 (mapp 2/5).
Filipstada bergslags häradsrätts uppskovsprotokoll av den 12/11 1775 och utslag i ett av Bjurbäcks bruks intressenter instämt mål mot "besökaren" Jonas Bjurström vid Bjurbäcken med påstående om ansvar för olovligt fiske i brukets enskilda fiskevatten. Bjurström dömdes att böta 3 daler silv.mt. , men en "ryska" och ett nät, som från honom tagits beslag, skulle till honom återställas 12/2 1776 (mapp 2/6).
Fernebo häradsrätts utslag, varigenom, i anledning därav att obehöriga personer vårtiden, då vattnet flödade över, fiskade på Fallets äng, rätten funne skäligt att, på Bjurbäcks bruksägares anhållan, utsätta ett vite av 1 Rdr. 32 skillingar för olovligt fiske vid Bjurbäckens enskilda stränder 18/11 1781 (mapp 2/7).
Kungörelse angående vissa bestämda förbud för fiske på grund av stadgade vitesförbud för olovligt fiske i Bjurbäcks bruks fiskevatten 15/4 1854 (mapp 2/8).
Fernebo häradsrätts utslag, varigenom Jonas Andersson i Storhult, vilken av Storfors Bolag åtalats för det han utan tillstånd idkat fiske med not i den del av sjön Emtens odelade fiskerätten, som vore belägen inom Emtenäs och Björkåsens rå och rör, vartill bolaget vore ägare, dömmes att böta 26 Rdr. 50 öre och utgiva det för olovligt fiskande i Storfors Bolags fiskevatten stadgade vitet 37 Rdr. 50 öre m.m. 9/3 1861 (mapp 2/9).
Fernebo häradsrätts utslag i mål angående Storfors Bolags ansvarsyrkande å Magnus Andersson i Lungstorp, för det han idkat olovligt fiske i sjön Lilla Lungen. Sedan svaranden erkänt, fullföljdes icke ansvarsyrkandet 9/3 1861 (mapp 2/10).
Fernebo häradsrätts uppskovsprotokoll i ett av Storfors Bolag instämt mål mot Nils Andersson i Lungstorp med yrkande om ansvar för olovligt fiske i Lilla Lungen 9/3 1861 (mapp 3/1).
Ytterligare uppskovsprotokoll, vari nämndemannen Anders Nilsson i Sundvik omförmäles hava blivit instämd av Nils Andersson för att i hans ställe åtaga sig ansvaret för det åtalade fisket, som Nils Andersson utövat på Anders Nilssons befallning 26/10 1861 (mapp 3/1).
Häradsrättens utslag, varigenom båda frikännas från ansvar och tilldömmas rättegångskostnader 2/6 1862 (mapp 3/1).
Hovrättens utslag, som icke ändrar häradsrättens utslag 6/2 1863 (mapp 3/1).
Kungl. Maj:ts utslag, varigenom målet återförvisas till häradsrätten, enär det blivit visat, att det åtalade fisket skett i Stora Lungen 26/6 1864 (mapp 3/1).
Häradsrättens utslag på Storfors bolagets åtal mot endast nämndemannen Anders Nilsson, vilken frikännes och tilldömmes kostnadsersättning 20/10 1864 (mapp 3/1).
Hovrättens utslag, som lämnar häradsrättens utslag oförändrat 13/6 1865 (mapp 3/1).
Fernebo häradsrätts tvenne uppskovsptotokoll av den 9/3 och 26/10 1861 samt utslag i ett av Storfors Bolag instämt mål mot Jan Anderson och Anders Andersson i Lungstorp angående olovligt fiske i sjön Lilla Lungen. Häradsrätten ogillade åtalet och ålade bolaget att betala motpartens rättegångskostnader i målet 2/6 1862 (mapp 3/2).
Hovrättens utslag, som icke gör någon ändring i häradsrättens utslag 6/2 1863 (mapp 3/2).
Kungl. Maj:ts utslag, som återförvisar målet till häradsrätten av anledning att det åtalade fisket bedrivits i sjön Stora Lungen 22/6 1864 (mapp 3/2).
Häradsrättens utslag vid handläggning av målet mot Jan Andersson och Anders Andersson angående ansvar för olovligt fiske i sjön Stora Lungen. De tilltalade frikändes och tilldömdes rättegångskostnader. Utslaget 22/12 1864 (mapp 3/2).
Hovrättens utslag, som gjorde häradsrättens utslag i målet 13/6 1865 (mapp 3/2).
Fullmakt för And. Nilsson i Sundvik att hos bolaget utkvittera de Jan Andersson och Anders Andersson tilldömda rättegångskostnaderna 1865 (mapp 3/2).
Storfors Bruks Aktiebolags anhållan hos Lantbruksstyrelsen om biträde av sakkunnig person för verkställande av vissa undersökningar rörande fiske 12/9 1903 (mapp 3/3).
Ansökningar hos K.B.e av Landstinget och Fiskeristyrelsen samt yttrande av fiskeriintendenten om meddelande av sådana föreskrifter för kräftfångst inom Värmlands län, att den förbjudna tiden bestämmes från och med den 1 januari till och med den 10 augusti. i okt. 1914 (mapp 3/4).
Storfors Rörverk Jakt: 1. Flipstads Bergslags häradsrätts förbud vid vite av en riksdaler specie för var och en, som gör sig skyldig till olovligt skytte eller fångst på Storfors bruks skogar 13/2 1778 (mapp 4).
2. Fernebo härads förhöjning av förutnämnda vite till 5 Riksdaler specie 23/2 1809 (mapp 4).
3. Fernebo häradsrätts protokoll och betänkande ang. bestämmande av skattpenningar förut om skallgång dödade rovdjur samt om uppbörd och redovisning av dessa 6/3 1822 (mapp 4).
Förslag till ordningsregler vid skallgång inom Kroppa s:n 17/6 1827 (mapp 4).
4. Handlingar i mål angående bruksförvaltaren vid Storfors bruk B. Wahlfeldt åtal med Didrik Lindberg i Dalbäcken för olaga jakt på Storfors bruks skogar (mapp 4).
5. Fernebo häradsrätts tvenne uppskovsprotokoll av den 10/11 1876 och 12/2 1877 samt utslag i mål ang. bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt på Bjurbäcken ansvarsyrkande å drängen Anders Jansson och Carl Jansson i Vennemyren för olovlig jakt på Bjurbäcks bruks skogar 9/4 och 24/8 1877 (mapp 4).
6. Handlingar i mål mot hemmansägaren Vilhelm Jonsson i Bergsjö för det han skjutit en älg på Storfors marker 30/10 och 21/12 1893 (mapp 4).
7. Handling i mål mot A. Björk och Matts Bengtsson angående olaga älgjakt på Storfors marker vid Asphyttan 1895 (mapp 4).
8. Fernebo häradsrätts 5 st. uppskovsprotokoll angående Storfors Bruks Bolags stämningsyrkande om ansvar å drängen Carl Nilsson i Norra Kärn för olaga jakt på Bjurbäcks hytteskog 1896 (mapp 4).
1. Hovrättens utslag på de besvär, som drängen Karl Nilsson i Norra Kärn anfört över Fernebo häradsrätts den 30/11 1896 meddelade utslag, varigenom Nilsson ådömts böter för olaga jakt på Bjurbäcks hytteskog 22/10 1897 (mapp 5).
2. Handlingar i mål mot arrendet om August Carlsson och dennes son Kristian Augustsson i Åsjöhyttan rörande olovlig älgjakt å bolagets mark 1905 (mapp 5).
3. Svea hovrätts utslag på de besvär, som arrendatorn Aug. Eriksson och dennes son i Åsjöhyttan anfört över Fernebo häradsrätts utslag i förutnämnda mål 19/9 1906 (mapp 5).
4. Hovrättens utslag på de besvär, som Karl Fr. Olsson Slåbråten anfört över Fernebo häradsrätts utslag varigenom han blivit dömd att böta för olovlig jakt på bolagets mark 12/10 1905 (mapp 5).
5. Fernebo häradsrätts tvenne uppskovsprotokoll i mål angående bolagets stämningsyrkande mot hemmansägaren Anders Olsson i Asphyttan och dennes son Josef Andersson om ansvar för olaga älgjakt på bolagets mark 30/9 och 25/11 1907 (mapp 5).
6. Storfors bolags genom disponenten utfärdade cirkulär till Storfors bruks samtliga skogsvaktare innehållande föreskrifter till efterrättelse i avseende jakt och jaktvård 1907 (mapp 5).
Bjurbäcks lantbruk: 1. Filipstads Bergslags häradsrätt utslag på fru Julia Linroth klagomål över att hennes råggärden vid Bjurbäcken årligen taga skada genom att resande vintertiden taga sina vägar däröver. Rätten utsatte ett vite av 40 daler smt med förbud att färdas över råggärdena 17/6 1724 (mapp 1).
Fernebo häradsrätts förnyelse av förestående vites förbud 20/11 1787 (mapp 1).
2. Uppgifter om utsädet, havreskörden m.m. 1790 (mapp 1).
3. Handlingar rörande utarrendering av Bjurbäckens och Viggestorps gårdar 1879, 1880 (mapp 1).
Storfors lantbruk: 4. Uppgift å rättarens årliga stat 17/4 1805 (mapp 1).
5. Beskrivning över användandet av en maskin för torkning av säd och beredning av malt 1857 (mapp 1).
Uppgifter om utsädet åren 1859, 1863, 1865 och 1867 (mapp 1).
7. Uppgifter om skördar åren 1859 och 1865 (mapp 1).
8. Uppgift å fodertillgången samt uppgifter till jordbruksstatistiken år 1865 (mapp 1).
9. Uppgiften om utfodringen i ko och oxladugårdarna, utfodringen till smedernas och befattningshavarnas kreatur etc. 1865 och 1866 (mapp 1).
10. Uppgift å ängsbergningen år 1840 (mapp 1).
Brännvinsbränning: 1. Kammarrättens revisionsanmärkning rörande greve Löwenhielms brännvinspanna vid Fallet, vilken enligt mantalslängden vore 49 kannor men i taxeringslängden stode upptaget 44 kannor. Skillnad i avgiften 36 skillingar 10/12 1831. Reservations krav för anmärkta 36 skillingar 16/9 1832 (mapp 6).
Storfors bryggeri: 2. Ritningar till att bryggeri vid Storfors antagligen från 1850-talet. Tre räkningar och skulder till bryggeriet för öl och dricka 1864, 1865. En skrivelse från avd.insp. J.D. Simonsson i Filipstad ang. före stationsinsp. vid Daglösen löjtn. W Meurlings dåliga affärsställning och hans skuld av 120 kr. till bryggeriet å vilket belopp brevskrivaren hemställer att bryggeriet måtte antaga 10% ackord 15/12 1879 (mapp 6).
Explosiv vara: 3. Kon. Befallningsh.s utslag med godkännande av en av Gammelkroppa bruksägare vid Ansviks och Svartsångs gruvor inrättad och behörigen avsynad källare för förvaring av sprängämnen 25/10 1875 (mapp 6).
Kon. Befallningsh.s utslag med bifall till Storfors Bruks AB och ansökan om tillstånd att för byggandet av en kraftstation vid Gammelkroppa få förvara intill 100 kg. dynamit och 5 kg tändhattar i en för ändamålet uppförd och behörigen avsynad källare 25/6 1917 (mapp 6).		 
32Hemman, torp och lägenheter. Abborrtjärn: Bergskattetorp om 6 skeppund osmundskatt i Kroppa socken. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bland annat detta torp 1/10 1714 (mapp 1/1) se även Kroppa kronobruk 23 1/1.
Storfors bruksägares kontrakt med Erik Carlsson i Aborrtjärn, änkan Lisa Jonsdotter i Daglösedet och sonen Petter Ersson i Abborrtjärn angående giftermål och brukning av torpet 13/4 1801 (mapp 1/2).
Storfors bruksägares lösöreköp med Petter Ersson och hans hustru 13/7 1839 (mapp 1/3).
Storfors Bolags lösöreköp med Petter Pettersson 15/10 1846 (mapp 1/3).
Domboksprotokoll rörande detta lösöreköp 21/10 1846 (mapp 1/3).
Arvskifte efter Petter Petterssons avlidna hustru 9/2 1866 (mapp 1/5).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta torp 1/11 1866 samt fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 1/4) se även Storfors Bruks äganderätter 26 7/2.
Abborrudden: Lägenhet på Emtnäs ägor i Lungsunds socken. Kon.Befh. des i Karlstad utslag med avslag på Nils Jonsson i Slädbråten ansökan att på Bjurbäcks bruks rekognitionsskog få till odling och bebyggande intaga en därtill tjänlig plats, Abborrudden kallad. Nils Jansson hade 5 år tidigare gjort en liknande ansökan hos K.B.e i Örebro, som i anseende till Bjurbäcks bruksägares rättighet till skogens ..valda nyttjande avslagit densamma 12/5 1781 (mapp 2/1).
Kon. Befh.des utslag med avslag på Nils Janssons ytterligare gjorda ansökan att på Lungsunds sockens allmänning få till odling upptaga två kärr söder om sjön Emten. Nils Jansson ålades att betala bruksägarnas kostnader i målet 2/11 1790 (mapp 2/1).
Kon. Befh. des utslag med avslag på Jan Anderssons i Norra Kärn gjorda ansökan om rättighet att nybygga och uppodla en trakt nära sjön Emten. Abborrudden kallad, på Bjurbäcks bruks rekognitionsskog 2/11 1790 (mapp 2/2).
Bjurbäcks bruksägares förklaring i anledning av de besvär, som Jan Andersson anfört hos Kammarkollegium över KB:s utslag 1791 (mapp 2/2).
En skrivelse från greve Löwenhielms på Bjurbäcken kommissionär i Stockholm med underrättelse att Jan Andersson icke inkommit med underdånigt besvär över Kammarkolegii utslag 22/4 1793 (mapp 2/2).
Aktuariebevis att Jan Andersson den 9 november 1792 utlöst Kammarkollegii utslag i målet 17/2 1794 (mapp 2/2).
Bjurbäcks bruksägares kontrakt med Anders Andersson om brukning av torplägenheten Abborrudden jämte diverse handlingar 25/8 1861 (mapp 2/3).
Instrument över förrättad husvärdering vid Abborrudden för Storfors räkning 27/3 1889 (mapp 2/3).
Kon.befh. des utslag , varigenom på ansökan av Storfors Bruks Aktiebolag Maja Stina och Karolina Andersdotter åläggas att vid äventyr av vräkning genast från torplägenheten avflytta 15/5 1889 (mapp 2/2).
Bevis att bemälda Andersdöttrar anfört besvär i Svea hovrätt 9/7 1889 (mapp 2/3).
Storfors Bruks Aktiebolags förklaring i hovrätten 29/7 1889 (mapp 2/3).
Hovrättens utslag, som ändrar K.B.s överklagande utslag så tillvida, att Andersdöttrarna ägde laga rätt att kvarbo till den 14 mars 1890. 30/10 1889 (mapp 2/3).
Storfors Bruks Aktiebolags ansökan hos K.B.e om vräkning av de båda Andersdöttrarna jämte ett dem tillhörigt bostadshus 27/3 1890 (mapp 2/3).
Kon. Befh.des utslag, varigenom bemälda Andersdöttrar åläggas att genast avflytta vid vräkningsäventyr 30/4 1890 (mapp 2/3).
Köpebrev, varigenom Carl Ahlén, såsom förmyndare för Nils Andersson, jämte den senares anhöriga försälja till Storfors Bruks Aktiebolag alla på lägenheten Abborrudden befintliga hus 5/5 1890 (mapp 2/4).
Instrument över förrättad uppmätning av åkerjorden samt värdering dels av odlingskostnaderna och dels av husen till de på rekognitionshemmanet Björnhult belägna torpen Emtnäs och Abborrudden 10/4 1894 (mapp 2/5) se även Emtenäs 43 5/2.
Ackkärr No 1: 1/2 mtl. frälsehemman i Lungsunds socken. Byteshandling mellan majoren Johan Linroth och hans svåger greve C.G. Löwenhielm, ägare av Bjurbäcks bruk, å ena sdan, samt Bengt Lundblad, ägare Av Ackkärrs bruk, å andra sidan, varigenom med åberopande av den emellan de respektive bruksägarna år 1733 ingångna förlikningen och 1744 års skogsdelning, Bjurbäcks bruksägare bortbyter till Ackkärrs bruksägare sin ägande hälft av inägarna till frälsehemmanet 174 mtl. Ackkärr med därå uppförda byggnader samt sin hälft i Kvarneds husbehovskvarn, som borde flyttas till Ackkärr, mot det att de i vederlag bekomma hälften i torpet Kvarned, varigenom de bleve ägare till hela detta torp, samt 36000 daler kopparmynt i mellanavgift. De på Ackkärrs skogsmark belägna torpen Ålvik och Björkåsen skulle fortfarande tillhöra Bjurbäcks bruk, liksom torpet Olstorp skulle tillhöra Ackkärr 7/4 1774 (mapp 3/1).
Domboksprotokoll rörande detta egendomsbyte 15/11 1774 (mapp 3/2).
Tingsrättens protokoll rörande fastställelse av samma byte 1/3 1819 (mapp 3/2).
Köpekontrakt av den 15/2 1911 och köpebrev, varigenom Lundsbergs Aktiebolag försäljer till Lundsbergs Skogsaktiebolag följande fastigheter, nämligen, dels bergsskattetorpet No 1 med 3 skepp. osmundskatt, 1/16 mtl. skatte Carlsberg No 1, 1/8 mtl. skatte Sävsjön No 1, 1/24 mtl. skatte Augustenberg No 1, Bergkronotorpet, Trehörningen No 1 om 8 skepp. osmundskatt och 7/48 mtl. skatte Augustenberg No 2, dels Lundsbergs eller Matlångs bruk, 1/2 mtl. skatte Matlången No 1, 1/4 mtl. skatte Galteskär no 1, 1/4 mtl. Mossviken No 1, bergskattetorpet Norra Höjden No 1 om 3 skepp. osmundskatt, 1/4 mtl. Östra Ackkärrstorp, 1/4 mtl. Västra Ackkärrrstorp och bergskattetorpet Grytingsbron om 4 skepp. osmundskatt, dels Ackkärrs bruk, 1/2 mtl. frälse Ackkärr No 1 och oskattlagda torpet Olstorp 25/2 1911 (mapp 3/3).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 4/6 1912 (mapp 3/3).
Lagfartsbevis för Lundsbergs Skogsaktiebolag å förenämnda fastigheter, av vilka en del, som varit föremål ägoskifte och ägostyckning, specificerats efter kartan 4/6 1912 (mapp 3/3).
Lagfartsprotokoll rörande 1/2 mtl. Ackkärr, varå lagfarten varit vilande 2/6 1913 (mapp 3/3).
Lagfartsbevis för Lundsbergs Skogsaktiebolag på det specificerade hemmanet Ackkärr Nr. 1 2/6 1913 (mapp 3/3).
Gravationsbevis rörande Matlången m. fl. hemman 20/8 1912 (mapp 3/3).
Förslag till förening samt överenskommelse mellan Lundsbergs Aktiebolag i likvidation och Storfors Bruks Aktiebolag att vid ägostyckning av hemmanet Ackkärr vardera bolags fastigheter skulle utäggas i huvudsaklig överensstämmelse med ett den 7 april 1774 upprättat bytesbrev mellan brukspatronerna Bengt Lundblad på Ackkärr, på ena, samt majoren Johan Linroth och greve C.G. Löwenhielm å Bjurbäcken, å andra sidan, varigenom det blivit bestämt om vardera partens rätt till vissa delar av hemmanet Ackkärr. Lundblads rätt innehades nu av Lundsbergs Aktiebolag, och den andra partens rätt av Storfors Bruks Aktiebolag, Lundsbergs Aktiebolags andel jämte vattenrätt i Kvarnedsälven komme att bliva Stiftelsen Lundsbergs skolas egendom 15/8 1917 (mapp 3/4).
Uppgift över förättad ägostyckning å hemmanet Ackkärr 1913 (mapp 3/4).
Köpebrev, varigenom Lundsbergs Aktiebolag i likvidation försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag av 1/2 mtl. Ackkärr dels litt. H. om 55 öre 2 penningar eller 1322/23040 mtl. dels litt. I. om 21 öre 14 penningar eller 518/23040 mtl. och dels litt. K. om 115 öre 16 penningar eller 4616/23040 mantal 17/3 1914 (mapp 3/5).
En skrivelse från advokatfirman Lagerlöf till Storfors bruks skogsförvaltning angående omnämnda köpebrev 22/4 1914 (mapp 3/5).
Lagfartsprotokoll rörande förutnämnda köp 8/6 1914 (mapp 3/5).
Lagfartsbevis för Storfors Bruks Aktiebolag å 55 öre 2 penningar skatt litt. H. 21 öre 14 penningar skatt litt. I. samt 115 öre 16 penningar skatt litt. K. av hemmanet Ackkärr Nr 1 8/6 1914 (mapp 3/5).
En skrivelse angående skedd värdering av skogen och övriga ögor till hemmanet Ackkärr 26/1 1917 (mapp 3/6).
Västra Ackkärrstorp i Lungsunds socken: Köpebrev, varigenom Drottning Kristina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 4/1) se även Kroppa bruk 22 7/1.
Filipstads bergslags häradsrätts utslag i anledning av häradshövdingen Christoffer Mobacks klagomål mot nämndemannen Jon i Kvarned över att han med sin boskap dreve över Västra Ackkärrstorp ägor till förfång för dess mulbete, varför han yrkade förbud. Nämndeman Jon, vilken påstod, att han icke hade någon annan väg för att med sina kreatur komma till Bjurbäcksskogen, förbjöds dock vid 40 dalers vite att fortfara med sådant förolämpade 12/3 1709 (mapp 4/2).
Häradsrättens , på begäran av brukspatronen Gustaf Lundstedt , meddelade förordnande för kronobefallningsmannen Jonas Engholm och tvenne nämndemän att dels hålla laga husesyn på skattehemmanet Västra Ackkärrstorp dels och besiktiga den röjning av oländiga kärr och mark, som han ämnade göra å kronoskattehemmanet Matlången 19/10 1748 (mapp 4/3).
Köpebrev av Lundsbergs Aktiebolag till Lundsbergs skogsaktiebolag på bl.a. skattehemmanet Västra Ackkärrstorp No 1 25/2 1911 samt lagfartsbevis härå 4/6 1912 (mapp 4/4) se även Ackkärr No 1 32 3/3.
Köpebrev, varigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer till Albert Berg 36 öre 16 penningar skatt av hemmanet Västra Ackkärrstorp 13/9 1912 samt lagfartsbevis härå 30/9 1912 (mapp 4/5).
Instrument över förrättad värdering av hemmanet Västra Ackkärrstorp om 36 öre 16 penningar skatt 15/1 1917 (mapp 4/6).
Köpebrev, varigenom Albert Berg försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag 36 öre 16 penningar skatt av hemmant Västra Ackkärrstorp 8/5 1917 samt lagfartsprotokoll härå 30/5 1917 (mapp 4/5).
Lagfartsbevis för Storfors Bruks Aktiebolag å ovannämnda köp 30/5 1917 (mapp 4/5).
Taxeringsbevis rörande 1/4 mantal Västra Ackkärrstorp No 1 13/7 1917 (mapp 4/5).
Östra Ackkärrstorp: Skattehemman i Lungsunds socken. Köpebrev, varigenom Jöns Bock försäljer till Arfved Pettersson ett sitt skattehemman Ackkärrstorp, som "Nils uppå bodde , för 100 salig Konung Carls runda daler" och som han tillbytt sig av Kung. Maj:t och Kronan 12/9 1631 (mapp 5/1).
Fastebrev (pergament) för bokhållaren över Nerke och Värmland med Nora och Lindes bergslager samt Fellingsbro, Näsbg och Ervalla socknar Arfved Petersson å skattehemmanet Ackkärrstorp 17/9 1632 (mapp 5/1).
Ölme häradsrätts protokoll med tillkännagivande att fastebrev meddelats för bokhållaren Arfved Peterson och Petter Flygge på Östra "Åkerstorp" med dess hammare, som de köpt av Sven Bengtsson för 448 riksdaler 22/7 1636 (mapp 5/1, 5/2) saknas.
Filipstads bergslags häradsrätts utslag i ett av brukspatronerna Erik Dahlberg instämt mål mot mästersmeden Petter Olsson Hjerpe vid Skarphyttan med påstående om laga plikt å denne, för att han satt sig i besittning av kärandens hemman Ackkärrstorp och rågbesått. Hjerpe dömdes förlustig utsädet m.m. 13/2 1775 (mapp 5/3).
Häradsrättens utslag i ovanbemälde Hjerpes påstående mot borgmästarinnan fru Brita Maria Camitz om bättre rätt till hemmanet Ackkärrstorp, vilket fru Camitz tillika med fru Carolina Hultman sålt till brukspatron Dahlberg. Hjerpe hade vid föregående ting blivit ålagd att instämma jämväl fru Hultman, men då han icke fullgjort detta åliggande, dömdes han förlustig sin talan i målet 13/2 1776 (mapp 5/3).
Lagmansrättens utslag, som gillar häradsrättens utslag och å dömmer Hjerpe att gälda motpartens rättegångskostnader 27/6 1776 (mapp 5/3).
Köpebrev av Lundbergs Aktiebolag till Lundsbergs Skogsaktiebolag på bl.a. 1/4 mtl. Östra Ackkärrstorp No 1 25/2 1911 samt lagfartsbevis härå 4/6 1912 (mapp 5/4) se även 32 3/3.
Lagfartsprotokoll rörande ett köpebrev, varigenom Lundsbergs Fastighetsaktiebolag den 6 juni 1918 försålt till Lundsbergs Skogsaktiebolag 2 öre 6 penningar skatt Östra Ackkärrstorp Litt. F.c.c. m.m. i samma hemman, vilket lagfartsärende häradsrätten, på grund av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar för bolag att förvärva fast egendom, förklarat vilande 10/7 1918 (mapp 5/5).
Överenskommelse mellan köpare och säljare om återgång av förenämnda köpeavtal 5/12 1918 (mapp 5/5).
Lagfartsprotokoll, varigenom det ifrågavarande lagfartsärendet avskrivas från vidare handläggning 23/12 1918 (mapp 5/5).
Taxeringsbevis rörande Östra Ackkärrstorp och Mossviken 14/8 1918 (mapp 5/6).
Köpebrev varigenom Lundsbergs Fastighetsaktiebolag försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag 2 öre 6 penningar skatt Östra Ackkärrstorp Litt. F.c.c. , 16 penningar av samma hemman Litt F.c.d. , 4 penningar av samma hemman Litt. F.d.c. och 3 öre skatt Mossviken 5/12 1918 (mapp 5/6).
Lagfartsprotokoll och lagfartsbevis rörande detta köp 23/12 1918 (mapp 5/6).
Augustenberg No 1 och 2: Skattedommar i lungsunds socken. Köpebrev av Lundsbergs Aktiebolag till Lundsbergs Skogsaktiebolag på bl.a. 1/24 mtl. Augustenberg No 1 25/2 1911 samt lagfartsbevis härå 4/6 1912 (mapp 6/1) se även Ackkärr No 1 32 3/3.
Köpebrev av Lundsbergs Aktiebolag till Lundsbergs Skogsaktiebolag på bl.a. 7/48 mtl. Augustenberg Nr 2 25/2 1911 samt lagfarts bevis härå 4/6 1912 (mapp 6/1, 6/2).		 
33Hemman, torp och lägenheter. Asphyttan No 1. Skatte bergsmanshemman i Färnebo s:n. Diverse historiska handlingar: Skattebrev varigenom Konung Gustaf II Adolf försäljer till Jan Pettersson under skattemannabörd och rättighet kronohemmanet 1/4 mantal Asphyttan, som i jordeböckerna skulle anföras från krono till skatte. Hemmansräntan skulle bestämmas efter skedd jordrevning 10/3 1630 (mapp 1/1).
Avskrift av ett gammalt arvskifte mellan icke namngivna tre bröder och fyra systrar efter deras till namnet okända moder vid Asphyttan, samt efter deras 19 år tidigare avlidne, ävenledes namnlösa fader. Endast förrättningsmännen äro i denna handling begåvade med namn 8/7 1652 (mapp 1/2).
Fastebrev för Eskil Eskilsson å 2/3 i 1/8 av östra fjärdedelshemmanet Asphyttan, varav han inköpt av åtta personer deras andelar och själv med sin hustru ärvt en del 21/3 1670 (mapp 1/3).
Köpebrev, varigenom Erik Jonssons Hammarsmed försäljer till Johan Linroth ett till läget beskrivet stycke åker och vret med en halv bod, som han med sin hustru ärvt efter hennes föräldrar 9/9 1690 (mapp 1/4).
Bytesbrev, varigenom Johan Linroth, herre till Alkvettern och Upperud, bortbyter till Fredrik Nilssons änka Anna Jonsdotter Asphytte-vreten, belägen på östra sidan intill Asphytteälven, med det att han, som erlagt en mellanavgift av 120 daler kopparmynt genom änkans son och måg Johan Fredriksson och Jan Larsson bekommer kronotorpet eller dess vret, belägen på östra och utmed Bjurbäcksälven, tillika med därvarande hos jämte andel i Mählbacken 7/8 1693 (mapp 1/5).
Köpebrev, varigenom Olof Nilsson och Jonas Nilsson försälja till hammarsmeden Anders Olofsson en äng, belägen norr om Spikbo på östra sidan om älven, Tyskängen kallad 25/8 1705 (mapp 1/6).
Köpebrev, varigenom hammarsmeden Anders Olofssons änka Annika Gillesdotter försäljer ängen till assessor Johan Linroth 25/11 1717 (mapp 1/6).
Köpebrev, varigenom Erik Ersson i Torskbäcken försäljer till assessor Johan Linroth ett litet ängstycke på Hammarvreten Spikbo 2/5 1718 (mapp 1/6).
Storfors Rörverk. Asphyttan No 1: 1. Köpebrev, varigenom Jon Persson och fyra andra bergsmän vid Asphyttan försälja till hammarsmeden Anders Olofsson torpet Spikbo 7/1 1708 (mapp 2).
Köpebrev varigenom hammarsmeden Anders Olofssons änka överlåter Hammarvreten Spikbo till assessor Johan Linroth 22/10 1717 samt fastebrev därå 19/2 1720 (mapp 2).
Ett intyg av Anders Asp att han givit hammasmeden And. Olofsson en försäkran att inte "oroa honom med torpet Spikbo 12/5 1720 (mapp 2).
2. Bytesbrev, varigenom assessorn Johan Linroth bortbyter till brukspatron Sven Strokirk sin vid Asphyttan belägna vallvret Spikbo/Sjöbohagen 5/5, 12/11 1769 (mapp 2).
3. Handlingar rörande Anders Matsson köp av andelen i hemmanet Asphyttan samt i torpet Daglösviken 1812, 1814, 1815 (mapp 2).
4. Åtkomsthandlingar för grevinnan Sara Catarina Löwenhielm till 21/96 i Asphytte masugn med åtföljande tillhörigheter i skog, mark och åbyggader 1816-1817 (mapp 2) se även Asphytte masugn 17 4/5.
5. Handlingar rörande värdering av jord och åbyggnader vid lägenheten Näsvreten 1817-1817 (mapp 2).
6. Åtkomsthandlingar för Anders Matsson i Asphyttan till Mats Olssons egendom därstädes 1817-1818 (mapp 2) se även Asphytte masugn 17 4/6.
7. Handlingar rörande rådmannen Petter Strokirk köp av sina delar i Asphyttan hemman och dennes försäljning därav till greve C.G. Löwenhielm 1828-1829 (mapp 2).
8. Åtkomsthandlingar för greve C.G. Löwenhielm till 3/96-delar i Asphytte masugn och jordegendom 1829-1830 (mapp 2) se även Asphytte masugn 17 4/8?
1. Handlingar rörande brukspatron A. Gullströms åtkomst av delar i hemmanet Asphyttan m.m. 1842, 1843 (mapp 3).
2. Handlingar rörande brukspatron Gullströms försäljning till Storfors Bruksbolag av sin del i Asphytte hemman 1845, 1846 (mapp 3).
3. Handlingar rörande Petter Lomans och hans hustrus försäljning av sina andelar i Asphytte hemman till Storfors Bruksbolag 1846, 1847 (mapp 3).
4. Auktionsprotokoll m.m. rörande Storfors Bruksbolags köp av Anders Matssons omyndiga barns del i hemmanet Asphyttan 1846, 1847 (mapp 3).
5. Handlingar rörande Anders Classons försäljning till Storfors Bruksbolag av sin del i Asphytte hemman 1846, 1847 (mapp 3).
6. Bytesbrev och andra handlingar rörande Storfors Bruks bolags förvärv av Petter Matsson i Asphyttan av denne tillhöriga Bergebolyckan 1853, 1855 (mapp 3).
Handlingar rörande Olof Perssons köp och försäljning av torpet Kampdrågen utgörande 1/384-del i hemmanet Asphyttan 1857, 1858, 1859, 1865 (mapp 3).
Samt Nils Lomans köp och försäljning av samma egendom 1865, 1866, 1867, 1870 (mapp 3).
8. Köpebrev, varigenom Carl Fehrn i Filipstad försäljer till bruksförvaltaren J.E. Mörstedt 19 1/3 öre silvermynt skatt i hemmanet Asphyttan 23/5 1864 (mapp 3).
Köpet transporterat på Gammelkroppa bruksägare 21/10 1864 (mapp 3).
1. Handlingar rörande bergsmannens Carl Olsson och hans hustru försäljning till sönerna Nils och Erik Carlssöner 8/96 delar i Asphyttan med vad därtill hörde i fart och lösegendomar 1866, 1868 (mapp 4).
Gesällbrev , varigenom Carl Olsson och hans hustru upplåta till Carl Carlsson och hans hustru under deras livstid torplägenheten Lodfalla mot en årlig avgäld av 10 kronor 16/2 1866 (mapp 4).
2. Handlingar rörande Petter Petterssons i Daglösed köp av skogsmark i Verterhöjden av hemmanet Asphyttans skog samt 9 öre skatt i Asphyttan 1875, 1877, 1878 (mapp 4).
3. Tvenne kvittenser på återgångna köpeskillingar för jord, som varit såld på 50 år och återfallit till stamhemmanet Asphyttan 1876, 1878 (mapp 4).
4. Handlingar rörande Anna Sofia Olsdotters åtkomst och försäljning m.m. av 8 3/5 öre skatt i hemmanet Asphyttan 1877, 1880, 1910, 1914, 1915 (mapp 4).
5. Handlingar rörande Petter Petterssons försäljning av 9 öre skatt i hemmanet Asphyttan till bergsmannen Per Johan Pettersson i Björnbotten 16/4, 4/6 1878 (mapp 4).
6. Tvenne tingsprotokoll rörande tvist om förutnämnda försäljning 1878, 1879 (mapp 4).
7, Lagfartsbevis för Petter Pettersson å 4 4/7 öre skatt i Asphyttan 8/7 1881 samt lagfartsbevis för Petterssons sterbhusdelägare å hemmanet 8/6 1914 (mapp 4).
Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av förutnämnda egendom 1913, 1914 (mapp 4).
1. Handlingar rörande Erik Wilh. Nyqvists köp och försäljning av 13 6/7/960-delar i hemmanet Asphyttan 1881-1882 (mapp 5).
2. Handlingar masmästare A.F. Nilsson i Nykroppa köp av 8 16/25 öre skatt i hemmanet Asphyttan 1887 och 1892 (mapp 5).
3. Handlingar rörande Christina Johanssons i Asphyttan köp och försäljning av 21 3/5 öre skatt i hemmanet Asphyttan 1887, 1893, 1894, 1896, 1897 (mapp 5).
4. Lagfartsbevis och andra handlingar rörande Sara Johanna Matssons och hennes döttrars äganderätt till 5 5/7 öre skatt i hemmanet Asphyttan 1889-1890 (mapp 5).
5. Kolaren Petter Petterssons vid Ljusne sågverk köp av 13 6/7/960-delar i hemmanet Asphyttan samt bouppteckningshandlingar efter honom 1891, 1910, 1912, 1917 (mapp 5).
6. Lagfartsbevis för bergsmannen Edvard Hansson å 54 öre skatt i hemmanet Asphyttan samt auktionsprotokoll m.m. vid exekutiv försäljning av denna egendom 1891, 1911 (mapp 5).
7. Avskriftshandlingar. lagfartsprotokoll m.fl. handlingar rörande Carolina Maria Kristina och Carolina Olsdotter samt den sistnämndas döttrars åtkomst och försäljning av viss del i hemmanet Asphyrra No 1 1883,1862, 1892, 1894, 1903 (mapp 5).
8. Köpekontrakt varigenom Carl, Petter, Augusta, Karin, Lovisa och Sara Johanna Matson m. fl. försälja till handlaren P. Jonsson i Asphyttan sin ärvda fastighet å 40 6/7 öre skatt i hemmanet Asphyttan 23/3 1899 (mapp 5).
Köpekontraktet överlåtet på Storfors Bruk ABolag 27/6 1899 (mapp 5).		 
34Hemman, torp och lägenheter. Asphyttan No 1. Skatte bergsmanshemman i Färnebo s:n. Diverse historiska handlingar: Filipstads bergslags häradsrätts utslag, varigenom bergsfogden Elias Larsson Linderot ålägges att till hustru Sara Persdotter återlämna den fjärdedelen i hennes vret vid Asphyttan, som hon någon tid brukat, och som länsmannen av missförstånd till honom överlåtit 4/10 1671 (mapp 4/1) se även Asphytte hemman.
Värmlands lagmansrätts dom, som upphäver häradsrättens utslag och förklarar bergsfogden Linderot såsom ägare till den omtvistade fjärdedelen i hustru Saras vret vid Asphyttan 19/3 1672 (mapp 4/1) se även Asphytte hemman.
Instrument över förrättad tillvärdering åt Johan Linroth av rådmannen Göran Persons Elgs egendom vid Asphyttan så mycket som motsvarade den förres fordran efter skedd likvidation och enligt häradsrättens resolution. Förrättningen verkställdes på Landshövdingens order 7/6 1705 (mapp 4/2).
Storfors Rörverk. Asphyttan No 1: Handlingar rörande familjen Mattssons försäljning av sin egendom 40 6/7 öre skatt i hemmanet Asphyttan till Storfors Bruks Aktiebolag 1899 (mapp 1).
Lagfartsbevis för Matts Bengtsons sterbhusdelägare å 18 öre skatt i Asphyttan No 1 28/11 1891 (mapp 1).
Handlingar rörande Axel Björrums lagfart å 3/5 öre skatt i Asphyttan No 1, dennes försäljning av egendomen till smeden C.F. Lindströms samt dennes försäljning i sin tur till smeden Erik Andersson och snickaren Wallentin Jansson 1900, 1901, 1902, 1903 (mapp 1).
3. Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av förutnämnda egendom 1903, 1904 (mapp 1).
4. Protokoll m.m. rörande hustruns Emelia Carolina Carlssons sterbhusdelägare på grund av bouppteckning, utvisande 40 öre skatt i hemmanet Asphyttan, var av 26 2/3 öre skatt vare efterlevandes mannens arvejord samt 13 1/3 öre skatt vore förvärvad under under äktenskapet och således tillhörde sterbhuset 6/10 1903 (mapp 1).
5. Köpekontrakt, varigenom Nils Carlsson försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag sin ägande 40 öre skatt i Asphyttan No 1 12/3 1903 (mapp 1).
6. Köpekontrakt och köpebrev varigenom Nils Karlsson och Ludvig Nilsson samt 11 andra sterbhusägare med namnet Nilsson försälja till Storfors Bruks Aktiebolag 40 öre skatt i hemmanet Asphyttan No 1 1903, 1904 (mapp 1).
Handling rörande Nils Fredrik Carlssons förvärv av dels 3 öre och dels 4 4/7 öre skatt i hemmanet Asphyttan Källsbo 1905, 1906, 1911 (mapp 2).
2. Handlingar rörande Karl Fredrik Svenssons köp och försäljning av 8 öre skatt i hemmaner Asphyttan 1909, 1914 (mapp 2).
3. Handlingar rörande A.G. Ljunggrens, försäljning till Storfors Bruks Aktiebolag av 57 24/100 öre skatt i hemmanet Asphyttan 1911, 1912 (mapp 2).
Köpebrev, varigenom Storfors bruks Aktiebolag av förutnämnda (lägenhet) egendom försäljer lägenheterna Udden No 2 Kärrlyckan No 1,2 och 3 till P.J. Petterson i Björnbotten 21/5 1915 (mapp 2).
4. Köpebrev, varigenom änkan Anna Kajsa Pettersson m. fl. sterbhusägare försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag 4 4/7 öre skatt i hemmanet Asphyttan 17/2 1913 (mapp 2).
5. Åtkomsthandlingar för Herman Jansson till 4 4/7 öre skatt i hemmanet Asphyttan No 1 och dennes försäljning av egendomar till storfors Bruks Aktiebolag 1913, 1915 (mapp 2).
6. Handlingar rörande Berhard Isidor Nordins försäljning av 8 öre skatt i hemmanet Asphyttan No 1 till Storfors Bruks AB 1915 (mapp 2).
7. Handlingar rörande Wilh. Johanssons och C.O. Linders köp av 8 3/5 öre skatt i Asphyttan och deras försäljning av egendomen til Storfors Bruks ABolag 1915, 1916 (mapp 2).
1. Handlingar rörande Nils Fredrik Carlssons försäljning av 7 4/7 öre skatt i Asphyttan till Storfors bruks Bolag 1915, 1916 (mapp 3).
2. Handlingar rörande Emil Anderssons och hans hustrus försäljning av 54 öre skatt i Asphyttan till Storfors Bruks Aktiebolag 1916 (mapp 3).
3. Handlingar rörande Per Johan Petterssons i Björnbotten försäljning av 2 Lispund osmundskatt i bergstorpet Björnbotten och 9 öre skatt i hemmanet Asphyttan No 1 till Storfors Bruks Aktiebolag 9/9 och 20/11 1916 (mapp 3).
4. Instrument över förättad värdering av Karl Petter Petterssons sterbhus tillhöriga 13 6/7 öre skatt i hemmanet Asphyttan samt sterbhusdelägarnas försäljning av egendomen till Storfors Bruks Aktiebolag 1916, 1917 (mapp 3).
5. Köpebrev m.m. varigenom Johan Andersson, A.G. Långs hustru, C.W. Johansson m. fl. försälja till Storfors Bruks Aktiebolag sitt torp Kampdrågen om 2 1/2 öre skatt i Asphyttan 1910 (mapp 3).
6. Lagfartsprotokoll och lagfartsbevis för skräddaren A. Ljunggren vid Kungskogen å 14 öre skatt i Asphyttan 5/6 1893 (mapp 3).
Asphytte hemman. Diverse historiskt m.m.: Filipstads Bergslags härads rätts utslag, varigenom bergsfogden Elias Larsson Linderoth ålägges att till Sara Persdotter återlämna den fjärdedel i hennes vret vid Asphytan som han någon tid brukat, och som länsmannen genom missförstånd till honom överlåtit 4/10 1671 (mapp 4).
Värmlands lagmansrätts dom, som upphäver häradsrättens utslag och förklarar bergsfogden Linderoths såsom ägare av den omtvistade fjärdedelen i hustruns Saras vret 19/3 1672 (mapp 4).
2. Instrument över förrättad till värdering åt Johan Linroth av rådmannen Göran Persson Elgs egendom vid Asphyttan 7/6 1705 (mapp 4).
3. Filipstads Bergslags häradsrätts fastställelse av bergsmannen Matts Svenssons i Asphyttan till Bjurbäcks bruksägare den 16/10 1738 utgivna skuldförbindelser 20/11 1738 (mapp 4).
Inteckningsprotokoll rörande en för kaptenen greve C.G. Löwenhielm meddelade inteckning i änkefru M.B. Berggren vid Asphyttan ägande 21 korgar skatt med tillydande tullkvarn etc. 28/10 1805 (mapp 4).
Greve Löwenhielms förklaring att nyssnämnda fordran tillhörde hans moder 13/6 1815 (mapp 4).
4. Handlingar rörande Sven Petterssons Och Matts Svenssons i Asphyttan skulder till Bjurbäcks bruksägare 1765, 1768, 1770, 1771, 1785 (mapp 4).
5. Handlingar rörande bergsmannen Nils Hanssons änkas och Anders Anderssons i Asphyttan skulder till Bjurbäcks bruksägare 1768, 1770, 1780, 1781, 1785, 1791, 1792 och 1793 (mapp 4).
Asphytte hemman: Till Bjurbäcks bruksägare utgivna skuldsedlar och inteckningar för fordringar av flera personer i Asphyttan 1768, 1769, 1777, 1793 (mapp 5).
Handlingar rörande bergsmannen Petter Petterssons skuld till Bjurbäcks bruksägare 1769, 1770, 1792 (mapp 5).
3. Filipstads Bergslags häradsrätts utslag, varigenom att vite av 5 daler smt bestämmes för var och en som, då marken vore ? och tjälen ur jorden, tage gångväg över Bjurbäcks bruksägares vret Asphyttevreten 17/11 1774 (mapp 5).
4. En handling rörande bruksägaren Sven Strokirks uppgörelse med Johan Linroth om sin skuld å 2500 daler kmt till denne. Pussfallet 15/4 1780 (mapp 5).
Handlingar rörande bergsmannen Jan Svensson vid Asphyttan skuld till Bjurbäcks bruksägare 1785, 1791, 1792, 1793 (mapp 4).
6. Handling angående bergsmannen Nils Nilssons i Asphyttan övertygande av Lars Jonssons och Jonas Larssons andelar i hemmanet Södra Myra 1787(mapp 5) se även Werremynt eller Södra Myra 65 10/6.
7. Landshövdingen resolutionsorder i anledning av disponenten Claes Frietzckys ansökan att åtgärda måste vidtagas för värdering och försäljning av bergsmannen Lars Larssons fastighet i Asphyttan för dennes skuld till Bjurbäcks bruk 10/6 1788 (mapp 5).
8. Instrument över förrättad besiktning, enligt landshövdingens förordnande, å Asphyttevreten/ Levins äng 15/4 1792 (mapp 5).		 
35Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Asphytte hemman: 1. Kontrakt varigenom Bjurbäcks bruksägare antager skräddaren Anders Andersson till åbo på den vret och kålgård som bruksägaren inlöst av av änkan Lisa Nilsdotter 21/5 1818 (mapp 1).
2. Utdrag ur protokollet vid extra rotejämkning i Filipstads Bergslag, enligt vilket Asphyttan, som bestrider gästgiveribefrias från rotering 19/6 1826 (mapp 1).
3. Avskrift av andre lantmätaren A.F. Stenbecks provisionella plan till laga skifte å den omkring Asphyttan liggande inrösningsjorden 23/8 1832 (mapp 1).
4. Instrument över förättad husesyn för utrönande av bristfälligheterna på den s.k. Sundströmska gården som Bjurbäcks bruksägare själva begagnat och brukat 6/10 1834 (mapp 1).
5. Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med åbon Nils Nilsson och hans hustru Maria Dybäck 2/2 1836 (mapp 1).
6. Brukningskontrakt till- och avträdes -syneinstrument m.m. för brukaren Nils Jansson som av bruket arrenderade den s.k. Mats Bengts gård om 10 2/3 korgskatt 1832-1837 (mapp 1).
7. Lika för brukaren Lars Carlsson om Östra gården 1832-1838-1853 (mapp 1).
8. Lika för brukaren Petter Håkansson 1836-1839 (mapp 1).
9. Lika för brukaren Olof Nilsson 1841-1857 (mapp 1).
Lika för brukaren Per Jansson 1857-1864 (mapp 1).
1. Brukskontrakt syneinstrument m.m. för brukaren av f.d. Anders Mattsons gård i Asphyttan för tiden 1846-1867 (mapp 2).
2. Bouppteckningar och auktionsprotokoll efter avlidna torparna under Asphyttan Petter Pettersson och Erik Jansson 1851, 1877, 1878 (mapp 2).
3. Auktionsprotokoll vid försäljning av hemmabrukaren Olof Nilssons och Olof Olssons i Asphyttan lösörebo 1857, 1870 (mapp 2).
4. Hovrättens dom i ett vid Fernebo häradsrätt den 12/6 1869 avdömt mål mellan nämndemannen Anders Nilsson och bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt vid Bjurbäcken ang. av numera avlidne bergslagsmannen Anders Bengtsson i Asphyttan levererade kol till Bjurbäcks bruk 9/10 1869 (mapp 2).
5. Handlingar rörande inteckning i 14 år skatt i Asphyttan 1875, 1877, 1885 (mapp 2).
6. Handlingar rörande Sven Petterssons i Asphyttan intecknade 22 6/7 öre skatt i Asphyttan 1877, 1878, 1879, 1887 (mapp 2).
7. Vägdelning vid Asphyttan å östra vägen från slussen till sandtaget av bruksförvaltare A.G. Wallerstedt 5/6 1880 (mapp 2).
8. Instrument vid verkställd uppskattning av uppgjort förslag till rotering av bergsbruksegendomen Asphyttan No 1, vilken i egenskap av gästgiveri, som sedermera indragits, förut varit fri från rotering 18/3 1880 (mapp 2).
9. Instrument vid verkställd uppskattning av uppgjort förslag till rotering av bergsbruksegendomen Asphyttan No 1, vilken i egenskap av gästgiveri, som sedermera indragits, förut varit fri från rotering 21/3 1881 (mapp 2).
1. Utdrag av fastighetstaxeringslängden över Asphyttan för år 1891 (mapp 3).
2. Hovrättens utslag i mål mellan skräddaren A.G. Ljunggren i Asphyttan och ingeniören J.L Sebenius i Nykroppa rörande av den förre idkad olaga torghandel i Nykroppa 1893, 1895 (mapp 3). Bergsmännens skattetal i hemmanet Asphyttan samt fördelning av 10.000 kronor för vattenfallet efter vars och ens andel i hyttelaget 1/3 1900 (mapp 3).
4. Instrument över förättad värdering av E. Hanssons till salu utbjuden hemman i Asphyttan 27/9 1909 (mapp 3).
5. Instrument över förrättad värdering av J. Anderssons tillhöriga torpet Sventorp om 2 1/2 öre skatt i Asphyttan 8/1 1910 (mapp 3).
6. Instrument över förrättad värdering av Nils Janssons sterbhus tillhöriga 11 4/5 öre skatt i Asphyttan 25/8 1910 (mapp 3).
7. Fernebo häradsrätts dom, varigenom torpararrendatorn Carl Bjurbäck i Asphyttan ålägges att till Storfors Bruks Aktiebolag utgiva 2062 kr. 47 öre och ersätta rättegångskostnaderna 30/12 1910 (mapp 3).
8. Köpekontrakt, varigenom A.G. Ljunggren och Anna Ljunggren försälja till Storfors Bruks Aktiebolag sitt hemman om 57 1/5 öre skatt i Asphyttan 1911 (mapp 3).
1. Uppgift å Storfors Bruks Aktiebolags egendomar i Asphyttan 27/11 1911 samt jordförvärv där 1817-1916 med 3 kartor (mapp 4).
2. Instrument över förättade värderingar av O. Pettersons sterbhus tillhöriga egendom om 4 öre 13 5/7 penningar skatt i Asphyttan 1912, 1916 (mapp 4).
3. instrument över förrättad värdering av skogsskiftet tillhörande skomakaren B.J. Nordin i Asphyttan 8, 1914 (mapp 4).
4. Instrument över förrättad värdering av Erik Hedberg tillhöriga 4 4/7 öre skatt i hemmanet Asphyttan No 1 15/12 1914 (mapp 4).
5. Instrument över förrättad värdering av Herman Johansson tillhöriga 4 4/7 öre skatt i Asphyttan No 1 dec 1914 (mapp 4).
6. Instrument över förrättad värdering av O. Fredlunds sterbhus tillhöriga 12 6/7 öre skatt i Asphyttan No 1 14/12 1914 (mapp 4).
7. instrument över förrättad värdering av P.J. Pettersson tillhöriga till saken utbjudna egendommar 1/32 mtl Björnbotten och 9 öre skatt i Asphyttan 10. Jämte en skrivelse 15/9 1915. Härom m.m. till disp. G Ekman 30/4 1916 (mapp 4).
8. Samma handlingar som i No 7 (mapp 4).
9. Instrument över förrättad värdering av N.F. Karlssons i Sjöändan till salu utbjudna egendomar i Asphyttan nämligen, Källsbo om 3 öre skatt och skogsskiftet om 4 öre 13 5/7 penningar skatt 19/12 1915 (mapp 4).
1. Ett koncept och tvenne instrument över förrättad värdering av Emil Andersson tillhöriga och till salu utbjudna egendom 54 öre skatt i Asphyttan 9, mars och april 1916 (mapp 5).
2. Instrument över förrättad värdering av Vilhelm Johanssons egendom 8 3/5 öre skatt i Asphyttan 13, 4/7 1916 (mapp 5).
3. Instrument över förrättad värdering av A. Olssons änka tillhörig, till salu utbjudna 8 3/5 öre skatt i Asphyttan 12, 1916 (mapp 5).
4. Tvenne protokoll rörande ägodelningsrättens fastställelse av tvenne av lantmätaren Mohlin i dec. 1918 verkställda ägostyckningar i Asphyttan 31/5 1919 (mapp 5).
5. Gravationsbevis rörande Asphyttan 29/7 1830 (mapp 5).
6. Asphytte hyttelag och den 20 mars 1900 gjorda upplåtelse till Storfors Bruks AB för all framtid av dess andel i vatten och vattenrätt i sjön Daglösen, Asphytteälven och Asphyttesjön 1901, 1903, 1904 (mapp 5) se även inteckningar 103 1/5.		 
36Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Backa. Bergskattetorp i Kroppa s:n.: 1. Filipstads Bergslags tingsrätts resolution, varigenom de under Kroppa kronobruk lydande torparna Sone och Ingemar Jonsson dömdes att plikta 100 mark smt vardera, för det de mot stadgat förbud sålt foder från sina åboende torp Backa och Lindhöjden 8/3 1688 (mapp 1).
Torparna Sara Jonssons i Backa och Ingemar Janssons i Lindhöjden nådeansökan om befrielse från de ådömda böterna 28/7 1691 (mapp 1).
2. Skattebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 1) se även Kroppa bruk 23 1/1.
3. Storfors bruksägares kontrakt med torparen Jan Mattsson 25/3 1800 (mapp 1).
4. Bouppteckning efter torparen Jan Mattsson, hans hustru och barn m.fl. handlingar 1813-1832 (mapp 1).
5. Köpebrev och fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1866, 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruk 27 7/2.
6. Bouppteckning efter brukaren Nils Anderssons hustru 13/2 1867 (mapp 1).
? efter brukaren Anders Henriksson Hjorts hustru 19/10 1867 (mapp 1).
Storfors bruks lösöreköp med Anders Hindersson Hjort 13/10 1852 och domboksprotokoll rörande detta köp 2/3 1853 (mapp 1).
Backliden Bergskattetorp i Kroppa s:n.: 1. Tre instrument över förrättade av och tillträdessyner 1809, 1823, 1840 (mapp 2).
Bouppteckning efter torparen Johannes Olsson 22/2 1832 (mapp 2).
Storfors Bolags lösöreköp med Olof Månsson och hans hustru 6/12 1851 (mapp 2).
Samt domstolsprotokoll rörande detta köp 28/2 1852 (mapp 2).
2. Torparen Anders Nilsson och hans hustru till Storfors Bolag den 16 dec. 1854 utgivna lösöreköp som intagits i häradsrättens protokoll 5/3 1855 (mapp 2).
Protokoll vid hållen auktion hos bemälde torparen 11/3 1856 (mapp 2).
3. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Jan Andersson 1865 (mapp 2).
Baggetorp. 1/3 mtl frälse i Kroppa s:n.: 1. Köpebrev , varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl. a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 3) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 3) se även Kroppa bruk 23 1/1.
3. Uppteckning och värdering av Erik Nilssons lösörebo till betalning av skulden till Storfors bruk 31/3 1758 (mapp 3).
Instrument över förättad av och tillträdessyn från Jan Carlsson till Jonas Carlsson 25/6 1794 (mapp 3).
4. Landshövding-ämbetets utslag rörande Nils Gustafssons i Slädbråten förut brukare av Baggetorp skuld till Storfors bruk 17/8 1792 (mapp 3) se även Fallet 43 7/1.
5. Bouppteckningshandlingar efter brukaren Carl Carlsson m. fl. personer från Baggetorp 1819-1866 (mapp 3).
Arvskifte efter f.d. hemmansbrukaren Petter Carlsson 20/3 1857 (mapp 3).
7. Storfors Bolags lösöreköp med brukaren Erik Olsson 1866 (mapp 3).
8. Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av detta hemman 1866-1868 (mapp 3) se även Storfors bruk 26 7/2.
9. Lanshövdingämbetets resolution angående skälen för beslut om tillökning i mantalsräntor med 3 kr. 47 öre 6/3 1882 (mapp 3).
Bengtstorp. oskattelagt torp på kronohammarens skog i Lungsunds socken: 1. Testamente, varigenom åbon Olof Olsson och hans hustru vidtaga någon ändring i sitt den 3/4 1822 upprättade testamente i avseende på barnen till deras avlidna dotter samt förordna att Jan Jonsson och hans hustru måtte såsom deras arvtagare tilläggas den röjselerättighet till torpet Bengtstorp, som av Bjurbäcks bruksägare möjligen kunde bliva meddelad 30/9 1824 (mapp 4).
Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från avlidna åbon Olof Olsson, vilken upptagit odlat och bebott torpet Bengtstorp, till nya åbon Jan Jonsson från Kärn 2/5 1831 (mapp 4).
Västra Berg. Bergstorp i Kroppa socken: 1. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från avlidna torparen Anders Olsson till Lars Larsson 26/6 1792 (mapp 5).
Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från åbon Larsson till Erik Carlsson 21/11 1800 (mapp 5).
2. Bouppteckning efter brukstorparen Erik Carlsson 12/2 1838 (mapp 5).
Bouppteckning och boutredning efter pigan Stina Eriksdotter 20/1 1868 och 5/3 1869 (mapp 5).
3. Brukningskontrakt med Olof Eriksson om torpet Västra Berg 15/12 1840 (mapp 5).
4. Köpebrev för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta torp 1/11 1866 samt fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk 26 7/2 äg.rätt.
Södra Berg. Torp i Lungsunds socken: Bouppteckningar och arvskiften efter diverse personer som varit boende på torpet Södra Berg 1773-1854 (mapp 6).
2. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från Jan Andersson till Olof Jonsson 4/9 1792 samt Karlskoga häradsrätts protokoll rörande missnöje med denna syn 2/11 1792 (mapp 6).
3. En av Olof Jonsson i Herrhult utgiven arbetsförbindelse för att bliva antagen till åbo vid Södra Berg 27/10 1792 (mapp 6).
Brukningskontrakt med Petter Pettersson om 1/4 hemman Södra Berg 7/12 1840 (mapp 6).
4. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från Gabriel Pettersson till Olof Eriksson 20/6 1832, 13/6 1836 (mapp 5).
Storfors Bolag lösöreköp mot Petter Pettersson 17/10 1846 samt domboksprotokoll rörande detta lösöreköp 21/10 1846 (mapp 6).
5. Storfors Bolags lösöreköp med torparen And. Nilsson 1866 (mapp 6).
Bergmyren. Lägenhet på Storhults ägor i Lungsunds socken: 1. Bouppteckning efter avlidne dagkarlen Anders Andersson 11/9 1868 (mapp 5).
Uppgift å de lösöreköp inventarier, som övertagits av Anders Anderssons änka 17/4 1869 (mapp 7).		 
37Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Bjurbäcken No 1. Bergsskattetorp, vanligen kallat Övre Bjurbäcken i Lungsunds socken: 1. Inteckning i Sven Larsson Bocks ägande 1/2 av torpet Övre Bjurbäcken 14/2 1781 (mapp 1).
Inteckning i Sven Larsson Bocks ägande 1/2 av torpet Övre Bjurbäcken 11/11 1786 (mapp 1).
Kvitto å att Sven Larsson Bock betalt sin skuld til Bjurbäcks bruksintressenter 24/8 1787 (mapp 1).
2. Instrument över förrättad värdering av Sven Larsson Bocks fasta egendom i bergsskattetorpet No 1 i Övre Bjurbäcken 11/6 1787 (mapp 1).
Bytesbrev, varigenom grevinnan Sara Catharina Löwenhielm tillbyter sig förutnämnda egendom 31/7 1798 samt fristbrev därå 7/11 1801 (mapp 1).
3. Köpebrev för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 samt fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruk 26 7/2.
4. Lagfartsprotokoll angående den vid Storfors och Bjurbäcks bruks intressenters försäljning den 1/11 1866 av bruksegendomarna till Storfors Bruks Aktiebolag utegl.... skattehyttan vid Bjurbäcken, varå nu lagfart sökes av bolaget samt lagfartsbevis för bolaget å Bjurbäckshyttan No 1. 2/6 1913 (mapp 1).
Bjurbäcken No 2. Bergsskattetorp om 13 Lisp. osmundsskatt Lungsunds s:n. : 1. Köpebrev , varigenom Erik Ersson i Sundet försäljer till brodern Jonas Ersson i Nedre Bjurbäcken sin efter fädern ärvda andel i 1/8-del därstädes 28/5 1735 (mapp 2).
Köpebrev , varigenom Jonas Ersson (i Sundet) försäljer till assessor J.G. Linroth sin 1/6-del i Nedre Bjurbäcken No 2. 17/4 1769 (mapp 2).
2. Köpebrev för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 samt fastebrev härå 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk 26 7/2.
3. Handlingar rörande arv efter Jonas Nilsson i Nedre Bjurbäcken och utgörande 7/9-dels Lisp. osmundsskatt i denna egendom 1/10 1888 (mapp 2).
4. Handlingar rörande förrättad arvsskifte efter Kristina Maria Jonsdotter mellan systrarna Johanna och Sofia Jonsdotter 1902 (mapp 2).
5. Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av 2 1/3 Lisp. osmundsskatt i Bjurbäcken No 2. 1902-1903 (mapp 2).
Bjurbäcken No 3. Frälseskattetorp i Lungsunds s:n.: 1. En på anmodan av Jan Jonsson i Nedre Bjurbäcken förrättad bouppteckning efter fadern Jan Jonsson upptagande så som fast egendom 2/9-delar frälseskattetorpet Nedre Bjurbäcken No 3. 27/12 1771 (mapp 3).
Bjurbäcks bruksägares köp av denna egendom 21/4 1787 (mapp 3).
Domboksprotokoll rörande Jan Jonssons skulder till diverse personer 1786 (mapp 3).
2. Kontrakt varigenom förra åbon Petter Månsson av Bjurbäcks bruksägare antages till åbo på 4/9-delar av 8 Lisp. osmundsskatt 7/1 1794 (mapp 3).
3. Bergstingsrättens utslag i ett av Bjurbäcks bruksägare instämt mål mot skräddaren Jan Larsson och hans hustru med påstående att de måtte åläggas avträda det nybygge som de bebodde på nedre Bjurbäcken No 3. 29/3 1803 (mapp 3).
Instrument över förrättad värdering av arbete och kostnad på det ifrågavarande nybygget 13/6 1814 (mapp 3).
4. Handlingar rörande änkan Anna Svensdotters försäljning till sonen Jonas Nilsson av sin fasta egendom bestående av 2/3 Lisp. osmondsskatt i Nedre Bjurbäcken 1836-1837 (mapp 3).
Bjurbäcken No 4. Frälseskattetorps om 2 Lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n.: 1. Testamente, varigenom änkan Elis Jonsdotter överlåter till mågen Nils Persson och hans hustru all sin lösa och fasta egendom i Bjurbäcken mot det att de give henne föda och vård under hennes livstid 4/2 1710 (mapp 4).
Köpebrev, varigenom Johan Carlsson försäljer rill systern sin fasta arvejord i Bjurbäckshemmanet som systern bebodde 29/7 1730 (mapp 4).
Bytesbrev varigenom bruksägaren Johan Linroth bortbyta till Nils Persson en kolgård i Nedre Bjurbäcken 2/10 1735 (mapp 4).
Assessorn Jean Gustaf Linroths anmälan till rätten att han blivit ägare till avlidna Ingeborg Carlsdotters fasta egendom 2/5 i Nedre Bjurbäcken 30/4 1763 samt förrättad revning, mätning och utstakning av denna egendom 16/5 1763 (mapp 4).
2. Bergstingsrättens utslag om vedräkning mellan änkan Katrina Nilsdotter och sonen Jonas Olsson i Nedre Bjurbäcken å ena sidan samt Bjurbäcks bruksägare å andra sidan 2374 1759 (mapp 4).
Filipstads Bergslags häradsrätts protokoll ang. delning av kvarlåtenskapen efter avlidna Jonas Ersson i N. Bjurbäcken 16/11 1770 (mapp 4).
Bergstingsrättens utslag som ålägger brukstorparen Anders Jansson erlägga viss betalning till Bjurbäcks bruksägare 1/4 1794 (mapp 4).
3. Handlingar rörande familjen Bjurströmsköp och försäljning av vissa delar i hemmanet Nedre Bjurbäcken No 4. 1774-1804 (mapp 4).
1. Handlingar rörande av tullmästaren Fredrik Bjurström lämnade (inteckningar) reverser till Bjurbäcks bruksägare under åren 1778-1793 (mapp 5).
2. Rättegångshandlingar i tvist mellan Jonas Jonsson å ena sidan, samt Bjurbäcks Bruksägare och (säljaren) Frd. Bjurström å andra sidan ang. bättre rätt till 1/3-del i 2 Lisp. osmundsskatt i posthemmanet och frälseskattetorpet N. Bjurbäcken No 4. 1800, 1801, 1804 (mapp 5).
3. Fyra st. inteckningsprotokoll rörande Bjurbäcks bruksägares sökta och slutligen meddelade inteckning i Fredrik Bjurströms egendom Öna i Ölme härad till säkerhet för erlagd köpeskilling för förutnämnda egendom 1800-1801 (mapp 5).
4. En inlaga till tingsrätten av Fredr. Bjurström rörande hans och hans förfäders postföring i mer än 100 år varför Jonas Jonsson i Nedre Bjurbäcken borde bidraga viss ersättning 8/11 1800 (mapp 5).
Landshövdingsämbetets utslag varigenom torparen Anders Andersson i Nedre Bjurbäcken ålägges att vid äventyr av utmätning betala till Bjurbäcks bruksägare 94 Rdr. 20 sk. 5 rst. Rg lds enl. specificerad räkning 8/3 1815 (mapp 5).
5. Tio st. instrument över förrättade av och tillträdes samt andra husesyner åren 1774, 1794, 1810, 1814, 1819, 1825, 1827 1830 och 1836 (mapp 5).
1. Brukningskontrakt och åbokontrakt för fem personer åren 1794 och 1845 (mapp 6).
2. Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med fem personer under åren 1831-1842 (mapp 6).
3. Bouppteckning efter avlidna torparen Gustaf Jansson 14/6 1851 (mapp 6).
Bouppteckning efter hemmabrukaren Magnus Andersson 18/2 1854 (mapp 6).
Samt auktionsprotokoll vid försäljning av lösören hos den sistnämnde 16/3 1855 (mapp 6).
4. Arvskifte efter Magnus Andersson i Nedre Bjurbäcken 28/10 1856 (mapp 6).
Bouppteckning efter hemmabrukaren Anders Andersson 10/9 1866 (mapp 6).
5. Storfors Bruks Aktiebolags köp av 1/32 mtl. Bjurbäcken No 2 och 4, 1/11 1866 samt fastebrev härå 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruk 26 7/2.
6. Handlingar rörande rotetaxation av Bjurbäcken No 4 åren 1871, 1872, 1873 (mapp 6).		 
38Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Bjurbäcks Tull eller Tullport med Dybrohagen. Lägenhet i Lungsunds s:n.: 1. En handling innehållande den försäkran av bruksägaren Johan Linroth att Dybrohagen med Långängen och åkerlyckan vid Tullporten skulle av Hans Mikelsson för all framtid få besittas utan något anspråk eller intrång från hans sida 19/10 1693 (mapp 1).
2. En förklaring av Johan Linroth att ovannämnda försäkran gäll. så länge Hans Mikelsson var i besittning av lägenheterna 19/6 1702 (mapp 1).
Köpebrev varigenom Christoffer Råch försäljer till Johan Linroth "tvådelarna" i tomt, vret och andra rättigheter vid Bjurbäcks tullport 21/6 1699 (mapp 1).
2. Fastebrev m.m. rörande Dybrohagen 1715, 1720, 1721 (mapp 1).
3. Köpebrev och fastebrev för grevinnan Sara Catharina Löwenhielm å 1 1/3 Lisp. osmundsskatt i Nedre Bjurbäcken, Porten kallat 1825-1826 (mapp 1).
4. Bjurbäcks bruksägares brukningskontrakt med Johan Hedberg 20/5 1848 och 25/2 1880 (mapp 1).
Brandförsäkringsbrev rörande Bjurbäcks Tullport 1874 (mapp 1).
Bjurbäcks hemman. Historiskt och allmänt: 1. Konung Gustaf Wasas brev till Peter Arfvidsson i Bjurbäcken med förmaning för att han ville fråntaga Jan Hanssons dennes hemman i Bjurbäcken 28/8 1557 (mapp 2).
Tingsprotokoll med begäran av Håkan Svensson i Filipstad att Kung Gustafs brev av 28/8 1557 måtte förnyas genom en avskrift 26/8 1633 (mapp 2).
Tingsprotokoll rörande Håkan Carlsson i Bjurbäcken begäran att förutnämnda Kungl. brev av 28/8 1557 och tingsprotokollet av 26/8 1663 måtte renoveras och i tingsprotokollet intagas 22/3 1682 (mapp 2).
2. Beskrivning över ett jordbyte i Bjurbäcken mellan Carl Håkansson och hans broders änka Marit 21/4 1560 (mapp 2).
Köpebrev varigenom Måns Mickelsson försäljer till Jan Håkansson en systerdel vid Bjurbäcken i hus, jord, skog och mark för ett par unga oxar 4/10 1635 (mapp 2).
3. Skattebrev, varigenom Drottning Christinas förmyndarregering stadfäster Håkan Svenssons i Filipstad i skattemannabörden och rättigheten till tvenne torp, Bjurbäckstorpen benämnda vilka vare gammal skattjord 11/7 1636 (mapp 2).
3. En avhandling, varigenom Simon Skragge, å sin "änkemoders" , sina egna och sina medarvingars vägnar, avsäger sig alla anspråk på skattebrevet till Bjurbäckstorpen etc. 17/7 1660 (mapp 2).
4. Fastebrev för Tore Olofsson Ollenberg på bl.a. det hemman Bjurbäcken, som säljaren Jan Hansson i Mariestad åbott och Carls hemman Bjurbäcken 4/10 1658 (mapp 2) se även Bjurbäcks Bruk 18 2/4.
Bjurbäckens hemman: 1. Köpebrev av Tore Olofsson Ollenberg till Elias Linroth å bl.a. gården Bjurbäcken med 10 tunnor utsäde Lars Håkanssons hemman och Hans Hammarsmeds 3/5 hemman Bjurbäcken 11/5 1664 (mapp 3) se även Bjurbäcks Bruk 18 2/5.
2. Ett pantbrev rörande en hage vid Bjurbäck, som Lars Olofsson och hans svärfader Olof Hammarsmed pantsatt etc. 6/6 1683 (mapp 3).
Pantbrev, varigenom Håkan Nilsson i Bjurbäcken, som av inspektoren Johan Linroth till låns bekommit 36 Rdr, förbinder sig att inom två år återbetala med 54 stigar kol från Bjurbäcks utskog jämte 2 stigar kol i ränta, till säkerhet varför han pantsätter sitt skattehemman Bjurbäcken 7/9 1683 (mapp 3).
3. Lagmansrättens uppskovsdom angående en äng och en hemmansdel, som inspektoren Elias Linroth innehaft, men som Håkan Carlsson söker vinna till sitt hemman i Bjurbäcken 3/9 1683 (mapp 3).
Håkan Nilssons och Lars Bocks intyg att den ifrågavarande ängen av ålder tillhört Bjurbäcks bruksgård 6/9 1683 (mapp 3).
4. Trenne köpebrev och en tingshandling rörande gruvfogden Anders Hults köp av vissa hemmansdelar vid Bjurbäcken 1685, 1686, 1687 (mapp 3).
5. En tingshandling varigenom häradsrätten förordnar häradsdomaren Johan Olofsson i S.... att jämte tre nämndemän utstaka för vederbörande i Bjurbäcken deras jordandelar 26/4 1686 (mapp 3).
6. Fyra handlingar rörande pantförskrivning av viss hemmansdelar i Bjurbäcken till Bjurbäcks bruksägare 1686, 1722 (mapp 3).
1. Utmätningshandling , köpehandling och tingsrättsutslag rörande Hans Mickels vret vid Bjurbäcken 1689, 1692, 1693 (mapp 4).
2. Handlingar rörande Johan Linroths köp av Håkan Nilsson av denna tillhöriga 3/4 skattehemman Bjurbäcken 1689, 1693, 1694, 1702 (mapp 4).
3. Bytesbrev, varigenom Joh. Linroth, herre till Alkvettern, tillbyter sig av Fredrik Mickelssons änka Knoptorpet 7/8 1693 (mapp 4).
4. Köpebrev, varigenom Björn Nilsson försäljer till bruksägaren Johan Linroths sin andel i Lars Bocks vret vid Bjurbäcken 31/1 1694 (mapp 4).
Köpebrev varigenom Per Larsson Lång försäljer till Johan Linroth, såsom avbetalning på sin skuld, sin "litsla hydda" vid Bjurbäcken, som Christoffer dagkarl åbott, belägen i brukets hästhage 15/2 1712 (mapp 4).
Handlingar rörande Johan Linroths köp av den andel i Bjurbäcks skattetorp, som utgjorde en halvport av den, som han förut ägde 1698, 1701 (mapp 4).
6. En av bergsmannen Jan Persson i Asphyttan utgiven skuldsedel till änkefru Juliana Linroth å 400 daler kmt. som hon till låns erhållit av assessorn Johan Linroth .. livstiden för att därmed inlösa hälften av sin faders gäldbundna egendom 11/12 1721 (mapp 4).
Avhandlling , varigenom änkan Kerstin Gustafsdotter i Bergsjönäset till betalning av sin avlidna makes skuld av 155 daler 2 öre kmt till assessorn Johan Linroth vartill änkefru Juliana Linroth sökt utmätning, överlåter på denna sin arvsrätt i sin faders fasta egendom i Bjurbäcken 1/6 1722 (mapp 4).
1. Instrument över förrättad skatteköpsvärdering av trenne kronotorp om 23 Lisp. osmundsskatt i Bjurbäcken 20/6 1729 (mapp 5).
2. Instrument över förrättad värdering av torparen Per Larsson Bocks och och hans egendom Backängen m.m. för skuld till änkefru Juliana Linroth 15/8 1739 (mapp 5).
Fastebrev för änkefru Juliana Linroth å förutnämnda egendom 1/6 1739 (mapp 5).
Köpebrev, varigenom Fredrik Asp försäljer en liten ängsvret, belägen söder i den s.k. Backängen till assessorn Jan Gustaf Linroth 13/9 1749 (mapp 5).
3. Åtskilliga handlingar rörande assessorn Joh. Gustaf Linroths köp av Ingeborg Carlsdotters hemman i Nedre Bjurbäcken 1763, 1764 (mapp 5).
4. Hammarkollegii skrivelser till landshövdingen med anmodan att immittera eller sätta Storfors bruks intressenter i besittning av räntorna av kronobergstorpen Bjurbäcken 3 torp, Åminnefors och Fallet 1765, 1766 (mapp 5).
5. Köpebrev, varigenom Lars Jansson vid Bäcken och hans hustru försäljer till Bjurbäcks bruksägare en dem tillhörig äng, Stakängsbäcken kallad, gränsande med norra ändan intill Bjurbäcks bärkäng 27/7 1799 (mapp 5).
Samt domstolsprotokoll rörande detta köp 14/11 1799 (mapp 5).
6. Sju instrument över förrättad av och tillträdes samt andra husesyner åren 1774, 1793, 1825, 1829, 1839 och 1840 (mapp 5).
Bjurön. Skattetorp i Lungsunds s:n.: 1. Köpebrev, varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl. a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 6) se även Kroppa bruk 22 7/1.
2. Skatteköpsbrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 6) se även Kroppa bruk 23 1/1.
3. Instrument över förrättad laga husesyn, enligt häradsrättens förordnande i bergsskattetorpet Bjurön m.m. 6/5 1765 (mapp 6).
Instrument över förrättad av och tillträdes husesyner å Bjurön 1792, 1794, 1815 och 1826.
4. Kontrakt med Matts Andersson om brukning av Bjurön 25/1 1815 (mapp 6).
5. Bouppteckningar och andra handlingar efter gamla brukare av torpet Bjurön från åren 1772, 1754, 1817, 1850 och 1862 (mapp 6).
Björkmo. Torp i Lungsunds socken: 1. Fernebo häradsrätts utslag i ett av bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt, å Bjurbäcks Bruksbolags vägnar, instämt mål mot fjerdingsmannen Anders Carlsson i Lungsund med påstående att denne som hos Magnus Jonsson i Björkmo utmätt och sedermera försålt en tjur som tillhört bruket, måtte enär han olagligen förfarit, åläggas att ersätta tjurens värde och betala rättegångskostnaderna 8/10 1856 (mapp 7).
Björkåsen. Oskattlagt torp på Ackkkärrs skogsmark i Lungsunds socken: 1. Kon. Bef.des utslag med ogillande av Olof Jonssons ansökan att torpet Björkåsen, som skulle vara beläget på Bjurbäcks ägor, måtte skattläggas och han tillförsäkras en säker besittningsrätt därtill 12/5 1781 (mapp 8).
2. Bouppteckning efter torpare vid Björkåsen 1827, 1832 och 1837 (mapp 8).
3. Av och tillträdessyner, brukningskontrakt och lösöreköp vid Björkåsen 1837, 1839. 1842 och 1846 (mapp 8).
Björnbotten No 1. 1/4 mtl. frälse i Lungsunds socken: 1. Köpebrev , varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl. a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Instrument över förrättade av och tillträdes husesyn från åbon Jan Persson till Petter Jönsson 5/9 1792 (mapp 9).
Bouppteckning efter avlidne brukstorparen Petter Jönsson 7/7 1828 (mapp 9).
Protokoll över förrättad auktion i Björnbotten 8/4 1863 (mapp 9).
4. Handling rörande ett odlingsföretag å Storfors Bolags egendomar Björnbotten och Wiggetorp (avskrift) 31/7 1850. 1854-1856, 1864 (mapp 9).
5. Kontrakt varigenom bruksarbetaren Magnus Magnusson av Storfors bruksägare erhåller 10 frihetsår på den odling som han börjat upparbeta på Björnbotten Dec. 1864 (mapp 9).
6. Köpebrev och fastebrev för Storfors Bruk Aktiebolag å Björnbotten No 1. 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 9 ) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
7. Arrendekontrakt, varigenom Storfors Bruks Aktiebolag utarrenderat till C.J. Mihnoss på 14 år från 14 mars 1880 3/64 mtl Wiggetorp och 16/64 mtl Björnbotten 1879 (mapp 9) se även Wiggetorp 66 2/6.
8. Landshövdingsämbetets resolution angående skälen till beslutet om tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 9).		 
39Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Björnbotten No ?. Skattebergstorp om 2 lisp, osmundsskatt i fernebo s:n : 1. Instrument över förrättad skatteköpsvärdering av bl.a. detta torp som assessor Johan Linroth erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att få skattelösa 9/5 1719 (mapp 1) se även Östra Snårbotten 62 1/2.
2. Överenskommelse varigenom bröderna Eskil och Göran Pålssöner, vilka genom arv och utlösen av sina syskon blivit ensamma ägare till torpet Björnbotten skifte egendomen sinsemellan 11/6 1734 (mapp 1).
Förlikning i tvistemålet mella Olof Jönsson och Petter Pålsson angående delning av hustomterna vid Björnbotten 12/2 1807 (mapp 1).
3. Diverse köpe och fastebrev rörande Björnbotten åren 1791-1824 (mapp 1).
4. Tre stycken bouppteckningar för åren 1804, 1823 och 1827 (mapp 1).
5. Tingsprotokoll, lagfartsprotokoll m. fl. handlingar rörande Björnbotten 1826-183? (mapp 1).
6.Diverse skuldsedlar och andra handlingar rörande ägare till Björnbotten 1827-1832 (mapp 1).
7. Auktionsprotokoll vid försäljning av lösören hos bergsskattemannen Petter Pettersson i Björnbotten 15/5 1856 (mapp 1).
8. Handlingar rörande Petter Petterssons köp av Björnbotten 1857, 1858, 1869 (mapp 1).
Handlingar rörande Petter Petterssons försäljning av Björnbotten 1879-1880 (mapp 1).
10. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag till 2 Lisp. osmundsskatt i ovannämnda torp 2/9 och 20/11 1916 (mapp 1) se även Asphyttan No 1. 34 3/3.
Björneborgsfastigheterna: 1. Angående köpe och lagfartshandlingar å dessa, se även 1/4 mtl Båtsviken 40 8/1, i Wärnums socken och 1/4 mtl Wismenästorp se även 66 3/1-2 i Karlskoga socken (mapp 2).
2. Jägmästare A. Carlbergs utlåtande ang. en sommaren 1907 pågående uppskattning av Aktiebolaget Träkols skogar vid Björneborg 7/11 1908 (mapp 2).
Instrument över Statens värdering av förenämnda skogar enligt meddelande av överjägmästaren Uno Wallmo i dec. 1908 (mapp 2).
3. Diverse uppgifter och beräkningar rörande Aktiebolaget Träkols skogar vid Björneborg 1916 (mapp 2).
4. Instrument över förrättad uppskattning eller värdering av Aktiebolaget Träkols egendomar vid Björneborg jämte en promemoria samt bilaga till denna värdering 1916 (mapp 2).
5. Förteckning över torpare och arrendatorer å fastigheterna vid Björneborg 1916 (mapp 2).
Björnhult No 1. 19/24 mtl skatte rekognitions skogshemman i Lungsunds socken: 6. Handlingar rörande Kronans återvinningsprocess mot Storfors Bruks Aktiebolag rörande bättre rätt till 19/24 mtl Njörnhult No 1 1895, 1897, 1898 (mapp 3).
1. Kammarkollegii utslag rörande fastställelse av förrättad skattläggning av den till Bjurbäcks masugn anslagna delen av Lungsunds allmänningen, därvid skogen övergick i hemmanet Björnhult (mapp 3).
Skatteköpebrev för Bjurbäcks masugns intressenter på rekognitions skogshemmanet Björnhult som skulle i jordeboken överföras från krono till skatte utfärdat av Kammarkollegiet 7/10 1839 (mapp 3).
3. Instrument förrättad rotetaxation å hemmanet som uppskattades till 9/26 rotemantal 11/6 1862 (mapp 3).
4. Landshövdingsembetets utslag angående hemmanets rotering, varigenom detsamma uppskattades till 9/16 soldatrote, för vilken vakansavgift tillsvidare skulle erläggas. Roten tilldelades Nerkes regemente 31/1 1863, 15/12 1864 (mapp 3).
5. Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruk 26 7/2.
Björnkärn. Torp på Nyhytte ägor i Fernebo socken: 1. Fastebrev för brukspatronen E.W. Holmstedt å några vretar och hagar vid torpet Björnkärn 14/3 1814 (mapp 4).
Björnnäset. Lägenhet i Lungsunds s:n : 1. Häradsrättens utslag varigenom Björn Nilsson i södra Lungstorp, vilken tillvitas ej allenast att av oskiftad mark från sina fyra grannar i Bjurbäcken hava tagit en jordvall till mulbete utan ock att till ett näs, vari han ägde 1/6-del, Björnnäset kallat, hava gjort flera intagor, ålägges att genast vid 3 markers pliktöverlåta till kyrkoherden i Kroppa och Lungsunds socknar så stor del i Björnnäset och fiskevattnet därstädes, som svarade mot hans skatt i Södra Lungstorp 13/10 1696 (mapp 5).
Blomsterhult No 1. Skattebergstorp om 3 Lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpbrev för majoren Claes Linroth å bl.annat. detta torp 1/10 1714 (mapp 6) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Protokoll vid hållen auktion hos avträdande torparen Jan Olsson 31/3 1859 (mapp 6).
3. Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruk, äg. rätter 26 7/2.
Blomsterhult No 1. Skattebergstorp i Lungsunds s:n : 1. Skatteköpebrev för brukspatronen Johan Camitz å bergskronotorpet Blomsterhult, som i jordeböckerna skulle ändras från krono till skatte, utfärdat av kammarkollegium 14/1 1724 (mapp 7).
2. Köpebrev, varigenom fruarna Brita Maria Camitz och Carolina Hultman försälja till Erik Dahlberg bl.a. detta hemman 31/10 1771 (mapp 7) se även Ackkärrs Bruk 17 1/2.
3. Bergstingsrättens utslag, varigenom Per Nilsson i Blomsterhult, vilken olovligen huggit 46 tallar å Bjurbäcks bruks rekognitionsskog, dömmes härför att böta 15 Riksdaler 16 skillingar speriemynt etc. 11/4 1780 (mapp 7).
4. Köpebrev av Lundsbergs Aktiebolag till Lundsbergs Skogsaktiebolag på bl.a. detta torp 25/2 1911 samt lagfartsbevis härå 4/6 1912 (mapp 7) se även Ackkärr No 1 32 3/3.
Blåhult. Oskattelagt torp på kronohammarens skog i Lungsunds socken: 1. K.B:s utslag, varigenom Jonas Sånessons i Blåkärrshultet gjorda ansökan om försäkringsbrev å besittningsrätten till berörda torp avslås på grund av direktören Claes Fritzckys å Bjurbäcks bruksägares vägnar anförda protest mot ansökningen 12/5 1781 (mapp 8).
2. Fernebo häradsrätts protokoll och utslag i ett av f. torparen Jonas Jansson i Blåhult mot bruksförvaltaren Aug. Caspersson vid Bjurbäcks bruk instämt mål med yrkande om ersättning för för låg ersättning av bruket vid dess lösöreköp vid hans avflyttning från torpet 23/10 1846 och 3/3 1847 (mapp 8).
Blåsjön. Skattebergstorp om 2 Lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Instrument över de hos Carl Carlsson i Blåsjön utmätta lösören, vilka å auktion inslagas för kreditarens räkning 9/6 1774 (mapp 9).
Bouppteckning efter brukspatronen Carl Persson 12/4 1826, änkan Annika Carlsdotter 10/6 1829 samt brukaren Carl Carlsson 25/1 1850 (mapp 9).
3. Instrument vid hållen laga avträdessyn från den avflyttade torparen Nils Clementsson 13/10 1755 (mapp 9).
Brukningskontrakt med torparen Carl Carlsson 9/12 1840 (mapp 9).
4. Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 9) se även Storfors bruk eganderätter 26 7/2.		 
40Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Bottnarna. Skattebergstorp om 3 Lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 1/1.
2. En uppgörelse mellan disponenten Carl Arendt Jerelström och torparen Olof Andersson i Bottnarna ang. den senares olovliga skogsaverkning på Storfors skog 9/4 1742 (mapp 1).
3. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från f. nämndemannen Nils Olsson till faktorn Magnus Friberg 3/9 1792 (mapp 1).
Fernebo häradsrätts utslag angående Nils Olssons påstående mot Storfors bruks intressenter om ändring i den honom vid synen påförda ersättning för byggnadsskyldighet 19/11 1792 (mapp 1).
4. Rättshandlingar rörande förutnämnda sak samt Nils Olssons vräkning från torpet Bottnarna 1791, 1792, 1793 (mapp 1).
Bosjötorp. Skattebergstorp om 2 Lisp. osmundsskatt i Kroppa socken: Skatteköpbrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 2) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Förteckningar å lösören hos samt lösöreköp med torpare vid Bosjötorp åren 1815, 1817, 1828 och 1846 (mapp 2).
3. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
4. Fernebo häradsrätts 2:e uppskovsprotokoll i mål angående Storfors Bruks Aktiebolags stämningsyrkande å ingeniören Albert Bergström på Bosjön rörande ej infriad borgensförbindelse för byggmästaren Daniel Eriksson i avseende på kanalbyggnad mellan Hättälven och Nykroppa 12/2 och 10/4 1894 (mapp 2).
Fernebo häradsrätts beslut om vilostånd i förutnämnda mål 2/10 1894 (mapp 2).
Brattbäcken. 1/8 mtl skatte i Lungsunds socken: 1. Johan Linroth köp av Anders Persson i Brattbäcken av ett jordområde på Storön i sjön Storlången 26/1 1689 (mapp 3).
2. Instrument över över förrättad skatteläggning av detta m. fl. torp 26/10 1733 (mapp 3) se även Storhult 63 2/3.
3. Kammarkollegii meddelande till landshövdingen om fastställande av förutnämnda skatteläggning 12/6 1735 (mapp 3) se även Storhult 63 2/6.
4. Diverse handlingar angående skatteköp m.m. och avseende Brattbäcken 1733-1736 (mapp 3).
5. Diverse handlingar angående skatteköp m.m. och avseende Brattbäcken 1736-1737 (mapp 3).
6. Bergstingsrättens dom i mål mellan Bjurbäcks bruksägare och åbon Jan Jansson i Brattbacken 9/4 1796 (mapp 3).
7. Handlingar rörande grevinnan Löwenhielms köp av hemmanet Brattbäcken 1799, 1800, 1802, 1803 (mapp 3).
Auktionsprotokoll vid försäljning av brukaren Anders Erssons i Brattbäcken lösörebo 13/3 1852 (mapp 3).
9. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Brevikstorp. Skattebergstorp om 4 Lisp. osmundsskatt i Kroppa socken: 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 4) se även Kroppa bruk 23 1/1.
2. I landshövdingsämbetets resolution den 1 augusti 1792, med befallning för åborna på Storfors bruks hemman och torp att på kyrkvallen efter gudstjänstens slut mottaga brukets order om dagsverken och arbeten och därefter sina skyldigheter fullgöra, vid 8 Rdr. 16 skillingar vite, står torparen Jan Olofsson i Brevikstorp särskilt angiven för tredska och motvilja (mapp 4) se även även arbetare och underhavande 111 2/4.
3. Förteckning och värdering av torparen Jan Olssons lösören för skuld till Storfors bruk 31/12 1811 (mapp 4).
Bouppteckning, arvskifte och boutredning efter brukaren Anders Anderssons avlidna hustru 1865, 1867 (mapp 4).
4. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Broby. Skattbergstorp om 2 Lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Bouppteckningar och förordnande av förmyndare efter avlidna personer på Broby 1810, 1829 och 1843 (mapp 5).
3. Brukningskontrakt om torpet för Nils Olsson 7/12 1841 (mapp 5).
4. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Brosätter. 1/4 mtl. frälse i Lungsunds socken: 1. Köpebrev, varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 6) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bland annat detta hemman 1/10 1714 (mapp 6) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Instrument över förrättad uppteckning och värdering av Håkan Perssons lösa egendom, som övertogs av Jonas Göransson 27/12 1744 (mapp 6).
Instrument över förrättad uppteckning och värdering av Frans Nilssons lösa egendom som skulle överlåtas till åbon Mats Fransson 1/6 1786 (mapp 6).
4. Kontrakt varigenom gårdsdrängen Jacob Göransson antages till åbo på hemmanet 25/3 1746 (mapp 6).
Kontrakt med Frans Nilsson i Slädbråten 30/3 1774 (mapp 6).
5. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från åbon Frans Nilsson till sonen Matts 5/9 1792 (mapp 6).
Storfors Bolags lösöreköp med åbon Claes Jonsson 16 och 21/10 1846 (mapp 6).
6. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag i bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
7. Landshövdingsämbetets resolution angående skälen till beslut om tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 6).
Bångtorp. Skattebergstorp om 2 Lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl. annat detta torp 1/10 1714 (mapp 7) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Fyra stycken bouppteckningshandlingar efter torpare vid Bångtorp 1805, 1822, 1833 (mapp 7).
3. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från avlidne åbon Gustaf Olssons sterbhus till antagna åbon Lars Persson 1/11 1833 (mapp 7).
Storfors Bolags lösöreköp med torparen Carl Larsson 16 och 21/10 1846 (mapp 7).
4. Brukningskontrakt om torpet med Lars Jonsson 25/11 1841 (mapp 7).
Protokoll vid hållen auktion hos Jan Bengtsson 28/3 1861 (mapp 7).
5. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 7) se Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Båtsviken. 1/4 mtl. skatte Warnums s:n : 1. Handlingar rörande ABol. Träkols köp av Björneborgs bruksägare konkursbo av de s.k. Björneborgsfastigheterna 1896-1908 (mapp 8).
2. Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av ABol. Träkol av förutnämnda fastigheter 1916-1917 (mapp 8).		 
41Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Bäck No 1. 1/4 mtl frälse i Lungsunds socken: 1. Köpebrev, varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Instrument över hållen syn å intagor som blivit gjorda på Bjurbäcks bruksskog därvid bl.a. befanns att Lars Jansson i Bäcken uppyagit ett nybygge på skogen 27/10 1796 (mapp 1) se även skogs inkräktningar 5 2/6.
4. Storfors Bolags lösöreköp med brukaren Anders Gustafsson 16 och 21/10 1846 (mapp 1).
5. Protokoll vid auktion å Carl Erssons i Bäck lösörebo 5/6 1857 (mapp 1).
6. Sju stycken handlingar rörande bouppteckningar m.m. efter torpare vid Bäck 1829-1866 (mapp 1).
7. Storfors Bolags lösöreköp med brukaren Gustaf Claesson 1866 (mapp 1).
8. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
9. Landshövdingsämbetets resolution angående skäl till beslut om tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 1).
10. Bouppteckning i sterbhuset efter efter avlidna Lars Olssons änka i Norra Bäck 6/7 1896 (mapp 1).
Bäckatorp. Torplägenhet under Svartsång i Kroppa socken: 1. Brukningskontrakt dagkarlen Jan Nyberg 20/1 1851 (mapp 2).
Brukningskontrakt med dagkarlen Johan Svensson 18/4 1865 (mapp 2).
Bäckelid. 1/8 mtl skatte i Lungsunds socken: 1. Instrument över förrättad skattläggning av detta m. fl. torp som fru Juliana Linroth begärt att till Bjurbäcks bruks understöd få skattelösa 26/10 1733 (mapp 3) se även Storhult 63 2/3.
2. Kammarkollegii meddelande till landshövdingen att kollegiet fastställt den i oktober 1733 förrättade skattläggningen av bl.a. detta torp, som åsattes 178 mantal 12/6 1735 (mapp 3) se även Storhult 63 2/6.
3. Skatteköpebrev för änkefru Juliana Linroth på bl. andra detta hemman 12/6 1735 (mapp 3) se även Storhult 63 3/1.
Kungl. Maj:ts resolution med avslag på åbornas ansökan att framför fru Linroth få skatteköpa hemmanen 1/10 1735 (mapp 3).
4. Bergstingsrättens i mål mellan Bjurbäcks bruk ägare och bland andra åboen Anders Persson i Bäckelid ang. dennes skuld till bruket 17/8 1796 (mapp 3).
5. Bergstingsrättens utslag vid samma tillfälle och samma sak rörande åboen Per Gunnarson 17/8 1796 (mapp 3).
6. Handlingar , varigenom Per Gunnarssons arvingar försälja till grevinnan Sara Catharina Löwenhielm besittningsrätten till 1/16 mtl. Bäckelid 1808-1809 (mapp 3).
7. Inteckningsprotokoll rörande en Bjurbäcks bruks ägare meddelad inteckning i besittningsrätten till 1/8 mtl Bäckelid till säkerhet för en till Anders Persson lämnad penninge förstärkning 1/3 1819 (mapp 3).
II Bäckelid: 1. Handlingar rörande Anders Perssons försäljning till sonen Jan Andersson och hans hustru besittningsrätten till 1716 mtl Bäckelid för 300 riksdaler banco 25/9 och 6/10 1824 (mapp 4).
2. Handlingar rörande greve C.G. Löwenhielms köp av Jan Andersson och hans hustru av 1/16 mtl Bäckelid för 1200 riksdaler banco (mapp 4).
3. Försäljningskontrakt m.m. varigenom Jan Andersson och hans hustru förbinda sig att försörja och vårda fadern och svärfadern Anders Persson samt modern och svärmodern Lena Jonsdotter till döddagar 1825, 1831 (mapp 4).
4. Utdrag av 1825 års jordebok rörande 1/8 mtl Bäckelid No 1 28/1 1831 (mapp 4).
5. Bouppteckning efter Petter Erssons avlidna hustru 18/3 1865 samt avskrift av samma handling 30/10 1866 (mapp 4).
6. Bouppteckning efter avlidne bruksarbetaren Petter Ersson från Bäckelid 6/7 1877 (mapp 4).
7. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Bäcken. 1/4 mtl frälse i Warnums s:n : 1. köpebrev av J.H. Landberg till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 29/4 1874 (mapp 5).
Fastebrev för storfors Bruks Aktiebolag härå 30/4 1875 (mapp 5) se även Spjutbäcks Bruk 28 2/7.
Bäckliden. Torp i Kroppa socken: 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bland annat torpet "Backlia" 1/10 1714 (mapp 6) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 6).
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag därå 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Carlsberg No 1. 1/16 mtl skatte i Lungsunds s:n : 1. Köpebrev av Lundsbergs Skogsaktiebolag på bl.a. detta hemman 25/2 1911 (mapp 7).
Lagfartsbevis för skogsbolaget härå 4/6 1912 (mapp 7) se även Ackkärr nr 1 32 3/3.
Öberg ... till Storfors Bruks Aktiebolag genom köpeavtal den 10/1 1917 (mapp 7) se även Lundsbergs AB 92 2/10.
Daglösedet. Skattebergstorp om 4 Lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 8) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Fastebrev från M. Broström Stjernsfors till assessor Johan Gustaf Linroth av den 13/7 1770 vari han avstår Edet till assessor Linroth för 500 daler smt 16/7 1770 (mapp 8).
3. Förteckning och värdering av de hos brukstorparen Erik Carlsson befintliga lösören 12/11 1801 (mapp 8).
Bouppteckning efter samma torpare 24/7 1812 (mapp 8).
Bouppteckning efter brukstorparen Jonas Nilsson 21/6 1826 (mapp 8).
4. K.B:s utslag, varigenom torparen Jan Andersson i Daglösedet ålägges att vid äventyr av utmätning eller bysättning till Bjurbäcks bruksägare betala 12 Rdr riksgäldssedlar jämte ränta 25/6 1808 (mapp 8).
5. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 8) se även Storfors äg.rätter 26 7/2.
I. Daglösviken. 5 skattebergstorp om tillhopa 21 lisp. osmundsskatt i Kroppa socken: 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette dessa torp 16/8 1653 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Filipstads Bergslags häradsrätts utslag varigenom skolmästaren Köller Sallin ställes till ansvar för det han tillhandlat sig 25 timmerstockar av torparen Måns i Daglösviken som vore kronotorpare under Kroppa bruks arrendator löjtnanten Claes Linroth 20/10 1703 (mapp 9).
3. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth på bl.a. dessa torp 1/10 1714 (mapp 9) se även Kroppa bruk 23 1/1.
4. Fem stycken handlingar rörande assessor Hans Gustaf Linroths ansökan om vräkning av torparen Lars Ifvarsson och hans son Anders Larsson, vilka för olydnad och motsträvighet blivit Tomasmässotiden 1724 uppsagda men neka avflytta 1726 (mapp 9).
5. Husesyner, av och tillträdessyner och kontrakt med flera torpare under Daglösviken 1745-1840 (mapp 9).
Bergstingsrättens utslag varigenom torparen Hans Christoffersson dömdes att böta 30 daler smt och utgiva en ersättning av 16 öre kmt för vart lass av de 30 lass ved, som han från sitt åboende torp i Daglösviken olovligen försålt till Filipstad 22/4 1747 (mapp 9).
7. Bergs och gruvetingsrätts utslag i mål dels angående bergsfogden Erik Fahlbergs stämningspåstående mot kaptenen Carl Linroth och hans medintressenter i Storfors bruk att de på Ham...krono och gruveskog belägna torpen Daglösviken m.fl. må läggas under Brobergs gruva etc. 1747-1767 (mapp 9).		 
42Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. II Daglösviken. i Kroppa socken: Ett ofullständigt koncept till en av Storfors Bruks intressenter till Bergskollegium ingiven förklaring i anledning av Persbergs gruvarbetares gjorda anspråk på äganderätten till torpen Daglösviken och Mon 14/6 1767 (mapp 1).
2. K.B:s utslag på de besvär som torparen Anders Larsson anfört däröver att han av Storfors bruks intressenter blivit uppsagd från sitt åboende torp i Daglösviken 1/6 1749 (mapp 1).
Filipstads Bergslags häradsrätts resolution angående Storfors bruksägares talan mot förenämnda torparen Anders Larsson 12/10 1749 (mapp 1).
3. Instrument över förrättade av och tillträdes husesyner hos torpare i Daglösviken 1784, 1794, 1799 (mapp 1).
4. Bouppteckningar efter avlidna torpare i Daglösviken 1759, 1779, 1784 (mapp 1).
5. Bouppteckningar efter avlidna torpare i Daglösviken 1811, 1818, 1820, 1821 (mapp 1).
6. Bouppteckningar efter avlidna torpare i Daglösviken 1826, 1829, 1846, 1848 (mapp 1).
7. Bouppteckningar efter avlidna torpare i Daglösviken 1851, 1855, 1860, 1862 (mapp 1).
8. Hovrättens utslag i av kammarherre Claes af Geijerstam anfört mål mot torparen Jan Andersson i Daglösviken för det han från torpet bortfört foder och ved 19/3 1862 19/3 1862 (mapp 1).
9. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
10. Handlingar rörande torparen Erik Johanssons i Daglösviken konkurs 1893, 1894 (mapp 1).
Daglösviken. Oskattlagt torp på Asphytte ägor i Fernebo socken: 1. Tvenne å skilda tider gjorda avskrifter av protokoll över förrättad upptagning rösläggning av av en rågång emellan åboarna i Asphyttan å ena sidan och hustrun Marias torp Daglösviken å andra sidan 8/7 1692 (mapp 2).
2. Tingsrättens utslag i tvistemål om en äng som arrendatorn Jonas Stockhuus söker få bibehålla till den del av kronohemmanet Daglösviken som hörde under Kroppa bruk 25/4 1693 (mapp 2).
3. Änkan Maria Eriksdotters hos landshövdingen gjorda ansökan om fortsatt dispositionsrätt till torpet Daglösviken 6/7 1705 (mapp 2).
4. Köpebrev varigenom Anders Nilsson i Sundet försäljer till halvsvågern Hindrik Hindriksson i Daglösviken sin hustrus ärvda systerdel i detta torp 14/6 1720 (mapp 2).
5. Berättelse över en på förordnande av häradsrätten hållen syn och värdering å torpet 7/5 1735 (mapp 2).
Tingsresolution i ett av Hindrik Hindriksson instämt mål mor Erik Ersson i Sundet och Nils Anderssson i Ålängen ang. rågången och olovlig skogshuggning på torpets marker 12/10-16/10 1744 (mapp 2).
7. Handlingar rörande skattläggning av torpet Daglösviken 1769, 1770 (mapp 2).
8. Handlingar rörande skattläggning av torpet Daglösviken 1786, 1793 (mapp 2).
9. Bouppteckning och tingsprotokoll rörande arvsanspråk efter änkan Stina Hans..... i Daglösviken 1772, 1775 (mapp 2).
II Daglösviken i Fernebo socken: 1. Handlingar rörande Anders Anderssons köp av viss del i torpet Daglösviken 1779, 1781, 1782 (mapp 3).
2. Handlingar rörande Anders Andersson försäljning av si 1/8-del i Daglösviken 1790, 1794, 1795 (mapp 3).
3. Handlingar rörande Mats Svenssons köp av 8 Lisp. osmundsskatt i Daglösviken 1806, 1807, 1809 (mapp 3).
4. Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av 1/21-del i lägenheten Daglösviken på Asphytte g... 1867, 1868, 1869 (mapp 3).
5. 2/9-delar i samma 1867, 1868, 1869 (mapp 3).
6. 1/144 del i samma 1867-1869 (mapp 3).
7. 1/36, 1/18, 1/21, 1/21 i samma 1867, 1868, 1869, 1871 (mapp 3).
8. 1/144-del i samma 1867-1869 (mapp 3).
9. Storfors Bruks Aktiebolag köp av Fredrik Hedbergs dennes egendom i Asphyttan och avs.. ringen Daglösviken 1902, 1903 (mapp 3).
10. Handlingen angående skifte å alla ägorna till torplägenheten Daglösviken 1867-1869 (mapp 3).
11. Arvskifte av ett Fernebo häradsrätts inteckningsprotokoll rörande en ägo med bostad i Daglösviken 31/3 1868 (mapp 3).		 
43Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Dalningsfallet. Torplägenhet under Svartsång i Kroppa socken: Brukningskontrakt varigenom brukspatron P. Wikland upplåter torpet till fortfarande brukning av Olof Ståhl 20/1 1851 (mapp 1).
Dammvaktaretorp. Torp och en tid masmästareboställe vid Asphyttan i Fernebo socken: 1. Instrument över förrättad av och tillträdessyn å torpet från Jan Andersson till Olof Persson 13/6 1805, bouppteckning efter Olof Petterssons hustru 26/11 1810 samt auktionsprotokoll efter denne 18/3 1811 (mapp 2).
2. Brukningskontrakt av och tillträdessyner, bouppteckningar m.m. för innehavare av torpet 1810-1836 (mapp 2).
Drågen. Skattebergstorp om 3 Lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Skatteköpbrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 3) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Torparen Lars Hanssons klagomål inför K.B. angående hans uppsägning från torpet 18/4 1758 (mapp 3).
3. Instrument över förrättade av och tillträdessyner 27/5 1758 och 19/6 1771 (mapp 3).
4. Bouppteckning efter torparen Jan Janssons hustru 9/? 1830 (mapp 3).
5. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta torp 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruk äg.rätt. 26 7/2.
Eldvaktartorp. Torp på Asphytte ägor i Fernebo socken: 1. Storfors Bolags lösöreköp med Per Nilsson 8/12 1847 jämte domboksprotokoll däröver 1/3 1848. Bouppteckning efter dagkarlen Nils Olsson 10/11 1877 (mapp 4).
2. Arvskifte efter avlidna dagkarlen Nils Olsson (mapp 4).
Emtenäs. Skattebergstorp om 3/4 Lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk äg.rätt 26 7/2.
2. Instrument över förrättad uppmätning av åkerjordens areal samt värdering av odlingskostnaderna och husen vid bl.a. Emtenäs 10/4 1894 (mapp 5).
Fallebäcken. Skattebergstorp om 2 Lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl. a. detta torp 1/10 1714 (mapp 6) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruk äg.rätt 26 7/2.
3. Bouppteckning efter förre brukaren Jan Olsson 23/1 1867 (mapp 6).
Fallet. 1/4 mtl, som är förtecknat såsom skatte men är frälsehemman i Kroppa s:n : 1. Landshövdingeämbetets utslag, varigenom Erik Ersson i Slädbråten blivit ålagd att till Storfors bruksägare betala 14 Rdr hus.....del som han enligt hållen syn blivit skyldig 17/8 1792 (mapp 7).
2. 8 st. instrument över över förrättade av och tillträdes husesyner å olika delar av hemmanet Fallet 1791-1825 (mapp 7).
3. Bouppteckningar efter olika personer 1822, 1829 och 1831 (mapp 7).
4. Storfors Bolags lösöreköp med tre bruken å Fallet 1846, 1852, 1853 och 1855 (mapp 7).
5. Protokoll vid hållna auktioner hos Johan Lundell 14/3 1855 och Bengt Olssons änka 23/5 1856 (mapp 7).
Storfors bruksägares arrendekontrakt med byggmästaren Eric Grölander om 2/5-delar i 1/4-del i hemmanet Fallet 15/1 1803 (mapp 7).
6. Bouppteckningar efter fem olika personer i Fallet 1743-1863 (mapp 7).
7. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 7) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/3.
8. Landshövdingeämbetets resolution angående skälen för beslutet om tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 7).
Bergstorpet Fallet i Lungsunds socken: Skatteköpebrev af Konung Gustaf II Adolf till Jon Hansson torpen Lungstorp, Fallet och Kårna 10.3.1630 (mapp 7/9) se även Bergtorpet Lungstorp 4. 54 2/2.
Torpet Fallet vid Bjurbäcken: Fastebref för Jon Hansson i Mariestad på bland annat torpet Fallet, som han köpt af Hans Håkansson, vilken å sin fädernejord i Bjurbäck af stubbe och skogsrötter upptagit och uppbygt detta torp 29/8 1649 (mapp 7/10) se även Bjurbäcks bruk 18 2/3.
Bergstorpet Fallet om 4 ? osmundsskatt förr i Fernebo nu i Lungsunds socken: Tingshandling, varigenom styrkes att arrendatorn Elias Larsson Linderoth köpt Fallet i Fernebo socken , ett bergstorp, som var lagdt för fyra pund järn i skatt, samt att han derunder skaffat sig 5/8 i masugnen vid Bjurbäcken, der han blåst sedan masugnen för några år sedan blef färdig under förmenande att derigenom blifva fri från torpskatten afskrift 24.11. 1668 (mapp 7/11).
Bergstorpet Fallet: Testamente, varigenom enkan Margareta Mickelsdotter förordnar att hennes halfva hemmansdel Fallet skulle efter hennes död tillfalla systerdottern Margareta Nilsdotter och hennes man Erik Thorsson, varemot dessa förbinder sig att under hennes återstående lifstid gå henne tillhanda som lydiga barn etc. 30/5 1694 (mapp 7/12).
Krono Bergstorpet Fallet: Kammarkollegii skrifvelse angående öfverlåtelse till Storfors Bruks intressenter af räntan af bland andra torp. Krono Bergstorpet Fallet 12.7.1765 (mapp 7/13) se även Bjurbäcken diverse historiskt hemman torp 38 5/4.
Bergstorpet Fallet i Lungsunds socken: Köpebref, varigenom Erik Mickelsson försäljer till brodern Anders Mickelsson den andel i torpet som han ärfvt efter sina föräldrar 14.10.1767. Ett köpebrev emellan af den 14 April 1761 då arfvet i dess helhet icke utfallit blef ej lagfaret (mapp 7/14).
Torpet Fallet i Lungsunds socken frälse: 3, Inteckningsprotokoll rörande Bjurbäcks Bruksegares inteckning i Erik Anderssons fastighet i Fallet till säkerhet för en af honom den 3 mars 1796 utgifven revers å 33 Rdr. 16 skill. 11.11.1796 (mapp 7/15).
4, Häradsrättens utslag, varigenom Erik Anderssons i Fallet sterbhusdelegare åläggas att till Bjurbäcks Bruksegare betala dels 20 Rdr. R.gld. och dels 71 Rkd. 27 skill ?...R.gld på grund af 2.. reverser den ena af den 4 Mars 1795 och den andra af den 20 mars 1798. 14.11.1798 (mapp 7/15).
1, Inteckningsprotokoll angående förnyelse af en inteckning som den 2 nov. 1759 blifvit meddelad i Håkan Larssons fastighet i Fallet, Bjurbäcks bruksegare till säkerhet för 600 daler kopparmynt 18.11.1773 (mapp 7/15).
2, Protokoll rörande förnyelse af denna inteckning 14.11.1783 (mapp 7/15).
1/16 mtl Fallet i Lungsunds sn: Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors AB å bl. detta hemman 1.11. 1866 (mapp 7/16).
Fastebrev för Storfors Bruks AB därå 30.6. 1868 (mapp 7/16) se även Storfors bruks äganderätter 26 7/2.
Finnfallet. Oskattelagt torp i Kroppa sn: 1. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från torparen Anders Jonsson till åbon Olof Persson 11/7 1809 och från Olof Persson till Jan Nilsson 19/9 1829 (mapp 8).
2. Fem st. bouppteckningar efter torpare vid Finnfallet 1824-1846 (mapp 8).
3. Brukningskontrakt med Jan Jonsson 26/2 1842 (mapp 8).
4. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Petter Petterson 1866 (mapp 8).
Fjäll och Hättsjön. Oskattlagt torp i Kroppa socken. Torpet kallas i dagligt tal "Finnos" emedan en finne från början upptagit detsamma
1. Filipstads Bergslags häradsrätts resolution mellan bröderna Erik och Lars Perssöner från Karlskoga å ena sidan och Erik Larsson vid Hättsjön å andra sidan ang. bättre rätt till torpet 6/6 1887 (mapp 9).
2. Bouppteckningar efter avlidna torpare vid Fjäll 1806, 1815, 1825, 1829 (mapp 9).
3. Kontrakt med 3 brukare av torpet 1814, 1815, 1819 (mapp 9).
Norra Friskärn. Oskattlagt torp i Kroppa socken: 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 10) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från Nils Nilsson till Jonas Andersson 25/6 1794 och från Jonas Andersson till Anders Jansson 11/7 1809 (mapp 10).
3. Trenne bouppteckningar efter vid Friskärn boende personer 1827, 1840 och 1841 (mapp 10).
Storfors Bolags lösöreköp med Carl Pettersson och domboks protokoll därå 25/4 och 8/10 1856 (mapp 10).
4. Brukningskontrakt som torpet med Jan Andersson 7/12 1840 (mapp 10).
5. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Carl Pettersson 1866 (mapp 10).
6. K.B:s utslag på de besvär som Storfors Bruks Aktiebolag anfört över en hos Herman Johansson i Friskärn förrättad utmätning 6/3 1918 (mapp 10).
Södra Friskärn. Bergsskattetorp om 6 Lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Bouppteckning och testamente efter torpare m. fl. vid torpet Södra Friskärn 1774, 1782, 1821 och 1842 (mapp 11).
Storfors Bolags lösöreköp med brukstorparen Jan Ersson 16 och 21/10 1846 (mapp 11).
2. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från åbon Erik Andersson till åbon Anders Persson 20/5 1783 (mapp 11).
3. Brukningskontrakt om torpet med Jan Ersson 7/12 1840 (mapp 11).
4. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Jan Jansson 1865 (mapp 11).
5. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 11) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
6. Storfors Bruks Aktiebolags lösöreköp med torparen Per Gustaf Persson 2/7 1867 (mapp 11).		 
44Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Fräkenviken. Oskattlagt torp på Bjurbäcks bruks skog: 1. Köpebrev, varigenom Ivar Kiettilsson i Lungstorp försäljer till vällärde Herr Peter Arvidsson Svart en liten äng och äng lada belägen vid dennes torp 28/9 1650 (mapp 1).
Köpebrev, varigenom kaplanen i Kroppa Petrus Arvid i Svart försäljer till Erik och Sven Nilsson i Lilla Lungen ett torp beläget mellan Lungstorp och Lilla Lungen 4/5 1652 (mapp 1).
Fastebrev för Erik Nilsson i Lilla Lungen på detta torp 12/3 1656 (mapp 1).
2. Bruksägaren Johan Linroths medgivande för Gunnar Svensson att åter upptaga det torp som kapellanen Peter Arvidsson Svart av skogsroten uppröjt 14/3 1696 (mapp 1).
3. Åtkomsthandlingar för fru Juliana Linroth å detta torp 28/3, 1737, 1/6 1739 (mapp 1).
4. Lanshövdingeämbetets utslag, varigenom brukstorparen Jan Ersson i Frökenviken ålägges att vid utmätningstvång betala till Bjurbäcks bruksägare 109 Rdr. 32 skill. 8 rdst. Rgds jämte 5% ränta 21/4 1810 (mapp 1).
5. K.B:s utslag med inneliggande ansökningshandlingar varigenom torparen K.J. Lindberg i Frökenviken ålägges att till Storfors Bruks Aktiebolag utgiva 1617 kr. 33 öre jämte ränta och 38 kr. 62 öre för bolagets kostnader i målet 25/11 och 12/12 1907 (mapp 1).
II Fräkenviken: 1. Handlingar rörande P.A. Hellqvists arrende av torpet Fräkenviken 1910-1916 (mapp 2).
2. Handlingar rörande P.A. Hellqvists arrende av torpet Fräkenviken 1913-1916 (mapp 2).
3. Handlingar rörande P.A. Hellqvists arrende av torpet Fräkenviken 1917-1918 (mapp 2).
Filipstadslägenheterna och Filipstads skogsrep. : 1. Karta över Filipstads skogsmark m.m. upprättad på grund av Magnus Bosells år 1729 utgivna karta av Claes Wahlund 1746 (mapp 3).
2. Arvsupplåtelse, varigenom Johan Holmstedt och hans hustru under vissa villkor överlämna till sina barn sina på Filipstads område belägna lägenheter samt instrument över den förrättade delningen 19/9 och 23/10 1811 (mapp 3).
3. Handlingar rörande brukspatron E.W. Holmstedts försäljning till bergssexmannen Jan Ersson Hennickehammar m. fl. egendomar jämte å Filipstads ägo område varande lägenheter 1/5 1850, 6/10 1851 (mapp 3) se även Hennickehammars Bruk 21 4/2.
4. Köpebrev varigenom Svante Johansson och hans hustru försälja till brodern och svågern brukspatronen E.J. Jansson på Hennickehammar sina på Filipstads område belägna lägenheter 3/5 1859, 6/8 1860 (mapp 3) se även Hennickehammars Bruk 21 4/3.
5. Lagfartsprotokoll m.m. rörande brukspatronen E.J. Jonssons äganderätt efter sin avlidna hustru, till förutnämnda fastigheter 27/3 1899, 24/12 1901 (mapp 3).
6. Lagfartsprotokoll angående förrättad bouppteckning efter avlidna brukspatronen E.J. Jansson samt lagfartsbevis för hans syster änkefru Louise Johansson på de efter brodern ärvda fastigheterna 12/6 1899 (mapp 3).
Gravationsbevis rörande förestående lägenhet 14.3.1899 (mapp 3).
II Filipstadslägenheterna och Filipstads skogsrep. : 1. Handlingar varigenom änkefru Louise Johansson försäljer sina egendomar till brukspatronen Johan Ekman 1899 (mapp 4).
2. Instrument över förrättad arvsdelning efter avlidne brukspatron Johan Ekman 12/11 1907 (mapp 4).
Lagfartsbevis för änkefru Ekman å dessa fastigheter 20/1 1908 (mapp 4).
Gåvobrev av änkefru Julia Ekman till Nyhytte Gruve Aktiebolag på sina fastigheter 30/8 1914 (mapp 4).
Lagfartsbevis för Nyhytte Grufve Aktiebolag på omförmälda fastigheten 21/12 1914 (mapp 4) se även Hennickehammars Bruk 21 4/7.
Bodins hage, lägenhet å Filipstads område (mapp 4).
4. Köpebrev varigenom änkefru Lovisa Wester försäljer till brodern brukspatronen E.W. Holmstedt lägenheten Bodins hage 14/3 1824 samt fastebrev för Holmstedt därå 3/10 1825 (mapp 4).
Bremströmstorp eller Carlsberg, lägenhet å Filipstads område: 5. Fastebrev för rättaren Hinrik Berglund å denna lägenhet 5/9 1859 (mapp 4).
Köpebrev, fastebrev m.m. för brukspatronen E.J. Jansson på Hennickehammar å ovanstående lägenhet 1870/1871 (mapp 4).
6. Köpekontrakt varigenom brukspatron Johan Ekman försäljer till byggmästaren Johan Stolpe denna lägenhet 14/3 1899 (mapp 4).
III Filipstadslägenheterna och Filipstads skogsrep. Östra Domlyckan, lägenhet på södra delen av skogsrepet No 21 å Filipstads område: Köpebrev, varigenom Hindrik Bråttén försäljer till Petter Carlsson på Stensta den s.k. Östra Domlyckan 14/1 1863 (mapp 5).
2. Lagfartsbevis för brukspatron E.J. Jansson på Hennickehammar å samma jordäga 26/11 1888 (mapp 5).
3. Lagfartsbevis för torparen Jan Fredrik Jonsson från Kahlhyttan å samma jordäga den 11/11 1889 samt ett intyg angående dess belägenhet 4/3 1902 (mapp 5).
Ljungås eller Kodalen lägenhet på Filipstads område: 4. Köpekontrakt angående villkoren vid brukspatron E.J. Jonssons i Hennickehammar försäljning av Ljungås till Edv. Andersson 23/10 1896 (mapp 5).
Piludden. lägenhet på Filipstads område: 5. Lagfartsbevis för rättaren Carl Nilsson å en till storleken beskriven av jordlägenheten Piludden 6/3 1882 (mapp 5).
Stensta lägenhet på Filipstads område: 6. Köpebrev och fastebrev för brukspatronen E.W. Holmstedt å jordlotten Stenstavreten 17/2 och 3/10 1825 (mapp 5).
7. Köpebrev och fastebrev för bergsmannen Jan Ersson 1/5 1850, 6/10 1851 (mapp 5) se även Hennickehammars Bruk 21 4/2.
8. Köpebrev och fastebrev för brukspatron E.J. Jansson 3/5 1859 och 6/8 1860 (mapp 5) se även Hennickehammars Bruk 21 4/3.
9. Köpebrev och fastebrev för flera lägenheter 1899 (mapp 5) se även Filipstadslägenhet. 44 3/5-3.
10. Arvdelning efter samma 1907, 1908 (mapp 5) se även Hennickehammars Bruk 21 4/6.
11. Köp av C.G. Håkansson 23/10 1912 (mapp 5).
12. Taxeringsbevis 1885, 1892, 1907 (mapp 5).
IV Filipstadslägenheterna och Filipstads skogsrep. Skogsrepet No 19: 1. Köpekontrakt av C.G. Lindström till brukspatron E.J. Jansson på Hennickehammar 2/10 1863 (mapp 6).
E.J. Jonssons överlåtelse av nämnda skogsrep till fabrikör C.J. Carlsson 25/2 1866 (mapp 6).
Skogsrepet No 21: 2. En karta över skogsrepet No 21 upprättad av Bergsskolans elever 1842 (mapp 6).
Köpebrev varigenom A.E. Jonsson försäljer sina tvenne halva skogsrep No 21 till Olof Persson vid Eriksberg samt lagfartsprotokoll rörande detta köp 21/11 och 3/12 1855 (mapp 6).
3. Handlingar rörande brukspatronen E.J. Janssons köp av halva skogsrepet No 21 1867, 1868 (mapp 6).
4. Köpebrev varigenom C.F. Westholm försäljer till Petter Carlsson halva skogslotten No 21 1/4 1862 (mapp 6).
Handlingar rörande Petter Carlssons försäljning av skogsrepet No 21 till brukspatronen E.J. Jansson på Hennickehammar juli 1883 (mapp 6).
5. Handlingar rörande brukspatron E.J Janssons köp av återstående delar av skogsrepet No 21 22/2 och 26/11 1888 (mapp 6).
Skogsrepet No 22: 6. Handlinga rörande brukspatronen E. Janssons på Hennickehammar köp av del å Skogsrepet 22 m. kartskiss 1882, 1883 (mapp 6).
7. Handlingar rörande återstående delen i Skogsrepet No 22. 29/4 och 7/7 1890 (mapp 6).
Filipstadslägenheterna och Filipstads skogsrep. Skogsrepet No 23: 1. Ett domboks protokoll vid Fernebo häradsrätt samt 3 vid Grythytte och Hellefors Bergslags häradsrätt ang. tillstånd för resp. förmyndare att få sälja sina myndlingars andelar i arv efter avlidna änkefru Sara Elisabeth Eriksson bl.a. Skogsrepet No 23 1869, 1869 (mapp 7).
2. Handlingar rörande disponenten Julius Gullströms köp av skogslotten No 23 1868, 1869 (mapp 7).
Handlingar rörande Gullströms försäljning till brukspatron E.J. Jansson av detta skogsrep 1872, 1873 (mapp 7).
Lagfartsbevis för Carl Nilsson på Piludden å del av skogsrepet No 23 som han köpt av brukspatron E.J. Jansson 7/7 1890 (mapp 7).
3. Lagfartshandlingar för brukspatronen Johan Ekman rörande skogsrepet No 23 1901, 1902 (mapp 7).
Skogsrepet No 24: 4. Handlingar rörande brukspatron E.J. Jansson köp av del i skogsrepet No 24 18/10 och 11/11 1889 (mapp 7).
Skogsrepet No 26: 5. Handlingar rörande brukspatron E.J. Janssons köp av del i skogstorpet No 26 2/1 1882, 25/6 1883 (mapp 7).
Skogsrepet No 35: 6. Lagfartsprotokoll rörande ett köpebrev av apotekare E. Ringström till Jonas Stöp i Nybacken å en del av skogsrepet No 35 26/1 1874 (mapp 7).
VI Filipstadslägenheterna och Filipstads skogsrep. Skogsrepet No 38: 1. Handlingar rörande brukspatron E.J. Janssons köp av del i skogsrepet No 38. 1865-1866 (mapp 8).
2. Handlingar rörande Johan Carlstedts köp del av skogsrepet No 38 1864 och 1865 samt dennes försäljning av samma skogslott till brukspatron E.J Jansson 1872, 1883 (mapp 8).
3. Instrument över förrättad värdering av en del skogsskiften å Filipstads mark utbjudna av Gunde Bergström i jan 1919 (mapp 8).
4. Lantmäteriprotokoll m.fl. handlingar rörande utstakning av en del rågångar å Filipstads stads skogsmark m.m. 1922 (mapp 8).
5. Rådhusrättens i Filipstad domboksprotokoll rörande en dom 28/12 1922 ingången rågångsförening emellan ägare av lotter inom Filipstads stad, å ena och Uddeholms Aktiebolag såsom ägare av delar av Filipstads stads skogs och inägor jämte hemmanet Nyhyttan å andra sidan 29/10 1923 (mapp 8).		 
45Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Galtskär. Skattedelen av förra hemmanet 1/4 mtl i Galtskär i Lungsunds socken: 1. Köpebrev varigenom drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Häradshövdingen Christoffer Mobacks hos kammarkolegium gjorda ansökan att från Kroppa kronobruk , som skulle till skatte försäljas, få till sitt bruk Matlången skatteköpa skogshemmanen Mossviken, Galtskär och Säfsjön 17/10 1712 (mapp 1).
Bruksarrendatorn Claes Linroths protest hos Kammarkollegium mot denna ansökning 1712 (mapp 1) se även Mossviken 56 7/2.
3. Köpebrev varigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag rätt till torvtag å till hemmanet Galtskär hörande moss? ävensom till samma fastighet hörande vatten och strandrätt 13/10 1917 (mapp 1).
Inteckning meddelad i 85 öre 18 penningars skatt i hemmanet Galtskär till säkerhet för ovanstående köp 19/11 1917 (mapp 1).
Gammelkroppa No 1. En hel skattehytta eller 1 mantal i Kroppa socken: 1. Fastebrev för bergsmannen Hindrik Nilsson å 1/12-del i hemmanet Gammelkroppa 4/11 1815 (mapp 2).
2. Utdrag av 1805 års specialjordebok för Herrhult No 1 och Kroppa gamla No 1 7/1 1819 (mapp 2) se även Herrhult 45 8/4.
3. Fastebrev för friherre C.G. Fleetwood m. fl. å 17/48 av Gammelkroppa bergsmanshemman 15/11 1841 (mapp 2) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/2.
4. Fastebrev för brukspatron G. Ekman m. fl. å 17/48 av detta hemman 15/11 1841 (mapp 2) se även Gammelkroppa Bruk 20 1/9 el. 20 2/3.
5. Fastebrev för friherre C.G. Fleetwood m. fl. å 5/22 i Gammelkroppa masugn 15/11 1841 se även Gammelkroppa Bruk 20 1/9.
6. Utdrag av 1825 års jordebok rörande Gammelkroppa No 1 med därtill hörande anläggningar 17/5 1844, 31/3 1855 (mapp 2).
7. Utdrag ur bevillningstaxeringslängderna för åren 1833-1842 rörande denna fastighet 23/4 1844 (mapp 2).
8. Fastebrev för generaladjutant C.G. Fleetwood å bl.a. Gammelkroppa hemman 22/4 1852 (mapp 2) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/7.
9. Fastebrev för generaladjutant C.G. Fleetwood å bl.a. Gammelkroppa hemman 24/4 1852 (mapp 2) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/8.
10. Fastebrev för generaladjutant C.G. Fleetwood å bl.a. Gammelkroppa hemman 14/4 1855 (mapp 2) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/6.
11. Köpebrev för J.J. Ekman m. fl. å 3/8 uti bl.a. Gammelkroppa hemman 12/11 1857 (mapp 2) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/10.
12. Fastebrev för greve G.W. Hamilton å 1/8 i bl.a. Gammelkroppa 23/2 1867 (mapp 2). se även Gammelkroppa Bruk 20 3/2.
13. Hamilton försäljer denna del 20/10 1868 (mapp 2). se även Gammelkroppa Bruk 20 3/3.
14. Gammelkroppa ABbol. köper 19/5 1877 (mapp 2). se även Gammelkroppa Bruk 20 3/5.
15. Storfors Bruks ABol. köper 29/11 och 1/10 1897 (mapp 2). se även Gammelkroppa Bruk 20 3/6.
Grytingsbron. Bergsskattetorp om 4 Lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Köpebrev varigenom fruarna Brita Maria Camitz och Carolina Hultman försälja till till Erik Dahlberg bl.a. detta hemman 31/10 1771 (mapp 3) se även Ackkärrs Bruk 17 1/2.
2. Bouppteckningar och auktionsprotokoll efter brukare vid Grytingsbron 1859, 1860, 1861 (mapp 3).
3. Bouppteckning efter avlidna änkan Cajsa Nilsdotter 15/9 1862 (mapp 3).
Hallan. Bergsskattetorp om 6 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Fastebrev för Tore Olofsson Ollenberg på bl.a. detta torp 4/10 1658 (mapp 4) se även Bjurbäcks Bruk 18 2/4.
2. Åtkomsthandlingar för assessor Johan Linroth å olika delar av detta torp 1693-1705 (mapp 4).
3. Protokoll över förrättad revning och avskiljande av assessor Johan Gustaf Linroths andelar Hallan från de andra 7/5 1708, 16/9 1710 (mapp 4).
4. Köpebrev varigenom Elias Persson försäljer sin ärvda del i torpet Hallan till assessor Linroth 4/4 1752 (mapp 4).
5. Rättshandlingar rörande brukarens av torpet Hallan skuldbrev till assessor Johan Gustaf Linroth 1758, 1770, 1781, 1798 (mapp 4).
6. Handlingar rörande Anders Olsson i Björkmo försäljning av 2/9 i torpet Hallan 9/11 1768 samt bouppteckning efter dennes och Nils Olssons fader 5/5 1777 (mapp 4).
Handlingar rörande grevinnan Sara Catharina Löwenhielms köp av torpet 1802, 1803 (mapp 4).
7. Handlingar rörande Nils Olssons i Hallan skuld till Bjurbäcks bruk 13/5 1777, 15/2 1800 (mapp 4).
8. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors bruk äg.rätt 26 7/2.
Hallåsen. Bergsskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Köpebrev av brukspatronen Tore Olofsson Ollenberg till Elias Linroth å bl.a. detta torp 11/5 1664 (mapp 5) se även Bjurbäcks bruk 18 2/5.
2. Inteckningar och rättshandlingar rörande Bjurbäcks bruks fordringar av brukare till torpet Hallåsen 1760-1798 (mapp 5).
3. Inteckningar och rättshandlingar rörande Bjurbäcks bruks fordringar av brukare till torpet Hallåsen 1770-1793 (mapp 5).
4. Inteckningar och rättshandlingar rörande Bjurbäcks bruks fordringar av brukare till torpet Hallåsen 1773-1792 (mapp 5).
5. Handlingar rörande grevinnan Löwenhielms köp av hälften i torpet Hallåsen 15/4 1796. 14/2 1797 (mapp 5).
6. Utdrag av 1777 års specialjordebok 13/6 1796 (mapp 5) se även Kärret 50 9/3.
7. Handlingar rörande grevinnan Löwenhielm köp av återstående hälften i torpet 1799-1802 (mapp 5).
8. Storfors Bolags lösöreköp med Anders Pettersson och hans hustru 5/6 1845 jämte domboksprotokoll därå 21/10 1846 (mapp 5).
9. Skatteköpebrev varigenom K.B:e i Karlstad försäljer till Storfors Bolag skatterättigheten av Hallåsen 17/4 1862 (mapp 5).
10. Åtkomsthandlingar för storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
11. Arvsskifte efter avlidne bruksarbetaren Nils Nilsson 24/3 1884 (mapp 5).
12. Fernebo häradsrätts protokoll den 10/4 1911 samt utslag varigenom torparen K.A. Zackrisson i Hallåsen ålägges att till Storfors Bruks A.Bol. genast utgiva 488 kr. 23 öre samt 19 kr 13 öre för bortfört stråfoder 10/4-6/6 1911 (mapp 5).
Hennickehammars gård i Fernebo socken: 1. Planritning till Hennickehammars herrgård kostnadsförslag till herrgårdens reparation m.m. 14/3 1900 (mapp 6).
2. En promemoria utgörande instruktion i 9 punkter för skötseln av Hennickehammars gård av disponent Gustaf Ekman 10/4 1911 (mapp 6).
3. Jägmästaren G. Wessléns skrivelse till flera personer i Filipstad angående inskränkning av deras nyttjade betesrätt till förmån för de under Hennickehammar hörande skogsarbetarna 15/7 1914 (mapp 6).
4. Jägmästare G. Wessléns skrivelse till inspektoren Lindberg på Hennickehammar dels angående operation av tjurens förväxta klövar och dels angående dagpenningar som skulle utgå till vissa uppräknade arbetare 23/2 1916 (mapp 6).
5. Ett intyg av Alfons Lundin i Filipstad att vid undersökning och besiktning av åskledarna å Hennickehammar de samma visat sig vara i fullt tillfredsställande skick 29/6 1917 (mapp 6).
6. Uppgift å handlingar som av disponent Gust. Ekman uttagits ur Hennickehammars arkiv 12/8 1917 (mapp 6).
Hermanstorp eller Dalen. Oskattelagt torp i Kroppa s:n : 1. Kontrakt varigenom torpet upplåtes till brukning åt mästersmeden Erik Mickelsson och mjölnaren Erik Ersson 2/3 1759 (mapp 7).
Storfors bruksägares brukningskontrakt med Jan Larsson 2/1 1797 (mapp 7).
2. Bouppteckningar efter trenne personer vid Hermanstorp 1832, 1843, 1853 (mapp 7).
Herrhult eller Herrhultshyttan. 1/2 Hemman eller 1/2 skattehytta i Kroppa socken: 1. Instrument över förrättad delning av skogen mellan bergsmännen Matts Eriksson, Nils Persson och Olof Jonsson 13-16/5 1717 (mapp 8).
2. Bruksdirektören Claes Frietzckys anmälan till bergmästaren ang. olaga avverkning på brukets skogar 8 och 10/10 1770 (mapp 8).
3. Tvenne instrument över hållna syner vid Herrhultet å den skada, som genom gamla älvens avledande till östra kanalen förorsakats på inägor och skog m.m. 1816, 1817, 1820 (mapp 8).
4. Utdrag av 1805 års specialjordebok för Herrhult No 1. 7/1 1819 (mapp 8).
5. Fastebrev för friherre C.G. Fleetwood m. fl. å 1/2-ten av bergsmanshemmanet Herrhult 15/11 1841 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/2.
6. Dito för brukspatronen G. Ekman m. fl. 15/11 1841 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 1/9.
7. Dito för 11/12. 23/3 1843 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/5.
8. Dito för generaladjutant C.G. Fleetwood å 1/10. 22/4 1852 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/7.
9. Dito för samme person å 9 1/2, /100-delar 24/4 1852 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/8.
10. Dito å 6 1/2, /100 14/4 1855 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/6.
11. Köpebrev varigenom J.J Ekman och J. Åberg försäljer till konsul Wilh. Röhss bl.a. 3/8 i Herrhult 1/2 hytta 12/11 1857 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/10.
12. Fastebrev för greve G.W. Hamilton å 1/8 i bl.a. Herrhult 1/2 hytta 23/2 1867 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 3/2.
13. Köpebrev för samma person å 1/8 i Herrhult 1/2 hytta 20/10 1868 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 3/3.
14. Gammelkroppa Aktiebolags köp av Herrhult 1/2 hytta 19/5 1877 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 3/5.
15. Storfors Bruks Aktiebolags köp av denna egendom 1/10 och 29/11 1897 (mapp 8) se även Gammelkroppa Bruk 20 3/6.		 
46Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. I Hjulmakaretorp. Bergsskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Fernebo häradsrätts stadgade vitesförbud av 5 Rdr. specie banco för tagande av olovliga vägar etc. vid vid bl.a. Hjulmakaretorp 14/2 1807 (mapp 1).
3. Handlingar rörande kapten Claes Salomon Linroths tvist med torparen Olof Pettersson i Hjulmakaretorp och avseende dennes skuld till Linroth enl. revers 1809-1813 (mapp 1).
4. Handlingar rörande kapten Claes Salomon Linroths tvist med torparen Olof Pettersson i Hjulmakaretorp och avseende dennes skuld till Linroth enl. revers 1810-1813 (mapp 1).
5. Handlingar rörande kapten Claes Salomon Linroths tvist med torparen Olof Pettersson i Hjulmakaretorp och avseende dennes skuld till Linroth enl. revers 1813-1815 (mapp 1).
6. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från åbon Olof Persson till åbon Jan Persson 5/1 1813 (mapp 1).
Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från åbon Petter Pettersson till Nils Olsson 1/5 1824 (mapp 1).
Bouppteckning efter torparen Jan Perssons hustru 21/2 1821 och efter kyrkvaktaren Olof Olsson 12/10 1833 (mapp 1).
Storfors Bolags lösöreköp med torparen Anders Carlsson 15 och 21/10 1846 (mapp 1).
7. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruk äg. rätt 26 7/2.
II Hjulmakaretorp: 1. En samling handlingar i tvenne med varandra sammanhängande rättegångar mellan torparen Olof Pettersson i Hjulmakaretorp och Storfors bruksägare uppkomna i anledning därav att Olof Pettersson år 1811 blivit uppsagd till avflyttning från torpet, varöver Pettersson klagade i alla instanserna, under påstående, att han ägde besittningsrätt till detsamma. Detta slutade med att Olof Pettersson blev vräkt därifrån 1812-1815 (mapp 2).
Hovrättens dom som i likhet med underrättens ogillade Olof Petterssons stämningspåståenden 28/1 1817 (mapp 2).
Hugsterud eller Norra Hugstre. 1/4 mtl. frälse i Warnums socken: 1. Köpebrev varigenom änkefru Clara Ekebohm försäljer till svägerskan fru Ingeborg Jernfelt skatterättigheten eller jordägarerätten av 1/4 hemmanet Norra Hugstre 26/11 1716 (mapp 3).
2. Köpebrev av J.H. Landberg till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 29/4 1874 (mapp 3).
Fastebrev för Storfors Bruks ABol. därå 30/4 1875 (mapp 3) se även Spjutbäcks Bruk 28 2/7 och Spjutbäcken 62 4/2-3.
Hytte. 1/2 mtl frälse i Lungsunds s:n : 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Bergskollegii rekommendation hos Kungl. Maj:t för ägaren av Kroppa Bruk livmedikus G. Durietz att till bruket igen få det i avseende till skogen omistliga hemmanet Hytte 10/5 1672 (mapp 4).
3. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
4. Uppteckning, värdering och pantsättning av lösegendom vid Hytte 1768, 1773, 1787 (mapp 4).
5. Instrument över förrättelse av och tillträdes husesynen vid Hytte 1770, 1773, 1791, 1792 (mapp 4).
6. Bouppteckning efter brukstorpare vid hemmanet Hytte 1811, 1826 (mapp 4).
7. Protokoll vid hållen auktion hos Anders Andersson 28/4 1859 (mapp 4).
8. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors Bruk äg. rätt 26 7/2.
Landshövdingsämbetets resolution angående skälen till beslutet om tillökning i mantalsräntan med 5 kr. 20 öre 6/3 1882 (mapp 4).		 
47Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Hållsjöviken. 1/4 mtl frälse i Lungsunds s:n : 1. Köpebrev av Tore Olofsson Ollenberg till Elias Linroth å bl.a. Hållsjöviken 11/5 1664 (mapp 1) se även Bjurbäcks Bruk 18 2/5.
2. En samling rättshandlingar m.m. rörande tvist mellan å ena sidan brukspatronen Johan Linroth och andra sidan brukspatronen Johan Camitz och åbon And. Olsson och avsåg skatteköp av hemmanet Hållsjöviken 1718-1741 (mapp 1).
3. Bevis om vad 1/4-dels hemmanet Hållsjöviken för år 1792 räntor till assessor Linroths rättsinnehavare 14/2 1793 (mapp 1).
4. Köpebrev varigenom brukspatron Sven Hammarström på Ackkärr försäljer till lantbrukaren Olof Olsson i Hytte 1/4 mantal frälseskatte Hållsjöviken , jämte andera äganderättshandlingar för familjen Olsson 1900-1919 (mapp 1).
Instrument över förrättad värdering av Olof Olssons sterbhus tillhöriga 1/4 mtl. Hållsjöviken (mapp 1).
6. Köpekontrakt av den 21/8 1918 med inneliggande fullmakt och köpebrev, varigenom Olof Olssons arvingar försälja till disponenten Gust. Ekman Storfors, 1/4 mtl. frälseskatt Hållsjöviken No 1. 6/5 1919 (mapp 1).
Äganderättsbevis för Uddeholms Aktiebolag å frälseräntan av 1/4 mtl frälse Hållsjöviken 17/6 1924 (mapp 1).
Samt Lagfartsprotokoll 2.6. 1919. Gravationsbevis 10.9. 1918. Taxeringsbevis 2.7. 1919 (mapp 1).
Häggdrågen. Torplägenhet i Lungsund s:n : 1. Bouppteckning efter 3 dagkarlar vid Häggdrågen 1813, 1819, 1823 (mapp 2).
2. Tillstånd för hammarsmedsänkan Catharina M..ke att mot en årlig ersättning av 10 Rdr rgds överlåta det till henne på livstid upplåtna bostället till hjälpsmeden Jon Lomberg 7/5 1822 (mapp 2).
Hättälvstorp. Tre stycken bergstorp om tillhopa 10 lisp. osmundsskatt i Kroppa socken: 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. dessa torp 1/10 1714 (mapp 3) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks aktiebolag å bl.a detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors bruk äg.rätt 26 7/2.
3. Arvskifte i sterbhuset efter Petter Svenssons hustru 18/9 1866 (mapp 3).
Högåsen. Bergsskattetorp om 7 1/2 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Köpebrev av Tore Olofsson Ollenberg till Elias Linroth å bl.a. detta torp 11/5 1664 (mapp 4) se även Bjurbäcks Bruk 18 2/5.
2. Instrument över förrättad skattläggning av m. fl. torp, som fru Juliana Linroth begärt att till Bjurbäcks bruks understöd få skattelösa 26/10 1733 (mapp 4).
Undersökning om gjorda inkräktningar på Bjurbäcks hytteskog sedan 1733 års skatteläggning 1/9 1831 (mapp 4) se även Storhult 63 2/3.
3. Kammarkollegii meddelande till landshövdingen att kollegiet fastställt den i oktober 1733 förrättade skattläggning av bland andra detta torp som inte åsattes mantal 12/6 1735 (mapp 4) se även Stockhult 63 2/6.
4. Skatteköpebrev för änkefru Juliana Linroth på detta torp 12/6 1735 (mapp 4).
Kungl. Maj:ts resolution med avslag på åboarnas ansökan att framför fru Linroth få skatteköpa fastigheterna 1/10 1735 (mapp 4) se även Storhult 63 3/1, 5/7.
5. Filipstads Bergslags häradsrätt dömer Jacob Persson i Högåsen att böta 30 daler kmt. 19/11 1771 (mapp 4).
6. Bouppteckning efter torparen Olof Christofferson 2/6 1774 (mapp 4).
7. Bergstingsrättens dom i ett mål ang. åboarnas tjänstbarheter 9/4 1796 (mapp 4).
Bouppteckning efter Olof Larsson i Högåsen 16/1 1797 (mapp 4).
II Högåsen. Handlingar i ett av kapten C.G. Löwenhielm å Bjurbäcks bruksägares vägnar, instämt mål mot Jan Carlsson och hans hustru för det de upptagit ett nybygge på Bjurbäcks bruksskog å Högåsens ägor 1797-1822 (mapp 5).
2. Handlingar rörande Jan Jacobssons försäljning till sonen Olof Jansson besittningsrätten till Högåsen 1818-1833 (mapp 5).
3. Brukspatronen Lars Ekelunds lösöreköp å 260 Rdr. 14 skill. med torparen Jan Jacobsson i Högåsen 1818-1819 (mapp 5).
4. Fastebrev för Olof Jansson å besittningsrätten till 7 1/2 lisp. osmundsskatt i torpet Högåsen 7/11 1834 (mapp 5).
Köpebrev varigenom Olof Jansson i Högåsen försäljer till till svågern Jan Jonsson besittningsrätten under hans livstid till det på säljarens ägo område uppodlade torpet 18/1 1843 (mapp 5).
6. Hovrättens utslag på de besvär, som änkan Lisa Jonsdotter i Högås anfört över Fernebo häradsrätts den 5/5 1861 meddelade utslag, varigenom hon blivit dömd till böter för olovlig avverkning på Högåsens skog 18/1 1843 (mapp 5).
7. Handlingar rörande Olof Olssons i Näverviken köp av sina svågern i Högåsen 2 13/16 lisp. osmundsskatt den 27/12 1860 samt 3 3/4 lisp. osmundsskatt i samma hemman 8/9 1865 (mapp 5).
Häradsrättens medgivande för förmyndaren Hedberg att få sälja myndlingarnas egendomslott 9/3 1865 (mapp 5).
Högåsen: Lagfartsprotokoll, domarebevis och fastebrev för Olof Olsson på av hans svågrar inköpta dels 2 13/16 och dels 3 3/4 lisp. osmundsskatt i bergshemmanet Högåsen 1861, 1862, 1868 (mapp 6).
2. Köpebrev och domboksprotokoll varigenom Olof Olsson och hans hustru försälja till svågern Jan Nilsson och hans hustru på 50 års besittningsrätten på deras torp Högåsen belägen jordavsöndring om 2 tunnland 1 kappland 17/5 1866, 2/7 1867 (mapp 6).
Å såväl köpebrevet som domboksprotokollet är tecknad en avhandling varigenom Storfors Bruks Aktiebolag inlösen av Jan Nilssons sterbhusdelägare de återstående 7 årens besittningsrätt till avsöndringen 23/6 och 6/12 1909 (mapp 6).
3. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl. a detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
4. Kontrakt varigenom Jan Nilsson i Högåsen förbinder att för erhållande av nödig vedbrand till sin på Högåsens ägor uppförda bostad till Bjurbäcks bruksägare betala årligen 15 Rdr. riksmynt 30/3 1867, 9/2 1874 (mapp 6).
5. Köpekontrakt, köpebrev m.m. för Storfors Bruks Aktiebolag å röjsel och besittningsrätten till bergsskattetorpet Högåsen 1878 (mapp 6).
Mellan Höje No 1. Frälslägenhet om 64öre 18 2/3 penningar skatt i Warnums s:n : 1. Köpebrev av Wärmlands Ensk. Bank till ABol. Träkol på bl.a. denna lägenhet 7/5 1896 (mapp 7) se även Båtsviken Nr 1 40 8/1-2.
Lagfartsbevis för AB Träkol därå 7/9 1896 (mapp 7) se även Båtsviken Nr 1 40 8/1-2.
Köpebrev av ABol. Träkol till Storfors Bruks Aktiebolag påbl.a. denna lägenhet 23/8 1916 (mapp 7) se även Båtsviken Nr 1 40 8/1-2.
Lagfartsbevis för Storfors Bruks ABol. därå 5/3 1917 (mapp 7) se även Båtsviken Nr 1 40 8/1-2.
2. Handlingar rörande mantalssättning å delar av hemmanen Norra och Mellan Höje No 1 1898 (mapp 7) se även lantmäterihandlingar saknas i 70 7/1.
Med landshövdingsämbetets fastställelse därå 1/4 1899 (mapp 7) se även lantmäterihandlingar saknas i 70 7/1.
Handlingar rörande ägo styckning av 1/8 mantal av hemmanet Mellan Höje 1905 (mapp 7) se även lantmäterihandlingar saknas i 70 7/1.
Norra Höje No 1. Frälselägenhet om 248 öre 15 penningar skatt i Warnums s:n : 1. Köpebrev av Värmlands Ensk. Bank till Abolaget Träkol på bl.a. denna lägenhet 7/5 1896 (mapp 8).
Lagfartsbevis för ABol. Träkol därå 7/9 1896 (mapp 8).
Köpebrev av ABol. Träkol till Storfors Bruks Aktiebolag på bl.a. denna lägenhet 23/8 1916 (mapp 8).
Lagfartsbevis för Storfors Bruks Aktiebolag därå 5/3 1917 (mapp 8) se även Båtsviken 40 8/1-2.
2. Handlingar rörande mantalssättning å delar av Norra och Mellan Höje 1898 (mapp 8) se även lantmäterihandlingar 70, 71 saknas.
Med landshövdingeämbetets fastställelse därå 1/4 1899 (mapp 8) se även lantmäterihandlingar 70, 71 saknas.
3. Handlingar rörande ägo styckning av 1/2 hemmanet Norra Höje 1905 (mapp 8) se även lantmäterihandlingar 70, 71 saknas.
I Höjden No 1-13. Bergsskattetorp som tillhopa 36 lisp. osmundsskatt i Kroppa socken: 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa Bruks understöd 16/8 1653 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Skatteköpbrev för majoren Claes Linroth å bl.a. 12 torp Höjden 1/10 1714 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
4. Handlingar rörande torparen Johan Olssons i Nykroppahöjdens stämningspåstående mot bruksdirektören Claes Frietzcky för att han blivit uppsagd från sitt torp 10/2 och 11/7 1775 (mapp 9).
5. Handlingar rörande torparen Johan Olssons i Nykroppahöjdens stämningspåstående mot bruksdirektören Claes Frietzcky för att han blivit uppsagd från sitt torp 1777, 1778, 1779 (mapp 9).
6. Uppteckningar och värderingar av lösegendom hos 7 st. torpare till säkerhet för deras skulder till Storfors Bolag 1742, 2742, 1743, 1770 och 1773 (mapp 9).
7. Storfors bruksägares 12 ? och brukningskontrakt med diverse personer om de i Höjden befintliga 13 torp 1741, 1744, 1745, 1762, 1770, 1818, 1820 och 1840 (mapp 9).
8. 15 st instrument över förrättade husesyner under tiden 1783-1843 (mapp 9).		 
48Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. II Höjden No 1-13: 1. Instrument över hållen husesyn hos torparen Anders Nilsson i Höjden 11/5 1745 (mapp 1).
2. Bouppteckningar efter avlidna torpare i Höjden 1741-1800 (mapp 1).
3. Bouppteckningar efter avlidna torpare i Höjden 1801-1842 (mapp 1).
3 st. protokoll vid hållna exekutiva auktionen 1819, 1820 (mapp 1).
4. Arvsutredning och likvidationsräkning i sterbhuset efter torparen Erik Andersson i Norra Kroppahöjden den 31/3 1842 (mapp 1).
5. Bouppteckningar och dithörande handlingar efter diverse personer i N, Höjden 1857, 1858, 1859, 1860, 1861 (mapp 1).
III Höjden No 1-13: 1. Storfors Bolags lösöreköp med diverse torpare i Höjden 1846-1856 (mapp 2).
2. Auktionsprotokoll arvskiften m.m. efter flera torpare i Höjden 1862-1870 (mapp 2).
3. Storfors Bolags lösöreköp med Petter Jonsson i Norra höjden 11/10 1866 (mapp 2).
4. Storfors Bolags lösöreköp med Jonas Andersson i Norra höjden 15/5 1866 (mapp 2).
5. Storfors Bolags lösöreköp med Göran Nilsson i Norra höjden 15/5 1866 (mapp 2).
6. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. 36/64 Höjden 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk äg.rätt. 26 7/2.
7. Storfors Bruks Abolags lösöreköp med Olof Olsson och hans hustru 3/4 1868 (mapp 2).
8. Köpebrev den 25.2.1911. Lagfartbevis 4.6.1912 (mapp 2) se även Ackkärr nr. 1 32 3/3.
Köpeavtal den 10.1.1917 (mapp 2) se även Lundsbergs skogsaktiebolag 92 2/10.
Norra Jordkullen. Oskattelagt torp i Kroppa s:n : 1. Instrument vid förrättad av och tillträdes husesyn från Jonas Månsson till sonen Jonas Jonsson 22/8 1807 (mapp 3).
Instrument vid förrättad av och tillträdes husesyn från Jonas Jonsson till Jonas Andersson 10/7 1809 (mapp 3).
Bouppteckning efter brukstorparen Jonas Andersson 14/10 1812 (mapp 3).
Bouppteckning efter en annan Jonas Andersson 21/4 1819 (mapp 3).
Södra Jordkullen. Bergsskattetorp om 8 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Storfors Bruksägares kontrakt med till åbo år 1738 antagna Gabriel Johansson 30/9 1745 (mapp 4).
3. Av och tillträdes husesyner med flera torpare 1794-1809 samt bouppteckningar efter sådana 1794, 1807-1844 (mapp 4).
4. Storfors Bolags lösöreköp med flera torpare år 1846 (mapp 4).
5. Bouppteckningar efter flera torpare 1772-1867 (mapp 4).
6. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors Bruk äg.rätt. 26 7/2.
Västra Jordkullen. Bergsskattetorp om 9 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa Bruks understöd 16/8 1653 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Uppteckning och värdering av den lösa egendomen hos Gabriel Jonssons änka för avlidne mannens skuld till Storfors Bruk 2/10 1768 (mapp 5).
4. Kontrakt med Jonas Andersson från Höjden om brukning av 4 lisp. osmundsskatt i Västra Jordkullen 16/6 1812 (mapp 5).
5. Bouppteckningar, arvskiften m.m. 1858-1862 (mapp 5).
6. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk äg. rätt. 26 7/2.
7. Fernebo häradsrätts 5 st protokoll och utslag i Storfors Bruks Aktiebolags väckta åtal mot tvenne personer för skadegörelse vis Västra Jordkullen 1903-1904 (mapp 5).		 
49Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Östra Jordkullen. Bergsskattetorp om 6 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Storfors bruksägares kontrakt med Erik Eriksson om brukning av Östra Jordkullen 5/12 1792 (mapp 1).
3. Instrument över förrättade av och tillträdes husesyner 1793, 1841 (mapp 1).
4. Protokoll över förrättade av och tillträdes husesyner 13/11 1793 (mapp 1).
5. Bouppteckningar efter 3 st. personer i Ö:a Jordkullen 1772, 1821, 1847 (mapp 1).
6. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Johan Nilsson 11/10 1866 (mapp 1).
7. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruk äg.rätt 26 7/2.
Kampdrågen. ett torp utgörande 2 1/2 öre skatt i Asphyttan No 1 i Fernebo socken: 1. Koncept till ett köpekontrakt varigenom Johan Andersson, Karl Vilh. Johansson m. fl. försälja till Storfors Bruks Aktiebolag sitt ägande torp 2 1/2 öre skatt Kampdrågen i Asphyttan 1909 (mapp 2).
Västra Klenaret. 1/4 mtl frälse i Lungsunds socken: 1. Köpebrev varigenom drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman så som bergsfrälse till Kroppa Bruks understöd 16/8 1653 (mapp 3) se även Kroppa bruk 22 7/1.
2. Bergskollegii skrivelse till landshövding Didrik Wrangel att hemmanen Östra och Västra Klenaret måtte återläggas under Kroppa kronobruk 17/4 1691 (mapp 3) se även Östra Klenaret 49 4/2.
3. En handling varigenom bruksarrendatorn Jonas Stockhuus inrymma i besittning en av 2/4 hemman Östra och Västra Klenaret, som blivit till kronan indragna och lagda under Kroppa kronobruk 21/7 1691 (mapp 3) se även Östra Klenaret 49 4/3.
4. Skatteköpebev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 3) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
5. Kaptenen Carl Axel Linroth på Storfors hos Landshövdingen gjorda ansökan om avhysning från hemmanet av åboen Jan Olofssons änka 1/9 1789 (mapp 3).
6. Bouppteckning efter brukstorparen Magnus Andersson 8/7 1812 (mapp 3).
7. Bouppteckning och auktion efter brukaren Nils Olsson 1859-1861 (mapp 3).
8. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
9. Landshövdingsämbetets resolution angående skälen för beslutad tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 3).
Östra Klenaret. 1/4 mtl. frälse i Lungsunds socken: 1. Köpebrev varigenom drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Bergskollegii skrivelse till landshövdingen Didrik Wrangel att hemmanen Östra och Västra Klenaret måtte återläggas under Kroppa kronobruk 17/4 1691 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 22 8/8.
3. En handling varigenom bruksarrendatorn Jonas Stockhuus inrymmes i besittningen av 2/4 hemman Östra och Västra Klenaret, som blivit till Kronan indragna och lagda under Kroppa Kronobruk 21/7 1691 (mapp 4).
4. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å. bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
5. 7 st. instrument över förrättade av och tillträdes husesyner 1781, 1800, 1804, 1807, 1812, 1815, 1822 (mapp 4).
En på begäran av åbon Carl Jonsson förrättad ekonomisk besiktning 1/7 1812 (mapp 4).
6. Lösöreköp med och och auktion hos torpare 1779-1862 (mapp 4)
7. Bouppteckningar och arvskifte efter torpare i Ö:a Klenaret 1813-1868 (mapp 4).
8. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors Bruk äg.rätt. 26 7/3.
9. Landshövdingeämbetets resolution angående skälen för beslutet om tillökning i mantalsränta med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 4).
Klensmedstorp. Bergskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Bouppteckning efter torparen och masmästaren Olof Persson och häradsrättens förordnande av förmyndare för hans omyndiga barn 3/10 och 10/11 1837 (mapp 5).
3. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag å bl,a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk 26 7/2.
Klosterskogen No 1. Lägenhet i Warnums s:n : 1. Köpebrev av Wärmlands Enskilda Bank till Aktiebol. Träkol på bl.a. denna lägenhet 7/5 1896 (mapp 6).
Lagfartsbevis för ABol. Träkol härå 7/9 1896 (mapp 6).
Köpebrev av ABol. Träkol till Storfors Bruks Aktiebolag på bl.a. denna lägenhet 23/8 1916 (mapp 6).
Lagfartsbevis för Storfors Bruks Aktiebolag härå 5/3 1917 (mapp 6) se även Båtsviken nr 1. 40 8/1-2.
2. Tingsprotokoll angående en mellan vederbörande ägare ingången förening om rågången mellan hemmanet Hult och den s.k. Klosterskogen 7/9 1898 (mapp 6).
Knatten No 1 och 2. Torp under Svartsång i Kroppa socken: 1. Geometrisk karta över skogsdelningen av Knattskogen mellan Olof Persson och hans avlidna broder Sven Perssons arvingar. Kartan fastställd vid ordinarie Bergstinget med Persbergs bergslag 18/4 1739 (mapp 7).
2. Fernebo häradsrätts utslag i ett av brukspatron P. Wikland på Svartsång instämt mål mot torparen Carl Jonsson i Knatten ang. avträdande av lägenheten m.m. 27/10 1854 (mapp 7).
3. Brukningskontrakt varigenom brukspatron Wikland upplåter torpet till fortsatt brukning åt Carl Jonsson 20/1 1855 (mapp 7).
4. Köpebrev varigenom E.G. Wikland försäljer till Gammelkroppa intressenter bl.a. oskattelagda torpen Knatten no 1 och 2. 1/11 1875 (mapp 7) se även Svartsång hemmanet 64 3/1.
Lagfartsbevis för var och en av de 13 intressenterna 28/3 1876 (mapp 7) se även Svartsång hemmanet 63 3/1.
5. Köpebrev av Gammelkroppa Aktiebolag till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. torpet Knatten No 1. 1/10 1897 (mapp 7).
Lagfartsbevis för Storfors Bruks ABol. därå 29/11 1897 (mapp 7) se även Gammelkroppa Bruk 20 3/6.
6. Lagfartsbevis å torpet Knatten No 2 och med samma datering som för No 1. (mapp 7) se även Gammelkroppa Bruk 20 3/6.
Kolaretorp eller Koltorp. Bergsskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 3. Bouppteckning och protokoll vid hållna auktioner efter mästersmeden Petter Kropp 14/8, 1856, 3/2 och 17/3 1859 (mapp 8).
1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 8) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Instrument över förättad av och tillträdes husesyn från åbon Jan Jansson till skogsuppsyningsmannen Anders Lindqvist 2/7 1784 (mapp 8).
Samt från faktorn Anders Lindqvist till skogsvaktaren Johan Bergström 13/5 1805 (mapp 8).
4. Bouppteckningar och arvskiften efter flera personer vid Koltorp 1752, 1865, 1866, 1867 (mapp 8).
Krogen. Oskattlagt torp på hemmanet Rönningens ägor i Kroppa socken: 1. Brukningskontrakt med Petter Pettersson 7/12 1840 (mapp 9).
2. Storfors Bolags lösöreköp med Petter Pettersson 17/10 1846 (mapp 9).
Domboks protokoll rörande detta lösöreköp 21/10 1846 (mapp 9).
Kroppa gård eller f.d. Kungsgården Nya Kroppa: 1. Donationsbrev, varigenom Drottning Christina skänker till Claude Roquette bl.a. Kroppa gård 25/2 1654 (mapp 10) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Instrument över en på anhållan av bruksägare doktor Gregori Durietz hållen värdering av Kroppa gård och bruk 14/7 1669 (mapp 10) se även Kroppa Bruk 22 7/4.
3. Flipstads Bergslags häradsrätts meddelade intyg om de hemman som vore belägna inom Nya Kroppa rå och rör 16/2 1675 orginal (mapp 10).
4. Filipstads Bergslags tingsrätts protokoll angående Kungl.Maj:ts för löning av livmedikus d:r Gregori Durietz av säterifriheter såväl på fordran kungsgården Nya Kroppa som på Storfors gård mot uppgift på de hemman som vore belägna på dessa gårdars enskilda ägor 15/2 1677 (mapp 10).
5. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. Kroppa gård 1/10 1714 (mapp 10) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
6. Fernebo häradsrätts förbud vid vite av 1 Rdr. 32 skilling. att begagna en självtagen över Kroppa hemmans ägor 16/11 1781 (mapp 10).
7. instrument över förrättad husesyn dels å 1/4 mtl. Kroppa och dels å torpet Nykroppa om 3 lisp. osmundsskatt 30/4 1819 (mapp 10).
8. Jordboksutdrag å räntorna av 1 mtl Storfors och 1/4 mtl Kroppa 1834 (mapp 10) se även Storfors gård 62 10/5.
9. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks AB å bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 10) se även Storfors bruk äg.rätter 26 7/2.
10. Landsh. ämbetets resolution ang. skälen till beslutet om tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 10).		 
50Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Kröket. Lägenhet vid Storfors Bruk i Kroppa socken: 1. Bouppteckning av lösörebost. hos Lars Jonsson vilket skulle överlåtas till någon Jonas Persson 5/11 1808 (mapp 1).
Kvarned. Oskattelagt frälsetorp å hemmanet Ackkärrs skogsmark i Lungsunds socken: 1. En av den avgående torparen Elias Nilsson till fru Juliana Linroth utfärdad skuldsedel å 353 daler 22 öre kmt för vilken skuld sonen Jöns Eliasson ikläder sig betalningen 14/4 1737 (mapp 2).
2. Bruksägaren P. Lundblads transport av Ackkärrs bruk fordran 568 daler 3 öre kmt av torparen Petter Andersson på Kvarned på ägaren av Bjurbäcks bruk majoren Johan Linroth 16/5 1774 (mapp 2).
3. Domboksprotokoll ang. en mellan Bjurbäcks och Ackkärrs bruk upprättad byteshandling, varigenom Bjurbäcks bruk tillbyter sig återstående hälften i torpet Kvarned mot sin halva andel i Kvarneds husbehovskvarn 15/11 1774 (mapp 2).
4. K.B:s utslag som förvisar till domstol Olof Jönssons ansökan om skattläggning och besittningsrätt av torpet Kvarned 15/5 1781 (mapp 2).
Kälmo. 1/8 mtl frälse i Lungsunds socken: 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 3) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Instrument över förrättad husesyn hos brukstorparen Anders Olsson efter hustruns död 9/8 1804 (mapp 3).
Bouppteckning efter brukstorparen Anders Andersson 22/4 1839 (mapp 3).
3. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 3).
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag därå 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruk äg.rätt 26 7/2.
Källtorp. Bergsskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Bouppteckning efter avlidna Magnus Andersson 27/12 1786 (mapp 4).
Bouppteckning efter Anders Pettersson 18/4 1816 (mapp 4).
3. Fernebo häradsrätts utslag varigenom förre åboen å torpet Källtorp Lars Carlsson ålägges att till Storfors bruksägare utgiva 8 Rdr 40 skillingar husrötemedel enligt den 27 och 28 maj 1791 hållen husesyn 15/11 1791 (mapp 4).
Lagmansrättens dom, som ogillar häradsrättens utslag och förordnar om ny laglig syn, enär den hållna husesynen, varpå häradsrättens utslag var grundat, blivit hållen av en enda nämndeman då lagen föreskriver 2 personer 27/6 1792 (mapp 4).
4. Brukningskontrakt om Källmotorp med Petter Andersson 8/12 1840 (mapp 4).
5. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 5).
Fastebrev för Storfors Bruks Aktiebolag därå 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors bruk äg.rätter 26 7/2.
I Kärn och Norra Kärn: Bergsskattetorp, vartdera om 4 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Skatteköpebrev av Konung Gustaf II Adolf till Jan Hansson å torpen Lungstorp, Fallet och Kärna 10/3 1630 (mapp 5) se även Lungstorp 4 bergstorp 54 2/2 (mapp 5).
2. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
3. Köpebrev av Tore Olofsson Ollenberg till Elias Linroth å bl.a. torpet Kärn 11/5 1664 (mapp 5) se även Bjurbäcks Bruk 18 2/5.
4. Köpebrev, varigenom Nils Anderson och hans hustru försäljer till sonen Nils Nilsson och hans hustru 4 lisp. osmundskatt i Norra Kärn 25/2 1817 (mapp 5).
Fastebrev därå 19/11 1819 (mapp 5).
Köpebrev varigenom Nils Nilsson försäljer till sonen Lars Nilsson samma torp 11/3 1852 (mapp 5).
Fastebrev därå 17/12 1853 (mapp 5).
Köpebrev varigenom Lars Nilsson försäljer till Jonas Eriksson samma torp 8/3 1869 (mapp 5).
Lagfartsprotokoll därå 18/11 1869 (mapp 5).
Fastebrev därå 4/1 1871 (mapp 5).
Kontrakt varigenom Storfors Bruks Aktiebolag försäljer från en skogstrakt till Jonas Eriksson 5 tunnland hagmark 1/5 1887 (mapp 5).
II Kärn och Norra Kärn: 1. Köpebrev varigenom Anders Andersson och hans hustru försälja till sonen Jan Andersson och hans hustru torpet Norra Kärn om 4 lisp osm.skatt 23/3 1849 (mapp 6).
Fastebrev därå 7/12 1850 (mapp 6).
Köpekontrakt och köpebrev varigenom Jan Andersson försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag detta torp 16/9 1882 (mapp 6).
Lagfartsprotokoll därå 9/4 1883 (mapp 6).
Fastebrev därå (mapp 6).
Inteckningsbevis rörande hemmanet Norra Kärn 17/2 1883 (mapp 6).
Inteckningsprotokoll rörande dödning av en den 3/11 1874 beviljad inteckning i N. Kärn till säkerhet för 500 Rdr. rmt. (mapp 6).
2. Handlingar rörande Jan Anderssons hypotekslån på hemmanet Norra Kärn 1863-1883 (mapp 6).
3. Kungl. Maj:ts dom i åverkansmålet mot Lars Nilsson i Norra Kärn, vilken berättigas att utan utsyning taga sitt skogsbehov på Bjurbäcks bruks hytte-rekognitionsskog 24/8 1863 (mapp 6).
4. Handlingar rörande Jonas Jonsson köp av 4 lisp, osm.skatt Norra Kärn 1894-1901 samt hans försäljning av detta hemman till disponenten Gustaf Ekman 14/5 och 17/11 1919 (mapp 6).
Gravationsbevis 10/5 1919. Taxeringsbevis 6/12 1919 (mapp 6).
5. Domhavandens bevis att sedan lagfart den 9/4 1883 meddelats för Storfors Bruks ABol. å 4 lisp. osmundsskatt Norra Kärn, någon ändring i äganderätten icke förekommit 9/7 1918 (mapp 6).
Kärntorp. Bergsskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 7) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Fastebrev för Tore Olofsson Ollenberg på bl.a. torpet Kärntorp, som han 1653 köpt av Jan Hansson i Mariestad 4/10 1658 (mapp 7) se även Bjurbäcks bruk 18 2/4.
3. En av Peter Nilsson i Kärntorpet till landshövdingen Abraham Leijonhufvud ingiven klagoskrift med påstående om äganderätt till torpet 9/3 1665 (mapp 7).
Häradsrättens bevis om uppbud för Nils Persson och hans syskon å hemmanet Kärntorp, som deras fader Peter Nilsson den 15/8 1655 tillbytt sig av Jan Hansson från Mariestad mot hemmanet Hinsberg 17/6 1682 (mapp 7).
4. Handlingar rörande Nils Persson m.fl. pantförskriver sina andelar i sitt hemman Kärntorp till Johan Linroth för skuld 18/6 1695, 29/4 1699 (mapp 7).
Handlingar varigenom Ingrid Persdotter och Ingeborg Olsdotter transporterar på Johan Linroth sina andelar i Kärntorp 3/4 och 13/4 1701 (mapp 7).
5. Utdrag av 1777 års specialjordebok 13/6 1796 (mapp 7) se även Kärret 50 9/3.
6. Landsh.ämbetets utslag , varigenom åbon Anders Jansson ålägges att vid utmätningstvång betala till Bjurbäcks bruk 164 Rdr. 13 skill. 6 rst. 29/3 1814 (mapp 7).
7. Storfors bruksintressenters köp av kronotorpet Kärrtorp 17/4 1862 (mapp 7).
8. Storfors Bruks ABolags köp av bl.a. detta hemman 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 7) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
Kärnåsen. Huslägenhet på Kärns ägor i Lungsunds socken: 1. Köpebrev, varigenom Karl Andersson och hans hustru vid Lundsberg försälja till arrendatorn Anders Jansson och hans hustru i Norra Kärn en stuga byggnad med uthus 7/11 1908 (mapp 8).
Kärret eller Södra Kärret. 1/4 mtl. frälse i Lungsunds socken: 1. Köpebrev, varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Utdrag av 1777 års specialjordebok rörande skattehemmanet 1/4 mtl Kärret 13/6 1796 (mapp 9).
4. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från torparen Erik Nilsson till sonen Olof Eriksson 10/11 1807 (mapp 9).
Bouppteckning efter hemmansbrukaren Olof Ersson 22/6 1847 (mapp 9).
Storfors Bolags lösöreköp med brukaren Anders Olsson samt domboksprotokoll därå 17 och 21/10 1846 (mapp 9).
5. Brukningskontrakt om hemmanet med Olof Eriksson 7/12 1840 (mapp 9).
6. Storfors Bolags lösöreköp med brukaren Anders Olsson 11/10 1866 (mapp 9).
7. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866. Fastebrev för Storfors Bruks aktivering därå 30/6 1868 (mapp 9) se även Storfors Bruk äg.rätt. 26 7/2.
8. Landsh.ämbetets resolution ang. skälen för beslutad tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 9).
Kärret eller Norra Kärret. Bergsskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Torpet är i bolagets förteckning upptaget såsom krono, men då i alla fastebrev intill det sista år 1824 och andra häradsrättens intyg ävensom i några köpebrev torpet står skrivet såsom bergsskatte, måste man därav sluta, att detsamma någon gång i äldre tider varit skatteköpt, om och någon handling därom ej finnes 1927 (mapp 10).
2. Inteckningsprotokoll rörande förnyelse av en den 14/11 1781 för Bjurbäcks bruksägare meddelad inteckning i Håkan Hanssons i Kärret fasta egendom till säkerhet för en revers å 85 Rdr. 3 sk. 6 rst. specie 15/11 1790 (mapp 10).
Inteckningsprotokoll angående häradsrättens beviljande av inteckning för Bjurbäcks bruksägare i Håkan Hanssons i Kärret fastighet för 156 Rdr. 36 sk. 1 rst 11/2 1792 (mapp 10).
3. Köpekontrakt och köpebrev varigenom Håkan Hansson försäljer till någon Anders Jansson hälften av hemmanet eller av 1/16 mtl N. Kärret 26/4 1791 (mapp 10).
Häradsrättens bevis att trenne uppbud meddelats för Anders Jansson å förestående köp utan att något klander däröver försports 15/2 1794 (mapp 10).
Inteckningsprotokoll rörande meddelad inteckning för Håkan Hansson och hans hustru i 1/16 mtl. Kärret till livstidsförsörjning 13/2 1794 (mapp 10).
Inteckningen transporterad på kronolänsmannen N. Mithander vilken för densamma lämnat nöjaktigt vederlag 18/10 1794. Även på grevinnan Sara Cathrina Löwenhielm 28/8 1797 (mapp 10).
II Kärret eller Norra kärret: 1. Köpekontrakt och köpebrev varigenom Anders Jansson försäljer till kronolänsman Nils Mithander 1/16 i N. Kärret 24/3 1794 (mapp 11).
Häradsrättens utslag i ett av Anders Jansson instämt mål mot Nils Mithander med yrkande att åt sin dotter Maja få i börd lösa den fasta egendomen i Kärret, som han till Mithander pantvis försålt. Häradsrättens biföll yrkandet 18/2 1797 (mapp 11).
Lagmansrättens dom i förenämnda mål varigenom häradsrättens utslag upphävdes 30/3 1797 (mapp 11).
2. Köpebrev varigenom Mithander försäljer till grevinnan Löwenhielm hälften av bergsskattetorpet Kärret 22/8 1797 (mapp 11).
Häradsrättens bevis att de 2 lisp. osmundsskatt i torpet Kärret enl. förestående köp blivit för fru Löwenhielm trenne gången uppbudna utan något klander anförts 14/11 1799 (mapp 11).
3. Häradsrättens bevis att trenne oklandrade uppbud meddelats för Anders Hansson i 2 lisp. osmundsskatt i torpet N. Kärret 14/11 1797 (mapp 11).
Auktionsprotokoll ang. Anders Hanssons änkas försäljning av 2 lisp. osm.skatt i torpet N. Kärret som inropats av brukspatronen Lars Ekelund 17/5 1811 (mapp 11).
Lagfartsbevis därå 18/10 1811 (mapp 11).
Fastebrev därå 15/11 1811 (mapp 11).
Köpebrev varigenom Lars Ekelund försäljer till fru Löwenhielm 1/2 i Norra Kärret + Lagfartsprotokoll 17/4 1823 (mapp 11).
Fastebrev därå 16/10 1824 (mapp 11).
III Kärret eller Norra Kärret: 1. En promemoria angående begärt skatteköp av bergstorpet Norra Kärret samt anledningen varför detta ej beviljats 7/2 1861 (mapp 12).
2. Jonas Jonsson m.fl. hos K.B. anförda protest mot kammarherre C. af Geijerstams gjorda ansökan att skattelösa ovanstående torp 19/2 1861 (mapp 12).
3. Rättegångshandlingar i mål rörande Olof Nilssons m.flera arvingar efter avlidne Anders Hansson gjorda yrkande att från Storfors Bruk få bördslösa de 2 lispund osmundsskatt eller hälften i bergsskattetorpet Norra Kärret som tillhört deras fader Anders Hansson 1861-1865 (mapp 12).
4. Jonas Anderssons i Stockhult lagsökning å sterbhusdelägarna efter avlidne hemmansbrukaren Carl Solberg och Norra Kärret på grund av en av Solberg den 18/4 1860 utgiven revers å 28 Rdr. 13 skill. Rmt. 18/7 1863 (mapp 12).
5. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 12).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 12).
6. Bouppteckning efter hemmansbrukaren Carl Solberg 26/4 1870 (mapp 12).		 
51Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Ladubäcken. Bergsskattetorp om 6 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: Köpebrev varigenom Olof Arvedsson i Ladbacken och Johan Matsson i Lungelfven försälja till Brukspatronen Johan Linroth 1/2 ten af Ladubäcksängen för tillhopa 37 1/2 daler kopp.mt. 11.8.1710 (mapp 1).
Fastebref för assessor och brukspatronen Johan Linroth på halfva Ladubäcksängen (mapp 1).
1. Bouppteckning efter Per Olsson i Ladubäcken, vilken efterlämnade såsom arvingar bl. andra sonen Nils Persson och mågen Nils Olsson och dennes hustru Maria Persdotter 23/3 1771 (mapp 1).
Köpebrev, varigenom Nils Olson försäljer till svågern och brodern Nils Persson sin i arv tillfallna 1/3 i torpet Ladubäcken 23/12 1771 (mapp 1).
Fastebrev därå 11/12 1775 (mapp 1).
2. Köpebrev varigenom Jan Jansson i Mosstorp försäljer till svågern Olof Larsson sin del i detta torp 10/11 1792 (mapp 1).
Köpebrev varigenom Nils Persson försäljer till mågen Olof Larsson sin del i detta torp 19/11 1792 (mapp 1).
Häradsrättens bevis att tre oklandrade uppbud meddelats för Olof Larsson å torpet Ladubäcken med K.B:s därå tillförsäkrade fasta å besittningsrätten till torpet 13/7 1775 (mapp 1).
3. Köpebrev varigenom Olof Larsson försäljer till grevinnan Löwenhielm torpet Ladubäcken 28/4 1801 (mapp 1).
Lagfartsprotokoll därå 26/10 1801. Fastebrev därå 23/11 1802 (mapp 1).
Rättshandlingar i bördsmål mellan Nils Pettersson i Daglösedet såsom förmyndare för Olof Larssons omyndiga barn och grevinnan Löwenielm rörande Ladubäcken 1802-1803 (mapp 1).
4. Förteckning å lösören som Bjurbäcks bruksägare överlämnat i Olof Larssons i Ladubäcken vård och ansvar 29/12 1802 (mapp 1).
II Ladubäcken: 1. Fernebo häradsrätts stadgande av ett vite av 5 Rdr. specie mot allt ohägn, intrång, skadegörelse eller annan åverkan på Ladubäckens ägor 20/10 1809 (mapp 2).
2. Tre st. auktionsprotokoll vid försäljning av kvarlåtenskapen efter avlidna personer i Ladubäcken 26/3 1856 (mapp 2).
3. Köpebrev af Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 2).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
4. Kartskiss över verkställd avvägning av dragdiket i Ladubäcken 6/7 1899 (mapp 2).
Ladugården. Bergsskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 3) se även Kroppa bruk 23 1/1.
2. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från torparen Lars Mattsson till sonen Gustaf Larsson 26/5 1803 (mapp 3).
Samt från Gustaf Larssons änka till samma Lars Gustafsson 28/6 1832 (mapp 3).
Bouppteckning efter änkan Stina Nilsdotter 28/12 1824 samt efter torparen Gustaf Larsson 11/6 1829 (mapp 3).
Storfors Bolags lösöreköp med Johan Nilsson och hans hustru 18/3 1862 (mapp 3).
3. Bouppteckning, auktion, boutredning och arvskifte efter brukaren M.t..s hustru 1858, 1859 (mapp 3).
4. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Johan Nilsson och Anders Nilsson i Ladugården till säkerhet för bolagets fordringar av dessa 1864 (mapp 3).
5. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Johan Nilsson 10/3 1865 (mapp 3).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 3).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Lafallet No 1. Lägenhet om 2.10 hektar avsöndrade från 40 öre skatt i Asphyttan No 1 i Fernebo socken: 1. Tvenne instrument över förättade värderingar av Viktor Eriksson tillhöriga torpet Lafalla och Skogsrepet Rackebergsstigen 14/11 1910 och 15/3 1911 (mapp 4).
2. Åtkomsthandlingar för Storfors Bruks Aktiebolag m. fl. handlingar rörande avsöndrade lägenheten Lafallet No 1 om 2.10 hektar 1911 (mapp 4) se även Rockbergstegen nr 1. 59 5/1.
I Lervik. Oskattelagt frälsetorp på Bjurbäcks skogstrakt Lungsundsrepet i Lungsunds socken: 1. Åboarnas på hemmanet Lungsund givna erkännande, att de vid den år 1729 förrättade revning och undersökning av berörda hemman lämnat oriktiga uppgifter angående en skogstrakt som av ålder tillhört Bjurbäcks bruk, på vilken skogstrakt torpet Lervik vore beläget 29/8 1740 (mapp 5).
Fru Juliana Linroth svar på ovannämnda erkännande 29/8 1740 (mapp 5).
2. K.B:s utslag varigenom en av Olof Jansson gjord ansökan att få hans åboende torp Lervik skattelagt och besittningsrätten honom tillförsäkrad avslås 12/5 1781 (mapp 5).
Direktören Frietzckys till K.B. avgivna förklaring över förenämnda ansökan 1781 (mapp 5),
3. Protokoll med beskrivning över uppgåendet av rålinjen emellan Lervik och Tranmyren, vilket skett på begäran av brukspatronen Carl Axel Linroth på Storfors 28/5 1797 (mapp 5).
4. Landsh. ämbetets utslag varigenom brukstorparen Olof Jansson i Lerviken ålägges ålägges att till Bjurbäcks bruks ägare betala fordrande 244 Rdr. 14 skill. 1 rst. Rgds vid tvång av utmätning av hans förtecknade lösören 21/4 1810 (mapp 5).
5. Bouppteckning efter inhyses Jan Olssons hustru 4/2 1830 och änkan Cajsa Jonsdotter 26/2 1842 (mapp 5).
6. Bouppteckningar och arvskifte efter Olof Gustafsson och hans hustru i Lervik 1858, 1859, 1876 (mapp 5).
II Lervik: 1. Delägarnas i frälsehemmanet 1/2 mtl Lungsundet hos K.B.e gjorda ansökan att, som de genom anhängiggjord rättegång sökte till sitt hemman återvinna torpet Lervik och däromkring belägen skog som jämte den övriga skogen av Storfors Bolag brukades under Bjurbäcks bruk under benämning Bjurbäcks frälseskog, kvarstad måtte läggas ej blott på den skog, som bolaget nedhuggit och bortfört samt komme att nedhuggas, utan och på ståndskogen, så länge rättegången varade 18/4 1860 (mapp 6).
Fernebo häradsrätts utslag med ogillande av delägarnas i Lungsundet gjorda stämningspåstående 2/6 1862 (mapp 6).
2. Hovrättens dom i förutnämnda vid Fernebo häradsrätt den 2/6 1862 avgjorda mål, som av hovrätten fastställdes 10/2 1863 (mapp 6) se även Bjurbäcks frälse skog el. Lungsundsrepet 2 4/6.
3. Handlingar rörande förslag till avgäld för torpet Lervik och däromkring belägna skogen Lungsundsrepet till stamhemmanet 1/2 mtl. frälse Lungsund 1890, 1891, 1892, 1893 (mapp 6).
I Lermarken. Bergsskatettorp om 3 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Kammararkivets utdrag av jordeböckerna för åren 1694, 1695,1686, 1699, 1700 och 1776 (mapp 7).
Utdrag av jordeboken rörande skattetorpet Lermarkens jordeboks och hemmantals räntor 22/9 1780 (mapp 7).
2. Kon. Befallningshavandes utslag varigenom torparen Lars Olsson, vilken av Bjurbäcks bruksägare blivit uppsagd från torpet Lermarken på grund av vanskötsel av detsamma, ålägger att genast därifrån avflytta vid äventyr att handräckning komme att lämnas av kronostämningen 4/7 1785 (mapp 7).
Hovrättens utslag som gillar och fastställer K.B:s utslag i målet 22/3 1786 (mapp 7).
Bjurbäcks bruksägares förklaring hos hovrätten över torparen Lars Olssons besvär över K.B:s utslag 23/1 1786 (mapp 7).
3. Instrument över förrättad husesyn å 2/3-delar av torpet Lermarken från torparen Lars Olsson 6/7 1786 (mapp 7).
Förteckning och lösörepersedlar som torpare å den övriga tredjedelen Jan Pettersson mottagit av Lars Olsson 11/7 1786 (mapp 7).
4. K.B:s utslag varigenom på ansökan av bruksdirektören Claes Fritzcky torparen Lars Olsson dömes att vräkas från torpet Lermarken 13/9 1786 (mapp 7).
Bjurbäcks bruks räkningar med Lars Olsson för åren 1773-1785-1787 (mapp 7).
Instrument över förrättad kvarskatt å Lars Olssons lösören 6/7 1786 (mapp 7).
II Lermarken: 1. Rättegångshandlingar i tvistemål mellan torparen Lars Olsson och kaptenen greve G.G. Löwenhielm, såsom disponent för Bjurbäcks bruk angående bättre rätt till 2/3 i torpet Lermarken 1792-1798 (mapp 8).
2. Småprotokoll och inlagor hörande till rättegången mellan torparen Lars Olsson och kapten C.G. Löwenhielm såsom disponent för Bjurbäcks bruk, angående bättre rätt till 2/3 i torpet Lermarken 1792-1798 (mapp 8).
3. En av ägaren av Bjurbäcks bruk kaptenen C.G. Löwenhielm författad relation över torpet Lermarken jämte åtskilliga brev och några äldre handlingar rörande processen mellan torparen Lars Olsson och greve Löwenhielm om bättre rätt till 2/3 i berörda torp 1792-1795 (mapp 8).		 
52Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. III Lermarken: 1. Diverse rättshandlingar m.m. rörande tvisten mellan kapten C.G. Löwenhielm och torparen Lars Olsson 1796-1798 (mapp 1).
2. Ytterligare handlingar rörande förutnämnda tvist 1798 (mapp 1).
3. Bjurbäcks bruksägares överenskommelse med torparen Hindrik Håkansson om villkoren för för hans avflyttning utan fardag från torpet Lermarken 26/3 1800 (mapp 1).
K.B:s utslag varigenom Hindrik Håkansson Lermarken ålägges att till Jonas Mattsson i Myren betala skulden auktionsräkning av 82 Rdr. 31 skill. 9 rst. jämte ränta 16/4 1800 (mapp 1).
4. Handlingar rörande auktioner, bouppteckningar och arvsmedel efter torpare i Lermarken 1857-1877 (mapp 1).
5. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 1).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Lillebäcksbäcken. Nybygge på Bjurbäcks bruksskog i Lungsunds socken: 1. Bergstingsrättens utslag varigenom Lars Jonsson i Bäcken, på yrkande av bruksägaren C.G. Löwenhielm, åläggas att avträda det nybygge, som han bebodde och som och som utan tillstånd blivit upptaget på Bjurbäcks bruksskog. Dock skulle han erhålla betalning för husen , till vilkas värdering tvenne personer av rätten förordnades 24/3 1797 (mapp 2).
Instrument över nämnda husvärdering hos Lars Jonsson 19/10 1797 (mapp 2).
Lillebäcksed eller Lillebäck. 1/3 mtl. skatt i Lungsunds s:n : 1. Lantmäteriprotokoll med beskrivning över förrättad revning och för skatteläggning av ovannämnda torp 1/6 1733 (mapp 3).
2. Instrument över förrättad skattläggning av detta m.fl. torp, som fru Juliana Linroth begärt att till Bjurbäcks bruks understöd få skattelösa 26/10 1733 (mapp 3) se även Storhult nr 1. 63 2/3.
3. Kommerskollegii meddelande till landshövdingen att kollegiet fastställd den i oktober 1733 förrättade skatteläggningen av bl. andra detta torp som åsattes 1/3 mantal 12/6 1735 (mapp 3) se även Storhult nr 1. 63 2/6.
4. Skatteköpebrev för änkefru Juliana Linroth å bl. andra kronohemmanet 173 mtl. Lillebäcksed 12/6 1735 (mapp 3).
Kungl. Maj:ts resolution med avslag på åboernas ansökan att framför fru Linroth få skatteköpa hemmanet 1/10 1735 (mapp 3) se även Storhult nr 1. 63 3/1.
5. Filipstads bergslags häradsrätts uppskovsprotokoll i ett av majoren Johan Linroth instämt mål mot brukspatron Joh. E. Geijer på Hedenskog med påstående att denne sistnämnde måtte förklaras skyldig att utlägga en väg, som han upptagit över ägorna till Lillebäck 24/11 1772 (mapp 3).
6. Testamenten , bouppteckningar m.m. rörande brukare av Lillebäck 1774-1805 (mapp 3).
7. Köpebrev varigenom Jonas Jonsson m.fl. försälja till Petter Olofsson 3/5 i 1/9-del av tredjedelshemmanet Lillebäcksedet 23/4 1781 (mapp 3).
Domarbevis att, med trenne uppbud meddelats, intet klander försports mot förestående köp 18/2 1792 (mapp 3).
II Lillebäcksed eller Lillebäck: 1. K.B:s utslag med avslag på en av Anders Jonsson i Lillebäcksedet gjord ansökan om tillstånd att få upptaga och odla en intill nämnda hemman belägen myr 24/4 1793 (mapp 4).
2. Bergstingsrättens utslag, varigenom Anders Jonsson i Lillebäck ålägges att utlägga och avträda ett nybygge som han upptagit och inhägnat på kronoskattehemmanet Lillebäcks ägor 5/4 1796 (mapp 4).
Instrument över förrättad besiktning av det ifrågavarande nybygget 16/3 1796 (mapp 4).
3. Bergtingsrättens dom i ett av Bjurbäcks bruksägare mot åbon Nils Jonsson i Lidbäck instämt mål rörande denna skuld till bruket 5/4 1796 (mapp 3).
4. Bergstingsrättens tvenne domar i Bjurbäcks bruksägares instämda mål mot åboarna Petter Pettersson och Petter Olsson i Lillebäck rörande deras skulder till bruket 5/4 1796 (mapp 4).
5. Köpebrev varigenom Per Axelson i Måsen försäljer till brodern Jan Nilsson sin ärvda 2/7-delar i 1/9-del av 1/3 dels skattehemman i Lillebäcksed 13/9 1798 (mapp 4).
Lagfartsprotokoll därå 13/2 1801 (mapp 4).
6. Köpebrev, varigenom Petter Persson försäljer till grevinnan Sara Löwenhielm besittningsrätten av 1/3-del i 1/3-del kronoskattehemman Lillebäck 6/5 1801 (mapp 4).
Lagfartsbevis därå 19/2 1802 (mapp 4).
Fastebrev därå 22/2 1803 (mapp 4).
7. Grevinnan Löwenhielm köper av Jan Nilsson 1/3-del i hemmanet Lillebäck 3/5 1805 (mapp 4).
En förbindelse av säljaren att hålla köparen skadelös för eventuella bördsanspråk 3/5 1805 (mapp 4).
Lagfartsbevis därå ?/10 1805 (mapp 4).
Fastebrev därå 17/11 1806 (mapp 4).
III Lillebäcksed eller Lillebäck: 1. Köpekontrakt och köpebrev varigenom Petter Olsson och Lars Pettersson försälja till grevinnan Löwenhielm 1/3-dels i hemman Lillebäcksed 30/1 1808 (mapp 5).
2. Lagfartsprotokoll rörande detta köp 16/2 1808 (mapp 5).
Fastebrev därå 13/3 1809 (mapp 5).
3. Landsh.ämbetets utslag, varigenom brukstorparen Jan Pettersson i Lillebäck ålägges att vid utmätningstvång betala till Bjurbäcks bruksägare 144 Rdr. 14 skill. 2 rst. jämte 5% ränta 21/4 1810 (mapp 5).
4. Bouppteckning efter änkan Maria Olsdotter från Lillebäck 7/11 1864 (mapp 5).
5. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 5).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Lillebäcksed eller Lillebäckstorp. Oskattelagt torp i Lungsunds socken: 1. 5 st. brukningskontrakt av åren 1845, 1857, 1868, 1871 och 1878 (mapp 6).
4 st instrument över förrättade av och tillträdes husesyner för åren 1842, 1846, 1868 och 1871 (mapp 6).
En brandstodshandling rörande oskattlagda torpet Lillebäcksed för år 1867 (mapp 6).
2. Bouppteckning efter avlidna torparen Anders Jonsson 26/9 1856 (mapp 6).
Bouppteckning efter avlidne dagkarlen Jan Jonsson 2/2 1871 (mapp 6).
Lillfors. 1/2 mtl. frälse i Kroppa s:n : 1. Köpebrev, varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 7) se även Kroppa Kronobruk 22 7/1.
2. Lillfors gård tillika med hammaren och sågen utgjorda en beståndsdel av Kroppa bruk. Se detta bruk bl.a. inventarieförteckningarna 10/1 1687 och 7/1 1697 (mapp 7) se även Kroppa Kronobruk 22 7/6.
3. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 7) se även Kroppa Kronobruk 23 1/1.
4. Fernebo häradsrätts förbud vid vite av 1 Rdr. 22 skill. att sommartiden begagna annan väg över Hästhagsängen än den utstakade 16/11 1781 (mapp 7).
5. Bouppteckning, auktion och arvskifte efter avlidna brukaren Nils Nilsson 1789, 1790 (mapp 7).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 7).
Fastebrev därå (mapp 7) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
7. Landsh.ämbetets resolution angående skälen till beslutet om tillökning av mantalsräntan med 5 kr. 20 öre 6/3 1882 (mapp 7).
Lillforsgatan. oskattelagt torp i Kroppa s:n : 1. Bouppteckning efter, torparen Jan Nilsson 10/2 1820, Nils Jonssons hustru 17/1 1825, Enkeman Jan Olsson 6/4 1826 (mapp 8).
2. Instrument över förrättad avträdes husesyn från åbon Nils Jonsson till Storfors bruk 14/5 1827 (mapp 8).		 
53Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Lillforstorp. Bergsskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.annat detta torp 1/10 1714 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Bouppteckning efter brukstorparen Johan Olsson 10/2 1820 (mapp 1).
3. Fernebo häradsrätts resolution, varigenom änkan Stina Jörgensdotter i Lillforstorp förklaras omyndig och Petter Jonsson i Tranmyren förordnas till förmyndare 22/10 1858 (mapp 1).
Protokoll vid hållen auktion hos Olof Olsson i Lillforstorp 13/4 1859 (mapp 1).
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks Bruks ABol. å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 1).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
Västra Lindås. Bergsskattetorp om 3 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: Instrument över förrättad skatteköpsvärdering av bland andra detta torp, som assessor Johan Linroth erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att få skattelösa 9/5 1719 (mapp 2) se även Östra Snårbotten 62 1/2.
2. Instrument över förrättad laga husesyn 5/11 1728 (mapp 2) se även Östra Lindås 53 3/2.
3. Storfors Bruks Aktiebolags köp av Östra och Västra Lindås 7/4 1868 (mapp 2) se även Östra Lindås 53 3/5.
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 30/6 1868 (mapp 2) se även Östra Lindås 53 3/5.
Fastebrev därå 24/4 1869 (mapp 2) se även Östra Lindås 53 3/5.
4. Arrendekontrakt m.m. varigenom Storfors Bruks ABol. utarrenderat f.d. komministerbostället Lindås till Lars Nilsson i Norra Kärn 1869, 1870 (mapp 2) se även Östra Lindås 53 3/6.
Östra Lindås. Bergsskattetorp om 3 lisp. osmundsskatt I Lungsunds socken: 1. instrument över förrättad skatteköpsvärdering av bland andra detta torp, som assessor Johan Linroth erkänt erhållet Kungl. Maj:ts tillstånd att få skattelägga 9/5 1719 (mapp 3) se även Östra Snårbotten 62 1/2.
2. Instrument över förrättad laga husesyn i Östra och Västra Lindås 5/11 1728 (mapp 3).
3. Beskrivning över ägorna till prästbostället Lindås m.fl. handlingar rörande detta 1865, 1866 (mapp 3).
4. Garantibevis rörande dessa torp 18/4 1868 (mapp 3).
5. Storfors Bruks köp av dessa torp 7/4 och 30/6 1868, 24/4 1869, 21/7 1913 (mapp 3).
6. Utarrendering av torpet Lindås 1869, 1870, 1885 (mapp 3).
7. Domhavandes bevis att någon ändring i äganderätten icke förekommit 9/7 1918 (mapp 3).
Linnehöjden. Bergsskattetorp om 9 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Köpebrev , varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa Bruks understöd 16/8 1653 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Filipstads bergslags tingslag resolution, varigenom de under Kroppa Bruk lydande torparna S...e och Ingemar dömdes att plikta 100 mark smt vardera, för det de mot förbud sålt foder från sina åboende torp 8/3 1688 (mapp 4) se även Backa 36:1/1.
De båda torparnas nådeansökan om befrielse från de ådömda böterna 28/7 1691 (mapp 4) se även Backa 36:1/1.
3. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 23:1/1.
4. Instrument över förrättade av och tillträdessyner 1809, 1812 (mapp 4).
5. Brukningskontrakt om torpet med Anders Eriksson 14/12 1840 (mapp 4).
Utdrag av protokollet över hållen auktion 2/5 1860 (mapp 4).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 4).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
7. Hovrättens utslag som ogillar K.B:s den 15/11 1890 meddelade utslag varigenom Nils Olssons sterbhusdelägare ålägges att till E.L. Hansson utgiva 1000 kr. med 6% ränta 24/3 1891 (mapp 4).
Lunden. Bergsskattetorp 4 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Köpebrev, varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfränder till Kroppa Bruks understöd 16/8 1653 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Uppteckning och värdering av lösegendomen hos Per Ersson 2/5 1743 (mapp 5).
4. Fyra st. brukningskontrakt rörande Lunden 1744, 1818, 1840 (mapp 5).
Fyra instrument över förrättade av och tillträdeshusesyner 1813, 1819, 1830, 1832 (mapp 5).
5. Fem st. bouppteckningar efter avlidna torpare eller torparhustrur 1801, 1813, 1819, 1829, 1849 (mapp 5).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 5).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
I Lungälven. Bergsskattetorp om 4 lisp osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Köpebrev , varigenom Erik Jonsson i Snårbotten försäljer till Carl Nilsson i Lungälven ett ängstycke 25/3 1660 (mapp 6).
Köpebrev, varigenom Lars Nilsson i Lungälven försäljer ett litet ängstycke vid Lungälven till brukspatron Johan Linroth 13/12 1687 (mapp 6).
Pantbrev varigenom Olof Nilsson pantförskriver till Johan Linroth sin hemmans del i Lungälven för en skuld av 127 daler 30 öre kmt 15/3 1686 (mapp 6).
Köpebrev, varigenom Anders Månsson m.fl. försäljer till inspektoren Johan Linroth den rätt och rättighet i Lungälven, som de enligt köpeskrift av den 28/8 1886 hade efter sin avlidne broder Nils 2/2 1698 (mapp 6).
3. Köpebrev, varigenom Nils Olsson och hans moder försälja till Johan Linroth 1/4 i den under bolbyhemmanet Bjurbäcks gamla skattehemman hörande m.m. under Lungälven brukade Labäcksängen 28/2 1696 (mapp 6).
4. En skrift rörande ingången förlikning i ett av assessor Johan Gustaf Linroth mot Magnus Andersson i Lungälven instämt mål för olovligt svedjande i Bjurbäcks bruksskog 16/4 1768 (mapp 6).
5. Inteckningsprotokoll rörande Bjurbäcks bruksägares ansökan om inteckning i Nils Olofssons fastighet i Lungälven 16/11 1780 (mapp 6).
Protokoll rörande beviljandet av den sökta inteckningen 14/11 1781 (mapp 6).
II Lungälven: 1. Köpebrev , varigenom Nils Olsson och hans hustru försälja till Bjurbäcks bruksägare sin ägande hälft eller 2 lisp osmundsskatt i Västra Lungälven 24/4 1787 (mapp 7).
2. K.B:s utslag varigenom torparen Nils Nilsson Wester ålägges att vid äventyr av utmätning betala till Bjurbäcks bruksägare fordrande 121 Rdr. 24 skill. 6 rst. jämte ränta och expenser 12/8 1808 (mapp 7).
3. Landsh.ämbetets utslag varigenom torparen Nils Nilsson i Lungälven ålägges att vid utmätningstvång utgiva till Bjurbäcks bruksägare fordrande 185 Rdr. 18 skill. 10 rst. Rg.lds jämte 5 % ränta 21/4 1810 (mapp 7).
4. Auktionsprotokoll och bouppteckning efter avlidne brukaren Erik Andersson 13/3 1850, 30/3 1851 (mapp 7).
5. Protokoll vid auktion efter brukaren Magnus Nilsson 29/3 1860 (mapp 7).
6. Skattebrev varigenom K.B:e försäljer till Storfors Bolag detta kronotorp till skatte 17/4 1862 (mapp 7).
7. Häradsrättens protokoll och utslag varigenom på yrkande av Bjurbäcks bruksägare Petter Anderssons änka ålägges att nästkommande förslag avträda sin lägenhet 13/3 och 27/10 1863 (mapp 7).
Bjurbäcks bruks köp av byggnaden vid skräddartorpet 10/3 1864 (mapp 7).
8. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABol. å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 7).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 7) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Lungälvstorp. Bergstorp om 2 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Köpebrev varigenom Manns Jonsson försäljer till Johan Linroth hälften i det 1685 pantsatta och 1686 lagforma torpet Lungälvstorp 12/1 1694 (mapp 8).
2. Kungl. Maj:ts utslag på de besvär som Storfors bruksägare anfört över hovrättens den 31/12 1862 meddelade utslag den 2 juni samma år rörande änkan Maria Pettersson otillåtna bygge på Bjurbäcks bruks hytteskog 20/8 1863 (mapp 8).
3. En p.m. utgörande beskrivning och värdering av till salu utbjudna 2 lisp osmundsskatt Lungälvstorp 8/11 1919 (mapp 8).
Överkorsat köpekontrakt varigenom David Pettersson försäljer till Uddeholm ABol. bergstorpet 2 lisp. osmundsskatt Lungälvstorp för 50.000 kronor 1920 (mapp 8).
Ett till kabinettskammarherre Aug. Herlenius ställt utlåtande rörande nämnda köpekontrakt och om köpet i sin helhet 31/5 1920 (mapp 8).
Lagutskottets utlåtande angående lagstiftning till skydd för rättigheter till husbehovsvirke å mark som äges efter disponering av annan 2/3 1920 (mapp 8).
Brev som rör torpets rätt till virke m.m. från UHB fastighetsavd. till Storfors revir 19/8 1948 (mapp 8).
Lungälvsängarna. Ängsmarker vid Lungälven i Lungsunds socken: 1. Köpebrev, varigenom Hans Mickelsson försäljer till brukspatronen Johan Linroth dels sin äng, Olof hammarsmedsnästet kalad, dels och ängen Branäset 5/2 1694 (mapp 9).
2. Köpehandling, varigenom Sven och Petter Matsson upplåta till brodern Johan Matsson i Brattfors en äng vid Lungälven kallad Mats Svens övre äng 21/4 1706 (mapp 9).
Handlingar rörande assessor Johan Gustaf Linroths köp av denna äng 1761, 1766, 1771 (mapp 8).
3. Handlingar rörande brukspatron Johan Linroths köp av den s.k. Lungälvsängen 1709, 1711, 1720, 1723 (mapp 9).
4. Handlingar rörande brukspatronen Linroths köp av den s.k. Sketudden 1715, 1720 (mapp 9).
5. Handlingar rörande brukspatronen Linroths köp av den s.k. Lungsbroängen 13/11 1717 (mapp 9).
6. Pantförskrivningsbrev varigenom Jonas Nilsson på Asphyttan till säkerhet för skuld pantförskriver till Johan Linroth sin vid Lungälven belägna äng 6/4 1720 (mapp 9).
Handlingar rörande grevinnan Löwenhielms köp av tvenne ängar vid Lungälven 1802, 1812 (mapp 9).
7. Bjurbäcks bruksägare tillbyter sig hälften i Gåsbäcksängen av bergsmannen Sven Pettersson 6/10 1779, 15/11 1779 (mapp 9).
8. Grevinnan Löwenhielm köper flera ängar av Sven Lundström 1801, 1810 (mapp 9).
9. Fernebo häradsrätts utslag i ett av Bjurbäcks bruksägare instämt mål mot änkan Annika Göransdotter för olaga beting m.m. å bruket tillhöriga ängar 13/11 1813 (mapp 9).		 
54Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Lungsnäset. Bergsskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Kontrakt varigenom snickaren Olof Ågren antages till åbo på torpet 19/6 1755 (mapp 1).
Brukningskontrakt med Emil Jonsson 7/12 1840 (mapp 1).
3. Fyra instrument över förrättade av och tillträdes husesyner 1800, 1807, 1811, 1823 (mapp 1).
4. Bouppteckning efter dagkarlen Erik Jonsson 2/2 1841 (mapp 1).
Bouppteckning och arvskifte efter brukaren Nils Nilsson 1863, 1868 (mapp 1).
5. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 1).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
Lungstorpen. Denna del utgör en sammanfattning rörande de 4 bergsskattetorpen om tillhopa 44 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. En p.m. angående de fyra torp Lungstorp 25/5 1924 (mapp 2).
2. Skatteköpebrev, varigenom Konung Gustaf II Adolf meddelar Jan Hansson skattemannabörd och rättighet å torpen Lungstorp, Fallet och Kärna = Kärn med befallning till sina kammarråd att i jordeboken omförm. dessa torp från krono till skatte 10/3 1630 (mapp 2).
Ett intyg från landskontoret att landskamreraren Arfvid Persson, enligt Konungens till honom den 21/4 1629 given fullmakt, till Jan Hansson från Mariestad försålt under skatt ?börd och rättighet dessa torp 29/6 1677 (mapp 2).
3. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruk Aktiebolag å bl.a. dessa hemman 1/11 1866 (mapp 2).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
4. Instrument över uppgjort förslag till rotering av torpen Lungstorp 18/3 1880 (mapp 2).
4. Instrument över uppgjort förslag till rotering av torpen Lungstorp 21/3 1881 (mapp 2).
6. P.B. Jonssons i Bjurkärn lagsökning å brukaren Nils Olssons i Lungstorp sterbhusdelägare för utbekommande av 7 Rdr. 69 öre med K.B:s resolution därå 1868, 1869 (mapp 2).
Västra Lungstorp. Bergsskattetorpet No 1 om 10 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Bergstingsrättens utslag varigenom brukstorparen Anders Andersson i Västra Lungstorp ålägges att till Bjurbäcks bruksägare betala i enlighet med uppgjord likvidation och mot bok 23 Rdr. 35 skill. 3 rst. riksgäldsmynt 1/4 1794 (mapp 3).
2. Auktionsprotokoll vid försäljning av åbon Anders Petterssons lösörebo 13/3 1863 (mapp 3).
Bouppteckning efter avlidne torparen Petter Andersson i Lungstorp 29/8 1863 (mapp 3).
I Södra Lungstorp. Bergsskattetorpet No 2 om 16 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Köpebrev, varigenom änkan Kerstin Nilsdotter gör veterligt, att hennes sal. man Jan Hansson, fordran borgare i Mariestad upplåtit till Anders Ifvarsson halva hemmanet Södra Lungstorp 24/9 1658 (mapp 4).
2. Fastebrev å detta köp för Ifvan Kettilsson och hans son Hans Ifvarsson 19/3 1666 (mapp 4).
3. Handlingar rörande av bruksägaren Elias Linroth hos häradsrätten anförd protest mot meddelande av uppbörd för Anders Thorsson på hemmanet Södra Lungstorp , enär Linroth vore närmare att lösa detsamma såsom beläget på Bjurbäcks bruks mark 1676-1681 (mapp 4).
4. Häradsrättens förordnande för bergsfogden Elias Hult jämte nämndemännen Anders Thoresson och Mats Svensson att syna huruledes hemmanet Södra Lungstorp vore delat 24/3 1682 (mapp 4).
Protokoll över denna syn och mätning av ägorna 14/5 1684 (mapp 4).
5. Handling varigenom Erik Gunnarsson pantförskriver till assessor Johan Linroth sin hemmansdel i Södra Lungstorp för skuld 16/4 1685 (mapp 4).
Vilken panträtt Linroth överlåter till kyrkoherden Carl Ferner 11/10 1698 (mapp 4).
Köpebrev varigenom Erik Gunnarssons arvingar försäljer till kyrkoherden Carl Fernell sin hemmansdel i södra Lungstorp 7/7 1700 (mapp 4).
Fastebrev därå 15/10 1700 (mapp 4).
II Södra Lungstorp: 1. Handling ang. tvenne ängsdelar i Lungängen och tvist om äganderätten därtill 1/8 1691 (mapp 5).
2. Köpebrev varigenom assessor Johan Linroth försäljer till kyrkoherden Carl Fernell sin halvpost i hemmanet södra Lungstorp 25/7 1692 (mapp 5).
Fastebrev därå 17/10 1694 (mapp 5).
3. Tingsprotokoll m. fl. handlingar i tvist mellan bokhållaren Hans Norrman och Per Andersson i Braåsen om den senares skadegörelse å södra Lungstorps ägor 1716, 1717 (mapp 5).
4. Handlingar rörande Hans Norrmans försäljning till bruksherren Axel Linroth av 5/6-delen i skattehemmanet Södra Lungstorp 1738, 1739 (mapp 5).
5. Köpebrev varigenom Anders Gunnarssons i Lungstorp försäljer till assessorn Johan Gustaf Linroth den efter fadern och svärfadern ärvda andelen i hemmanet Södra Lungstorp 22/8 1757 (mapp 5).
6. Bouppteckning efter avlidna hemmansbrukaren Nils Olsson i södra Lungstorp 28/1 1865 (mapp 5).
I Östra Lungstorp eller Braåsen. Bergsskattetorp No 3. om 4 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. köpebrev varigenom brukspatron Johan Linroth försäljer till Per Andersson i Lungstorp halva hemmanet Braåsen för 150 daler kmt. 10/6 1708 (mapp 6).
Fastebrev därå 20/6 1708 (mapp 6).
2. Inteckningsprotokoll 5st. rörande beviljandet av inteckning för Bjurbäcks bruksägare i Anders Janssons i Lungstorp fasta egendom 1774-1793 (mapp 6).
3. Handlingar i mål mellan Bjurbäcks bruksägare och åbon Anders Jansson i Lungstorp rörande dennes skuld till bruket 1796, 1797 (mapp 6).
4. Köpekontrakt m.m. varigenom Anders Jansson och hans hustru försälja till någon Lars Olsson i Lungstorp sin fasta egendom Östra Lungstorp 1811, 1812 (mapp 6).
5. Köpebrev varigenom arvingarna efter änkan Lisa Andersdotter försälja till Johan Lundgren 8/4 i 4 lisp. osmundsskatt i Östra Lungstorp 4/3 1872 (mapp 6).
Köpet transporterat på faktorn Anders Nilsson i Asphyttan 4/5 1872 (mapp 6).
Fastebrev därå 11/6 1874 (mapp 6).
Inteckningsprotokoll rörande meddelad inteckning i denna fastighet 7/4 1879 (mapp 6).
6. Köpebrev varigenom Anders Nilsson försäljer fastigheten till bleckslagaren Erik Eriksson 25/9 1873 (mapp 6).
Köpebrev varigenom fattigvårdsstyrelsen försäljer fastigheten efter avlidne Erik Eriksson till Storfors Bruks Aktiebolag 29/10 1885 (mapp 6).
II Östra Lungstorp eller Braåsen: 1. Köpekontrakt och köpebrev varigenom Jan Andersson och Hans hustru försäljer till sonen Anders Jansson 1/9 i 4 lisp. osmundsskatt i Östra Lungstorp 1/2 1878 (mapp 7).
Lagfartsprotokoll och lagfartsbevis därå 9/4 1878 (mapp 7).
2. Köpekontrakt och köpebrev , varigenom faktorn Anders Nilsson i Asphyttan försäljer till Storfors Bruk ABol. 8/9 i 4 lisp. osmundsskatt i 1/16 hemman 16/9 1882 (mapp 7).
Lagfartsprotokoll och lagfartsbevis rörande detta köp 9/4 1883 (mapp 7).
3. Köpekontrakt och köpebrev, varigenom Anders Jansson och hans hustru försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag 1/9 i 4 lisp. osmundsskatt i Östra Lungstorp 27/4 1903 (mapp 7).
Lagfartsbevis och andra handlingar rörande detta köp 1903 (mapp 7).
4. Domhavandens i Fernebo härad utförde bevis att sedan lagfart den 9/4 1883 meddelats för Storfors Bruks Aktiebolag å 8/9 i 4 lisp. osmundsskatt i Lungstorp No 3, som bolaget den 16/9 1882 köpt av Anders Nilsson, någon ändring i äganderätten icke förekommit (mapp 7).
I Norra Lungstorp eller Prästgården. Bergsskattetorpet No 4 om 14 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Köpebrev varigenom Jan Hansson d.ä. från Mariestad försäljer till Anders Kolare hemmanet Nordre Lungstorp 20/11 1646 (mapp 8).
Fastebrev därå 4/9 1648 (mapp 8).
2. Köpekontrakt varigenom Anders Thoresson d.ä. överlåter till halvbrodern Anders Thoresson d.y. halvparten av Nordre Lungstorp 24/4 1653 (mapp 8).
3. Köpebrev varigenom Elin Andersdotter och Sigrid Eriksson samt S. Andersson försälja till svågern Sven Eriksson 2/6 i hemmanet N. Lungstorp 10/10 1722 (mapp 8).
4. Köpebrev varigenom Jan Andersson i Rönninge m. fl. försälja till Erik Svensson i Lungstorp hälften av hemmanet Norra Lungstorp 9/2 1736 (mapp 8).
Tingsbevis att trenne klanderfria uppbud meddelats för Erik Svensson å halva hemmanet Norra Lungstorp 11/5 1754 (mapp 8).
Köpebrev varigenom Olof Ersson m. fl. försälja till brodern Anders Ersson sina i arv efter fadern bekomma andelar andelar i halva hemmanet Norra Lungstorp 8/4 1760 (mapp 8).
Tingsbevis att 3 oklanderliga uppbud meddelats för Anders Ersson å halva hemmanet Norra Lungstorp 8/10 1763 (mapp 8).
5. Handlingar rörande grevinnan Löwenhielm köp av förut nämnda fastighet 1797, 1798, 1799 (mapp 8).		 
55Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. II Norra Lungstorp eller Prästgården: 1. Urtima bergstingsrättens utslag med bifall till Bjurbäcks bruksägares stämningspåstående åläggande för åbon Nils Nilsson att i överstämmelse med den 3/3 1796 uppgjorda likvidation och motbok betalar sin skuld till bruket 17/8 1796 (mapp 1).
2. Fastebrev m.m. för Anders Nilsson å 7 lisp. osmundsskatt i Norra Lungstorp avser Anders Nilsson d.ä. och Anders Nilsson d.y. 1822, 1853, 1861 (mapp 1).
Handlingar rörande Storfors Bruks ABolags köp av denna fastighet av Anders Nilsson 1870, 1871 och 1913 (mapp 1).
3. Redogörelse av förmyndarskapet för avlidne torparen Anders Olssons omyndiga barn 1842-1847 (mapp 1).
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruk ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 1).
Fastbrev därå (mapp 1) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
5. Delning av ägarna till 14/64 hemman N. Lungstorp efter C. Sjöholms år 1837 upprättade karta och däröver år 1840 gjorda beskrivning 1871? (mapp 1).
6. Domhavandens bevis att sedan fasta den 15/6 1871 meddelats för Storfors Bruks ABolag å hälften eller 7 lisp. osmundsskatt i N. Lungstorp som bolaget den 30/3 1870 inköpt av Anders Nilsson, ingen ändring i äganderätten till nämnda fastighet förekommit 9/7 1918 (mapp 1).
Lilla Lungstorp. 1/4 mtl. frälse i Lungsunds socken: 1. Köpebrev varigenom drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 2) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 2) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Sex st. bouppteckningar efter avlidna brukstorpare eller hustrur 1809-1830 (mapp 2).
4. Kontrakt varigenom Nils Carlsson i Näversviken antages till åbo 1/2 1813 (mapp 2).
5. Fem st. instrument över förrättade av och tillträdes husesyner vid Lilla Lungstorp 1813-1832 (mapp 2).
Instrument över förättad kvarstad å brukaren Anders Nilssons lösöre till säkerhet för Storfors bruks fordran 9/5 1831 (mapp 2).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 2).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
7. Storfors Bruks Aktiebolags lösöreköp med torparen Petter Pettersson 17/10 1867 (mapp 2).
K.B:s utslag på de besvär som brukspatron J. Herlenius anfört däröver att länsmannen Erik Orlander vid en hos torparen Petter Pettersson hållen utmätning för annans fordran i mottagit bruket tillhöriga kreatur 1/4 1871 (mapp 2).
8. Landsh. ämbetets resolution ang. skälen för beslutad tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 2).
Lilla Lungstorp. Bergsskattetorp skatten okänd i Lungsunds socken: 1. En handling varigenom inspektoren Johan Linroth immitteras i skatt och besittningsrätten av bergsskattetorpet Lilla Lungstorp som han köpt på exekutiv auktion hos f.d. bergsfogden Elias Hult 22/5 1692 (mapp 3).
Lårhöjden. Bergsskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Bouppteckning efter brukstorparen Lars Olsson 4/10 1802 (mapp 4).
Samt efter hästtorparen Petter Pettersson 30/9 1842 (mapp 4).
3. Protokoll vid hållen auktion hos Nils Pettersson 4/4 1861 (mapp 4).
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABol. å bl.a. detta torp 1/11 1866 (mapp 4).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Lämås. 1/4 mtl. skatte i Lungsunds socken: 1. Överlåtelsebrev varigenom änkan Ingrid Larsdotter överlåter sin åborätt å kronotorpet Lämås till fru Juliana Linroth 30/9 1728 (mapp 5).
2. Lantmäteriprotokoll och beskrivning över förrättad revning i och för skatteläggning av detta torp juni 1733 (mapp 5) se även Lillebäcksed el. Lillebäck 52 3/1.
3. Instrument över förrättad av detta m.fl. torp som fru Juliana Linroth begärt att till Bjurbäcks bruks understöd få skattelösa 26/10 1733 (mapp 5) se även Storhult 63 2/3.
4. Kammarkollegii meddelade till landshövdingen att kollegiet fastställt den i oktober 1733 förrättade skatteläggningen av bl.a. detta torp som åsattes 1/4 mantal 12/6 1735 (mapp 5) se även Storhult 63 2/6.
5. Skatteköpebrev för änkefru Juliana Linroth på bl.a. detta hemman 12/6 1735 (mapp 5).
Kungl. Maj:ts resolution med avslag på åboarnas ansökan att framför fru Linroth få skatteköpa detta hemman 1/10 1735 (mapp 5) se även Storhult 63 3/1.
6. Åbokontrakt varigenom Bjurbäcks bruk antager Per Pettersson från Lillebäck till åbo på Lämås 23/9 1772 (mapp 5).
7. Bergstingsrättens dom i ett av Bjurbäcks bruksägare instämt mål mot åbon Jan Ersson i Lämås rörande dennes skuld till bruket 9/4 1796 (mapp 5).
II Lämås: Köpebrev varigenom Jan Ersson i Bäck försäljer till Bjurbäcks bruksägare besittningsrätten till 1/24 i Lämås 9/9 1797 (mapp 6).
Fastebrev därå 23/11 1802 (mapp 6).
2. Köpebrev varigenom Maria Eriksdotter N. Bjurbäcks bruksägare besittningsrätten av 1/48 i Lämås 12/11 1797 (mapp 6).
Fernebo häradsrätts utslag varigenom efter stämning Anders Andersson från Bjurbäcken och Erik Jonsson från Lämås förklaras berättigade att från Bjurbäcks bruksägare bördslösa den besittningsrätt i hemmanet Lämås som bruket köpt av Maria Eriksdotter 15/11 1798 (mapp 6).
Värmlands lagmansrätts dom som upphäver häradsrättens utslag 18/6 1799 (mapp 6).
Fastebrev för Bjurbäcks bruksägare på besittningsrätten av 1/48 i Lämås (mapp 6).
3. Handlingar rörande Bjurbäcks bruks köp av Olof Pettersson i Aleviken 1/8 i hemmanet Lämås 1798, 1799, 1802 (mapp 6).
4.. Handlingar rörande Anders Anderssons i Bjurbäcken köp av Erik Jonsson i Lämås och försäljning till Bjurbäcks bruksägare av 1/24 i Lämås 1799, 1800, 1803 (mapp 6).
5. Handlingar rörande Bjurbäcks bruksägares köp av 1/3-del av 1/48-del i Lämås av Lars Jansson i Sävsjön 1800, 1802, 1803 (mapp 6).
6. Handlingar rörande Bjurbäcks bruksägares köp av 1/3-del av 1/48-del i Lämås av Erik Jonsson i Sävsjön 1800, 1802, 1803 (mapp 6).
III Lämås: 1. Handlingar rörande Bjurbäcks bruksägares köp av Magnus Larsson i Gäddkärn av 1/6-del av 1/48-del i hemmanet Lämås 1800, 1802, 1803 (mapp 7).
2. Handlingar fru Sara Löwenhielms köp av Hindrik Olofsson Lermon i Kihlo av besittningsrätten till 1/288-del i hemmanet Lämås 1800, 1802, 1803 (mapp 7).
3. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 7).
Fastebrev härå 30/6 1868 (mapp 7) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
4. Bouppteckning efter avlidne brukaren Anders Carlsson 27/4 1874 (mapp 7).
5. Hovrättens utslag i tvist mellan Storfors Bruks AB och hemmansägarna August Andersson och Lars Olsson i Lämås 25/10 1887 (mapp 7).
Lövnäset. Lägenhet i Lungsunds s:n : 1. Bouppteckning efter avlidne brukaren Nils Nilsson 12/5 1874 (mapp 8).
2. Arvskifte efter densamme 27/10 1875 (mapp 8).		 
56Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Matlången. 1/2 mtl. skatte i Lungsunds s:n : 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kropp bruks understöd 16/8 1653 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Häradsrättens förordnande för krono-befattningsmanen Jonas Engholm och 2:a nämndemän att hålla laga syn å Västra Ackkärrstorp och besiktiga den röjning av oländigt kärr och mark, som brukspatron Gustaf Lindstedt ämnade göra å kronoskattehemmanet Matlången 19/10 1748 (mapp 1) se även Västra Ackkärrstorp 32 4/3.
3. Protokoll vid hållen auktion hos avträdaren brukaren Anders Magnusson 21/4 1858 (mapp 1).
4. Köpebrev av Lundsbergs Aktiebolag till Lundsbergs Skogsaktiebolag på bl.a. detta hemman 25/2 1911 (mapp 1).
Lagfartsbevis för skogsbolaget därå 4/6 1912 (mapp 1) se även Ackkärr nr 1. 32 3/3.
Merbo. Torp under Asphytta i Fernebo socken: 1. Arvsskifte efter avlidne torparen Erik Jonsson 16/9 1879 (mapp 2).
Norra Mon. Bergsskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp (mapp 3) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Handlingar i tvist mellan Storfors bruksägare och Persbergsgruvor rörande äganderätten till torpen Daglösviken och Norra Mon 1747, 1749, 1751, 1767 (mapp 3) se även Torpet Daglösen 41 9/7).
3. Bouppteckning efter torparen Olof Andersson 27/6 1806 (mapp 3).
Bouppteckning efter torparen Petter Olssons avlidna hustru 19/12 1839 (mapp 3).
Storfors Bolags lösöreköp med torparen Carl Svenberg 17/10 1846. Domboksprotokoll rörande detta köp 21/10 1846 (mapp 3).
4. Kontrakt med dagkarlen Petter Olsson om brukning a torpet 5/1 1814 (mapp 3).
5. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 3)
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Södra Mon. Bergsskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i kroppa S:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Kontrakt, varigenom Börje Börjesson i Lillforsgatan och torparen Johan Johansson i Broby antages till brukare av torpet 22/6 1745 (mapp 4).
3. Bouppteckning efter torparen Anders Jansson 2/3 1865 (mapp 4).
Arvskifte efter densamme 19/12 1866 (mapp 4).
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 4).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
Mossen. Bergsskattetorp om 3 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Instrument över förrättad laga av och tillträdes husesyn från åbon Måns Månsson till Jan Jonsson 26/9 1768 (mapp 5).
3. Instrument över en begäran av brukstorparen Carl Jonsson förrättad husesyn efter hans avlidna fader Jan Jonsson 8/8 1804 (mapp 5).
Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från åbon Petter Andersson till Magnus Jonsson 2/7 1832 (mapp 5).
4. Instrument över förrättad husesyn hos åbon Petter Andersson, bouppteckning efter hans avlidna hustru 14/8 1828 (mapp 5).
Samt arvsutredning i boet efter henne 8/8 1829 (mapp 5).
5. Rådhusrättens i Filipstad utslag i mål mellan Magnus Jonsson i Mossen och Anders Mattsson i Mosstorp rörande av den senare begången häststöld från den förra 1/8 1853 (mapp 5).
Protokoll vid hållen auktion hos Magnus Jonsson 21/3 1855 (mapp 5).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 5).
Fasrebrev därå 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk Äg.rätter 26 7/2.
Mosstorp. 1/8 mtl. skatte i Lungsunds s:n : 1. Instrument över förrättad skattläggning av detta m.fl. torp, som fru Juliana Linroth begärt att till Bjurbäcks bruks understöd få skattelösa Mosstorp åsattes 1/8 mantal 26/10 1733 (mapp 6) se även Storhult 63 2/3.
2. Kammarkollegium fastställelse av denna skattläggning 12/6 1735 (mapp 6) se även Storhult 63 2/6.
3. Skatteköpebrev för fru Juliana Linroth på bl.a. detta hemman 12/6 1735 (mapp 6).
Kungl. Maj:ts resolution med avslag på åboarnas ansökan att framför fru Linroth få skatteköpa hemmanet 1/10 1735 (mapp 6) se Storhult 63 3/1.
4. Filipstads bergslags häradsrätts utslag i mål angående Per Jonssons m. fl. stämningsyrkande mot Johan Arfvidsson och hans hustru, att de måtte betala dem deras andelar i stubbe och röjselrätten å Mosstorp 28/3 1752 (mapp 6).
5. Ett kontrakt av änkan Sigrid Andersdotter med Anders Hansson om skötsel av gården 20/5 1784 (mapp 6).
6. Handlingar rörande Anders Hanssons köp av 5/10 i Mosstorp 1789, 1790, 1799 (mapp 6).
7. K.B:s utslag på Bjurbäcks bruksägares ansökan att hos Jan Jansson och Anders Hansson i Mosstorp utbekomma brukets fordran 31/8 1792 (mapp 6).
8. Handlingar rörande grevinnan Löwenhielms köp av besittningsrätten til Mosstorp av Jan Jansson 1801, 1809, 1810 (mapp 6).
9. Auktionsprotokoll vid försäljning av Jacob Andersson lösöre 15/4 1852 (mapp 6).
10. Storfors och Bjurbäcks bruksägares försäljning av bl.a. Mosstorp till Storfors Bruks ABol. 1/11 1866, 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Mossviken No 1. 1/4 mtl. i Lungsunds s:n : 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 7) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Häradshövdingen Christoffer Mobacks hos kammarkollegium gjorda ansökan att enär det vore bestämt att Kroppa kronobruk skulle til skatteförsäljas honom, måtte beviljas att till sitt bruk Matlången få skatteköpa bl.a. Mossviken 17/10 1712 (mapp 7).
Bruksarrendatorn majoren Claes Linroths förklaring till kollegiet , vari han på det kraftigaste protesterar mot ansökningen 1712 (mapp 7).
3. Köpebrev, varigenom Lundsbergs Fastighetsaktiebolag försäljer till Storfors ABolag bl.a. 3 öre skatt Mossviken 5/12 1918 (mapp 7).
Lagfartssprotokoll och lagfartsbevis rörande detta köp 23/12 1918 (mapp 6) se även Östra Ackkärr 32 5/5 saknas översänd till Uddeholm juni 1928 enl. not.
Mögsjön. Bergsskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n: Köpebrev, varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 8) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 8) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Instrument över förrättade besiktningar och husesyner vid Mögsjön åren 1784, 1799, 1804 och 1813 (mapp 8).
4. Bouppteckningar efter avlidna torpare och hustrur 8 st vid Mögsjön 1786-1867 (mapp 8).
5. Kontrakt varigenom Anders Olsson från Persberget antages till Åbo vid Mögsjön 1/3 1813 (mapp 8).
6. Sex st. bouppteckningar och boutredningar efter avlidna torpare och hustrur vid Mögsjön 1857-1861 (mapp 8).
7. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABol. å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 8).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 7) se även Storfors Bruk 26 7/2.
I Västra Mörtkärn. 1/6 mtl. skatte bergsmanshemman i Grythytte socken: 1. Skatteköpebrev för brukspatronen och bergsmannen Nils Nilsson å kronobergsmans hemmanet 1/4 mantal Mörtkärn No 1. 5/5 1794 (mapp 9).
2. Handlingar rörande brukspatronen P. Wiklands på Svartsången köp av 1/4 mtl. Västra Mörtkärn 1840, 1841, 1842 (mapp 9).
3. Fastebrev för brukspatronen P. Wikland på Svartsång å 2/3 i 1/4 kronoskattebergsmans hemman Mörtkärn 8/2 1849 (mapp 9).
Köpebrev varigenom Chr. Wikland försäljer till brodern E.G. Wikland sitt ärvda 1/12 mtl. Mörtkärn 9/4 1872 (mapp 9).
Samt fastebrev därå 27/11 1873 (mapp 9).
Kontrakt varigenom brukspatronen P. Wikland såsom ägare till stamhemmanet 1/6 mtl. V. Mörtkärn, upplåter torplägenheten Halvardstorp till mjölnaren Anders Andersson 21/4 1853 (mapp 9).
Kontrakt varigenom dagkarlen Erik Persson antages till torpare på samma lägenhet 13/4 1865 (mapp 9).
5. Grythytte och Hellefors Bergslagens Häradsrätts utslag i ett av brukspatronen P. Wikland instämt mål mot gruvarbetaren E:W: Olsson ang. fordran 1853, 1854 (mapp 9).
6. K.B:s förbud för delägarna i Mörtkärns skifteslag att vid vite till av salu nyttja skog på hemmanet 5/9 1865 (mapp 9).
II Västra Mörtkärn. I Grythytte socken: 1. Köpebrev varigenom E.G. Wikland försäljer till Gammelkroppa intressenter hemmanet Svartsång med tillhörigheter samt 1/6 mtl Västra Mörtkärn 1/11 1875 (mapp 10) se även hemmanet Svartsång 64 3/1.
2. 12 st lagfartsbevis med inneliggande lagfartsprotokoll m.m. för respektive delägare i Gammelkroppa Bolag å olika hemmansdelar i 1/6 mtl. V. Mörtkärn 1875, 1876 (mapp 10).		 
57Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Västra Mörtkärn. i Grythytte socken: 1. Köpekontrakt och köpebrev, varigenom Gammelkroppa bruksintressenter försälja till Gammelkropp ABolag bl.a. egendomen 1/6 mantal Västra Mörtkärn jämte Gravations och taxeringsbevis 1876, 1877, 1878 (mapp 1) se även Gammelkroppa Bruk 20 3/5.
2. Grythytte och Hellefors häradsrätts lagfartsprotokoll rörande köpebrev 11/10 1877 (mapp 1).
Lagfartsbevis 20/12 1877 (mapp 1).
Samt lagfartsprotokoll och lagfartsbevis för samma bolag å 1/48 mtl. V. Mörtkärn 9/10 1879 (mapp 1).
3. Kammarkollegii fastställande av K.B:s utslag rörande en tillökning av 9 öre i mantalsräntan för detta hemman 14/11 1881 (mapp 1).
Samt om roteringsskyldighet av förenämnda anledning 1886, 1888 (mapp 1).
4. Handlingar rörande Gammelkroppa Aktiebolags försäljning av sina egendomar i Kroppa socken samt 1/6 mtl. Västra Mörtkärn i Grythytte socken 1897, 1898 (mapp 1).
Försäljning skedde till Storfors Bruks Aktiebolag (mapp 1).
Mörttorp eller Pungtorp. Torp i kroppa socken: 1. Bouppteckning efter dagkarlen Petter Ersson 29/11 1828 (mapp 2).
Ett av nämnde Petter Ersson den 20 januari 1828 utgivet testamente som lagfarits 20/2 1828 (mapp 2).
2. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Carl Calsson 17/10 1846 (mapp 2).
Domboks protokoll rörande detta lösöreköp 21/10 1846 (mapp 2).
Nolhult. 178 mtl. skatte i Lungsunds s:n : 1. Instrument över förrättad skattläggning av detta m. fl. torp 26/10 1733 (mapp 3) se även Lillebäcksed 52 3/1.
Lantmäteriprotokoll med beskrivning av de intäkter vilka sedan förenämnda skatteläggning blivit av åboarna gjorda på Bjurbäcks hytteskog 1/9 1831 (mapp 3) se även Storhult 63 2/3, 2/2.
2. Kammarkollegii meddelande om fastställelse av den i oktober 1733 förrättade skattläggningen 12/6 1735 (mapp 3) se även Storhult 63 2/6.
3. Skatteköpebrev för fru Juliana Linroth på bl.a. detta kronohemman 12/6 1735 (mapp 3) se även Storhult 63 3/1.
4. Bergstingsrättens dom i ett av Bjurbäcks bruksägare mot åbon Anders Jansson i Nothult instämt målrörande dennes skuld till bruket 9/4 1796 (mapp 3).
5. Handlingar rörande Håkan Anderssons och dennes släkts innehav av Nothult åren 1817-1891 (mapp 3).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 3).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
7. Handlingar rörande Johan Johansson försäljning till Storfors Bruks Aktiebolag av besittningsrätten till 1/8 mtl. Nothult 1891 (mapp 3).
Se även Storhult 63 5/7, Viten 5 1/2-skogen, Kolning 6 1/6, Bjurbäcks Bruksegendom 107 1/1 pantbrev, Arb. och underhav. 114 3 el.2 /1,5.
Nyborg No 1. Torp i Varnums socken: 1. Köpebrev av Värmlands Ensk. Bank till ABol. Träkol på bl.a.detta torp 7/5 1896 (mapp 4).
Lagfartsbevis därå 7/9 1896 (mapp 4).
Köpebrev av ABol. Träkol till Storfors Bruks ABolag på bl.a. detta torp 23/8 1916 (mapp 4).
Lagfartsbevis därå 5/3 1917 (mapp 4) se även Båtsviken 40 8/1-2.
Nybygget. Oskattlagt skogstorp vid Bjurbäcken i Lungsunds socken: 1. Ett erkännande av Jonas Andersson vid Asphyttan att han av Bjurbäcks bruk erhållit ersättning för det arbete som hans fader Anders Andersson nedlagt på hus och ägor vid torpet Eldvaktaretorp eller Nybygget vis Bjurbäcken 5/6 och 7/11 1800 (mapp 5).
2. Handlingar rörande Bjurbäcks bruksägares kvarstad och försäljning av löst och fast hos till Norge avvikne eldvaktaren Sven Larsson, genom vilkens försumlighet, stångjärns, spik och knippsmedjorna nedbrunno natten till den 22 augusti 1802 samt kvarnen natten till den 30 okt. samma år 1803-1804 (mapp 5).
Nybäck. Torp under Spjutbäckens egendom i Varnums socken: 1. Köpebrev varigenom Christina Jansson försälja till Storfors Bruks Aktiebolag sina på torpet befintliga hus 17/5 1896 (mapp 6).
Nyhyttan No 1. 1/2 skattehytta i Fernebo socken: 1. Bergstingsrättens utslag varigenom efter stämning av Bjurbäcks bruksägare Lars Anderssons änka vid Nyhyttan ålägges att betala mannens skuld till bruket 22/4 1776 (mapp 7).
2. Fastebrev för brukspatronen Nils Mitander å 13/64-delar i Nyhyttan 7/11 1835 (mapp 7).
3. Köpebrev av brukspatron E.W. Holmstedt till bergsman Jan Ersson å hans vissa delar i Nyhyttans egendom 1/5 1850 (mapp 7).
Fastebrev därå 20/11 1851 (mapp 7) se även Hennickehammars Bruk 21 4/2.
4. Köpekontrakt varigenom Jan Ersson försäljer till bergsmannen Sven Andersson i Björnkärn 1/64 eller 1 korg i Nyhyttans halva hytta 8/4 1854 (mapp 7) saknas.
Köpebrev m.m. varigenom Anders Svensson försäljer till brukspatron E.J. Jansson på Hennickehammar 1 1/4 /64 i halvhemmanet Nyhyttan 1873, 1874, 1875 (mapp 7) saknas.
5. Köpebrev m.m. varigenom Svante Johansson försäljer till brukspatron E.J. Jansson sin del i Nyhyttan 1859, 1860 (mapp 7) se även Hennickehammars Bruk 21 4/3.
6. Inteckningsbevis rörande Nyhyttan åren 1866, 1877 samt taxeringsbevis åren 1865, 1876, 1896 (mapp 7).
7. Köpebrev m.m. varigenom skolläraren J.W. Hindriksson försäljer till brukspatron E.J. Jansson 1/144 i Nyhyttan 1867, 1868 (mapp 7).
8. Köpebrev m.m. varigenom Anders Janssons sterbhus försäljer till brukspatron E.J. Jansson 8/144 i Nyhyttan 1867, 1868 (mapp 7).
II Nyhyttan No 1. : Fastebrev för handlanden Erik Johan Carlstedt på 12/128 i Nyhyttan 6/6 1873 (mapp 8).
Lagfartsbevis för Julia Carlstedt å förutnämnda 12/128-delar 25/7 1894 och hennes försäljning därav till kronolänsman Alfr. Andersson 23/2 1903 (mapp 8).
Kronolänsman Anderssons försäljning av egendomen till brukspatron Johan Ekman 25/2 och 5/10 1903 (mapp 8).
2. Lagfartsbevis ang. bouppteckning efter den 18/7 1895 avlidna fru Catharina Jansson och lagfartsbevis för maken E.J Jansson 10/4 1899 (mapp 8).
3. Brukspatron Johan Ekmans köp av 48 7/12 /128 av hemmanet Nyhyttan No 1. 15/3, 10/4 1899 (mapp 8) se även Hennickehammars Bruk 21 4/4-5.
4. Arvsdelning efter avlidna brukspatron Johan Ekman 12 och 25/11 1907 (mapp 8) se även Hennickehammars Bruk 21 4/6.
5. Arrendekontrakt varigenom kronolänsman Alfr. Andersson utarrenderar fru J. Carlstedts 12/128 i Nyhyttan No 1 22/1 1900 (mapp 8).
6. Rådhusrättens i Filipstad utfärdande bevis att den av distriktlantmätare H. Essèn den 22/12 1922 avslutade utstakning av en del rågångar å Filipstads stads icke planlagda område samt emellan staden och hemmanet Nyhyttan vunnit laga kraft 29/10 1923 (mapp 8).
7. Förteckningar å de särskilda äglotterna i hemmanet Nyhyttan No 1. 1924, 1925 (mapp 8).		 
58Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Nykroppa. Bergsskattetorp om 3 lisp. osmundsskatt i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bland annat detta torp 1/10 1714 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Instrument över förrättade laga husesyner å torpet 1746, 1747, 1753 (mapp 1).
3. Handlingar rörande tvist mellan Storfors bruk och inspektoren Johan Ahlgren ang. dennes skuld till bruket i samband med hans avträdande av arrende torpet Nykroppa 1754, 1755 (mapp 1).
4. Instrument över förrättade av och tillträdes husesyner å torpet 1784, 1795 (mapp 1).
5. Uppteckning och värdering för storfors bruks räkning av lösa egendomen hos torparen Petter Andersson 12/6 1786 (mapp 1).
Bouppteckning efter avlidna torparen Erik Jansson 11/8 1821 (mapp 1).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta torp 1/11 1866 (mapp 1).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Nyttorp. Lägenhet på torpet Lårhöjdens ägor i Kroppa socken: 1. Bouppteckning efter bruksarbetaren Erik Petterssons hustru 14/6 1867 (mapp 2).
I Näverviken. 1/2 mtl. skatte bergsmannshemman i Lungsunds s:n : 1. En handling , varigenom brukspatron Johan Linroth tillförsäkrar sig att få nyttja mulbete och fiska på näset vid Lungsundet som han köpt av Nils Soneson i Näverviken 24/3 1702 (mapp 3).
2. Bergstingsrättens utslag varigenom bergsmannen Carl Jansson efter stämning av Bjurbäcks bruksägare och given motstämning ålägges att till bruksägarna betala 714 Rdr. 29 sk. 3 rst. specie 28/3 1793 (mapp 3).
Protokoll rörande bruksägarnas ansökan om inteckning i Carl Janssons fastighet för 240 Rdr. specie (mapp 3).
3. Handlingar rörande bergsmannen Hans Hanssons åtkomst och försäljning av 1/8 mtl Näverviken och 1/164 i Bjurbäcks masugn, som han inropat på auktion från bergsmannen Carl Jansson 1800, 1801, 1804 (mapp 3).
4. Fernebo häradsrätts stadgande av vite för olaga slåtter och tagande av vägar på Bjurbäcks ägor 1805, 1819 (mapp 3).
5. Handlingar rörande Erik Anderssons i Åsen åtkomst av vissa delar i hemmanet Näverviken 1808, 1809, 1810 (mapp 3).
6. Handlingar rörande Nils Carlssons köp av N. Holmgren och försäljning till brukspatron Lars Ekelund av viss del i hemmanet Näverviken och Bjurbäcks ugn 1809, 1811, 1812 (mapp 3) se även Bjurbäcks Bruk 19.
II Näverviken. 1 Köpebrev varigenom Carl Nilsson och hans hustru försälja till Jan Carlsson 1/21 i 1/6 mtl Näverviken 14/4 1810 (mapp 4).
Handlingar rörande brukspatron Lars Ekelunds köp av Carl Jansson m.fl. av 1/21 i Näverviken 1811, 1812 (mapp 4).
2. Handlingar rörande bergsmannen Nils Olssons åtkomst av viss del i och försäljning till brukspatron Lars Ekelund av 1/8 mtl. kronoskatt Näverviken med tillhörande 1/64 i Bjurbäckshyttan 1810, 1811, 1818, 1819 (mapp 4).
3. Inteckningsprotokoll rörande meddelad inteckning i Nils Carlssons del 1/63 24/10 1810 (mapp 4).
Samt Nils Olssons 1/8 25/10 1817 (mapp 4).
Samt Nils Olssons 1/8 13/10 1818 (mapp 4).
4. Handlingar rörande brukspatron Lars Ekelunds åtkomst av 11/84 i Näverviken av brukspatron N.P. Hallen 1811, 1812 (mapp 4).
5. Handlingar rörande fru Sara Catharina Löwenhielms åtkomst av 1/8 mtl Näverviken av bergsmannen Hans Hansson 1811, 1812 (mapp 4).
6. Handlingar rörande brukspatron Lars Ekelunds åtkomst av 1/42 mtl Näverviken av inspektoren Olof Eriksson 1811, 1812 (mapp 4).
7. Också av 1/42 mantal av Olof Bergman i Gåsborn 1811, 1812 (mapp 4).
8. Brukspatron Lars Ekelunds köp av lägenheten Bastugåsen under Näverviken av Carl Jansson 4/9 1815 (mapp 4).
9. Brukspatron Lars Ekelund tillbyter sig 1/8 mtl. Näverviken mot 1/2 av bergskronotorpet Norra Skällstabacken av Em. Ad. von Gerdten 1820, 1821 (mapp 4) se även Norra Skällstabacken 61 3/4).
III Näverviken. 1. Auktionsprotokoll vid försäljning av brukaren Magnus Jonsson lösören 12/3 1850 (mapp 5).
2. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 5).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
3. Landsh. ämbetets resolution angående skälen för beslutad tillökning i mantalsräntan 6/3 1882 (mapp 5).
4. Handlingar rörande utarrendering av 1/2 mtl. Näverviken till A.P. Adamsson 1887, 1906, 1914 (mapp 5).
5. Handlingar rörande utarrendering av 1/2 mtl. Näverviken till A.P. Adamsson 1914, 1916 (mapp 5).
6. Handlingar rörande utarrendering av 1/2 mtl. Näverviken till A.P. Adamsson 1914 (mapp 5).
Västra Näs No 1. 1/128 mtl skatt i Bjurkärns socken: 1. Köpebrev av A.J. Julin till Ragnar Ljunggren 11/3 1904 (mapp 6).
Lagfartsbevis 15/3 1904 (mapp 6) se även Östra Näs nr 1 59 1/1.
2. Köpebrev av Ragnar Ljunggren till E.J. Johansson på Löfsta 24/2 1910 (mapp 6) se även Östra Näs nr 1 59 1/2.
3. Köpebrev av E.J. Johansson till Emil Borg 1/10 1911 (mapp 6).
Lagfartsbevis 11/3 1912 (mapp 6) se även Östra Näs nr 1 59 1/3.
4. Köpebrev av Emil Borg till Storfors Bruks ABol. 18/4 1917 (mapp 6).
Lagfartsbevis 7/5 1917 (mapp 6) se även Östra Näs nr 1 59 1/4.
5. Instrument över förrättad värdering av Emil Berg tillhörig egendom i hemmanen Östra och Västra Näs vid Nässundet 1917 (mapp 6) se även Östra Näs nr 1 59 1/5.		 
59Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Östra Näs No 1. 3/16 mtl skatte i Bjurkärns socken: 1. Lagfartsbevis för Axel Julin i detta hemman 15/9 1902 (mapp 1).
Handlingar rörande Axel Julins försäljning av 3/16 mtl Östra Näs till disponenten Ragnar Ljunggren 1903, 1904 (mapp 1).
2. Köpebrev m.m. rörande R. Ljunggrens försäljning av bl.a. Östra Näs till E.J. Johansson på Löfsta 1/4 1908- 11/2, 24/2, 14,3, 14/12 1910 (mapp 1).
3. Samt E.J Johanssons försäljning av samma fastighet till Emil Borg 1911, 1912, 1914 (mapp 1).
4. Samt Emil Borgs försäljning av samma fastighet till Storfors Bruks ABolag 1917 (mapp 4).
5. Instrument över förrättad värdering av Emil Borg tillhörig egendom i Östra och Västra Näs 1917 (mapp 1).
Näset eller Riddarnäset. Bergsskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Kroppa socken: 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 2) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Protokoll vid en av disponenten Carl Arendt Jerelström med biträden på begäran av torparen Christoffer Persson, hållen undersökning av den skada som han påstått sig hava lidit av grannen torparen Johan Andersson 21/6 1739 (mapp 2).
3. Instrument 5 st. över förrättade av och tillträdes husesyner 1783, 1799, 1804, 1812 och 1819 (mapp 2).
Storfors Bolags lösöreköp med torparen Jonas Ersson 15/10, 21/6 1846 (mapp 2).
4. Nio st. boupptecknings och värderingsinstrument rörande torpare och hustrur 1745-1842 (mapp 2).
5. Kontrakt varigenom Lars Andersson i Gatan antages till Åbo på Riddarnäset i mars 1818 (mapp 2).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta köp 1711 1866 (mapp 2).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Parken No 1. Lägenhet avsöndrad från 23/384 mtl skatte V. Näs No 1 i Bjurkärns socken: 1. Köpebrev, varigenom A.F. Andersson försäljer till bruksägaren A.J. Julin denna lägenhet 1902, 1903 (mapp 3).
2. Samt A.J. Julins försäljning till Ragnar Ljunggren av samma lägenhet 11/3 1904 (mapp 3) se även Östra Näs Nr 1. 59 1/1.
3 Samt Ragnar Ljunggrens försäljning av samma lägenhet till E.J. Johansson 24/2 1910 (mapp 3) se även Östra Näs Nr 1. 59 1/2.
4. Samt E.J. Johanssons försäljning av samma lägenhet till Emil Borg 1/10 1911 (mapp 3) se även Östra Näs Nr 1. 59 1/3.
5. Köpebrev av Emil Borg till Storfors Bruks ABol. på bl.a. denna lägenhet 18/4 1917 (mapp 3).
Lagfartsprotokoll därå 7/5 1917 (mapp 3) se även Östra Näs Nr 1. 59 1/4.
Lagfartsbevis för Emil Borg å lägenheten Parken No 1 73, 59 ar. 11.3.1912 (mapp 3).
Persbol. 174 mtl. frälse i Varnums socken: 1. Rättegång i bördestvist om detta hemman mellan änkefru Britta Stina von Nermans och assessor Johan Gustaf Linroth, som köpt hemmanet av fru von Nermans broder bergmästaren Gust. Lundstedt den 8/7 1761, 1761-1765 (mapp 4).
2. Rättegång i bördestvist om detta hemman mellan änkefru Britta Stina von Nermans och assessor Johan Gustaf Linroth, som köpt hemmanet av fru von Nermans broder bergmästaren Gust. Lundstedt den 1764 (mapp 4).
3. Instrument över en av häradsrätten förordnad laga husesyn å detta hemman 7/6 1763 (mapp 4).
4. Köpebrev av J.H. Landberg till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 29/4 1874 (mapp 4).
Fastebrev därå 3074 1875 (mapp 4) se även Spjutbäcks bruk 28 2/7.
Racklebergstegen No 1. Lägenhet avsöndrad från 40 öre skatt i Asphyttan No 1. i Fernebo socken: 1. Köpebrev m.m. varigenom Viktor Eriksson försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag denna lägenhet 19/7-21/12 1911 (mapp 5).
Röjsland. Bergsskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Skatteköpebrev för majoren claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 6) se även Kroppa bruk 23 1/1.
2. Boupptecknings och skifteshandlingar 6 st rörande torparen och hustrun 1771-1832 (mapp 6).
3. Instrument över förrättade av och tillträdes husesyner 1822 och 1826 (mapp 6).
4. Bouppteckning, lösöreauktion och arvskifte efter Abraham Petterssons avlidna hustru 1857, 1859, 1860 (mapp 6).
5. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag 1/11 1866 (mapp 6).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruk äg. rätt 26 7/2 och Tranmyren 65 1/3-4.		 
60aStorfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Rönningen. 1/4 mtl. frälse i Kroppa socken: 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman så som bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Bouppteckningar efter åtta st vid Rönningen avlidna brukare och änkor 1742-1847 (mapp 1).
4. Instrument vid hållen laga av och tillträdes husesyn å 1/8 mtl. från åbon Johan Jansson till Nils Nilsson 4/5 1754 (mapp 1).
Överenskommelse mellan åbon Nils Nilsson och hans måg Anders Persson om skötseln av hemmanet 27/4 1771 (mapp 1).
Tvenne brukningskontrakt för Israel Jacobsson resp. Anders Andersson från år 1840 (mapp 1).
5. Fyra st. instrument över förrättade av och tillträdes husesyner 1802-1833 (mapp 1).
6. Storfors Bolags lösöreköp med brukarna Sven Andersson och Olof Israelsson i okt. 1846 (mapp 1).
7. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 1).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors bruk äg.rätter 26 7/2.
8. Landsh.ämbetets resolution angående skälen till beslutet om tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 1).
Sandviken. 1/8 mtl. skatte i Lungsunds s:n : 1. Köpebrev, varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 2) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Instrument över förrättad skattläggning av detta m.fl. torp som fru Juliana Linroth begärt att till Bjurbäcks bruk få skattelösa 26/10 1733 (mapp 2) se även Storhult 63 2/3.
3. Kammarkollegii meddelande till landshövdingen att kollegiet fastställt den i oktober 1733 förrättad skattläggningen av bl.a. detta torp som åsattes 1/8 mantal 12/6 1735 (mapp 2) se även Storhult 63 2/6.
4. Skatteköpebrev för fru Juliana Linroth på bland andra detta hemman 12/6 1735 samt Kungl. Maj:ts resolution med avslag på åbornas ansökan att framför fru Linroth få skatteköpa hemmanen 1/10 1735 (mapp 2) se även Storhult 63 3/1.
5. Bergstingsrättens utslag varigenom torparen Jan Månsson dömes för olovligen upptagande av svedjeland på Bjurbäcks bruks skog 19/4 1740 (mapp 2).
6. Bergstingsrättens dom i tvist mellan Bjurbäcks bruksägare och åbon Sven Anderssons änka Kerstin Persdotter 9/4 1796 (mapp 2).
7. Handlingar rörande grevinnan Löwenhielm åtkomst av hälften i 1/8-dels hemmanet Sandviken 1801-1809 (mapp 2).
8. Handlingar rörande grevinnan Löwenhielms åtkomst av 1/16-del i detta hemman 1802-1803 (mapp 2).
II Sandviken: 1. En av Anders Svensson och Kerstin Pettersdotter i Sandviken till Bjurbäcks bruksägare utgiven revers å 162 Rdr. Rgds. 4/5 1801 (mapp 3).
Landsh.ämbetets utslag varigenom torparen Nils Jansson i Sandviken ålägges att till Bjurbäcks bruksägare betala 53 Rdr. 22 sk. 5 rst. Rgds vid äventyr av utmätning av de i bilagan förteckning upptagna lösören 21/4 1810 (mapp 3).
2. Protokoll angående Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med Jan Johansson och hans hustru 16/10 1832 (mapp 3).
3. Bouppteckning och auktionsprotokoll efter hemmansbrukare Jan Carlsson 14/2 och 9/3 1854 (mapp 3).
4. Lantmäteriprotokoll vid undersökning och uträkning huru stor del av hemmanet Sandviken vore belägen på Bjurbäcks hytteskog och frälseskog 16/10 1861 (mapp 3).
5. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 3).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
6. Arvskifte efter Jan Carlsson i Sandviken avlidna hustru 6/10 1855 (mapp 3).
Auktion, bouppteckning och arvskifte efter avlidne brukaren Johan Jansson 1873-1876 (mapp 3).
Skarphyttan. 1/2 skattehytta i Kroppa socken: 1. Köpebrev, varigenom intressenterna i Kymbergs Bolag försälja till kammarherre Claes af Geijerstam sin fastighet Skarphyttan m. gruvdelar+ fullmakt 18/11 1858 (mapp 4).
Fastebrev därå 21/12 1859 (mapp 4).
2. Köpekontrakt och köpebrev varigenom Kammarherre Geijerstam försäljer till Storfors Bolags intressenter denna fastighet 13/11 1863 (mapp 4).
Lagfartsprotokoll 22/12 1863 (mapp 4).
Fastebrev därå 22/12 1864 (mapp 4).
3. Intecknings eller gravationsbevis 9/2 1864 (mapp 4).
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 4).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 4) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
5. Landsh. ämbetets resolution angående skälen till beslutet om tillökning i mantalsräntan med 39 kr. 45 öre 6/3 1882 (mapp 4).
Skogen. Bergskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Kroppa socken: 1. Skatteköpbrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Instrument över hållna laga husesyner åren 1755 och 1768 (mapp 5).
Kontrakt varigenom änkan Cath. Carlsdotter i Lunden och hennes son Carl Olsson antages till åbo på torpet 10/3 1818 (mapp 5).
3. Protokoll efter hållen auktion efter brukaren Petter Jansson 22/3 1859 (mapp 5).
4. Köpebrev av av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta torp 1/11 1866 (mapp 5).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk äg.rätter.
Skogen. Lägenhet avsöndrad från 1/12 mtl. skatte Råglanda No 1 i Lungsunds socken: 1. Köpekontrakt varigenom Nils Nilsson och hans hustru försälja till Nils Carlsson på 50 år bosättningsrätten en på deras hemman Rågl.... öster skogstrakt belägen jordlägenhet 4/11 1854 (mapp 6).
Inteckningsprotokoll och förnyelse därav i denna lägenhet 1857, 1867 (mapp 6).
2. Handlingar rörande Nils Carlssons köp av denna lägenhet 1870, 1871, 1872 (mapp 6).
3. Bouppteckning, arvskifte m.m. efter Nils Carlssons hustru Maria Ersdotter 1884-1897 (mapp 6).
4. Handlingar rörande Storfors Bruks Aktiebolags köp av denna fastighet 1908-1909 (mapp 6).
5. Arvskifte efter torparen Johan Olsson 30/4 1886 (mapp 6).
Skogen eller Jakobstorp. Oskattlagt torp på Bjurbäcks bruks hytteskog i Lungsunds s:n : 1. Bevis att åbon Jacob Pettersson blivit uppsagd till avflyttning 7/12 1770 (mapp 7).
En skrivelse varigenom Jacob Pettersson utbeder sig av assessor Linroth att bliva bibehållen vid torpet Skogen dec. 1771 (mapp 7).
Bruksdirektör Claes Fritzckys uppröjning av Jacob Petterssons änka från torpet 1785 (mapp 7).
Norra Skälstabacken. Bergsskattetorp om 12 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Bytesbrev, varigenom Drottning Christina förmyndareregering överlåter till handlanden Jan Hansson i Mariestad 1/2 gård Lungesundet i Varnums skogsbyggd och 1/4 hemman Skälstabacken i Värmlands bergslag såsom vederlag för tvenne fjärdedels torp i Bjurbäcken etc. 7/7 1638 (mapp 8).
Köpebrev varigenom Jan Hansson försäljer till masmästaren Börje Olofsson denna fastighet för 52 1/2 skeppund tackjärn (en bit bortriven) 21/8 1647 (mapp 8).
Fastebrev för Tore Olofsson Ollonberg på bland annat Börjes hemman på Skälstabacken, som han 1653 inköpt av Jan Hansson i Mariestad 4/10 1658 (mapp 8) se även Bjurbäcks Bruk 18 2/4.
3. Rättens utslag i tvistemål angående bättre rätt till 1/5-del i Norra Skälstabacken 26/4 1693 (mapp 8).
4. Tingsprotokoll angående Lars Nilssons i Skälstabacken testamente 1705-1706 (mapp 8).
5. Köpebrev, varigenom Cajsa Nilsdotter transporterar på Carin Börjesdotter sin 1/7 del i Södra Skälstabacken och den senare sin 1/5-del på den förra i Norra Skälstabacken 19/5 1723 (mapp 8).
Fastebrev 19/2 1725 mycket skadat (mapp 8).
6. Handlingar rörande Johan Börjessons förordnanden om besittning av N. Skälstabacken 1726-1730 (mapp 8).
7. Lantmäteriprotokoll rörande Norra Skälstabacken m.m i maj 1726 (mapp 8).
8. Instrument över förrättad skatteköpsvärdering 20/6 1729 (mapp 8).
9. Handlingar skatteköp av Norra Skälstabacken 1730, 1732, 1735 + utdrag av Värmlands kopiebok rörande drottning Kristina den 7/7 1638 gjorda överlåtelse av vederlagshemmanen Lungsund och Skälstabacken 15/1 1801 (mapp 8).		 
60b1648 – 1653Pergament med sigill. Fastebrev för masmästaren Börje Olofsson å hemmanet Norra Skälstabacken 4/9 1648. Enligt anteckning på fastebrevet återgingo till Skälstabacken de i köpebrevet om förmälda av säljaren förbehållna ägor 30/4 1653 (tidigare kart. 60 mapp 8). 
61Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. II Norra Skälstabacken: Köpebrev, varigenom Nils Nilsson och hans hustru försälja till sonen och styvson bergsmannen Johan Olsson 6/7 i halva torpet Norra Skälstabacken och lika andel i 1/16 i Bjurbäcks masugn 26/3 1770 (mapp 1).
Häradsrättens protokoll med bevis om 3 oklandrade uppbud nov 1772 (mapp 1).
Gåvobrev varigenom Nils Jansson Lundberg och hans hustru skänker till någon Johan Olsson och hans hustru 4250 Rdr. Rmt. m.m. 12/8 1776 (mapp 1).
3. Tvenne inteckninsprotokoll rörande dels hinder och dels beviljande av inteckning för Bjurbäcks bruksägare i Jan Olssons fastighet i Skälstabacken 1785, 1786, 1787 (mapp 1).
3. Köpebrev varigenom Jan Olsson och hans hustru försälja till grevinnan Löwenhielm 1/2 av N. Skälstabacken 11/12 1792 (mapp 1).
4. Köpebrev varigenom grevinnan Löwenhielm försäljer till bergsmannen Nils Jansson samma fastighet 20/6 1798 (mapp 1).
Samt pantförskriver fastigheten samma dag till grevinnan Löwenhielm (mapp 1) se även Södra 61 5/4.
5. K.B:s utslag varigenom brukstorparen Petter Larsson i Skälstabacken ålägges att vid tvång av utmätning till Bjurbäcks bruksägare betala 217 Rdr. 21 skill. 2 rst. 14/6 1802 (mapp 1).
En av Nils Jansson till Bjurbäcks bruksägare utgiven revers på 200 Rdr. specie 17/10 1796 (mapp 1).
III Norra Skälstabacken: 1. Köpebrev av Nils Jansson och hans hustru till grevinnan Löwenhielm på bl.a. 1/2 i Norra Skälstabacken 23/2 1811 (mapp 2).
Fastebrev därå 13/4 1812 (mapp 2) se även Södra 61 5/7.
2. Fastebrev för Gustaf Wahlund i Kristinehamn å bl.a. 1/2 i Norra Skälstabacken som han efter värdering tillvunnit sig av Jonas Jansson i Nedre Bjurbäcken sterbhusdelägare 30/10 1819 (mapp 2).
3. Köpebrev varigenom Gustaf Wahlund försäljer till brukspatronen Lars Ekelund denna sin egendom 2/5 1820 (mapp 2) se även Näverviken 58 4/9.
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 18/10 1820+ en handling rörande köpeskillingslikviden 13/7 1820 (mapp 2).
4. Bytesbrev varigenom överstelöjnanten Emil Adolfsson Gerdten på Bjurbäcks bruk tillbyter sig denna egendom av brukspatron Ekelund mot bl.a. 1/8 mtl. Näverviken+ Lagfartsprotokoll 20/10 1820 (mapp 2).
Fastebrev därå 5/11 1821 (mapp 2).
5. Skatteköpebrev för Storfors Bolags intressenter å Norra Skälstabacken som räntor 12 lisp osmundsjärn 17/4 1862 (mapp 2).
6. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruk ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 2).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
7. Bouppteckning efter Carl Carlssons i N. Skälstabacken avlidna hustru 23/4 1855 (mapp 2).
Södra Skälstabacken. Bergsskattetorp om 14 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Skatteköpebrev varigenom Konung Gustaf II Adolf försäljer 1/4 hemman Skälstabacketorp under skattemannabörd Olof Olofsson därstädes för trettio Rdr med befattning med befallning till kammarråden att i jordeböckerna omföra hemmanet från krono till skatte 10/3 1630 (mapp 3).
Fastebrev för Olof Olofsson på hemmanet Skälstabacketorp meddelat av Värmland bergslags häradsrätt 2/3 1648 (mapp 3).
2. Instrument över förrättade arvskiften i södra Skälstabacken 1672, 1675 och 1691 (mapp 3).
3. Köpebrev varigenom Nils Sånnesson i Näversviken försäljer till bergsmannen Johan Börjesson i Norra Skälstabacken 1/5 i 2/7-delar i Södra Skälstabacken med tillhörande hyttedel i Bjurbäcks masugn 14/6 1707 (mapp 3).
Fastebrev därå 19/7 1709 (mapp 3).
II Södra skälstabacken: Köpebrev varigenom Anders Jansson och hans hustru försälja till deras avlidne sons dotter Annika Jansdotter 1/4-del i S:a Skälstabacken 11/11 1767 (mapp 4).
Fastebrev därå 9/8 1773 (mapp 4).
2. Inteckningsprotokoll m.m. rörande Bjurbäcks bruks ansökan om inteckning i denna fastighet för fordran av innehavarna 1767, 1768, 1773, 1782, 1783 (mapp 4).
3. Köpebrev varigenom Olof Nilsson och hans hustru försäljer till bergsmannen Jonas Jansson 1/12-del i hemmanet Södra Skälstabacken m.m. 24/6 1776 (mapp 4).
Häradsrättens uppbudsprotokoll rörande detta köp 28/1 1780 (mapp 4).
4. Lantmäteriprotokoll över förrättad storskiftesdelning mellan hemmanets tvenne ägare 27/10 1778 (mapp 4).
5. Fastebrev för bergsmannen Nils Magnusson å 1/4 i hemmanet S:a Skälstabacken m.m. 16/2 1779 (mapp 4).
6. Köpebrev varigenom Petter Olsson och hans hustru försälja till bergsmannen Jonas Jansson 1/16 i 1/4 hemman Södra Skällstabacken m.m. 27/11 1782 (mapp 4).
Häradsrättens uppbudsprotokoll rörande detta köp 16/2 1785 (mapp 4).
Köpebrev varigenom Jonas Jansson och hans hustru försälja till Bjurbäcks bruks intressenter 1/2 av 1/4 hemman Södra Skälstabacken samt 2/64 i Bjurbäcks masugn 1/10 1790 (mapp 4).
III Södra Skällstabacken: 1. Handlingar rörande Bjurbäcks bruks intressenters köp av Anders Göransson och hans hustru av bl.a. 1/4 mtl. Södra Skälstabacken 14/7, 23/7, 12/11 1784 (mapp 5).
2. Instrument över förrättad uppteckning och värdering av torparen Jan Zebastianssons i Kvarstad satta lösören (mapp 4),
Samt en handling rörande hans skuld till Bjurbäcks bruk 1/4 1794 (mapp 5).
3. Utdrag av 1787 års specialjordebok rörande Södra Skälstabacken 17/2 1794 (mapp 5).
4. Köpebrev varigenom grevinnan Löwenhielm försäljer bl.a. detta hemman till bergsmannen Nils Jansson 20/6 1798 (mapp 5).
Grevinnan Löwenhielm förpantar samma egendom på 4 år för köparens skuld till henne (mapp 5).
5. Ovannämnda skuldförbindelse å 7000 Rdr. banco specie 20/6 1798 (mapp 5).
Inteckningsprotokoll m.m. rörande samma pantförskrivn. 1798, 1807 (mapp 5).
6. Handlingar rörande Carl Ersson av sin ägande 1/4-del i Södra Skälstabacken 1803 (mapp 5).
7. Handlingar rörande grevinnan Löwenhielms köp av detta hemmanet S:a Skälstabacken av Carl Ersson och Nils Jansson 1811, 1812 (mapp 5).
8. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag av bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 5).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Smedslyckan. 1. Bytesbrev varigenom krigsrådet J.L. Bäck delägare i Gammelkroppa bruk, tillbyter sig av bergsmannen Hindrik Nilsson en ängsvret belägen mellan masugnen och vägen, emot vreten Smedslyckan 17/7 och 17/10 1833 (mapp 6).
2. Köpebrev för brukspatronen G. Ekman eller Gustafsfors Bolag å bl.a. lägenheten Smedstorpet eller Smedslyckan, som han jämte 1/12 i Gammelkroppa hemman m.m. inropat på auktion från C.F. Eriksson i Åshagen 11/8 1841 (mapp 6) se även Gammelkroppa Bruk 20 2/4.
Smedstorp. Bergskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Kroppa socken (äldre benämning är Fors): 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 7) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 7) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta torp 1/11 1866 (mapp 7).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 7) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
Snålängen. Lägenhet vid Baggkärns bäcken i Kroppa socken: 1. Storfors bruksägares överenskommelse med mästersmeden Petter Wärme angående odling i den s.k. Snålängen 16/8 1801 (mapp 8).
Storfors bruksägares överenskommelse med hammarsmeds mästaren Anders Bertelsson Wärme angående odling i Sanna Snålängen 24/8 1805 (mapp 8).
I Snårbotten. 1/4 mtl. skatte i Lungsunds socken: 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 9) se även Kroppa bruk 22 7/1.
2. Köpebrev varigenom Elof Ersson försäljer till brukspatron Johan Linroth 1/2-ten av hemmanet Snårbotten 23/3 1709 (mapp 9).
Fastebrev därå 20/10 1718 (mapp 9).
3. Instrument över förrättad skattläggning av detta m. fl. torp, som fru Juliana Linroth begärt att till Bjurbäcks bruks understöd få skattelösa 26/10 1733 (mapp 9) se Storhult 63 2/3.
4. Kammarkollegii meddelande att nämnda skattläggning blivit fastställd 12/6 1735 (mapp 9) se även Storhult 63 2/6.
5. Skatteköpebrev för fru Juliana Linroth på bl.a. detta hemman 12/6 1735 (mapp 9) se även Storhult 63 3/1.
6. En avhandling varigenom åboerna i Skälstabacken medgiva Anders Nilsson i Snårbråten rättighet att uppsätta en för hans äng nödig hägnad genom deras skogstrakt 19/4 1734 (mapp 9).
Domboksprotokoll rörande denna avhandling 17/5 1759 (mapp 9).
7. Bergstingsrättens utslag i mål mellan fru Juliana Linroth och torparen Jan Bengtsson i Snårbotten ang. dennes olaga skogshuggning 21/4 1740 (mapp 9).
8. Torparen Erik Bengtssons i Snårbotten besvär hos landshövdingen över hans uppsägning från torpet 28/7 1741 (mapp 9).
II Snårbotten: K.B:s resolution med avgiven förklaring i anledning av brukspatron Johan Gustaf Linroths gjorda anmärkning att hemmanet Snårbotten blivit under 11 år debiterats allt för hög ränta 20/11 1746 (mapp 10).
2. Filipstads Bergslags Häradsrätts tvenne uppskovsprotokoll av den 8 juni och 25 sept. 1750 samt utslag rörande åboarnas i Skälstabacken gjorda åverkan å Snårbottens skog 26/1 1751 (mapp 10).
3. Uträkning av de i jordeboks och hemmantalsräntorna ingående persedlar för skattehemmanet Snårbotten 31/8 1761 (mapp 10).
4. Filipstads Bergslags Häradsrätts utslag i tvist mellan åboarna Jan Bengtsson och Jonas Jönsson i Snårbotten 1777, 1778 (mapp 10).
5. Handlingar rörande Nils Nilssons försäljning till Jonas Jönsson av 1/24 mantal Snårbotten 1795, 1797 (mapp 10).
Handlingar rörande Jonas Jönssons försäljning till grevinnan Löwenhielm besittningsrätten av 1/8 mtl. Snårbotten 1809, 1811 (mapp 10).
6. Bergstingsrättens utslag med bifall till Bjurbäcks bruksägares stämningspåstående mot åboarna Bengt Jonsson och Sven Jonsson rörande desammas og....... skulder till bruket 17/8 1786 (mapp 10).
III Snårbotten: 1. Handlingar rörande And. Janssons i Lillebäck och Sven Larssons i Bjurbäcken försäljning till brodern och svågern Bengt Jansson sina andelar i besittningsrätten av 1/8 mtl. Snårbäcken 1797, 1799 (mapp 11).
2. Handlingar rörande Petter Sunds i Stockholm försäljning till brodern Bengt Jansson besittningsrätten till 2/7 i 1/8 Snårbotten samt Bengt Janssons försäljning av samma fastighet till grevinnan Löwenhielm 1799, 1800, 1801, 1802, 1803 (mapp 11).
3. Instrument över förrättad husesyn Nils Jonsson 5/6 1840 (mapp 11).
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 11).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 11) se även Storfors bruk äg.rätter 26 7/2.		 
62Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Östra Snårbotten. Bergsskattetorp om 6 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. fastebrev för Erik Jansson å torpet Ö. Snårbotten som han upptagit på Sjöstabacke ägor och löst med sin hustrus möderne arv 6/11 1666 (mapp 1).
2. Handlingar rörande assessor Johan Linroth anhållan om skatteköpsvärdering av några torp på Kungshytte och Bjurbäcks ägor däribland Snårbotten 1718-1719 (mapp 11).
3. Skatteköpebrev för assessor Johan Linroths sterbhusdelägare på bl.a. bergskronotorpet Snårbotten (mapp 11).
4. Köpebrev för Jöns Persson å 4/5 i torpet Ö. Snårbotten och Fernebo häradsrätts bevis att trenne oklanderliga uppbud meddelats honom å detta köp 1768, 1771 (mapp 1).
5. Lagmansrättens dom i mål rörande Anders Nilsson och dennes son Nils Andersson uppsägning från torpet Snårbotten 11/6 1776 (mapp 1).
6. Handlingar rörande Petter Jönssons köp av 5 lisp osmundsskatt i Östra Snårbotten 1784, 1786 (mapp 1).
7. Handlingar rörande Olof Perssons köp av delar i torpet Snårbotten 1816-1817 (mapp 1).
8. Handlingar rörande Bjurbäcks bruks köp av 6 lisp. osmundsskatt Östra Snårbotten 1848, 1849, 1850 (mapp 1).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 1).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors bruk äg.rätter 26 7/2.
Västra Snårbotten. Bergsskattetorp om 6 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken: 1. Instrument över förrättad skatteköpsvärdering av bl.a. detta torp, som assessor Johan Linroth erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att få skattelösa 9/5 1719 (mapp 2) se även Östra 62 1/2.
2. Kammarkollegii utfärdande av skattebrev för framlidne assessor Joh. Linroths sterbhusdelägare å bl.a. detta torp 16/12 1729 (mapp 2).
3. Grevinnan Löwenhielms köp av besittningsrätten av hälften i detta torp 3/5 1805 (mapp 2).
4. Lagfartsbevis därå 28/10 1805. Fastebrev därå 17/11 1806 (mapp 2).
5. En av Bjurbäcks bruksägare utverkad stämning å åbon Jonas Nilsson i Snårbotten med påstående om åläggande för honom att utlägga de intagor som han gjort på Bjurbäcks hytteskog 10/3 1832 (mapp 2).
6. Handlingar rörande Nils Jonssons åtkomst av 1/2 V. Snårbotten 1838-1839 (mapp 2).
Köpebrev varigenom Nils Jonsson och hans hustru försälja till Bjurbäcks bruks ägare 1/2 i V. Snårbotten 3/8 1859 (mapp 2).
7. Lagfartsprotokoll och fastebrev å detta köp 1859, 1860 (mapp 2).
8. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABol. å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 2).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Spiktorpet. Lägenhet på Yngshytte ägor i Fernebo socken: 1. Köpebrev varigenom Erik Jonsson och hans husrtru försälja till greve C.G. Löwenhielm det så kallade Spiktorpet med därå lagligen tilldömd röjselrätt för säljaren 1/5 1832 (mapp 3).
Spjutbäcken. 1/8 mtl. skatte i Varnums s:n : 1. Köpebrev av J.H. Landberg till Storfors bruk ABolag å bl.a. detta hemman 29/4 1874 (mapp 4).
Fastebrev därå 30/4 1875 (mapp 4) se även Spjutbäcks Bruk 28 2/7.
2. Underrättelsen angående bl. annat Spjutbäcken med hemmanen Persbol och Bäck hämtade i flera olika arkiv i Stockholm 24/3 1883 (mapp 4).
3. Lantmäteriprotokoll angående rårätning omkring Spjutbäcken och därunder lydande hemman samt i sammanhang därmed gjorda ägoutbyten 1884 (mapp 4).
Ägodelningsrättens fastställande av denna förrättning 6/3 1885 (mapp 4).
4. Utökning av den från Spjutbäckens bruk och lantegendom utgående lön till Varnums prästerskap för år 1884 (mapp 4).
Stegelviken. 1/3 mtl. frälse i Lungsunds s:n : Carlskoga häradsrätts protokoll ang. vittnesberättelser av namngivna nämndemän huruledes den ett år tillbaka uppgått rågång en dels mellan hemmanen Mosserud och Råglanda och dels mellan Mosserud och Stegelviken 28/11 1662 (mapp 5).
2. En ansökan av Erik Simonsson och änkan Lishen? Jonsdotter att få till skatte inlösa 3/8 mtl. Stegelviken 15/3 1746 (mapp 5).
Storfors bruksägares ansökan att få skatteköpa kronohemmanet 1/3 mtl. Stegelviken 16/9 1756 (mapp 5) se även Kroppa Kronobruk 22 8/8.
3. Instrument över förrättad skattevärdering av detta kronohemman 27/5 1758 (mapp 5) se även Kroppa Kronobruk 22 8/8.
4. Skatteköpebrev för Storfors Bruk på kronohemmanet 173 mtl. Stegelviken No. 1 som blivit anslaget till detta bruks understöd 26/9 1759 (mapp 5) se även Kroppa Kronobruk 22 8/8.
5. Kontrakt varigenom Erik Simonsson och Jan Persson antages till åboar på detta hemman 6/11 1759 (mapp 5).
En handling varigenom Olof Olsson överlåter större delen av sina inventarier till Storfors bruk för skuld 3/5 1986 (mapp 5).
Kontrakt varigenom Jan Jansson från Gammelkroppa antages till åbo på 1/3 hemman Stegelviken i febr. 1818 (mapp 5).
6. Fem instrument över förrättade av och tillträdes husesyner 1777, 1811, 1819, 1822 och 1826 (mapp 5).
2. II Stegelviken: 1. Handlingar rörande torparen Johan Perssons hos K.B:e anförda klagomål över att han för...... år blivit av Storfors bruksägare uppsagd från sitt åboende hemman Stegelviken 1777-1778 (mapp 6).
2. Fernebo häradsrätts utslag varigenom drängen Anders Carlsson i Stegelviken ålägges att utgiva barnuppfostringsbidrag 25/2 1852 (mapp 6).
3. Bouppteckningshandlingar efter brukare vid Stegelviken från åren 1811, 1823, 1864, 1866 (mapp 6).
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 6).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
5. Landshövd.ämbetets resolution om angående skälen för beslutad tillökning i mantalsräntan med 3 kr. 47 öre 6/3 1852 (mapp 6).
6. Bouppteckning efter drängen Jonas Olsson i Stegelviken 29/4 1901 (mapp 6).
Stegelvikstorp. 1/4 mtl. frälse i Lungsunds socken: Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 7) se även Kroppa bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 7) se även Kroppa bruk 22 7/1.
3. Instrument över förrättad husesyn hos torparen Jan Persson 17/10 1768 (mapp 7).
Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 7).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 7) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
5. Landsh. ämbetets resolution angående skälen för beslutet om tillökning i mantalsräntan med 2 kr. 60 öre 6/3 1882 (mapp 7).
Stenbron No 1 och 2. Bergsskattetorp vartdera om 2 lisp. osmundsskatt i Kroppa socken: 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. dessa torp 1/10 1714 (mapp 8) se även Kroppa Bruk 23 1/1 .
2. Fyra bouppteckningshandlingar efter torparen vid Stenbron för åren 1817, 1853 (mapp 8).
3. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter Storfors Briks ABolag å bl.a. dessa torp 1/11 1866 (mapp 8).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 8) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Storfors gård. 1 mtl. frälse säteri i Kroppa socken: 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Filipstads Bergslags Häradsrätts protokoll angående doktor Gregori Dueritz anförande huruledes Kungl. Majt. förlönat honom säterifrihet på kungsgården Nya Kroppa och Storfors gård etc. 17/2 1677 (mapp 9).
3. Arrendekontrakt varigenom kammarkollegiet utarrenderar på 10 års tid till rådmannen Jonas Stockhuus denom reduktionen till Kronan indragna bl.a. Storfors gård 25/9 1686 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 22 7/6.
4. Rättshandlingar m.m. berörande frågan om huruvida Storfors gård kunde säljas utan skada för Kroppa kronobruk m.m. 1711, 1712, 1721 (mapp 9).
5. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. Storfors gård 1/10 1714 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
6. Köpebrev varigenom förste ombudsmannen Gabriel Stierncrona m.fl. försälja till majoren Claes Linroth skatterätten av Storfors gård för 1600 daler smt. 20/12 1716 (mapp 9).
Fastebrev för majoren Claes Linroth och hans fru Sara Ehrenpreus å skatterätten = jordäganderätten av Storfors gård 20.10.1718 (mapp 9).
7. Fastebrev för assessorn John Pieke å så stor andel i Storfors gård med därtill hörande hemman, torp och lägenheter som han den 28 sept 1757 inköpt av löjtnanten Claes von Törne 3/11 1759 (mapp 9) se även Storfors Bruk äg.rätter 25 2/3.
8. Köpebrev av ryttmäst. Carl Hindr. Wachschlager till assessorn Johan G. Linroth å bl.a. detta 1/36 i Storfors gård 7/2 1762 (mapp 9) se även Storfors bruk äg.rätter 25 2/4.
II Storfors gård: 1. Köpebrev av hovrättsrådet Gust. Corneér och hans hustru till assessorn Johan Gustaf Linroth å 1/120 i Storfors gård med underliggande hemman, torp och lägenheter 1/10 1762 (mapp 10).
Bytesbrev för kaptenen Karl Axel Linroth å bl.a. 13/452 i Storfors gård och lika andel i tillhörande hemman, torp och lägenheter 30/9 1773 (mapp 10) se även Storfors äg.rätter 25 2/7.
3. Fernebo häradsrätts stadgande av vite för nyttjande av olovliga vägar över ägorna till Storfors och Lillfors gården 18/10 1813 (mapp 10).
4. Köpekontrakt och köpebrev av direktören N.M. Lind till greve C.G. Löwenhielm på bl.a. 612 skeppund smide i Storfors bruk med belöpande andel i Storfors gård 2/2 1828 (mapp 10).
Fastebrev därå 21/3 1829 (mapp 10) se även Storfors äg.rätter 25 4/4.
5. Jordeboksutdrag å räntorna för 1 mtl. Storfors och 1/4 mtl. Kroppa 1834 (mapp 10).
6. Kammarkollegii utslag i anledning greve Löwenhielms ansökan rörande anteckning i jordeböckerna om Storfors och Kroppa gårdars säterifrihet 10/6 1835 (mapp 10).
7. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 10).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 10) se även mapp 1, 26 7/2.
8. Landsh. ämbetets resolution angående skälen för beslutad tillökning i mantalsräntan med 10 kr. 40 öre 6/3 1882 (mapp 10).		 
63Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Storfors herrgård. 1. Förteckning på de Storfors bruks intressenter tillhöriga lösören, vilka vid den under natten till den 26 okt. 1809 timade eldsolyckan då herrgården till grunden nedbrann även blevo lågornas rov eller förstördes 26/10 1809 (mapp 1).
2. Ritningar till herrgårdsbyggnad vid Storfors antagligen från tiden strax efter branden 1809 (mapp 1).
3. Förteckning på möbler sängkläder och husgeråd år 1864 (mapp 1).
4. Anställning av trädgårdsmästare: Avhandling angående trädgårdsmästare Carl Säterqvists löneförhållanden 15/6 1790.
Kontrakt varigenom Anders Holm från Alkvettern antages att vara trädgårdsmästare och förrätta brännvinsbränningen vid Storfors 4/6 1818 .
Kontrakt varigenom Jonas Berglund antages till trädgårdsmästare 4/10 1830 (mapp 1).
I Storhult No 1. 1/4 mtl. skatte i Lungsunds socken. Benämnes även Stormåsehult eller Stormossehult: 1. Fastebrev för gamla mannen Phär Olufsen på hemmanet Stormåsehult, som han den 12 mars 1676 köpt av bruksidkaren Mickel Hansson vid Bjurbäcken för 30 stigar kol 10/5 1681 (mapp 2).
Köpebrev, varigenom Anders Andersson försäljer till svågern Anders Jansson all den rättighet som han ärvt efter sin fader Anders Olofsson i fasta egendomen i Storhult 9/4 1776 (mapp 2).
2. Åboernas i Stormåsehult , Nohlhul, Mosstorp och Norra Myra avgifna förklaring till Landshövdingen att de icke hade något att invända mot att änkefru Juliana Linroth erhölle skatteköp å dessa hemman 12/3 1733 (mapp 2).
3. Instrument över förrättad skattläggning av bergstorpet Storhult m.fl. 26/10 1733 (mapp 2).
Lantmäteriprotokoll med beskrivning av de intäkter som blivit gjorda sedan 1733 års skattläggning 1/9 1831 (mapp 2).
4. Ränterikvittens på 268 daler smt. som fru Linroth levererat såsom köpeskilling för skatteköp av Storhult m. fl. hemman 20/12 1733 (mapp 2).
5. Bergskollegii protokoll rörande fru Juliana Linroths ansökan få skattelösa vissa hemman på Bjurbäcks hytteskog 21/2 1735 (mapp 2).
6. Kammarkollegii meddelande att kollegiet fastställt den i okt. 1733 förrättade skattläggningen av vissa hemman 12/6 1735 (mapp 2).
II Storhult No 1: 1. Skatteköpebrev för fru Juliana Linroth å 1/4 mtl. Storhult m. fl. hemman i Lungsunds socken 12/6 1735 (mapp 3).
Kungl. Maj:ts resolution med avslag på åboernas å dessa hemman ansökan att framför fru Linroth få skatteköpa dessa 1/10 1735 (mapp 3).
2. Bergstingsrättens dom i ett av Bjurbäcks bruksägare mot åbon Jöns Ersson i Storhult instämt mål dennes skuld till bruket 9/4 1796 (mapp 3).
Instrument över förrättad bouppteckning hos Jöns Ersson 14/1 1797 (mapp 3).
3. Bergstingsrättens utslag med bifall till Bjurbäcks bruks stämningspåstående om åläggande för åbon Anders Jansson i Storhult att betala sin skuld till bruket 17/8 1796 (mapp 3).
4. Fernebo häradsrätts utslag i ett av Jöns Ersson och hans hustru i Stormåsehult instämt mål mot grevinnan Löwenhielm m.fl. med yrkande att det köp som grevinnan Löwenhielm ingått om besittningsrätten av 1/3 i hälften av 1/4 hemmanet Stormåsehult måtte ogillas 16/2 1801 (mapp 3).
5. Landsh.ämbetets resolution varigenom Jöns Erssons änka ålägges att vid äventyr av utmätning betala till Per Pettersson i Lämås förfallna 15 Riksdaler jämte ränta 17/11 1803 (mapp 3).
Samt till Bjurbäcks bruksägare 51 rdr. 38 sk. 9 ? riksgälds och 93 Rdr. banco 22/11 1803 (mapp 3).
III Storhult No 1: 1. Domboksprotokoll angående Olof Jönssons försäljning av besittningsrätten till 1/6 i 2/3 av 1/8 mtl. Storhult till brodern Anders Jönsson 1/10 1804 (mapp 4).
Handlingar rörande Anders Jönssons försäljning av samma egendom till sonen Jonas Andersson 1823, 1863, 1864 (mapp 4).
2. Tingsprotokoll ang. brukspatr. Lars Ekelunds hos häradsrätten anförda protest mot Anders Jönsson undfående av lagfart å denna fasta egendom 6/11 1804 (mapp 4).
3. Handlingar rörande Anders Janssons m. fl. försäljning av besittningsrätten till 1/8 i Storhult till grevinnan Löwenhielm 1809, 1810 (mapp 4).
4. Handlingar rörande Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med brukstorparen Jonas Andersson (mapp 4).
5. Trenne inteckningsprotokoll rörande meddelande av inteckning för grevinnan Löwenhielm i Anders Jönssons besittningsrätt till hälften av 1/4 mtl. Storhult 1818-1819 (mapp 4).
6. Instrument över förrättade av och tillträdes husesyner vid Storhult 1822, 1826 (mapp 4),
Brukningskontrakt för åbon Petter Nilsson 14/12 1840 (mapp 4).
7. Landsh. ämbetets utslag angående greve C.G. Löwenhielm ansökan om kvarstad i And. Jönssons i Storhult lösörebo 31/8 1829 (mapp 4).
Handlingar rörande av And. Jönsson i Storhult instämt mål mot greve Löwenhielm med yrkande om betalning för utgjord kolning m.m. 1831-1835 (mapp 4).
9. Bjurbäcks bruks lösöreköp med åboar vid Storhult 1831, 1842, 1846 (mapp 4).
IV Storhult No 1: Bouppteckning efter torparen Petter Nilssons hustru 14/10 1837 (mapp 5).
Bouppteckning efter torparen Nils Nilsson 22/2 1838 (mapp 5).
2. Kung. maj:ts utslag på de besvär kammarherre Claes af Geijerstam anfört över K.B:s beslut den 30/3 1860 om att laga skifte skulle förrättas å alla ägorna till 1/4 mtl. Storhult 1861 (mapp 5).
3. Handlingar rörande Jonas Anderssons försäljning av åborätten till 1/8 mtl. Storhult till mågen Lars Larsson 1862, 1863, 1864 (mapp 5).
Handlingar rörande Lars Larssons försäljning av samma åborätt till sonen Nils Gustaf Åkerlind 1894 (mapp 5).
4. Fernebo häradsrätts uppskovsprotokoll och utslag i mål ang. åbon Jonas Anderssons i Storhult gjorda påstående att av Bjurbäcks bruk utbekomma ersättning för levererade 31 stigar kol 3/6 och 5/11 1863 (mapp 5).
5. Diverse handlingar rörande N. Gust. Åkerlindhs utbjudande 1/8 mtl. Storhult till Storfors Bruks Aktiebolag 1909, 1910, 1915 (mapp 5).
6. Storfors Bruks Aktiebolags anförande till Kammarkollegium i anledning av de besvär som N. Gust. Åkerlindh och Carl Pettersson anfört över K.B:s den 9/4 1913 meddelade resolution på deras ansökan om åbobrev 26/8 1915 (mapp 5).
7. Till förutnämnda ansökan fogade bilagan avseende tiden 1877-1912 (mapp 5).
V Storhult No 1: 1. Handlingar rörande riksdagsmannen N.G. Åkerlindhs försäljning till Storfors Bruks Aktiebolag av åborätten till 1/8 mtl. Storhult för 19000 kronor 1915 (mapp 6).
2. Kammarkollegii utslag på de besvär som N.G. Åkerlindhs och Carl Pettersson anfört över K.B:s den 9/4 1913 meddelade utslag angående utfärdande av åbobrev å 1/8 mtl. Värmemyren 19/10 1915 (mapp 6).
3. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 6).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 6). se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
4. Kammaradvokat fiskalsämbetets utverkade stämning å Storfors Bruks ABol. med yrkande att hemmanen Storhult och Värmemyren måste nästa fardag avträdas till Kronan 9/8 1915 (mapp 6).
Lagfartsprotokoll angående avskrivning av detta mot Storfors Bruks Aktiebolag väckta mål 30/5 1917 (mapp 6).
Jernverksföreningens förut överlämnade Nedre Luleå tingsrätts utslag i ett dylikt mål den 16 okt. 1909 (mapp 6).		 
64Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. I Svartsång. En hel skattehytta i Kroppa socken: 1. Handlingar rörande förmynderskapet för drängen Olof Pettersson 1826-1834 (mapp 2).
2. Brukspatronen Petter Chr. Wiklands lösöreköp med Anders Joh. Hoberg i Bosjökullen 19/10 1837 (mapp 2).
3. Lantmäteriprotokoll ang. laga skifte i ägorna till Svartsångshyttan 22/7 1846 (mapp 2).
Ägobeskrivning om över alla ägorna till hemmanet 1846-1848 (mapp 2).
4. Dagsverkslängd under lagar skiftesavmätningens fortgående i hemmanet Svartsångshyttan 1845-1846 (mapp 2).
5. Fernebo häradsrätts protokoll och utslag i tvistemål mellan bergsbruksidkaren J.G. Eriksson i Torskebäcken och brukspatron en P. Wikland i Svartsång efter stämning och genstämning ang. åtkomsthandlingar och gravationsbevis m.m. 1848-1849 (mapp 2).
II Svartsång: 1. Handlingar rörande brukspatron E.G. Wiklands försäljning av Svartsångs hytta, smedja, kvar och tillhörande egendomar 1875, 1876 (mapp 3).
2. Köpebrev varigenom Gammelkroppa bruksintressenter försälja till Gammelkroppa Aktiebolag bl.a. Svartsång 19/5 1877 (mapp 3) se även Gammelkroppa Bruk 20 3/5.
3. Köpebrev och lagfartsbevis för Storfors Bruks ABolag å Svartsång No 1, som bl.a. bolaget den 1 okt. 1897 inköpt av Gammelkroppa ABol. 29/11 1897 (mapp 3) se även Gammlkroppa Bruk 20 3/6.
4. Inteckningsprotokoll rörande dödning av en den 12 juni 1869 fastställd inteckning i Svartsång 5/10 1897 (mapp 3).
Sävsjön. 1/8 mtl. skatte i Lungsunds s:n : Köpebrev, varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 4) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Häradshövdingen Christoffer Mobacks hos Kammarkollegium gjorda ansökan att från Kroppa Kronobruk, som som skulle till skatte försäljas, få skatteköpa till sitt bruk Matlången bl.a. 1/8 mtl. Säfsjärn? 17/10 1712 (mapp 4) se även Mossviken nr 1. 56 7/2.
Bruksarrendatorn majoren Claes Linroth hos Kammarkollegium anförda protest mot denna ansökan 1712 (mapp 4) se även Mossviken nr 1. 56 7/2.
3. Köpebrev av Lundsbergs AB till Lundsbergs Skogsaktieb. på bl.a. detta hemman 25/2 1911 (mapp 4).
Lagfartsbevis därå 4/6 1912 (mapp 4) se även Ackkärr nr 1. 32 6/1.
I Sälderdrågen. Bergsskattetorp om lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp som här benämnes Säljebråten 1/10 1714 (mapp 5) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Handlingar rörande tvist mellan Storfors bruk och torparen Anders Carlsson i Sälgbråten rörande dennes skuld till bruket m.m. 1789, 1790, 1791 (mapp 5).
3. Fernebo häradsrättens utslag, varigenom förre åbon Anders Carlsson från Säldedrågen ålägges att betala husrötemedel till Storfors bruk med 19 rdr 37 sk. 16/11 1791 (mapp 5).
Lagmansrättens dom, varigenom häradsrättens utslag upphäves 27/6 1792 (mapp 5).
4. En handling rörande åtskilliga hemmansåbor och torpares ansökan om orubbad besittningsrätt till sina åboende hemman och torp samt om högre ersättning för sina dagsverken m.m. 5/9 1792 (mapp 5) se även torparnas processer med Storfors bruksägare.
5. Överståthållare ämbetets skrivelse landshövdingen i Karlstad med anmodan att låta eftersöka vinkyparen Anders Holmstedt 21/1 1793 (mapp 5).
6. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från Anders Carlsson till Olof Persson 6/9 1792 (mapp 5).
Fernebo häradsrätts utslag varigenom avträdaren And. Carlsson befrias från den honom vid synen ådömda ersättningen för bristande byggnadsskyldighet 19/11 1792 (mapp 5).
Fyra instrument över förrättade av och tillträdes husesyner 1807, 1825, 1830, 1842 (mapp 5).
II Sälderdrågen: 1. Fernebo häradsrätts utslag i förut behandlat mål mellan Jan Andersson i Snårbotten i egenskap av förmyndare för torparen Per Olssons i Sälderdrågen omyndiga döttrar skyldighet att avgiva redovisning för hållen bouppteckning av J.A. Svenanius 17/10 1840 (mapp 6).
2. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Carl Carlsson 16 och 21/10 1846 (mapp 6).
3. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 6).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
4. Fem st. bouppteckningar efter brukare och hustrur vid Sälderdrågen 1783, 1811, 1837, 1866 (mapp 6).
Torrbo. Lägenhet på Höjdens ägor i Kroppa socken: 1. Bouppteckning efter avlidne torparen Olof Pettersson Lång 6/6 1867 (mapp 7).
Torshöjd. Oskattelagt torp under Svartsång i Kroppa socken: 1. Arrendekontrakt varigenom brukspatron P. Wikland upplåter torpet till brukning åt And. Andersson Fövling 1/3 1858 (mapp 8).
Kontraktet transporterat på torparen Erik Ersson i Knatten av P. Wiklands sterbhusdelägare genom E.G. Wikland 21/4 1863 (mapp 8).
Brukspatron P. Wiklands lösöreköp med torparen And. Andersson Förling 19/12 1861 (mapp 8).
Storön. Ö i sjön Storlungen i Lungsunds socken: 1. Fernebo häradsrätts utsättande av ett vite av 1 riksdaler 32 skillingar utan böter efter lag för den eller de som olovligen slår gräs eller gör annan åverkan på Storön med därpå belägna ängen i sjön Storlungen 14/11 1798 (mapp 1).		 
65Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. I Tranmyren. 1/4 mtl. frälse i Lungsunds s:n : 1. Köpebrev varigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa bruks understöd 16/8 1653 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
2. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
3. Beskrivning över uppgåendet av ägoskillnaden mellan 1/3 hemman Släbråten å ena sidan samt Örnkloudden, Tranmyren, Kärret, Berg, Bäck och Röjseln andra sidan 23/10 1719 (mapp 1).
4. Karlskoga bergslags häradsrätts protokoll ang. förlikning mellan brukspatronen Hans Gust. Linroth, såsom ägare av Tranmyren m.fl. hemman å ena sidan, samt ägarna av Släbråten å andra sidan om ägoskillnaden parterna emellan 28/8 1722 (mapp 1).
5. Filipstads bergslags häradsrätts resolution i tvist mellan Storfors bruksägare och torparna Per Ifvarsson i Tranmyren samt Nils Carlsson i Kärret rörande de senares olaga överlåtelse av hö från brukets marker 20/6 1727 (mapp 1).
6. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från Andersson till Jon Nilsson 25/6 1794 (mapp 1).
Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från Jon Pettersons änka till Jan Olsson 16/4 1826 (mapp 1).
II Tranmyren: 1. Brukningskontrakt om hemmanet med Jonas Pettersson 7/12 1841 (mapp 2).
2. Bouppteckning efter avlidne torpare och hustrur åren 1769, 1784, 1818, 1838, 1848 (mapp 2).
Protokoll vid auktion hos avträdande brukaren Petter Jansson 16/4 1862 (mapp 2).
3. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 2).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors bruk äg.rätter 26 7/2.
4. Landsh.ämbetets resolution angående skälen för beslutad tillökning i mantalsräntan med 2 kr 60 öre 6/3 1882 (mapp 2).
Trehörningen No 1. Bergsskattetorp om 8 lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Köpebrev av Lundsbergs Skogsaktiebolag på bl.a. detta torp 25/2 1911 (mapp 3).
Lagfartsbevis därå 4/6 1912 (mapp 3) se även Ackkärr Nr.1. 32 6/1.
Tälgbron. oskattelagt torp på Bjurbäcks hytteskog i Lungsunds socken: 1. K.B:s utslag med avslag på torparen Nils Christofferssons ansökan att torpet Telgbron måtte skatteläggas och han mot räntans utgörande för alltid bibehållas vid besittningsrätten därav 12/5 1781 (mapp 4).
2. Landshövd. ämbetets utslag varigenom brukstorparen Jon Nilsson Fälgbron ålägges att vid tvång av utmätning betala till Bjurbäcks bruksägare 47 Rdr. 6 skill. 11 rst. 21/4 1810 (mapp 4).
3. Trenne auktionsprotokoll vid försäljning av lösören hos torpare vid Tälgbron 1848, 1850, 1851 (mapp 4).
Tämjan No 1 eller S:a Strömstorp. Lägenhet avsöndrad från 3/64 mtl. Lilla Strömstorp i Karlskoga s:n : 1. Köpebrev (avskrift) varigenom A.J. Frankén försäljer till Uddeholms Aktiebolag ovanstående lägenhet 1/9 1920 (mapp 5).
Udden eller Örnkullsudden. Torplägenhet i lungsunds s:n : 1. Änkan Helena Gilsdotters och hennes son Johan Jonssons hos landshövdingen gjorda ansökan att efter skedd skattläggning och värdering få skattelösa detta torp 18/3 1746 (mapp 6).
2. Bouppteckning efter avlidne Olof Persson 21/4 1819 (mapp 6).
Bouppteckning efter avlidne dagkarlen Nils Anderssons hustru 26/10 1827 (mapp 6).
3. Diverse handlingar rörande auktion överlåtelse av lösöre samt utmätning hos arrendatorn K.T. Krantz 1910, 1915, 1916 (mapp 6).
Ulvlyckan. Lägenhet på Svartsångs ägor i Kroppa socken: 1. Bouppteckning efter bruksarbetaren Jonas Jonsson 18/3 1867 (mapp 7).
Ulverud. Oskattelagt torp i Kroppa s:n : 1. Bouppteckning efter torparen Per Nilsson och hans hustru 18/4 1773 (mapp 8).
Bouppteckning efter torparen Carl Carlsson 23/10 1804 (mapp 8).
Bouppteckning efter bruksskomakaren Sven Andersson 20/2 1833 (mapp 8).
2. Protokoll vid auktion hos Carl Svanberg i Ulverud 10/9 1855 (mapp 8).
Vargtorp. 1/3 mtl. frälse i Kroppa s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta hemman 1/10 1714 (mapp 9) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Tre st. instrument över förrättade av och tillträdeshusesyner 1807, 1823, 1840 (mapp 9).
3. Protokoll vid hållen auktion Jan Jansson 6/4 1858 (mapp 9).
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks tntressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 9).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 9) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
5. Bouppteckningar och arvskifte efter avlidna brukare och hustrur 1767, 1807, 1829, 1835, 1839 och 1870 (mapp 9).
6. Landsh.ämbetets resolution angående skälen för beslutad tillökning i mantalsräntan med 3 kr. 47 öre 6/3 1882 (mapp 9).
7. Handlingar rörande arrendatorn Carl Johan Larsson Svärds uppsägning från arrendet m.m. 1916, 1917 (mapp 9).
Werremynt eller Södra Myra. 1/4 mtl. skatte i Lungsunds socken: 1. En skrivelse från J. Hage Bjurbäcks bruk till landshövdingen varmed överlämnas instrument över förrättade skattläggningar och skattevärderingar av 11 st på Bjurbäcks bruks och hytteskogar betagna bergskronotorp 27/10 1733 (mapp 10).
2. Avhandling varigenom änkan Karin Persdotter överlåter brukning av Södra Myra till svågern Petter Carlsson 20/5 1745 (mapp 10).
3. Handlingar i tvist mellan assessorn Johan Gust. Linroth och brukaren Lars Jonsson rörande dennes skuld till Bjurbäcks bruk 1768, 1770, 1771, 1774 (mapp 10).
4. Handlingar i tvist mellan assessorn Johan Gust. Linroth och brukaren Lars Jonsson rörande dennes skuld till Bjurbäcks bruk 1774, 1780 (mapp 10).
5. Köpekontrakt varigenom Lars Jonsson överlåter till sin blivande måg Nils Nilsson från Asphyttan sin egendom i Södra Myra 14/10 1782 (mapp 10).
Köpebrev varigenom Lars Jonssons son Jonas Larsson överlåter till blivande svågern Nils Nilsson den rättighet som han kunde äga i Södra Myra 16/9 1782 (mapp 10).
En av Lars Jonsson hos häradsrätten framställd begäran om stadsfästelse av förenämnda köp 10/2 1787 (mapp 10).
Fyra tingsprotokoll rörande ifrågasatt återgång av förenämnda köp 1798, 1799 (mapp 10).
6. Domboksprotokoll rörande en avhandling varigenom Lars Jonsson i Södra Myra överlåter sin egendom blivande mågen 12/2 1787 (mapp 10).
En uppgift av Maria Nilsdotter att Nilsson i Myren i lösen av sin fasta egendom i Asphyttan bekommit av sin broder Olof Nilsson 194 Rdr. 8 skill. specie 30/11 1798 (mapp 10).
Werremynt: 1. Av Kammar och in kontant gjort utdrag av jordeböckerna, upprättade för för tiden 1540-1775 angående hemmanet Werremynt, som även börjat benämnas Myren eller Södra Myra 17/7 1795 (mapp 11).
2. Kontrakt varigenom tvenne brukare i Myren förbinder sig att betala ett årligt arrende i form av dagsverken för de intag som de gjort på Bjurbäcks bruks skog 4/3 1796 (mapp 11).
3. Handlingar i tvist mellan Bjurbäcks bruk och åbon Nils Nilsson i Werremynt rörande dennes skuld till bruket 1796, 1797, 1806 (mapp 11).
4. Handlingar rörande Nils Nilssons försäljning av sin 1/8 mtl. Werremynt till grevinnan Löwenhielm 1809. 1810 (mapp 11).
5. Handlingar rörande Jonas Matsson försäljer till sonen Petter Jonsson sin ägande egendom 1/8 mtl. Werrenmynt 1826, 1827, 1855 (mapp 11).
6. Skatteköpebrev för Peter Jonsson å hälften av kronohemmanet 1/4 mtl. Werremynt 16/6 1854 (mapp 11).
Skatteköpebrev varigenom K.Befallnh. bifallit Storfors Bolags intressenters ansökan att under Bjurbäcks få till skattelösa 1/8 mtl. krono Werremynt 17/4 1862 (mapp 11).
7. Handlingar rörande Petter Jonssons försäljning av 1/8 mtl. skatte Werremynt till Olof Olsson i Asphyttan 1857, 1858, 1859 (mapp 11).		 
66Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. III Werremynt: 1. Köpekontrakt och köpebrev för kronolänsmannen E.G. Lidström på 1/8 mtl. kronoskatte Werremynt, som han på öppen auktion inropat från avlidne sexmannen Olof Olssons omyndiga barn och därefter transporterat köpebrevet på Bjurbäcks bruksägare 1861, 1862 (mapp 1).
2. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 1).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 1) se även Storfors bruk äg.rätter 26 7/2.
3. Ölme, Visnums och Ware tingslags häradsrätts protokoll och utslag i ett av Storfors bruks Aktiebolag instämt mål mot hemmensägarna August Andersson och Lars Olsson i Lämås rörande deras borgen för arrendatorn till Werremynt 1886, 1887 (mapp 1).
4. Lagfartsprotokoll och lagfartsbevis rörande Storfors Bruks Aktiebolag köp av bl.a. 1/8 mtl. Werremynt av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter år 1866 23/12 1915 (mapp 1).
Viggetorp eller Hytteskogen. Bergsskattetorp om 3 lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 2) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Bouppteckning efter brukstorparen Nils Nilsson och dennes son med samma namn 25/6 1825 (mapp 2).
Instrument vid av och tillträdes husesyn från Nils Nilssons änka till sonen Magnus Nilsson 26/4 1826 (mapp 2).
3. Berättelse om ett odlingsföretag vid Björnbotten och Viggetorp 1854-1856, 1864 (mapp 2) se även Björnbotten 38 9/4.
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 2).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 2) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
5. Uppgifter på nybyggnader och reparationer 1877 och 1878 (mapp 2).
6. Handlingar rörande utarrendering av gårdarna Viggetorp och Björnbotten 1879 (mapp 2).
7. Handlingar rörande utarrendering av gårdarna Viggetorp och Björnbotten 1879-1908 (mapp 2).
8. Ritning och kostnadsförslag till mejeri vid Viggetorp 1880-talet (mapp 2).
Wismenästorp. 1/4 mtl. skatte i Karlskoga s:n : 1. Köpebrev varigenom Wermlands Enskilda Bank försäljer till Aktiebolaget Träkol från ABol. Björneborgs bruksägares konkursbo bl.a. detta hemman 7/5 1896 (mapp 3).
Lagfartsprotokoll, lagfartsbevis m.fl. handlingar rörande detta köp 1896-1908 (mapp 3).
2. Handlingar rörande ABol. Träkols försäljning av detta hemman till Storfors Bruks Aktiebolag 1916-1917 (mapp 3) se även Båtviken 40 8/1-2.
Wismenästorp. 1/4 mtl. frälse i Visnums s:n : 1. Köpebrev av Wermlands Ensk. Bank till Aktiebolaget Träkol å bl.a. detta hemman 7/5 1896 (mapp 4).
Lagfartsbevis därå 7/9 1896 (mapp 4).
Köpebrev av ABolag Träkol till Storfors Bruks ABolag å bl.a. detta hemman 13/8 1916 (mapp 4).
Lagfartsbevis därå 5/3 1917 (mapp 4 se även Båtviken 40 8/1-2.
Vitteberg. Oskattlagt torp i Lungsunds socken: 1. Kammarkollegii brev till landshövdingen i Karlstad angående skattläggningarna av bergstorpen Vitteberg och Daglösviken 30/1 1786 (mapp 5) se även Daglösviken 42 2/8.
2. Uddeholms Aktiebolags hos K.B:e gjorda ansökan om kvarstad eller skingringsförbud å avvikne arrendatorn Karl Fredrik Elfströms lösegendom 15/4 1921 (mapp 5).
Vägen. Bergsskattetorp om 2 lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Skatteköpebrev för majoren Claes Linroth å bl.a. detta torp 1/10 1714 (mapp 6) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
2. Karlskoga bergslags häradsrätts protokoll beskrivning av rå och ägoskillnaden mellan hemmanet Flåtthufva och skattetorpet Vägen 30/8 1721 (mapp 6).
3. Nio st. bouppteckningar m.m. efter torpare och andra personer vid torpet Vägen 1743-1863 (mapp 6).
4. Instrument 4 st. över förrättade husesyner 1784-1811 (mapp 6).
5. Brukningskontrakt om torpet med änkan Maja Jonsdotter 7/10 1840 (mapp 6).
6. Brukningskontrakt med Carl Jonsson 7/12 1840 (mapp 6).
Bouppteckning efter Erik Erikssons hustru 3/9 1860 (mapp 6).
Tingsrättens förordnande av förmyndare för Erikssons barn 26/10 1860 (mapp 6).
7. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 6).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 6). se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
8. Storfors Bolags lösöreköp med torparen Jonas Jansson 11/10 1866 (mapp 6).
I Wännemyren eller Norra Myra. 1/8 mtl. skatte i Lungsunds s:n : 1. Instrument över förrättad skattläggning av detta m.fl. torp som fru Juliana Linroth begärt att till Bjurbäcks bruks understöd få skattelösa 26/10 1733 (mapp 7).
Undersökning om de inkräktningar, vilka sedan nämnda skattläggning blivit av åborna gjorda på Bjurbäcks hytteskog 1/9 1831 (mapp 7) se även Storhult 63 2/3.
2. Kammarkollegii meddelande till landshövdingen att kollegiet fastställt den i okt. 1733 förrättade skattläggningen 12/6 1735 (mapp 7) se även Storhult 63 2/6.
3. Skatteköpebrev för fru Juliana Linroth på bl.a. detta hemman 12/6 1735 (mapp 7).
Kung. Maj:ts resolution med avslag på åboarnas ansökan att framför fru Linroth få skatteköpa detta hemman 1/10 1735 (mapp 7) se även Storhult 63 3/1.
4. Köpebrev varigenom Olof Pettersson i Åhlviken försäljer till svågern Håkan Nilssons Nils Håkansson besittningsrätten till 1/64 mtl. Wännemyren eller Norra Myra 10/2 1798 (mapp 7).
Köpebrev varigenom samme Olof Pettersson försäljer till svågern Håkan Nilssons efterträdare i äktenskapet Nils Persson besittningsrätten till 1/64 mtl. Wärnnemyren 10/2 1798 (mapp 7).
5. Diverse handlingar rörande besittningsrätten till Norra Myra 1798-1830 (mapp 7).
6. Diverse handlingar rörande besittningsrätten till Norra Myra 23/1 och 28/10 1801 (mapp 7).
II Wännemyren: 1. Köpebrev varigenom Jan Håkansson i Bög försäljer till brodern Nils Håkansson i Wännemyren sin efter föräldrarna ärvda lott i detta hemman 6/4 1835 (mapp 8).
Fastebrev därå 8/11 1838 (mapp 8).
Lagfartsprotokoll rörande ett köpebrev varigenom And. Nilsson m.fl. försälja till Jan Nilsson 4/5 i 1/8 hemmanet Wärmemyren 20/10 1859 (mapp 8).
Fastebrev därå 15/12 1860 (mapp 8).
2. Häradsrättens förordnande för Jan Nilsson i Norra Myra att varo förmyndare för avlidne torparen Jan Anderssons i Västra Snarbotten omyndiga barn 1/3 1848 (mapp 8).
3. Fernebo häradsrätts uppskovsprotokoll och utslag ang. Bjurbäcks bruksägares åtal mot Jan Nilsson i Vännemyren för olaga skogsavverkning 24/10 1861 (mapp 8).
4. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 8).
Fastebrev därå 20/6 1818 (mapp 8) se även Storfors Bruks äg.räter 26 7/2.
5. Bouppteckning och arvskifte efter avlidne hemmansägaren Jan Nilsson och hans hustru i Norra Myren 1885, 1889 (mapp 8).
6. Handlingar rörande Anders Jonsson i Myren och Nils Jonsson försäljer till brodern Carl Jonsson 1/24 mtl. Wärmemyren 1889 (mapp 8).
Handlingar rörande Johan Jansson och Ol. Abr. Anderssons försäljning till brodern och svågern Petter Jonsson 1/24 i Wännemyren 1889 (mapp 8).
7. Lagfartsprotokoll rörande efter Jan Nilsson ärvda 1/48 mtl. Wännemyren 30/9 och 25/11 1889 (mapp 8).		 
67Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. III Wännemyren: 1. Utdrag av taxeringslängden för år 1889 18/10 1889 (mapp 1).
Utdrag ur Lungsunds kyrkoböcker rörande åbor i Wärmemyren eller Norra Myren omfattande tiden 1710-1820 26/6 1897 (mapp 1).
En promemoria rörande hemmanet Wännemyren, dess skatteköp, åborätten m.m. 1915 (mapp 1).
2. Köpekontrakt och köpebrev, varigenom Petter Jonsson och Carl Jonsson försäljer till farbrodern Petter Pettersson 178 mtl. Wännemyren 13/12 1895 (mapp 1).
Köpet överlåtet på sonen Karl Pettersson och hans hustru 7/3 1903 (mapp 1).
Köpekontrakt och köpebrev varigenom Karl Pettersson och hans hustru försälja till Storfors Bruks ABolag åborätten till 1/8 mtl Wärmemyren för 28000 kr. 25/9 1915 (mapp 1).
3. Instrument rörande förrättad besiktning av åkerjorden, hagmarker och ståndskogen, hörande till egendomen 18/10 1895 (mapp 1).
Uppgift angående husen och dess beskaffenhet 19/10 1895 (mapp 1).
Instrument över förrättad värdering av åbo eller besittningsrätten till 1/8 mtl. Wännemyren 18/9 1915 (mapp 1).
4. Kammarkollegii utslag ang. utfärdande av åbobrev 19/10 1915 (mapp 1) se även Storhult nr 1. 63 6/2.
5. Kammaradvokat fiskalsämbetets yrkande att 1/8 mtl. Wännemyren måtte avträdas till Kronan 9/8 1915 (mapp 1) se även Storhult 63 6/4.
Ett lagfartsprotokoll ang. avskrivninga av detta mål 30/5 1917 (mapp 1) se även Storhult 63 6/4.
I Wästanbäck. Bergsskattetorp om 5 lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Bouppteckning efter Erik Tholsons hustru Margareta Nilsdotter 26/9 1702 (mapp 2).
Fastebrev för bergsmannen Erik Tholson på änkan Margareta Mickelsdotters arvslott och del i torpet Wästanbäck 8/6 1713 (mapp 2).
7. Lagfartsprotokoll rörande ett åberopat köpebrev av d. 23 nov. 1742, varigenom Nils Ersson i Stensta och hans hustru försälja till brodern Michel Ersson i Wästanbäck för 120 daler kmt. , en kviga samt en ryss hö och 1 tjog halm sin arvsrätt i låst och fast i hemmanet Wästanbäck 2/9 1751 (mapp 2).
Bouppteckning efter avlidne Michel Ersson i Wästanbäck 13/4 1761 (mapp 2).
Domboksprotokoll rörande bouppteckningens ingivande till rätten 3/6 1761 (mapp 2).
Köpebrev varigenom Jonas Michelsson försäljer till brodern Anders Michelsson sina arvsandelar i Wästanbäck 13/4 1761 (mapp 2).
Fastebrev därå 21/2 1763 (mapp 2).
3. Bergstingsrättens utslag varigenom Nils Ersson i Wästanbäck ålägges att till Bjurbäcks bruksägare betala en resterande skuld 29 Rdr, 7 skill. 1 rst. 13/5 1777 (mapp 2).
Inteckningsprotokoll rörande meddelad inteckning för Bjurbäcks bruksägare i Erik Nilssons fastighet i Wästanbäck 11/2 1792 (mapp 2).
Inteckningsprotokoll rörande meddelad inteckning för Bjurbäcks bruksägare i Erik Nilssons fastighet i Wästanbäck 11/11 1796 (mapp 2).
Inteckning meddelad å förenämnda beloppet i Erik Nilssons fastighet 13/2 1797 (mapp 2).
II Wästanbäck: 1. Köpebrev varigenom Erik Ersson, Olof Svensson, Jonas Gillberg samt Erik Jonsson och deras hustrur försälja till svågern Erik Nilssons hustrurnas tillsammans ärvda ärvda 1/3 i Wästanbäck 20/8 1782 (mapp 3).
Kvitton till Erik Nilsson samt tvenne av honom utgivna skuldsedlar rörande arvsdelar i Wästanbäck 1783-1785 (mapp 3).
2. Handlingar rörande Erik Anderssons köp av vissa delar i Wästanbäck 1788, 1791, 1795 (mapp 3).
3. Handlingar rörande Erik Nilssons försäljning av 1/2 i Wästanbäck till grevinnan Löwenhielm 1801, 1802 (mapp 3).
Handlingar rörande grevinnan Löwenhielms köp av förutnämnda delar i Wästanbäck 1802-1803 (mapp 3).
4. Bouppteckning efter torparen Erik Nilsson och hans hustru 14/10 1831 (mapp 3).
5. Bouppteckning och protokoll vid auktion efter brukaren Petter Persson i Wästanbäck 1849, 1851 (mapp 3).
6. Arvskifte efter densamme 22/7 1852 (mapp 3).
7. Skattebrev varigenom K.B:e försäljer till Storfors Bolag hemmanet Wästanbäck 17/4 1862 (mapp 3).
8. Handlingar rörande skräddaren Lars Janssons uppsägning från den torplägenhet, som han innehade vid Wästanbäck 1864, 1868 (mapp 3).
9. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 3).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 3) se även Storfors Bruks äg.rätter 26 7/2.
Ålvik. Oskattlagt frälsetorp på hemmanet Ackkärrs skogsmark i Lungsunds socken: 1. K.B:s utslag, varigenom en av Olof Pettersson ingiven ansökan om skattläggning av torpet Ålvik avslås 12/5 1781 (mapp 4).
2. Diverse handlingar rörande torparen Olof Petterssons arrende av torpet m.m. 1798, 1809, 1816 (mapp 4).
3. Bergstingsrättens utslag varigenom torparen Olof Pettersson i Ålvik, på åtal av Bjurbäcks bruksägare dömes att böta 1Rdr. 16 skill. specie för olaga timmeravverkning 28/3 1800 (mapp 4).
4. Instrument över förrättad av och tillträdes husesyn från torparen Petter Olsson till sonen Olof Pettersson 20/8 1839 (mapp 4).
Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med torparen Olof Pettersson 19/10 1839 (mapp 4).
Brukningskontrakt för förre torparen Petter Olsson 15/12 1840 (mapp 4).
5. Brukningskontrakt m.m. med torparen Magnus Pettersson 1841-1846 (mapp 4).
6. Auktionsprotokoll vid försäljning av Magnus Petterssons genom lösöreköp till Bjurbäcks bruksägare överlåtna lösören 12/3 1852 (mapp 4).
Åminnefors. Bergsfrälsetorp om 5 lisp. osmundsskatt i Lungsunds s:n : 1. Instrument över förrättad skatteköpsvärdering av detta torp som fru Juliana Linroth innehade till höbol under Bjurbäcks hamrar 20/6 1729 (mapp 5).
2. Utdrag av Bergskollegii protokoll rörande bifall till Storfors bruks intressenters ansökan att för en ägande räntefordran av 9 daler 28 öre smt. erhålla införsel i räntorna av bergstorpen Åminnefors, Bjurbäcken och Fallet 29/3 1765 (mapp 5).
3. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta torp 1/11 1866 (mapp 5).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 5) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Ängetorp. Bergsskattetorp om 4 lisp. osmundsskatt i Lungsunds socken s:n : 1. Köpebrev varigenom Jonas Hansson d.ä. försäljer till Bengt Arfvidsson en äng för 24 riksdaler och en barkad oxhud 20/11 1653 (mapp 6).
Fastebrev för skomakaren Bengt Arfvidsson å denna äng 24/11 1664 (mapp 6).
2. Fastebrev och andra handlingar rörande Bryngel Larssons köp av 1/3 i Ängeltorp av sin moder 1680 (mapp 6).
3. En handling varigenom klensmeden Zebastian Håkansson i Ängetorp förbinder sig att aldrig inlåta sig i någon kol eller järnhandel med brukets kolare eller smeder okt. 1733 (mapp 6).
4. Köpebrev, varigenom Jan Hindriksson försäljer till Jean Gustaf Linroth 1/2 i bergsskattetorpet Ängetorp 18/5 1756 (mapp 6).
5. Bytesbrev varigenom assessor Jean Gustaf Linroth bortbyter till Elias Ersson i Ängetorp en vallmut? 1759, 1760 (mapp 6).
6. Trenne inteckningsprotokoll rörande Bjurbäcks bruks inteckningar för fordran av brukare vid Ängestorp 1769, 1780, 1781 (mapp 6).
7. Majoren J.G. Linroths köp av 1/2 Ängestorp av Jan Zebastiansson 25/5 1773 (mapp 6).
8. Handlingar rörande Bengt Piskators köp av 3/4 i 1/5 av bergsskattetorpet Ängetorp 1777, 1789, 1799 (mapp 6).
9. Handlingar rörande grevinnan Löwenhielm köp av 3/15 av bergstorpet Ängeltorp (mapp 6).
10. Köpebrev av Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 1/11 1866 (mapp 6).
Fastebrev därå 30/6 1868 (mapp 6) se även Storfors Bruk äg.rätter 26 7/2.
Ömling. 1/12 mtl. skatte rekognition skogshemman i Ölme s:n : 1. Skatteköpebrev för Spjutbäcks bruksägare å kronorekognitions skogshemmanet 1/12 mtl Ömling 13/6 1842 (mapp 7).
2. Köpebrev av J.H. Sandberg till Storfors Bruks Aktiebolag å bl.a. detta hemman 29/4 1874 (mapp 7).
Fastebrev därå 30/4 1875 (mapp 7) se även Spjutbäcks Bruk 28 2/7.
3. Handlingar rörande Kronans återvinningsprocess mot Storfors Bruks Aktiebolag 1895-1898 (mapp 7).
4. Handlingar rörande rågångsuppstakning mellan Storfors Bruks Aktiebolag tillhöriga hemmanet Ömling och A. Erikssons fastigheten Grytingsskogen 1906 (mapp 7).
Österbotten. Torplägenhet på Fallets ägor i Kroppa socken. Benämnes numera Östervik: 1. Bouppteckning efter hammarsmeden Petter Pettersson 6/5 1816 (mapp 8).
Bouppteckning efter Petter Erssons avlidna hustru 21/2 1863 (mapp 8).
Protokoll vid auktion efter Peter Edgren och hans hustru 25/7 1863 (mapp 8).		 
68Vattenkraft och vattenrätter. Kraftstationer. Nykroppa kraftstation: Ritning och kostnadsförslag till en turbinanläggning vid Nykroppa för elektrisk överföring av A.bol. Karlstads Mek. Verkstad 26/1 1902 (mapp 3/2).
Storfors Bruks Aktiebolags kontrakt med Aktiebolaget Karlstads Mekaniska Verkstad om leverans av maskiner till nämnda turbinanläggning i enlighet med det den 26/1 avgivna kostnadsförslaget 20/3 1902 (mapp 3/2).
Kontrakt med Elektriska Aktiebolaget Magnet om leverans och uppsättning av elektriskt maskineri i järnverket 20/2 1902 (mapp 4/1).
Kungl. Maj:ts resolution med tillstånd för Storfors Bruks Aktiebolag att anlägga en elektrisk kraftledning till Nykroppa finvalsverk från kraftstationen, vilken ledning skulle korsa Mora- Vänerns järnväg 13/6 1962 (mapp 4/1).
Väg och Vattenbyggnadsstyrelsens gemensamma skrivelse till Kon. Befh.de i anledning av den förenämnda resolutionen 6/9 1902 (mapp 4/1).
K. Laurells ändringar i anläggningen jämte 3 ritningar och 2 provningsrapporter 31/10 1902 (mapp 4/1).
Besiktningsutlåtande av K. Wallin och A. Decher 11/11 1902 (mapp 4/1).
Besiktningsutlåtande av ingeniörerna Erik Andersson och Otto Frisk 15/11 1902 (mapp 3/2).
Överenskommelse mellan Aktiebolaget Karlstads Mekaniska Verkstad och Storfors Bruks Aktiebolag angående turbinanläggningen i anledningen av gjorda anmärkningar 24/2 1904 (mapp 3/2).
Ett nytt kostnadsförslag rörande förenämnda turbinanläggning 1/3 1904 (mapp 3/2).
Ett brev från besiktningsmannen Erik Andersson 2/3 1904 med PM 23/2 (mapp 3/2).
Kungl. Maj:ts resolution med tillstånd för Storfors Bruks Aktiebolag att vid Nykroppa Järnverk på tre ställen korsa järnvägen med elektriska ledningar 13/12 1907 (mapp 4/2).
Skrivelse från Kommerskollegium ang. ritningar och avsyningsprotokoll 1907 (mapp 4/2).
Intyg över verkställda revisionsbesiktningen av Storfors Bruks Aktiebolags kraftstationer vid Nykroppa 1896, 1900, 1909 (mapp 3/1).
Storfors Bruks Aktiebolags kontrakt med Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget om leverans av en valsverksmotor med tillhörande ritningar 26/6 1909, samt besiktningsutlåtande rörande denna motor 28/4 1910 (mapp 4/3).
Storfors kraftstation: Kostnadsförslag till elektrisk belysningsstation vid Storfors av Elektr. Aktiebolaget Holmia 16/11 1899 (mapp 5/1).
Storfors Bruks Aktiebolags kontrakt med Elektriska Aktiebolaget Holmia, Stockholm, om en leverans och uppsättning av elektrisk belysningsanläggning enligt kostnadsförslag 30/11 1899 (mapp 5/1).
Kungl. Maj:ts resolution med tillstånd för Storfors Bruks Aktiebolag att vid bolagets elektriska lågspänningsanläggningar vid Storfors och Nykroppa fortfarande använda ytterledningar med en genomskärningsarea av minst 5 mm2, samt blanka luftledningar så anbrakta, att de utan särskilda hjälpmedel vore åtkomliga från byggnadens tak 1/7 1904 (mapp 5/2).
Kungl. Maj:ts resolution med tillstånd för Storfors Bruks Aktiebolag att inom bruksområdet vid Storfors Bruk över allmän väg och Norra Vänerns järnväg framdraga elektriska belysningsledningar m.m. 12/4 1907 (mapp 5/3).
Kommerskollegiums skrivelse till bolaget med återställande av 3 ritningar i ärendet 2/5 1907 (mapp 5/3).
Protokoll över hållen avsyning av den elektriska anläggningen 11/12 1907 (mapp 5/3).
Tre intyg över verkställda revisionsbesiktningar av Storfors Bruks Aktiebolags elektriska anläggningar vis Storfors 1900-1909 (mapp 5/4).
Protokoll vid sammanträde med bolagets styrelse angående anmälan för insyning i behörig ordning av kraftstationerna vid Storfors, Lillfors och Gammelkroppa 7/2 1918 (mapp 5/5).
Förberedande uppgörelse mellan Storfors Bruks Aktiebolag och Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet om utförande av grävningar för avloppskanal vid kraftstationen i Storfors. 5/6 och 27/6 1918 (mapp 5/6).
Förteckning å ägare och innehavare av de fastigheter, över vilka Uddeholms Aktiebolags högspänningsledning från Storfors till Viggetorp och Hyttsjön skulle framdragas eller i vilkas mark den kommer att nedläggas 1919 (mapp 5/7).
Förteckning å ägare och innehavare av fastigheter å elektriska linjer Storfors-Nässundet 1919 (mapp 5/7).
Cirkulär till skogsvaktaren angående förhuggning av kraftledningsgatan för högspänd elektrisk ledning genom skogarna 3/3 1919 (mapp 5/8).
Avståndsuppgifter m.m. å kraftlinjen Gammelkroppa-Storfors 1919 (mapp 5/8).
Gammelkroppa kraftstation: Kungl. Maj:ts resolution med tillstånd för bolaget att framdraga en elektrisk högspänningsledning från Gammelkroppa kraftstation till Storfors 10/5 1918 (mapp 1/1).
En karta och en ritning med inneliggande diverse småhandlingar 1918 (mapp 1/1).
Hennickehammars kraftstation: Förteckning på ägare och innehavare av de fastigheter över vilka Nyhytte Gruvaktiebolags högspänningsledning från Hennickehammars kraftstation till Nyhyttan även som från Hennickehammar till Dennicketorp, Asphyttan och Bjurbäcken. Asphyttan-Nykroppa skulle framdragas, eller i vilkas mark de komme att nedläggas 1919 (mapp 2/1).
Diverse kraftledningar: Utdrag av kontrakt mellan Persbergs Gruve Aktiebolag och Älvestorp Aktiebolag angående detta bolags leverans av elektrisk kraft till Persberg 1903 (mapp 6/1).
Protokoll vid styrelsesammanträde å Storfors i anledning av Persbergs Gruve Aktiebolags anhållan, att Storfors Bruks Aktiebolag ville mot årlig ersättning upplåta mark för nämnda kraftledning. Anhållan blev bifallen mot 200 kronor årligt arrende 27/11 1903 (mapp 6/1).
Kontrakt, varigenom Svartå Bruks Aktiebolag medgives rätt att över Aktiebolaget Träkols mark i trakten av Björneborg bygge och begagna en elektrisk högspänningsledning 9/12 1907 (mapp 6/2).
Förestående kontrakt transporterat på Storfors Bruks Aktiebolag såsom markägare 23/8 1916 (mapp 6/2).
En skrivelse från skogschefens G. Wesslén till disponent Gustaf Ekman angående ifrågasatt extra kraftledning över Storfors marker till Björneborg 21/3 1918 (mapp 6/3).		 
69Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Frälseräntor: 1. Fullmakt för disponenten och kammarherren Claes af Geijerstam att försälja Storfors Bolags ägande frälseräntor, utfärdade av bolagets intressenter 12/9 1855 (mapp 1).
2. Fernebo häradsrätts lagfartsprotokoll rörande lagfart för grevinnan Augusta Cederström å 1/20-del i de Storfors Bolag tillhöriga frälseräntor inom häradet 20/6 1856 (mapp 1).
Följande frälseräntor: 3. Ekebol 1/3 mtl. i Kils socken (mapp 1) se även Storfors Bruk äganderätten 26 7/2.
4. Engebäck 3/4 mtl. Grava s:n (mapp 1) se även Storfors Bruk äganderätten 26 7/2.
5. Erikstad 1/3 mtl. i Kils s:n (mapp 1) se även Storfors Bruk äganderätten 26 7/2.
6. Fjell 1/4 mtl. i Frykeruds s:n (mapp 1) se även Storfors Bruk äganderätten 26 7/2.
7. Forssås 1/4 mtl. i Väse socken (mapp 1) se även Öhna 69 2/9.
8. Ö:a och V:a Glänne i Frykeruds s:n 1846-1854 nr 8a (mapp 1) se även Storfors Bruk äganderätten 26 7/2.
9. Göpåsen 1/8 mtl. i Frykeruds s:n 1918 (mapp 1).
10. 10a se dito mapp 1/14?
10b (mapp 1) se även Storfors Bruk äganderätten 25 5/2.
10c (mapp 1) se även Storfors Bruk äganderätten 26 7/2.
11. Illberg 19/36 mtl. i Kils s:n (mapp 1) se föreg. 10c.
12. Jonsbol 1/4 mtl. i Boda s:n (mapp 1) se föreg. 10c.
13. Karsvallo 1 mtl m.fl. hemman i Väse socken 1762-1794 (mapp 1).
14. Lungsundet 1/2 mtl i Lungsund 1748-1844 (mapp 1)
14b (mapp 1) se även Storfors Bruk äganderätter 25 5/2.
15. Persbol 1/12 mtl i Ölme s:n 1748-1918 (mapp 1).
Köpebrev (mapp 1) se även Storfors Bruk äganderätten 26 7/2.
Fastebrev (mapp 1) se även Elofstorp frälseränta 70 2/4.
Frälseräntor: Fullmakt orig. och 10 offic. afskrifter för disponenten och kammarherren Claes af Geijerstam att försälja Storfors Bolags egande frälseräntor utfärdat af Bolagets intressenter 12/9 1855 (mapp 1/1).
Fernebo Häradsrätts lagfartsprotokoll rörande lagfart för grefvinnan Augusta Cederström å 1/20 del i de Storfors Bolag tillhöriga frälseräntor inom häradet 20/6 1856 (mapp 1/2).
Frälseräntor af 1/3 mtl Ekebol i Kils socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11. 1866 (mapp 1/3) se även Storfors Bruk eganderätter 26 7/2.
Frälseräntan af 3/4 mtl Engebäck i Grafva s:n. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11 1866 (mapp 1/4) se även Storfors Bruk eganderätter 26 7/2.
Frälseräntan af 1/3 mtl Erikstad i Kils socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 1/5) se även Storfors Bruk eganderätter 26 7/2.
Frälseräntan af 1/4 mtl Fjell i Frykeruds socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 1/6) Storfors Bruk eganderätter 26 7/2.
Frälseräntan af 1/4 mtl Forssås i Wäse socken. Uträkning af frälseräntorna af 1/2 mtl Öhna och 1/4 mtl Forssås för åren 1846-1855 (mapp 1/7) se även frälseräntan af 1/2 mtl Öhna 69 2/9.
Frälseräntan af 1 mtl Östra Glänne i Frykeruds socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 1/8) Storfors Bruk eganderätter 26 7/2.
Frälseräntan af 1/3 mtl Vestra Glänne -kronodelen i Frykerudes socken. Utökning af frälseräntan för detta hemman under åren 1846-1854 (mapp 1/8).
Frälseräntan af 1/8 mtl Göpåsen i Frykeruds socken. Uträkning af Storfors Bruks Aktiebolag tillhöriga frälseräntor af 1/8 mtl Göpåsen för år 1918. Kronodebetsedel å berörda frälseränta för år 1918 (mapp 1/9).
Frälseräntan af 1/4 mtl Hållsjöviken i Lungsunds socken. Instrument öfver hållen undersökning om naturen och beskaffenheten af 1/2 mtl Lungsundet och 1/4 mtl Hållsjöviken 3.6. 1748 (mapp 1/10).
Kammarkollegii anmodan till Landshöfdingen Nils Reuterholm att inrymma enkefru Juliana Linroth och hennes arfvingar i eganderätten till frälseräntorna af 1/2 mtl Lungsundet och 1/4 mtl Hållsjöviken, som de bekommit för egande räntefordran samt låta i jordeboken omföra hemmanen till frälse 14.4.1755 (mapp 1/10).
Landshöfdingens order vederb. Kronofogde och Häradsskrifvare i ärendet 9.6.1755 (mapp 1/10).
Utökning af räntorna för Lungsundet och Hållsjöviken m.fl. hemman för år 1769 (mapp 1/10).
Debetsedel räntan af 1/4 mtl Hållsjöviken för år 1794 (mapp 1/10) se även frälseräntan af 1/2 mtl Lungsundet (mapp 1/14).
Frälseräntan af 1/4 mtl Hållsjöviken i Lungsunds socken. Köpebref af Friherre C.A. Wrangel till Grefve C.G. Löwenhielm på 1/5 del i bland annan egendom denna frälseränta 16.11.1844 (mapp 1/10).
Fastebrev för grefve Löwenhielm på detta köp 14.3.1846 (mapp 1/19) se även Storfors Bruk eganderätter 25 5/2.
Frälseräntan af 1/4 mtl Hållsjöviken i Lungsunds socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 1/10).
Fastebref för Storfors Bruk AB därå 30.6.1868 (mapp 1/10) Se även Storfors Bruk eganderätter 26 7/2.
Frälseräntan af 19/36 mtl Illberg i Kils socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 1/11) se även Storfors Bruk eganderätter 26 7/2.
Frälseränta af 1/4 mtl Jonsbol i Boda socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 1/11) se även Storfors Bruk eganderätter 26 7/2.
Frälseräntan af 1 mtl Korsvalla i Wäse (Väse) socken. Köpebref, hvarigenom Olof von Nackreij försäljer till assessorn Johan Gustaf Linroth frälseräntorna af 1 mtl Korsvalla, 1/2 Såtång, 1/4 mtl Silkestatorp och 1/4 mtl Elgåsnäs i Wäse socken samt 1/2 mtl i Elofstorp i Ölme socken 27.8.1762 (mapp 1/13).
Hemmansegarnes i krsvalla klagomål hos landshöfdingen däröfver att assessorn Linroth fordrade frälseräntans erläggande efter markegång, ehuru presidenten Baron Scheffer den 23 jan 1729? med dem ingått kontrakt att frälseräntan finge betalas med 40 daler silfm. Landshöfdingsembetets förvisade ärendet till domstol 30.4.1766 (mapp 1/13).
Wäse Häradsrätts utslag på assessor Linroths stämningspåstående mot hemmansegarne i Korsvalla att Baron Scheffers med dem slutna kontrakt skulle upphäfvas och frälseräntan af dem betalas efter markegång. Häradsrätten ogillade stämningspåståendet 12.11.1766 (mapp 1/13).
Lagmansrättens dom som upphäfver mer nämnda kontrakt men förklarar att markegångsberäkningen finge börja den 12/11 1766 då kontraktet ofverklagats 11.6.1762 (mapp 1/13).
Hofrättens dom som gillar Lagmansrättens dom i ärendet 23.1.1768 (mapp 1/13).
Uträkning av frälseräntan för 1 mtl Korsvalla 22.3.1767 (mapp 1/13).
Frälseräntor 2 räkningar af N. Westmark med Kaptenen grefve Carl Gustaf Löwenhielm hvari grefve Löwenhielm krediteras för frälseräntorna af Korsvalla, Sätång, Elgåsnäs, Silkestatorp, Öna och Elofstorp för åren 1790,1792 och 1793, 1792, 1794 (mapp 1/13).
Frälseräntan af 1/2 mtl Lungsundet i Lungsunds socken. Instrument vid hållen undersökning om naturen och beskaffenheten af 1/2 mtl Lungsundet och 1/4 mtl Hållsjöviken 3.6.1748 (mapp 1/14).
Kammarkollegii meddelande till Landshöfdingen Nils Reuterholm att enkefru Juliana Linroth och hennes arfvingar bekommit räntorna af 1/2 mtl Lungsundet och 1/4 mtl Hållsjöviken för deras återstående fordran i det grefliga Torstensonska sterbhusets Kongl.Majt.s kronan hafvda godsräntefordran, som de inköpt äfvensom för baron G.C. Cederhielms egande räntefordran , med anmodan till landshöfdingen att inrymma dem i eganderätten till räntorna af berörda hemman samt låta överföra dessa till frälse 14.4.1755 (mapp 1/14).
Landshöfdingens order till vederb. kronofogde och häradsskrifvare i ärendet 9.6.1735 (mapp 1/14).
Utdrag ur jordeboken rörande 1/2 kronohemman Lungsundet för år 1761 (mapp 1/14).
Uträkning af hemmansräntorna för Lungsundet och Hållsjöviken m.fl. hemman för år 1769 (mapp 1/14).
Debetsedlar å räntorna af 1/2 hemman Lungsundet för år 1792 och af 1/4 mtl Hållsjöviken för 1794 (mapp 1/14)
Frälseräntan af 1/12 mtl Persbol i Ölme socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 1/15) se även Storfors Bruk eganderätter 26 7/2.
Fastebref för Storfors Bruks Aktiebolag och frälseräntan af 1/12 mtl Persbol 19.4. 1873 (mapp 1/15) se även frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp 70 2/4.
II Frälseräntor: 1. Rundsberg 1/4 mtl i Grava s.n 1918 (mapp 2).
2. Rudstorp 3/4 mtl i Kils s:n (mapp 2) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
3. Silkestatorp 1/4 mtl i Väse s:n. 18a se 69 1/13 Korsvalla. 18b (mapp 2) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
4. Skummita 1/4 mtl i Kils s:n (mapp 2) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
5. Skårbol 1/2 mtl i Kil och Frykerud 1852-1866 (mapp 2) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
6. Storfors. 1 mtl i Kroppa s:n 1756 (mapp 2).
7. Såtång 1/2 mtl i Väse s:n (mapp 2) se även Korsvalla 69 1/13.
8. Ånita 1/3 mtl i Kils s:n (mapp 2) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
9. Öhna 1/2 mtl i Väse s:n 1846-1855 (mapp 2).
Frälseräntan af 174 mtl Rudsberg i Grava socken. Uträkning af Storfors Bruks Aktiebolag tillhöriga frälseräntan af 1/4 mtl Rudsberg för år 1918 (mapp 2/1).
Krono och kommunaldebetsedlar å denna frälseränta för år 1918 (mapp 2/1).
Frälseräntan af 3/4 mtl Rudstorp i Kils socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 2/2) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
Frälsräntan af 1/4 mtl Silkestatorp i Wäse socken. Köpebrefv hvarigenom Olof von Nackreij försäljer till assessorn Johan Gustaf Linroth frälseräntan af bland andra hemman 1/4 mtl Silkestatorp 27/8 1762 (mapp 2/3) se även frälseräntan 1 mtl Korsvalla 69 1/13.
Frälseräntan af 1/4 mtl Silkestatorp i Wäse socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 2/3) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
Frälseränta af 1/4 mtl Skummita i Kils socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 2/4) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
Frälseräntan af 1/2 mtl Skårebol i Kils socken. Kammarkollegii utslag i fråga om afskrivning ur kronans jordeböcker och räkenskaper af den förekommande ordinarie afkortningar för 1/2 mtl Skårebol m.fl. hemman. Wid hållen undersökning hur inhemtal rörande Skårebol att detta hemman af ålder varit frälse, men att år 1689 dåvarande egaren fru Beata Gyllenanckar försålt jordeganderätten och år 1694 bortbytt räntan till kronan, samt att Riksrådet grefve C.G. Löwenhielm år 1754 blifvit inrymd i eganderättentill berörda ränta, som han bekommit i utfrälsning på räntefordran efter grefve Torstensson. Kollegiet förordnade nu att hemmanet Skårebol, som år 1766 blifvit i jordeböckerna omfört till kronoskatte, skulle åter omföras till frälse 26.2.1852 (mapp 2/5).
Frälseräntan af 1/2 mtl Skårbol m.fl. frälseräntor. Uppbudsprotokoll 1:a gången samt lagfartsprotokoll rörande 1/5-del i frälseräntorna af inom Kils socken belägna 1/2 mtl Skårbol, 1/3 mtl Ekebohl, 1 mtl Illberg, 1/3 Erikstad, 3/4 mtl Rudskoga, 1/4 mtl Skummita och 1/3 Ånnita. Inom Frykeruds socken 1/4 mtl Fjell, 1 mtl Ö:a Glänne, 1/8 mtl Göpåsen, 1/3 mtl Vestra Glänne och 12 mtl Prestbol som generallöjtnanten m.m. grefve C.G. Löwenhielm och hans fru Natalia Buxhövden, enligt afvhandling den 16 Nov 1844 med tillägg den 3 Dec inköpt af svågern hovmarskalken friherre Chr. Wrangel och hans fru född grefvinna Löwenhjelm 20.6.1856 (mapp 2/5).
Frälseräntan af 1/2 mtl Skårbol m. fl. frälseräntor. Lagfartsprotokoll rörande 1/10-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Skårebol, 1/3 mtl Ekebol, 19/36 mtl Illberg, 1/3 mtl Erikstad, 374 mtl Rudstorp, 1/4 mtl Skummita och 1/3 mtl Ånnita alla i Kils socken. Samt 1/4 mtl Fjell, 1 mtl Östra Glänne, 1/8 mtl Göpåsen, 1/3 mtl Vestra Glänne kronodelar och 1/2 mtl Prestbol i Frykeruds socken, som jemte annan egendom generalmajoren O.A, Malmborg och hans fru Augusta Malmborg född von Gerdten den 11 okt. 1847 inköpt af svärmodern Charlotta von Gerdten född grevinna Löwenhielm 20.6. 1856 (mapp 2/5).
Lagfartsprotokoll rörande 1/40 i förenämnda frälseräntor som jemte annat generalmajoren O.A. Malmborg den 24 Febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve Carl Gustaf Löwenhielm 20.6. 1856 (mapp 2/5).
Frälseräntan af 1/2 mtl Skårbol m.fl. frälseräntor i Kils och Frykeruds socknar. Lagfartsprotokoll rörande 1/10-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Skårbol, 1/3 mtl Ekebol, 19/36 mtl Illberg, 1/3 mtl Erikstad, 3/4 mtl Rudstorp, 1/4 mtl i Skummita och 1/3 mtl vestra Glänne kronodelar, 172 mtl Prestbol, som jemte annan egendom brukspatronen C.G. Uggla den 11 okt 1847 inköpt af svärmodern enkefru Charlotta von Gerdten född grevinna Löwenhielm 20.6.1856 (mapp 2/5).
Lagfartsprotokoll rörande en 1/40-del i förenämnda frälseräntor som jemte annan egendom brukspatronen Uggla den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G Löwenhielm 20.6.1856 (mapp 2/5).
Frälseräntan af 1/2 mtl Skårbol i Kils socken. Lagfartsprotokoll rörande 1/20-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Skårbol, 1/3 mtl Ekebol, 19/36 mtl Illberg, 1/3 mti Erikstad, 3/4 mtl Rudstorp, 1/4 mtl Skummita och 1/3 mtl Ånnita inom Kils socken. Samt 1/4 mtl Fjell, 1mtl Östra Glänne, 1/8 mtl Göpåsen, 1/3 mtl Vestra Glenne och 1/2 mtl Prestbol, som jemte annan egendom kammarherren Claes af Geijerstam den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 20.6. 1856 (mapp 2/5).
Frälseräntan af 1/2 mtl Skårbol m. fl. frälseräntor. Lagfartsprotokoll rörande 1.a uppbudet å 1/20-del i frälseräntorna af de inom Kils socken belägna 1/2 mtl Skårbol, 1/3 mtl Ekebol, 19/36 mtl Illberg, 1/3 mtl Erikstad, 3/4 mtl Rudstorp, 1/4 mtl Skummita och 1/3 mtl Ånnita. Inom Frykeruds socken 1/4 mtl fjell, 1mtl Glänne, 1/8 mtl Göpåsen, 1/3 mtl Vestra Glenne och 1/2 mtl Prestbol, som jemte annan egendom grosshandlaren Fröding i Göteborg 24/2 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 20.6. 1856 (mapp 2/5).
Frälseräntan af 1/2 mtl Skårbol m. fl. frälseräntor. Lagfartsprotokoll rörande uppbud 1.a gången å 1/5 i frälseräntorna af di inom Kils socken belägna 1/2 mtl Skårbol, 1/3 mtl Ekebol, 19/36 mtl Illberg, 1/3 mtl Erikstad, 3/4 mtl Rudstorp, 1/4 mtl Skummita och 1/3 mtl Ånnita. Inom Frykeruds socken 1/4 mtl Fjell, 1 mtl Östra Glänne, 1/8 Göpåsen, 1/3 mtl vestra Glänne och 1/2 mantal Prestbol, som jemte annan egendom grosshandlaren Sven Rehnström i Göteborg 24/2 1855 köpt af grefve C.G. Löwenhielm 20.6.1856 (mapp 2/5).
Frälseräntan af 1/2 mtl Skårbol i Kils socken. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenter till Storfors Bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11.1866 (mapp 2/5) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
Frälseräntorna af 1 mtl Storfors 1/2 mtl Hytte, 1/2 mtl Lillfors m.fl. hemman. Kammarkollegii skrifvelse i utskrift till Landshöfdingen Ad. Mörner med anmodan att inrymma Storfors bruks intressenter i räntorna af efterföljande hemman, som de bekommit i afräkning på den godsräntefordran af 148 daler 12 öre 8 penningar silfvmt. som det grefliga Torstensonska sterbhuset egde hos Kungl.Majt. och kronan och som bemälda bruksintressenter sig tillhandlat, nämligen räntorna af skattehemmanen 1 mantal Storfors, 1/2 mtl Hytte, 1/2 mtl Lillefors, 1/3 mtl Wargetorp, 1/4 mtl Kroppa gård, 1/4 mtl Westra Klenoret, 1/4 Östra Klenoret, 1/4 mtl Rönningen, 1/4 mtl Kärret, 1/4 mtl Fallet, 1/4 mtl Bäck, 1/4 mtl Tranmyren, 1/4 mtl Stegelvikstorp, 1/4 mtl Brosäter, 1/4 mtl Björnbotten, 1/4 mtl Lilla Lungstorp, 1/8 mtl Källmo, 1/3 mtl Baggetorp samt af kronohemmanet 1/3 mtl Stegelviken. räntorna af nämnda hemman som nu öfvergingo till frälse, belöpte sig till 115 daler 5 öre silfv.mt. hvadan bruksintressenterna fortfarande hade räntefordran hos Kongl. Majt. erl. Kronan 22.12.1756 (mapp 2/6).
Frälseräntan af 1/3 mtl Ånnita i Kils kommun. Köpebref af Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter till Storfors bruks AB å bl.a. denna frälseränta 1.11. 1866 (mapp 2/8) se även Storfors Bruk äganderätter 26 7/2.
Frälseräntan af 1/2 mtl Öhna i Wäse socken. Uträkning af frälseräntorna af 1/2 mtl Öhna och 1/4 mtl Forssås för åren 1846-1855 (mapp 2/9).
III Frälseräntan 1. Uträkningar och några debetsedlar över följande Storfors Bruks Aktiebolag tillhörande frälseräntor nämligen, 1/2 mtl Skårebol, 3/4 Rudstorp, 1/3 mtl Ekebol, 1/3 Erikstad, 19/36 mtl Illberg, 1/4 Skummita och 1/3 mtl Ånnita alla i Kils socken. 174 mtl Fjell, 1mtl Östra Glänne och 1/8 mtl i Göpåsen i Frykeruds socken. 1/4 mtl Rudskog och 3/4 mtl Engebäck i Grava socken. Samt 174 mtl Jonsbol i Boda socken för åren 1872 samt 1888-1893 (mapp 3).
IV Frälseräntor. 1-11 Frälseräntan av 174 mtl Elgåsnäs m. fl. frälseräntor i väse socken 1762-1867 (mapp 4) 1a se även Korsvalla 69 1/13.
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgåsnäs i Wäse socken. Köpebref hvarigenom Olof von Nackreij försäljer till assessor Johan Gustaf Linroth frälseräntan af bland andra hemman 1/4 mtl Elgåsnäs 27.8.1762 (mapp 4/1) se även frälseräntan af 1mtl Korsvalla 69 1/13.
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgåsnäs i Wäse socken. Lagfartsprotokoll rörande 1:a uppbudet å 1/5 i frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs, 1/4 mtl Forsås, 1 mantal Korsvalla, 1/4 mtl Silkestatorp med en äng, 1/2 mtl Såtång och 1/2 mtl Öna som jemte annan egendom hofmarskalken friherre Chr. Wrangel och hans fru enligt åberopad köpehandling den 16 nov. 1844 och dervid gjordt tillägg den 3 dec samma år, försålt till generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielmoch hans fru grefvinna född Buxhöwden 27.3. 1845 (mapp 4/2).
Fasebref för grefve Löwenhielm och hans fru grefvinna på förestående köp 14.4.1846 (mapp 4/2).
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgånäs m.fl. frälseränta i Wäse socken. Lagfartsprotokoll rörande 1/10-del i frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs, 1/4 mtl Forsås, 1 mtl Korsvalla, 1/4 mtl Silkestatorp med en äng, 1/2 mtl Sätång och 1/2 mtl Öna som jemte annan egendom generalmajoren Otto August Malmborg den 11 okt. 1847 inköpt af sin svärmoder enkefru Charlotta von Gerdten född grefvinna Löwenhielm 12.4.1848 (mapp 4/3).
Fastebref för generalmajoren O.A. Malmborg och hans fru Augusta Malmborg född von Gerdten å förenämnda frälseräntor 18.6. 1849 (mapp 4/3).
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgånäs m.fl. frälseräntor i Wäse härad. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/40-del i frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs, 1/4 Forsnäs, 1/4 Silkestatorp med en äng, 1/2 mtl såtäng erh. 1/2 mtl Öna som jemte annan egendom generalmajoren Otto Aug. Malmborg den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 4/4).
2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/32-del i förenämnda frälseräntor som jemte annat generalmajor Malmborg den 17 maj 1856 inköpt af grefve Löwenhielm 1856, 1857 (mapp 4/4).
Frälseräntan af 1/4 mtl i Elgånäs m. fl. frälseräntor i Wäse socken. Lagfartsprotokoll rörande 1/10-del i frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs, 1/4 mtl Forsås, 1 mtl Korsvalla, 1/4 mtl Silkestatorp med en äng, 1/2 mtl Såtäng och 172 mtl Öna som jemte annan egendom brukspatronen Carl Gustaf Uggla den 11 okt. 1847 inköpt af svärmodern enkefru Charlotta von Gerdten född grefvinna Löwenhielm 12.4. 1848 (mapp 4/5).
Fastebref för brukspatron Uggla å 1/10-del i förenämnda frälseräntor 18.6.1849 (mapp 4/5).
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgånäs m.fl. frälseräntor i Wäse härad. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/40-del i frälseräntorna af 1/4 mtl Forsås, 1/2 mtl Öna, som jemte annan egendom brukspatronen Carl Gustaf Uggla den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 4/6).
2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/32 i frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs, 1/4 mtl Forsås, 1/2 mtl Silkestatorp och 1/2 Öna som brukspatron Uggla den 17 maj 1856 inköpt af grefve Löwenhielm 1856, 1857 (mapp 4/6).
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgånäs m.fl. frälseräntor i Wäse härad. 2:a Lagfartsprotokoll rörande 1/20-del i frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs, 1/4 mtl Forsås, 174 mtl Silkestatorp och 1/2 mtl Öna som grefvinnan Augusta Cederström född Löwenhielm den 24 febr. 1855 jemte annan egendom inköpt af brodern generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 4/7).
2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/16-del i förenämnda frälseräntor som jemte annat grefvinnan Cederström den 17 maj 1856 inköpt af brodern grefve Löwenhielm 1856, 1857 (mapp 4/7.
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgånäs i Wäse socken. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/20-del i frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs, 1/4 mtl Forsås, 174 mtl Silkestatorp, 1/2 mtl Sätång och 1/2 mtl Öna som jemte annan egendom kammarherren Claes af Geijerstam den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 4/8).
Lagfartsprotokoll rörande 1/80-del i förenämnda frälseräntor, som jemte annan egendom kammarherren af Geijerstam 17/5 1856 inköpt af C.G. Löwenhielm 19.11.1856 (mapp 4/8).
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgånäs m.fl. frälseräntor. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/20-del i frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs, 1/4 mtl Forsås, 1/4 mtl Silkestatorp, 1/2 mtl Såtäng och 1/2 mtl Öna som jemte annan egendom grosshandlaren Anders Fröding i Göteborg den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve Carl Gustaf Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 4/9).
2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/80-del i föenämnda frälseräntor utom 1/2 mtl Sätång, hvilka jemte annat Anders Fröding den 17 maj 1856 köpt af grefve Löwenhielm 1856, 1857 (mapp 4/9).
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgånäs m.fl. frälseräntor i Wäse härad. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/5-del i frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs, 1/4 mtl Forsås, 1/4 mtl i Silkestatorp med en äng, 1/2 mtl Sätång och 1/2 mtl Öna, som jemte annan egendom grosshandlaren Sv. Rehnström i Göteborg den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve Carl Gustaf Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 4/10).
2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/20-del i förenämnda frälseräntor utom af 1/2 mtl Såtäng hvilka jemte annat Sven Rehnström den 17 maj 1856 köpt av grefve Löwenhielm 1856, 1857 (mapp 4/10).
Frälseräntan af 1/4 mtl Elgånäs i Wäse socken. Wäse häradsrätts lagfartsprotokoll rörande ett köpebref hvarigenom delegarne i Storfors och Bjurbäcks Bruksegendom den 1 Nov. 1866 försälja till Storfors Bruks Aktiebolag bland annat frälseräntorna af 1/4 mtl Elgånäs och 1/4 mtl Silkestatorp m.fl. frälseräntor inom andra härader 25.4.1867 (mapp 4/11).		 
70Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. Frälseräntor: Frälseräntor 1-9. Frälseräntan av 1/2 mtl Elofstorp m. fl. frälseräntor i Ölme socken 1781-1857 (mapp 1) se även 1/1 Korsvalla 69 1/13.
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. Köpebref hvarigenom Olof von Nackreij försäljer till assessor Johan Gustaf Linroth frälseräntan af bland andra hemman 1/2 mtl Elofstorp 27/8 1762 (mapp 1/1) se även frälseräntan af 1 mtl Korsvalla 69 1/13.
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp m.fl. Uträkning efter Wermlands markegång af frälseräntorna hemmanen Elofstorp, Korsvalla m.fl. hemman för år 1781 (mapp 1/2).
Förteckning på fru grefvinnan Löfwenhjelms frälseräntor egendomar som komme att utgöra rusttjenstbevillning efter 1800 års bevillningsförordning 25.12.1802 (mapp 1/2).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. Landshöfdinge Embetets resolution i anledning deraf hemmansåboerna Jan Jonsson, Petter Wallgren och Anders Persson i Elofstorp såsom räntegifvare, icke kunnat komma öfverens med kaptenen grefve C. Löwenhielm om räntans storlek. Kaptenen ville ställa ränteutgifter i jemförelse med annat lika stort hemman i orten men hade icke framställt någon viss grund derför. Saken förvisades till domstol 25.5.1811 (mapp 1/3).
Kontrakt emellan enkefru grefvinnan Sara Catharina Löwenhielm, såsom ränteegare, och åboerna å hemmanet Elofstorp, såsom räntegifvare, hvarigenom till undvikande af rättegång öfverenskommes att hemmanet Elofstorps ordinarie ränta årligen beräknas efter 1/2 hemman Baggerud. Åboerna förbundo sig att i rätt tid erlägga till grefvinnan Löwenhielm eller hennes rättsinnehafvare 4.4. 1812 (mapp 1/3).
Ölme Häradsrätts protokoll rörande inprotokollering af förenämnda kontrakt 29.4.1812 (mapp 1/3).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp m. fl. frälseräntor i Ölme socken. Lagfartsprotokoll rörande 1/5-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp, 1/4 mtl Persbol och 1/8 mtl Skräddartorp, som jemte annan egendom generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm och hans fru grefvinna den 16 nov. 1844 med ett i köpehandlingen den 3 dec. samma år gjort tillägg, inköpt af hofmarskalken friherre C.A. Wrangel och hans fru 21.4.1845 (mapp 1/4).
Fastebref för grefve C.G. Löwenhielm och hans fru grefvinna 1/5-del i förenämnda frälseräntor 4.5.1846. angår efven 1/4 mtl Sjöändan (mapp 1/4).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp m.fl. frälseräntor i Ölme socken. Lagfartsprotokoll rörande 1/10-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp, 1/4 mtl Persbol och 1/8 mtl Skräddaretorp, som jemte annan egendom generalmajoren Otto Aug. Malmborg och hans fru född von Gerdten den 11 okt. 1847 köpt af svärmodern enkefru Charlotta von Gerdten född grefvinna Löwenhielm 2.4.1850 (mapp 1/5).
Fastebref för generalmajoren O.A. Malmborg och hans fru å förenämnda frälseräntor 10.5.1851 (mapp 1/5).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/40-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp och 3/16 mtl Persbol, som jemte annan egendom generalmajoren Otto Aug. Malmborg den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve Carl Gustaf Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 1/6).
Lagfartsprotokoll rörande 1/32-del i förenämnda frälseräntor, som jemte annat generalmajor Malmborg den 17 maj 1856 inköpt af grefve Löwenhielm 10.1.1857 (mapp 1/6).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp m.fl. frälseräntor i Ölme socken. Lagfartsprotokoll rörande 1:a uppbudet å 1/10 i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp, 1/2 mtl Persbol och 1/8 mtl Skräddartorp, som bland annan egendom brukspatronen Carl G. Uggla köpt af svärmodern enkefru Charlotta v. Gerdten född grefvinna Löwenhielm 2.4.1850 (mapp 1/7).
Fastebref för brukspatronen C.G. Uggla å 1/10-del i förenämnda frälseräntor 10.5.1851 (mapp 1/7).
Lagfartsprotokoll gäller äfven 1/4 mtl Sjöändan (mapp 1/7).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/40 del i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp och 3/16 mtl Persbol, som jemte annan egendom brukspatronen Carl Gustaf Uggla den 20 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 1/8).
Lagfartsprotokoll rörande 1/32 -del i förenämnda frälseräntor som brukspatron Uggla den 17 maj 1856 inköpt af grefve Löwenhielm 10.1.1857 (mapp 1/8).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/20-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp och 3/16 mtl Persbol som jemte annan egendom grefvinnan Augusta Cederström, född Löwenhielm den 24 febr. 1855 inköpt af brodern generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 1/9).
Lagfartsprotokoll rörande 1/16-del i förenämnda frälseräntor som jemte annat grefvinnan Cederström 17/5 1856 inköpt af brodern grefve Löwenhielm 10.1.1857 (mapp 1/9).
VI Frälseräntor 1-6. Frälseräntan av 1/2 mtl Elofstorp m.fl. frälseräntor i Ölme socken 1855-1918 (mapp 2).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/20-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp och 3/16 mtl Persbol, som jemte annan egendom kammarherren Claes af Geijerstam inköpt den 24 febr. 1855 af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 2/1).
Lagfartsprotokoll rörande 1/80-del i förenämnda 2:e frälseräntor, som jemte annan egendom kammarherren af Geijerstam den 17 maj 1856 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 10.1.1857 (mapp 2/1).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/20-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp och 3/16 mtl Persbol, som jemte annan egendom grosshandlaren Anders Fröding i Göteborg den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 2/2).
Lagfartsprotokoll rörande 1780-del i förenämnda frälseräntor, som jemte annat Anders Fröding den 17 maj 1856 inköpt af grefve Löwenhielm 10.1.1857 (mapp 2/2).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. 2:e Lagfartsprotokoll rörande 1/5-del i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp och 3/16 mtl Persbol, som jemte annan egendom grosshandlaren Sv. Rehnström i Göteborg den 24 febr. 1855 inköpt af generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm 1855, 1856 (mapp 2/3).
Lagfartsprotokoll rörande 1/20-del i förenämnda 2:e frälseräntor, som jemte annat Sven Rehnström den 17 maj 1856 köpt af grefve Löwenhielm no.1 1857 (mapp 2/3).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. 2:e Lagfartsprotokoll rörande Storfors och Bjurbäcks Bruks intressenters försäljning till Storfors Bruks Aktiebolag af bland annan egendom frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp och 1/12 mtl Persbol 15/5 1867 och 29/5 1868 (mapp 2/4).
Fastebref för Storfors Bruks Aktiebolag i frälseräntorna af 1/2 mtl Elofstorp och 1/12 mtl Persbol 19/4 1873 (mapp 2/4).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp i Ölme socken. Gravationsbevis rörande denna frälseränta 26.7.1906 (mapp 2/5).
Frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp No 1 i Ölme socken. Kon. Befallningshafvandes utslag med bifall till P? G. Larssons och Edla Kristina Larssons ansökan om aflösning af ofvanstående Storfors Bruks Aktiebolag tillhöriga frälseränta 9.10.1918 (mapp 2/6).
Lantmäterihandlingar: akt 29 Lungsund 1. Beskrivning tiil dem år 1839 upprättade kartan över Bjurbäcks bruks frälseskog, Ackkärrs och Lungsundsrepan ? 29/8 1840 (mapp 3) saknas
Hemmanet Asphyttan. Samtlliga handlingar rörande Asphyttan saknas. akt 5 Färnebo. 2. Lantmäteriprotokoll och beskrivning över förrättad mätning och rörläggning 1814, 1815 (mapp 3).
Koncepthandlingar rörande rågångsmätning såväl inom som omkring Asphyttan 1816-1818 (mapp 3).
Fernebo häradsrätts uppskovsprotokoll d. 14/10 1819 och dom ang. en av greve Frölich hos rätten anförts protest mot fastställelse av den av kommissionslantmätaren E.A. Pfeiffer upprättade konton över förrättningarna 29/2 1820 (mapp 3).
3. akt 6 Färnebo. Lantmäteriprotokoll rörande laga skifte 23/8 1832 (mapp 3).
Uträkning på inlösningsjorden 1832 (mapp 3).
I Lantmäteriprotokoll jämte den provisionella planen för skiftet 3/6 1833 (mapp 3).
Ägodelningsrättens fastställelse 3/6 1833 (mapp 3).
Skiftet avslutades 30/7 1834 (mapp 3).
Ägodelningsrättens fastställelse av den över skiftet uppr. kartan 7/11 1835 (mapp 3).
5. akt 5. Färnebo. Beskrivning till 1848 års renoverade karta över Asphyttans skogsmark 1849 (mapp 3).
Häradsrättens protokoll utgörande bevis att denna beskrivning blivit av jordägarna i Asphyttan erkänd giltlig 23/2 1852 (mapp 3).
6. Beskrivning över den Storfors Bruks ägares egendom i Asphyttan som begagnades av And. Nilsson 1854 (mapp 3).
7. akt 19 Färnebo. Karta och beskrivning över ägandebyte och delning av ängsmark väster om Lungälven i Asphyttan 1868 (mapp 3) samtliga handlingar rörande Asphyttan saknas.
II Lantmäterihandlingar: Torpet Bengtstorp. 1. Beskrivning över till den å 1839 upprättade kartan över oskattlagda torpet Bengtstorp 1840 (mapp 4) saknas.
Bjurbäcken. akt 14 Lungsund. 2. Beskrivning till kartan över Bjurbäcks inägor författad av komm.lantmätaren Anders Rickenberg 1792 (mapp 4) saknas.
Bjurbäcken No 4. akt 18 Lungsund. 3. Lantmäteriprotokoll och beskrivning över förrättad delning av inägorna av lantm. Joh. Ad. Fineman 1801-1802 (mapp 4) saknas.
Häradsrättens protokoll med fastställelse av delningen och den däröver upprättade kartan 2/11 1803 (mapp 4) saknas.
Nedre Bjurbäcken No 2 och 3. akt 19 Lungsund. 4. Lantmäteriprotokoll och beskrivning över förrättad storskiftesdelning å inägorna till skattehemmanet S:a Bjurbäcken 1770 (mapp 4) saknas.
Häradsrättens protokoll med fastställande av skiftet och den däröver upprättade kartan 11/2 1771 (mapp 4) saknas.
Lantmätarens arvodesräkning 1771 (mapp 4) saknas.
akt 21 Lungsund. 5. Beskrivning till den år 1836 upprättade kartan över Nedre Bjurbäcken 29/8 1840. Beskrivning över en del ägor till Nedre Bjurbäcken i enlighet med 1836 års kartor av C. Sjöholm och efter nu skedda ägorbyten 8/10 1862 (mapp 4) saknas
6. Beskrivning till den år 1836 upprättade kartan över Nedre Bjurbäcken 29/8 1840. Beskrivning över en del ägor till Nedre Bjurbäcken i enlighet med 1836 års kartor av C. Sjöholm och efter nu skedda ägorbyten 8/10 1862 (mapp 4) saknas
7. Beskrivning över det ägobyte varom Bjurbäcks bruksägare och Jonas Nilsson vid Nedre Bjurbäcken kommit överens 1862. Beskrivning över en del ägor till Nedre Bjurbäcken i enlighet med 1836 års kartor av C. Sjöholm och efter nu skedda ägorbyten 8/10 1862 (mapp 4) saknas
Domboksutdrag utgörande av förest. lantmäterihandling 1862 (mapp 4) saknas.
III Lantmäterihandlingar. akt 26 Lungsund 1. Bjurbäcks gård. Beskrivning till den åren 1836 och 1837 upprättade kartan över Bjurbäcks gård 29/8 1840 (mapp 5) saknas.
Beskrivning till ovannämnda karta över Bjurbäcks gård rörande de ägor var kanalen komme att sträcka sig 1854 (mapp 5) saknas.
akt 26 Lungsund. 2. Bjurbäcks bruk. Beskrivning till den åren 1836 och 1837 upprättade kartan över Bjurbäcks bruk med alla inom dess skogsområde belägna hemman och lägenheter 29/8 1840 (mapp 5) saknas.
akt 22 Lungsund. 3. Bjurbäcks bruks skogar. Beskrivning till kartan över skogsmarken till Bjurbäcks bruk med inom dess rågångar belägna hemman och lägenheter 1840 (mapp 5) saknas,
akt 43 Lungsund. 4. Torpet Björkåsen. Beskrivning till den år 1839 upprättade kartan over oskattlagda torpet Björkåsen 29/8 1840 (mapp 5) saknas.
5. akt... Färnebo. Torpet Blåhult. Beskrivning till den år 1839 upprättade kartan över oskattlagda torpet Blåhult 29/8 1840 (mapp 5) saknas.
akt 54 Lungsund. 6. Brattbäcken 1/8 mtl. Beskrivning till den år 1836 upprättade kartan över 1/8 mtl. Brattbäcken 29/8 1840 (mapp 5) saknas.
akt 61 Lungsund. 7. Bäckelid 1/8 mtl. Beskrivning till den år 1836 upprättade kartan över 1/8 mtl. Bäckelid 29/8 1840 (mapp 5) saknas.
8. Bäcken 1/4 mtl. frälse. Ägobeskrivning och uträkning av ägarna till detta hemman 1853 (mapp 5) saknas.		 
71Storfors Rörverk. Hemman, torp och lägenheter. IV Lantmäterihandlingar: akt 21 Färnebo. Torpet Daglösviken. 1. Utdrag av skiftesprotokollet angående rågången mellan hemmanet Sundet och torpet Daglösviken 22/8 1806 (mapp 1) saknas.
akt 21. Färnebo. 2. Lantmäteriprotokoll och beskrivning över förrättad laga skifte å ägorna till den på Asphyttans grund belägna torplägenheten Daglösviken 1867, 1869 (mapp 1) se även avskrift å Daglösen 42 3/10.
En av förrättningsmannen lantmätaren O.M. Clarèus upprättad karta över detta torp 1869 (mapp 1) saknas.
Lantmätarens arvodesräkning 27/5 1869 (mapp 1) saknas.
Häradsrättens protokoll den 7/11 1867 och utslag i en av bolaget mot ägaren Fredrik Berggren anhängiggjord rättegång om lösen av dennes ägande 4/21 i lägenheten Daglösviken, vilken tvist inverkade på skiftets fortgång 6/4 1868 (mapp 1) saknas.
IV Lantmäterihandlingar: Beskrivningar till kartor över följande torp, upprätt av C. Sjöholm den 29/5 1840. akt 125 Färnebo. 1. Dammvaktaretorp (mapp 2) saknas.
akt 173 Lungsund. 2. Emtenäs (mapp 2) saknas.
akt 63 Lungsund. 3. Espviken (mapp 2) saknas.
akt 65 Lungsund. 4. Fräkenviken (mapp 2) saknas.
akt 72 Lungsund. 5. Halla och Hallåsen (mapp 2) saknas.
Hugsterud ingår i Spjutsbol. 6. Uträkning och beskrivning över alla ägorna till 1851 års karta över hemmanen Hugsterud och Persbol 1853 (mapp 2).
Norra och Mellan Höje. akt 42 Varnum. 8. Handlingar rörande ägostyckning å 1/2 mtl. av hemmanet Norra Höje 1905 (mapp 2) saknas.
akt 73 Varnum. 7. Handlingar rörande mantalssättning å delar av hemmanen Norra och mellan Höje med landsh. ämbetets fastställelse därå 1898-1899 (mapp 2) saknas.
akt 41 Varnum. 9. Handlingar rörande ägostyckning av 1/8 mtl. av hemmanet Mellan Höje 1905 (mapp 2) saknas.
VI Lantmäterihandlingar: Beskrivning till upprättade kartor över nedannämnda torp av C. Sjöholm 29/8 1840. akt 133 Färnebo. 1. Källsfallet. akt 87 Lungsund. 2. Kärn. akt 89 Lungsund. 2. Kärntorpet. akt 129 Lungsund. 4. Kvarned. akt 90 Lungsund. 5. Kärret och Västanbäck. akt 95 Lungsund. 6. Ladubäcken. akt 97 Lungsund. 7. Lermarken. akt 98 Lungsund. 8. Lervik. akt 100 Lungsund. 9. Lillebäcksed och Lillebäcks bäcken. akt 101 Lungsund. 10. Lillbäckshöjden. akt 111 Lungsund. 11. Lungälven i Lungälvstorp. akt 106 Lungsund. 12. Lungstorp No 1-4 (mapp 3) saknas
VII Lantmäterihandlingar: akt 51 Lungsund. 1. Braåsen eller Östra Lungstorp. Lantmäteriprotokoll och beskrivning över förrättad sämjedelning av inägorna till detta torp 1872 (mapp 4) saknas.
akt 107 Lungsund. 2. Beskrivning till den år 1841 upprättade kartan över Lilla Lungstorp 30/10 1841 (mapp 4) saknas.
akt 117 Lungsund. 3. Lämås Beskrivning till den år 1836 upprättade kartan över 1/4 mtl skatte Lämås 29/8 1840 (mapp 4) saknas.
akt 118 Lungsund. 4. Lövnäset. Beskrivning till den år 1840 upprättade kartan över detta torp 29/8 1840 (mapp 4) saknas.
akt 5 Lungsund. 5. Matlången. Domboksprotokoll över en vid lantmäterisammanträde rörande laga skifte på hemmanen Matlången, Galteskär, Månsviken, Norra Höjden, Melltorp, V. Ackkärrstorp, Ö. Ackkärrstorp, och Grytingsbron i Lungsunds socken den 25/1 1911 ingången förening mellan delägarna och rågramarna om rågränserna för nämnda hemman 7/6 1911 (mapp 4) saknas.
Beskrivning till upprättade kartor över följande hemman och torp av C. Sjöholm 29/8 1840. akt 121 Lungsund. 6. Mositorp. akt 125 Färnebo. 7. Murbo. akt 128 Lungsund. 8. Nybygget (mapp 4) saknas.
VIII Lantmäterihandlingar: 1. Nykroppa m.m. Häradsrättens protokoll med beskrivning över råskillnaderna dels mellan Nykroppa och Skarphyttan, dels mellan Nya Kroppa och Hättsjöhyttan, å ena sidan, samt Skarphyttan å andra sidan m. fl. rågångar 13-19/6 1677 (mapp 5) saknas.
Häradsrättens uppskovsprotokoll ang. Storfors bruksägares om åläggande för ägarna av Skarphyttan att låta uppgå råskillnaden däremellan och Nykroppa 13/9 1749 (mapp 5) saknas.
Näverviken. akt ? Lungsund. 2. Beskrivning till den av Erik Wallringh å 1698 upprättade kartan över 1/2 mtl skatte Näverviken 13/2 1797 (mapp 5) saknas.
akt 127 Lungsund. 3. Beskrivning till kartan över fördelning av Nävervikens inägor och utgärdesgårdar 31/8 1835 (mapp 5) saknas.
akt 127 Lungsund. Beskrivning till den år 1840 efter förenämnda karta upprättade karta över 1/2 hemman Näverviken vid ägarnas taxering 29/8 1840 (mapp 5) saknas.
akt 1 Bjurtjärn. 4. Östra Näs. Lantmäteriprotokoll och beskrivning över förrättad skifte å ägarna till Ö. Näs 1829 (mapp 5) saknas.
akt 7 Bjurkärn. 5. Västra och Östra Näs. Beskrivning över alla ägarna till 7/128 mtl i Västra Näs och 3/16 mtl i Östra Näs 1901 (mapp 5) saknas.
6. Persbol ingår i Spjutbol 1. Uträkning och beskrivning över alla ägarna till 1851 års karta över hemmanen Husterud och Persbol 1853 (mapp 5) se även 71 2/6.
Lantmäterihandlingar: Beskrivning till upprättade kartan över följande hemman och torp av C Sjöholm den 29/8 1840 Lungsund (mapp 6).
1. akt 130 Sandvik. akt 135 Västra Snårbotten. akt 136 Östra Snårbotten (mapp 6) saknas.
Spjutbäcken. akt 49 Varum. 5. Utökning och beskrivning över 1781 års karta över Spjutbäckens ägor 1853 (mapp 6) se även 71 2/6 Hugsterud.
6. Lantmäteriprotokoll angående rårätning omkring Spjutbäcken och där under lydande hemman och i sammanhang därmed gjorda ägoutbyten 1884 (mapp 6).
Ägodelningsrättens fastställelse av denna förrättning 6/3 1885 (mapp 6) se även Spjutbäcken 62 4/3.
7. Storhult. akt 140 Lungsund. Beskrivning till den år 1836 upprättade kartan över 1/4 mtl Storhult jämte Bergmyren 29/8 1840 (mapp 6).
8. Storfors och Nykroppa. Häradsrättens protokoll vid hållen syn å råskillnaden mellan Storfors och Nykroppa , å ena sidan, samt Bjurbäcken med tillhörigheter å andra sidan 24/5 1679 (mapp 6).
Häradsrättens förordnande för 4 nämndemän att "straxt i vår" upprätta rösen i råskillnaden mellan förenämnda bruksegendomar 30/3 1680 (mapp 6).
Lantmäterihandlingar: 1. Sundstorp. akt 138 Lungsund. Beskrivning till den av 1840 upprättade kartan över oskattelagda torpet Sundstorp 29/8 1840 (mapp 7) saknas.
2. Svartsångshyttan. akt 158 kroppa. Laga skifteshandlingar 1846-1848 (mapp 7) se även Svartsång 64 2/3.
3. Telgbron. akt 144 Lungsund. Beskrivning till den år 1839 upprättade kartan över oskattlagda torpet Telgbron 29/8 1840 (mapp 7) saknas.
Ulvlycka. akt 125 Färnebo. Beskrivning till den år 1840 upprättade kartan över oskattlagda torpet Ulvlyckan (mapp 7) saknas.
Verremynt eller Södra Myra. akt 163 Lungsund. 5. Häradsrättens fastställelse av lantmätaren A.M. Steinvalls år 1782 upprättade karta över förrättad storskifte å inägorna till detta hemman 19/2 1783 (mapp 7) saknas.
akt 142 Lungsund. 6. Beskrivning till den år 1836 upprättade kartan över detta hemman 29/8 1840 (mapp 7) saknas.
Västanläck. akt 90 Lungsund. Beskrivning till den år 1836 upprättade kartan över bergstorpen Kärret och Västanbäck 29/8 1840 (mapp 7) saknas.
Vitteberg. akt 150 Lungsund. Beskrivning till den år 1839 upprättade kartan över detta torp 29/8 1840 (map 7) saknas.
9. Ålvik. akt 153 Lungsund. Beskrivning till den år 1839 upprättade kartan över detta torp 19/8 1840 (mapp 7) saknas.
10. Ömling. Handlingar rörande rågångsuppstakning mellan Storfors Bruk tillhöriga hemmanet Ömling och A. Erikssons fastighet Grytingsskogen 1906 (mapp 7) se även Ömling 67 7/4.		 
72Industri, järnbruk och masugnar. Gemensamma handlingar rörande bergsbruket: Förordningar och dylikt. En defekt kopia av konung Carl Gustafs stadsfästelse av drottning Kristinas brev den 26 mars 1647, varigenom allmogen från Axbergs, Hofsta och Kils socknar i Nerike erhållet nödtorftigt folks frihet från utskrivningar i avseende till den trägna och dagliga arbeten och körslar för Axbergs järn och svavelbruk 20/6 1655 (mapp 1/1).
Ett kungligt brev rörande utskrivningarna i Örebro län och stad 26/11 1660 (mapp 1/1).
Kungl. Maj:ts brev till Bergskollegium, varigenom, såsom förtydligande av 1696 års förlagsförordning, straffbestämmelsen stadgas för missbruk av de förlag, som bruksägarna lämna till bergsmän och hyttbrukarna. Under blåsningen och därefter finge intet tackjärn röras, innan tiondejärnet vare uttaget, och ej heller något järn bortföras utan förlagsmannens samtycke. Likaså vore den straff underkastad, som utan att vara därtill berättigad lämnade förlag till en bergsman och därigenom berövade den rätte förlagsmannen hans tackjärnsköp etc. Straffen för försyndelser mot den bestämmelsen varo första gången att med handklovar bliva uppslagen på väggen, andra gången att springa tre gatlopp, tredje gången att mista andelen i hyttan jämte privilegier 8/1 1704 (mapp 1/2).
Bergsmästaren Johan Kiellmans memorial till Bergskollegium angående följande angelägenheter för Filipstads bergslag, nämligen 1) Angående medlen för bergsmanshytteskogarnas bevarande från total undergång. 2) Angående huruvida det vore nyttigt för bergslaget att staden Filipstad bleve försedd med privilegier. 3) Angående hyttornas betjäning och fördelning av malmtäken vid vid Persbergs och Nordmarks gruvor. 4) Angående önskvärdheten att tiondetackjärnet betalas med kontanta penningar istället för att fraktas till skilda orter för att försäljas på auktioner 13/1 1719 (mapp 1/3).
Kungl. Maj:ts brev till Kammar och Bergskollegium angående riksdagens uttalande om åboernas prestanda å de av bruken skattelösta hemmanen 23/9 1847 (mapp 1/4).
Kungliga förordningar angående rekognitionsavgifterna för de till stångjärnssmide och masugnsdrift upplåtna kronoallmänningarna 22/11 1747 (mapp 1/5).
Bergskollegii skrivelse till bergmästaren Anders Stockenström med tillkännagivande huruledes Kungl. Maj:t föreskrivit att presidenten i Bergskollegiet med biträde av en notarie och en marktschreider komme att under sommarferierna resa först till de större gruvorna för att, i närvaro av bergmästaren samt gruvbetjäningen och bergsintressenter, som ville deltaga, göra sig underrättade om gruvornas tillstånd och beskaffenhet samt meddela råd angående gruvbrytningen m.m. 20/4 1757 (mapp 2/1).
Riksens ständers bergsdeputations protokoll, utgörande ett bestridande svar på stadsdeputationens förslag om höjning av tiondetackjärnsavgiften i anledning där av, att brist ansågs föreligga i Kronans uppbörd därav i förhållande till stångjärns och manufakturexperter. Protokollet innehåller en fullständig historik över berörda tiondes uppkomst 1485, då det bestämdes, att Kronan skulle hava tiondelen av malmen, som användes, och därefter, genom särskilda förordningar , skedde förändringen av tackjärnstiondet, tiondetackjärnsavgiften eller tiondeersättningen, olika för olika orter 29/8 1765 (mapp 2/2).
Kungl. Maj:ts nödiga förordning angående förläggares i Järnbergslagerna rättighet att för sina förlagsfordringar söka betalning i gäldbundna bergsmäns egendom 5/10 1772 (mapp 2/3).
Kammar och Bergkollegiernas kungörelse angående då gällande föreskrifter om bruksägares och åboers å de under bruken till skatte köpta hemman inbördes rättigheter och skyldigheter 30/1 1824 (mapp 2/4).
Kungl. Maj:ts skrivelse till Kammar och Bergskollegierna i fråga om sättet för åbos antagande å brukshemman, då vid åboledighet icke någon till åboskapet berättigad person av den sista åbosläkten finnes 3/2 1855 (mapp 2/4).
Kungl. Maj:ts brev till Bergskollegium angående en ny smidesförordning 7/5 1836 (mapp 2/5).
Kungliga Maj:s kungörelse angående vissa förändringar i författningarna rörande stångjärnssmidet och den grövre järnförädlingen 26/10 1838 (mapp 2/5).
Bergshantering: Ett häfte, innehållande dels instruktioner för de av Kungl. Maj:t deputerade, nämligen landshövdingen och bergsrådet Benzelstierna och assessorn Anton Svab jämte bergmästaren i orten Anders Stockenström och tvenne av den utsedda bruksägare samt en notarie vilka med tillhjälp av hammarsmedsåldermannen och en mästersmed hade att iakttaga beskaffenheten av den förbättring i stångjärnstillverkningen enat det tyska smidet, som brukspatronen Nils Kock utverkat sig nådigt tillstånd att bevisa genom försökssmide vid hans bruk Billingefors i Värmlands Dal, vilket de deputerade hade att bevista och därefter avgivna berättelse och utlåtande över de därvid gjorda iakttagelserna 12/7 1750 (mapp 5/1).
Dels ett memorial av brukspatronen Nils Kock angående nya härdens byggnad, härdredskapen och dess inläggning, formans och härdens ställning m.m. samt en särskild redogörelse över kolbesparingen vid hans nyuppfunna stångjärnshärd 4/6 1750 (mapp 5/1).
En av presidenten greve F. Gyllenborg till Kungl. Maj:t anförd kritik över Nils Kocks nya uppfinning till förbättring av stångjärnstillverkningen, med fästet avseende huvudsakligen på den av Kock utlovade kolbesparingen slutet av 1750 (mapp 5/3).
Utlåtande till Kungl. Maj:t av trenne ledamöter i Brukssociteten vilka närvarit vid de av brukspatronen Kock avlagda provsmiden på hans nya smidesförbättring 1751 (mapp 5/2).
En av brukspatronen Nils Kock till Kungl Maj:t avgiven förklaring i anledning av greve Gyllenborgs kritik 10/1 1751 (mapp 5/3).
Uppgift å det av brukspatronen Nils Kock vid sitt bruk Billingsfors anställda provsmide för sin nya uppfinning 18/3 1751 (mapp 5/4).
Uppgift å det vid Geijersholms bruk verkställda motprov i anledning av brukspatron Nils Kocks vid sitt bruk Billingsfors anställda provsmide för sin nya uppfinning till förbättrande av stångjärnssmidet 29/3 1751 (mapp 5/5).
Uppgift angående det vid Molkoms bruk verkställda motprov i anledning av brukspatronen Nils Kocks vid Billingsfors anställda provsmide för sin nya uppfinning 9/5 1751 (mapp 5/6).
Bergmästaren G.S. Kallstonii cirkulär till bruken angående begagnandet av sågspån vid stångjärnsberedningen till besparande av kolstybbe, Innehåller även besked om kolning och därvid använda metoder med olika resultat 10/6 1827 (mapp 5/7).
Järnstämplar och varumärken: Bergskollegii protokoll med fastställelse av uppritade järnstämplar för Storfors manufakturverk, nämligen en huvudstämpel och en bistämpel, som icke finge användas utan huvudstämpeln 19/7 1797 (mapp 8/1).
Förteckning på stångjärnsverken i Värmland, deras stämplar, ägare och smideskvantum utan årtal, men antagligen mot slutet av 1700-talet (mapp 8/2).
Förteckning över manufakturverken i Värmland med deras stämplar, ägare och smidessorter. Antagligen mot slutet av 1700-talet (mapp 8/2).
Bergkollegii utslag med bifall till krigsrådet J.L. Bäcks ansökan att vara befriad från den påbjudna bergsmansstämpelns åsättande å stångjärnstillverkningen vid Gammelkroppa bergsmanshammare 13/2 1837 (mapp 8/3).
Bergskollegii protokoll angående stämplarna å puddlingsjärnet vid Gammelkroppa 22/3 1847 (mapp 8/3).
Bergskollegii resolution med bifall till disponenten för Storfors och Bjurbäcks förenade stångjärnsverk, varunder jämväl hörde Hättälvs, Lillfors och Åminnefors hamrar, gjorda ansökan att utom de därstädes förut antagna bruksstämplarna få begagna stämplarna C _T_G och S B med krona 10/3 1842 (mapp (8/4).
Bergskollegii resolution med bifall till disponenten för Storforsverken gjorda anhållan att under den tid, som den införda lancashire-smidesmetoden begagnades, å den del av brukens stångjärnssmide, som åstadkommer med nämnda smidesmetod, måtte jämte någondera av de tillåtna bruksstämplarna åsättas det särskilda märket L A N C A S H såsom bistämpel. Samma märke jämte bruksstämpeln skulle även användas för stål och manufakturtillverkningen, som bereddes av lancashirejärn 29/3 1845 (mapp 8/5).
Bergskollegii resolution med tillstånd för Storfors bruksägare att märka manufaktur och ståltillverkningen med någondera av härovan angivna stämplar 6/10 1845 (mapp 8/6).
Bergskollegii protokoll angående Th Mitanders vid Lanfors bruk gjorda anhållan att till stämpling av brukets järn få använda några avtecknade järnstämplar, bland andra stämpeln ?, som befanns vara en av Storfors bruks stämplar och därför inte finge begagnas vid Lanfors 14/6 1849 (mapp 8/7).
Kommerskollegii bifall till Storfors Bruks Aktiebolags ansökan att till stämpling av stångjärnstillverkningen vid Storfors och Bjurbäcks bruk hädanefter såsom bistämpel få begagna märket "double weldet" 18/12 1867 (mapp 8/8).
Kommerskollegii bifall till Storfors Bruks Aktiebolags ansökan att vid stämplingen av de effekter, som enligt bessemermetoden tillverkades vid Nykroppa järnverk få använda något av Storfors eller Bjurbäcksverkens stämplar eller märket
S T O R F O R S även som bistämpeln B E S S E M E R 3/11 1876 (mapp 8/9).
Bergmästareämbetets meddelande till Storfors bruksägare att enligt skrivelse från Kommerskollegium den 14/6 1849 tillåtna stämpeln vore avlyst och skulle av stämplingsregistret avföras 30/3 1885 (mapp 8/8).
En uppgift angående Storfors bruks järnstämplar i England 1892 och i Frankrike 1893 15/10 1920 (mapp 8/10).
Hammarsmedslådan: Bergmästarens cirkulär angående förvaltningen av hammarsmedskassan samt utbetalning av understöd av den samma m.m. 5/4 1842 (mapp 7/1).
Tvenne uppgifter över lagstadda tjänsgörande smeder vid Storforsverken 1861-1863 (mapp 7/2).
Tvenne uppgifter å till understöds erhållande ur hammarsmedslådan anmälda smeder vid Storforsverken 1861-1863 (mapp 7/2).
Bruksförvaltaren Carl Österberg anhållan hos bergmästaren om utanordnande av understöd åt smeder vid Storfors 12/4 1882 Kvitt. räkn 1882-1890 28/3 1877? (mapp 7/3).
Bergmästarens tvenne utanordningar av av understöd ur Värmlands och Dals Hammarsmeds-hospitalkassa åt smeder vid Storfors och Bjurbäckens bruk 1887-1889 (mapp 7/3).
Bergsstaten: Protokoll vid Filipstads östra , västra och norra bergslagen sammankomst angående ombyggnad av manbyggnaden vid bergsfogdebostället 19/10 1814 (mapp 4/1).
Bergmästarens tvenne cirkulär rörande sammanslagning av de särskilda bergstingen för norra och östra bergslagerna till ett gemensamt bergsting samt angående kommissionär vid bergstingen 8/8 1836 (mapp 4/2).
Bergmästarämbetet: Bergstingsrätten protokoll innehållande ett av bergmästaren Frantz von Scheèle ingivet memorial, som upplästes för de inkallade hyttfogdarna, angående olägenheterna, som tid efter annan gjort sig gällande genom bristen på tjänligt storvirke till hyttornas behov. Han föreslår därför, att varje hyttlag å sina skogstrakter utsyna 10 å 12 växtliga och raka träd, som kunde bliva storvirke 20/4 1824 (mapp 3/1).
Bergmästarens föreslagna samt av bergslagens anbud antagna instruktion för hyttfogdarna i Värmland 12/12 1833 (mapp 3/2).
Bergmästarens cirkulär till hyttägarna om blåsningsjournalens förande 23/9 1841 (mapp 3/3).
Tvenne cirkulär från bergmästaren med infordrande av uppgifter angående bruksdriften vid Bjurbäcken 1838-1842 (mapp 3/6).
Bergmästarens cirkulär angående hytteägarnas skyldighet att till honom avgiva sina föreskrivna uppgifter om blåsningen vid hyttan 30/9 1841 och 30/9 1846 (mapp 3/3).
Bergmästaren Frantz von Schèels skrivelse till hytteägarna inom Filipstads bergslager med betygande av sin erkänsla, för det de oaktat bergstingens indragning fortfarande behagat utgiva den gamla tingsgästningstackjärnet, som utgjort 9/11-delar av hans inkomster 17/6 1852 (mapp 3/5).
Bergmästarens cirkulär angående ett bestämt lösningspris på tiondetackjärnet. Hyttelagen uppmanas att underrätta huruvida de ville leverera tiondetackjärnet in natura eller lösa detsamma efter bestämda priser 17/9 1855 (mapp 3/4).
Bergmästarens kungörelse om sammanträde med hyttfogdarna och hyttarbetare eller så kallade skråmötet innan Filipstads bergslagen och Uddeholms distrikt 10/11 1855 (mapp 3/2).
Bergmästarens tvenne cirkulär rörande stämpling av tackjärnet 7/12 1850 och 27/10 1856 (mapp 3/4).
Uppgift å tackjärnstillverkningen vid Nykroppa masugn 1861 (mapp 3/7).
Uppgifter å stångjärnstillverkningen vid Storforsverken för åren 1860-1862, 1864 (mapp 3/7).
Statistisk uppgift från Storfors rörverk 7/12 1912 (mapp 3/8).
Bergmästaregården i Filipstad: Sedan den åt bergmästaren i västra distriktet anslagna boställsgård den 7 maj 1755 nedbrunnit, och bruksägarna i Värmland och Dal till boställe bebyggt en år 1776 tillbytt tomt, benämnd Pilsgården, med tillåtet timmer från kronoskog, samt bergmästarna, var efter annan, innehaft detta boställe, intill dess bergmästaren Anton Sjögren med 1880 års utgång avgick från tjänsten, så hade genom beslut vid ett med Värmland och Dals bruksägare den 15 juni 1884 hållet sammanträde sex namngivna bruksägare vägrat bergmästaren Danielsson att tillträda bostället, som de tagit i besittning, under förklaring att något bergmästareboställe icke funnes. För den skull utverkade kronofogden Axel Hägg å Kungl. Maj:s och Kronans vägnar stämning till rådhusrätten i Filipstad dels å nämnda sex bruksherrar såsom personligen ansvariga för den husröta, som uppstått å bostället under den tid, som detta på grund av beslutet innehafts av bruksägarna, ävensom för den förlust som kronan lidit därigenom att en uthusbyggnad blivit nedriven och bortförd, dels och å samtliga bruksägare i Värmland och Dal för att svara i målet angående besittningsrätten till bergmästareboställets tomt med åbyggnader 11/8 1905 (mapp 3/9).
Avtryck av rådhusrättens i Filipstads utslag, varigenom bruksägarna förpliktades att till Kronan avträda bergmästarebostället den 31 mars 1906 med åläggande för tre bruksbolag och två namngivna personer dels att före avträdesdagen försätta bostället i laga skick och å tomten uppföra en uthusbyggnad i stället för den bortförda, dels och att i hyresersättning till förre bergmästaren C.F. Danielsson utgiva 7 års hyra med 1350 kronor per år jämte ränta och till bergmästaren P. Öberg 4 1/2 års hyra med lika belopp och räntor 18/12 1905 (mapp 3/9).
Avtryck av hovrättens dom, varigenom rådhusrättens utslag ändrades så till vida, att tillträdesdagen bestämdes till den 30 september 1908, samt att 13 uppräknade bruksbolag ålades att till den dagen iståndsätta bergmästarebostället och utgiva de av rådhusrätten bestämda hyresbeloppen 13/3 1908 (mapp 3/9),
Protokoll vid sammanträde med bruksägarna i Värmland och Dal för bestämmande av kostnadsfördelningen 8/8 1911 (mapp 3/9).
K. Bef. havandes resolution angående avhjälpandet av brister enligt hållen syn 18/4 1912 (mapp 3/9).
Protokoll vid sammanträde med bruksägarna angående uttaxering av byggnads-hyres-m. flera kostnader för bergmästarebostället 5/6 1912 (mapp 3/9).
Jernkontoret: Fullmäktiga i Jernkontoret medgivande för Storfors Bolag, att som bemälda bolag blivit ägare till 400 skeppund gammalt i Jernkontoret delaktigt smide, privilegierat för Molkoms bruk, delaktigheten i lånerätten för dessa 400 skeppund finge överflyttas på Storfors bruk 22/4 1845 (mapp 6/1) se även Storfors bruk 27 3/1.
Ledamöternas Walf. Peterson och J.A. Brinell skrivelse till Fullmäktige i Jernkontoret med överlämnande av ett av den enligt uppdrag utarbetat förslag till stadgande rörande Jernkontorets stipendier 9/2 1904 (mapp 6/2).
Förslag till bestämmelser rörande utgivandet av Jernkontorets tidskrift 1904 (mapp 6/3).
Förslag till underdånigt yttrande av Jernkontoret över Vattenfallskommitténs betänkande i vad anginge dels inrättandet av en permanent Vattenfallskommission och dels utarrendering av statens vattenkraft 1904 (mapp 6/4).
Promemoria rörande Vattenfallskommitténs betänkande 1904 (mapp 6/4).
Den formella behandlingen av frågan rörande utarrendering av statens vattenverk 1904 (mapp 6/4).		 
73Storfors Rörverk. Läns och sockenhandlingar. Fernebo sockens fattigvård: 1. Socken stämmoprotokoll med Fernebo församling rörande möjligheten av framtiden fattigunderstöd åt vissa namngivna personer 28/2 1830 (mapp 6).
2. Åtskilliga handlingar rörande fattigvården inom Asphytte fattigvårdsrote 1882, 1883 (mapp 6).
3. Åtskilliga handlingar rörande fattigvården inom Asphytte fattigvårdsrote 1883 (mapp 6).
Häradshandlingar: 1. Ölme häradsrätts protokoll angående år 1651 förrättad syn å råskillnaden mellan Ölme härad och Filipstads bergslag 14/12 1652 (mapp 2).
Å samma handling, lantmätaren J. Thorings protokoll vid röslägning av rågången ifråga 21/10 1683 (mapp 2).
Samt domboksprotokoll rörande nämndens och och allmogens vittnesberättelse därom 4/12 1662 (mapp 2).
2. Ölme häradsrätts protokoll med beskrivning över rågången mellan Visnums och Ölme härader 8/2 1666 (mapp 2).
3. Filipstads bergslag häradsrätts protokoll om hyrning av tingslokal 13/2 1776 (mapp 2).
4. Handlingar rörande byggnad av ett tingshus för Fernebo härad 1803, 1819 (mapp 2).
5. Handlingar rörande tingshus hyrande 21/6 1819 (mapp 2).
6. Handlingar rörande tingshus hyrande 1822, 1827 (mapp 2).
7. Domboksprotokoll rörande sockenmännens inom Fernebo härad yttrande angående uppbörd m.m. 27/3 1824 (mapp 2).
8. Handlingar rörande härads och tingshuskassorna samt. ang. reparation av tingshusbyggnaderna inom Fernebo härad 1874 (mapp 2).
9. K.B:s utslag varigenom häradstjänarens eller tingsvaktmästarens vid häradsrätten omtvistade avlöning avgöres och bestämmes 25/2 1889 (mapp 2).
Kroppa sockens fattigvård: 1. Landsh.-ämbetets remiss, resolution m.m. angående änkan Figurs från Hornkullen underhåll och försäljning 24/11 1844 (mapp 4).
2. Protokoll vid allmän sockenstämma med Kroppa församling för reglering av dess fattigvård 29/10 1848 (mapp 4).
3. K.B:s resolution angående fattigvårdsreglementet 3/5 1852 (mapp 4).
4. Kammarrättens utslag på de besvär som Alsters sockens fattigvårdsstyrelse anfört över. K.B:s den 8/10 1872 meddelat ang. utbetalning av ersättning till Kroppa socken 3/12 1873 (mapp 4).
5. Uppgift å Storfors Bolags fattigvård i Kroppa socken 1878 (mapp 4).
En promemoria rörande fördelning av det uppgivna beloppet i fyrk 1878 (mapp 4).
Uppgift å Gammelkroppa Bolags fattigvård 1887 (mapp 4).
6. Fyrktals och debiteringslängd för Storfors Bolags enskilda fattigvård i Kroppa socken för år 1882 (mapp 4).
7. Kroppa kommuns ansökan hos Kungl. Maj:t om tillstånd att få upptaga ett 40-årigt amorteringslån å 250.000 kronor att användas för fullbordande av ett under byggnad varande ålderdomshem 15/12 1920 (mapp 4).
Lungsunds socken fattigvård: 1. Kammarkollegii utslag i tvist mellan Filipstads stad och Lungsunds socken rörande fattigunderstöd till änkan Maja Andersdotter och hennes barn 15/1 1816 (mapp 5).
2. Marcke Route ? Indelningslista för fattighjonen i Lungsunds socken 3/2 1826 (mapp 5).
3. Protokoll angående reglering av fattigvården inom Lungsunds socken från och med den 1 november 1847 (mapp 5).
4. K.B:s resolution angående fattigvårdsreglemente 3/5 1852 (mapp 5).
5. Handlingar rörande tvist om Anna Olsdotters hemortsrätt inom socknen 17/5 1881 (mapp 5).
6. Protokoll vid sammanträde med Bjurbäcks fattigrote 22/12 1883 (mapp 5).
Fattigrulla för Bjurbäcks fattigrote för år 1883 (mapp 5).
7. Kammarrättens utslag på de besvär, som Bjurbäcks fattigvårdsrote anfört besvär över K.B:s resolution varigenom faktorn Johan Olsson ålägges att försörja sin gamle fader icke blivit bifallen 12/3 1884 (mapp 5).
Länshandlingar: K.B.:s utslag på de besvär bruksförvaltaren B. Wahlfeldt, å egna och Kroppa sockenmäns vägnar anfört ärendet den 25 juni 1863 inför Fernebo häradsrätt förrättade landstingsmannavalet 13/7 1863 (mapp 1).
2. Protokoll vid Värmlands läns tionde landstingssammanträde 19/9 1872 (mapp 1).
3. Protokoll vid förrättade landstingsmannaval för Fernebo härad 1882, 1884, 1886, 1888 (mapp 1).
4. Förslag till indelning av Wärmlands län i landsfogde och länsmansdistrikt 1/9 1913 (mapp 1).
5. Handlingar angående jordfördelningen inom länet och Storfors Bruks Aktiebolags avgivna yttrande därom jämte ett protokoll vid sammanträde 1913 (mapp 1).
6. Handlingar rörande jordförhållandena inom länet 1916-1917 (mapp 1),
7. Handlingar rörande jordbruksstatistik för länet och uppgifter om skörden m.m. i Kroppa socken 1914-1918 (mapp 1).
8. Landstingsprotokoll rörande val av ledamöter och suppleanter i alla de inrättningar och dylikt, som hörde under landstingets behandling 23/9 1921 (mapp 1).
Sjukvård: Kungl. resolutioner, kyrkostämmoprotokoll med flera handlingar rörande tillkomsten och ordnandet av ett lasarett i Filipstad, vilket år 1773 uppfördes på bekostnad av Filipstads församling samt socknarna inom Fernebo, Kroppa och Nyeds pastorat etc. 1750-1796 (mapp 7).
2. Förteckning över antalet hästar, oxar och kor inom Kroppa och Lungsunds socknar, varefter djurläkarens län komma att utgöras 1830 (mapp 7).
3. Kontrakt, varigenom Simon Granberg, Storfors, uthyr i lägenheten Viksholm rum och kök m.m. åt en sjuksköterska mot 120 kr per år 1/12 1904 (mapp 7).
4. Besvär hos K.B:e över Kroppa kommunalstämmas beslut den 28 mars 1915 om byggnad av ett epidemisjukhus i Nykroppa 29/4 1915 (mapp 7).		 
74Storfors Rörverk. Läns och sockenhandlingar. Diverse sockenhandlingar: 1. Karlskoga häradsrätts protokoll angående Karlskoga sockens rågångar mot angränsande socknar 3/2 1666 (mapp 4).
2. Omkostnadsräkning omtimring och inredningar av kyrkstallbyggnaden vid Lungsund 1864 (mapp 4).
3. Uppgifter å folkmängden inom Brattfors, Fernebo., Gåsborns, Kroppa, Nordmarks och Rämens socknar 1900 (mapp 4).
4. Handlingar ang. reglering av gränsen mellan Kroppa och Lungsunds socknen 1912-1915 (mapp 4).
5. Lantmäteriprotokoll rörande utstakning av gränsen omkring Lungsunds socken 1914 (mapp 4).
6. Revisionsberättelse över Kroppa kommuns räkenskaper för åren 1920 och 1921 (mapp 4).
Komministerbostället Lindås i Lungsunds socken: 1. Konung Carl XI:s resolution , varigenom kronotorpet Lindås med Lindåstorp upplåtes till kaplansgård för Kroppa och Lungsunds socknar 22/12 1682 (mapp 9).
Bytesbrev, varigenom änkefru Ekehielm bortbyter sitt frälsehemman Olofstorp mot Lindås 20/8 1683 (mapp 9).
2. Åtskilliga handlingar i ett häfte rörande förutnämnda byte 1683-1728 (mapp 9).
3. Tvenne intyg av bolkhållaren Johan Sandin beträffande förenämnda byte 13/3 1723 (mapp 9).
4. Tvist med brukspatronen Johan Camitz angående samma sak 17/8 1729 (mapp 9).
5. Häradsrättens utfärdade förbud för olovligt skogshygge på Lindås marker 18/6 1729 (mapp 9).
6. En skrivelse från komminister Olof Norelius? till assessor J.G. Linroth på Bjurbäcken ang. en kaplanbostället tillhörig äng som åbon på Emtnäset tagit 10/6 1731 (mapp 9).
7. Fyra instrument över förrättade husesyner och besiktningar å Lindås 1731, 1843, 1851 och 1861 (mapp 9).
8. Torpen Östra och Västra Lindås övergingo till Storfors Bruks Aktiebolag genom köpebrev 7/4 1868 (mapp 9) se även Östra Lindås 53 3/5.
Kroppa kyrka: 1. Bergsransakningsprotokoll och resolution ang. kyrkoherden i Kroppa och Lungsund Erik P. Kiellers anförda klagomål över att en del av hans åhörare försummade att efterfölja vad som å allmän sockenstämma tid efter annan blivit beviljat till kyrkans, prästgårdens och kyrkvägens högst nödiga reparation 7/6 1736 (mapp 5).
2. Besvärshandlingar rörande tillsättandet av klockare i Kroppa socken 1819-1821 (mapp 5).
3. Brandstodsersättning för Kroppa kyrka som nedbrann den 6 augusti 1881 samt för vid branden förlorade lösören 6/11 och 15/12 1881 (mapp 5).
Kroppa sockenkassa: 1. Uttaxering till Kroppa sockenkassor 1858, 1861 (mapp 2).
2. Räkning mellan Storfors Bruks Aktiebolag och sockenkassorna år 1893 (mapp 2).
3. Handlingar rörande komminister L.J. Alsterblads testamentoriska förordnanden till förmån för Näsrams, Kroppa och Lungsunds socknar 1870, 1876, 1878 (mapp 2).
Kyrkoherdebostället Edsberg med stommen Brevik i Kroppa socken: No 1-12. Hela denna serie Edsberg är utlämnad till lantmätare Landa den 8/12 1947 (mapp 8).
Åter Stommen Brevik i Kroppa socken: Landshöfdingen Didrik Wrangels skrifvelse till kronobefallningsmannen Lars Wiklander angående skattläggning af det till Edsbergs prestegård hörande hemmanet Brevik, hvarå åboerna borde ega en orubbad besiktning 3.9.1691 (mapp 8/9).
Kyrkorådet i Kroppa församling. 1. Åtskilliga handlingar rörande direktör J.A. Svenonius å Storfors bruksägares vägnar hos K.B:e anförda besvär över det å sockenstämman den 3 sept. 1820 förrättade valet av ledamöter i kyrkorådet, vilket måste anses ensidigt då ingen från Storforsgodset blivit vald, Storfors bruk ägde 3/4 av socknen. Prästen Alsterblads förklaring till K.B:e inhållande en massa smädliga och förklenande uttryck om dir. Svenonius samt Alsterblads skriftliga ursäkt härför etc. etc. 1821, 1822 (mapp 7).
Lungsunds kyrka: 1. En av komminister A.F. Wiklund angiven tacksamhetsskrivelse till disponenten Gust. Ekman och bolagets styrelse för utlovad hjälp till reparation av Lungsunds kyrka 18/12 1917 (mapp 6).
Lungsunds sockenkassa: 1 Protokoll vid allmän sockenstämma, som hållits i anledning därav att assessor Johan Gustaf Linroth den 7 okt 1763 skänkt till Lungsunds sockens fattigkassa 1500 daler kopparmynt 12/5 1765 (mapp 3).
2. Tvenne inteckningsprotokoll i Johan Olssons i Norra Skälstabacken ägande fastighet för skuld 1785, 1786 (mapp 3).
Inteckningsprotokoll med inneliggande revers rörande förnyelse av förenämnda inteckning 13/11 1795 (mapp 3).
3. Tvenne kvittenser å de av Bjurbäcks bruksägare inbetalda räntemedel till Lungsunds fattigkassa 1798, 1799 (mapp 3).
4. Protokoll vid sockenstämma ang. förnyelse av inteckningen i Joh. Olssons i Skälstabacken fastighet 1785 och 1786 samt assessor Linroths förskrivning 1765 19/5 1822 (mapp 3).
5. Rättegångshandlingar ang. å ende förvaltningen av församlingens medel 1845, 1848 (mapp 3).
Sockenprotokoll: 1. Sockenstämmoprotokoll i Kroppa socken för åren 1818, 1821-1823, 1843, 1845, 1847 och 1857 (mapp 1).
Sockenstämmoprotokoll i Lungsunds socken för åren 1838, 1842, 1846, 1848, 1857 och 1860 (mapp 1).
2. Protokoll vid Kroppa kyrko och skolråds sammanträden för åren 1909, 1910 och 1911 (mapp 1).
Protokoll vid kyrkostämma med Kroppa socken för åren 1919 och 1920 (mapp 1).
3. Protokoll vid sammanträden med Kroppa kommunalfullmäktige för åren 1920 och 1921 (mapp 1).
Protokoll vid sammanträde med Kroppa kommunalnämnd år 1922 (mapp 1).		 
75Storfors Rörverk. Läns och sockenhandlingar. Prästerliga val: 1. Längd över grevinnan Sara Catharina Löwenhielms ägande röster vid kyrkoherdeval i Kroppa 10/5 1807 (mapp 3).
2. Kungl. Maj:ts resolution på de besvär, som greve Carl Gustaf Löwenhielm, å egna och de flesta sockeninvånarnas vägnar, anfört däröver att consistorium på förslag till lediga kaplansbeställningen i Kroppa och Lungsunds församlingar uppfört adjunkten Per Thyberg vilken vare av svindel och så kallas "hänsdån" besvärad. Thyberg avgick frivilligt från förslaget genom att återtaga sin ansökan 28/9 1809 (mapp 2).
3. Röstlängd inom Kroppa socken vid komministerval 18/12 1864 (mapp 3).
Utdrag av vallängden för Kroppa pastorat 1867 (mapp 3).
Utdrag av vallängden för Lungsunds socken 1867 (mapp 3).
I Prästerskapets löner: 1. Uppbördslängd å kronotionde och 3-dings tionde av hemman under Storfors till Kroppa prästgård 1771 (mapp 1).
Uppbördslängd å sädestionde, bestående för Kroppa och Lungsunds socknar av kungstionde och tredingstionde 1786 (mapp 1).
2. Kyrkoherdens i Kroppa och Lungsunds socken ansökan hos Kungl. Maj:t att i likhet med hans företrädare få behålla den av Drottning Christina år 1650 donerade s.k. vederlagsspannmålen 1807 (mapp 1).
Diverse dithörande handlingar bl.a. Kungl. Maj:ts avslag på kyrkoherdens ansökan 1807 (mapp 1).
3. Handlingar rörande upprättande av convention om pastoraliernas utgörande i Kroppa och Lungsunds socknar 1819, 1820, 1823 (mapp 1).
4. Projekt till fördelning av pastorslänen i Kroppa och Lungsunds socknar 1/5 1821 (mapp 1).
5. Diverse handlingar ang. kyrkoherdens i Kroppa och Lungsunds socknar avlöning 1841, 1843, 1861, 1866, 1867 (mapp 1).
Uppgift å pastorns i Kroppa inkomster 1856 (mapp 1).
7. Protokoll vid sockenstämma med Kroppa och Lungsunds socknar för sockenmännens hörande angående en av komminister Jonas Bergendal gjord hemställan om löneförhöjning 5/6 1814 (mapp 1).
8. Kvitto av komministern i Kroppa på indrivna lönemedel och lönelängd från Bjurbäcks-godset 1841, 1842 (mapp 1).
Prästerskapets löner: 1. Förslag till indelning av komministerlänen i Kroppa pastorant efter nya regleringen 1841 (mapp 2).
Kungl. Maj:ts resolution med stadsfästelse av en på allmän gällstämma den 17 okt. 1841 träffad förening om komministerlönens utgörande under en tid av 30 år 29/12 1842 (mapp 2).
2. Diverse uppgifter å komministerlänen och dess uträknande i Kroppa s:n 1861-1867 (mapp 2).
3. En skrivelse från Kungl. Maj:t till löneregleringsnämnden ang. återförvisning för ny handläggning av ärendet rörande lönereglering för prästerskapet i Kroppa Och Lungsunds socknar 30/12 1870 (mapp 2).
4. Förslag till lönereglering för kyrkoherden och komministern i Kroppa och Lungsunds socknar 1871 (mapp 2).
5. Diverse handlingar och utredningar ang. löneregleringar 1872, 1892, 1916 (mapp 2).
Utdrag av 1892 och 1915 års taxeringslängder rörande annan fastighet och industriarbetare 7/7 1916 (mapp 2).
Uppgift om Kroppa församlings folkmängd under åren 1859-1915 (mapp 2).
Riksdagsmannaval: 1. Tvenne cirkulär från bergmästaren angående uppgifter rörande bergsbruket, som skulle ligga till grund för bergsbruksidkarnas utseende bland dem själva av fullmäktige i riksdagens borgarstånd 1832, 1845 (mapp 3).
2. Handlingar rörande åtskilliga personers inom Fernebo, Nordmarks och Rämens socknar besvär över det inför domhavanden den 21 april 1887 förrättade valet av ledamot i riksdagens andre kammare för Fernebo härads valdistrikt 1887 (mapp 3).
3. En skrivelse från Nationalförbundets socken ombud i Kroppa till disponent Gust. Ekman med hemställan att bolaget ville anslå medel tills prenumeration å lämpliga tidningar att tillsändas vissa personer, för att i någon mån bearbeta den moderata jordmånen till nästa års riksdagsmannaval 8/12 1916 (mapp 3).
Nationalförbundets tacksamhetsbetygelse till disponent Ekman för den gåva som sockenombudet fått mottaga till spridande av moderata tidningar inom socknen 5/1 1917 (mapp 3).
I Rotering och rustning: 1. Jordeboks och rustningslängden på någon hemman i Ölme och Väse härader samt Kroppa och Lungsunds socknar 1718-1763 (mapp 5).
2. Debiteringslängd för åren 1715-1717 å hemman och lägenheter inom Kroppa socken. vilka stodo i underpant för ett lån till beklädnadsboden 1718 (mapp 5).
3. Ett bevis av krigsfiskalen att assessorn Johan Linroth och hans fru presterat för år 1728 adelsrusttjänst för ibland andra dess frälsegods och även för de tvenne fjärdedelshemmanen Emtehult eller Björkåhs och Ålvika 21/3 1733 (mapp 5).
4. Rotelängd för Lungsunds socken upprättad 22/10 1796 (mapp 5).
5. Handlingar rörande rotefrihetsavgift för osotade bergsmanshemman inom Filipstads bergslag samt Kroppa och Lungsunds socknar 1793 (mapp 5).
6. Handlingar rörande roteringskommissionens för Filipstads bergslag förrättning i Kroppa och Lungsunds socknar 1807, 1811 (mapp 5).
7. K.B:s meddelande om Kungl. Maj:ts avslag å de besvär, som brukspatronen Sundblads änka och brukspatronen M.P. Hallén anfört mot Roteringskommissionens åtgärd att inrotera de under Ackkärrs och Matlångs bruk hörande hemman och lägenheter 13/1 1808 (mapp 5).
II Rotering och rustning: 1. Handlingar rörande extra rotering för Filipstads bergslag till Värmlands fältjägarekår 1811 (mapp 6).
2. Handlingar rörande återbekommande av åtskilliga under Storfors och Bjurbäcks bruk lydande hemman för åren 1808 och 1809 påförda och erlagda rotefrihetsavgifter 1811, 1818 (mapp 6).
3. Rullar över ordinarie resp. extra rotering i Fernebo härad 1835 (mapp 6).
4. Handlingar rörande rotehållarnas hästuppsättning och s.k. hästekontrakt 1847 (mapp 6).
5. En handling rörande Gräsnäs soldatrote 31/8 1869 (mapp 6).
6. En skrivelse från styrelsen för Västmanlands Landstormsförbund till Storfors Bruks Aktiebolag med hemställan om bidrag till täckande av förbundets skuld för de kokvagnar, som under krisåren utlämnades till bolaget 1919 (mapp 6) se även Asphytte hemman 35 2/8-9.
Skolväsendet: 1. Bouppteckning efter avlidne barnaläraren Jonas Andersson vid Vargbron 23/4 1847 (mapp 4).
2. Arvskifte efter avlidne skolläraren Carl Österman vid Storfors 6/4 1867 (mapp 4).
Bouppteckning efter orgelnister och skolläraren Alfred Johansson i Lungsunds klockaregård 3/4 1869 (mapp 4).
3. Protokoll vid kyrkostämma med Lungsunds församling ang. det utlåtande, som församlingen borde avgiva i anledning av K.B:s cirkulärskrivelse den 1 aug 1871 rörande fördelning av kostnaden för byggnad och underhåll av skolhus 17/9 1871 (mapp 4).
4. Protokoll vid kyrkostämma med Lungsunds församling ang. bl.a. Storfors Bruks ABolags upplåtelse av ett jordområde vid Snårbottens skolhus till plats för lärarebostad, skolträdgård m.m. 21/12 1904 (mapp 4).
5. Protokoll vid kyrkostämmor med Lungsunds församling ang. uppgörelse med Domänstyrelsen om upplåtelse till församlingen av det på Kungsskogens kronopark belägna skolhuset jämte ett mindre jordområde 1906, 1907 (mapp 4).
6. Protokoll vid kyrkostämma med Lungsunds församling ang. äganderätten till skolhusen vid Bjurbäcken och Viggetorp 1905, 1907, 1908 (mapp 4).
7. Ritningar med förslag till skolhus vid Nykroppa 1907 (mapp 4).
8. Handlingar rörande bostadsbygnad för lärarinnan vid Nykroppa 1914, 1915 (mapp 4).
9. Handlingar rörande Bergsskolan i Filipstad 1917, 1918 (mapp 4).		 
76Storfors Rörverk. I Beskattning: 1. Gamla taxeringar för åren 1712, 1714, 1715 Kroppa socken (mapp 1).
2. Uppbördslängd på ordinarie hemmans räntor i Kroppa socken för åren 1715-1722 (mapp 1).
3. Allmogens i Kroppa och Lungsunds socknar klagomål över den höga markegångstaxan 24/5 1725 (mapp 1).
4. Hans G. Linroths förfrågan hos K.B. huruvida Storfors torpare varo pliktiga att betala herredags penningar 4/11 1727 (mapp 1).
5. Kronotionde längd över ständiga tiondesättningen för kronoandelar i hemman och torp inomkroppa och Lungsunds socknar år 1762 samt utslag därav 1777 (mapp 1).
6. Utdrag av 1696 och 1698 års mantalslängder med uträkning av de summariskt upptagna personernas utskylda inom Lungsund och Kroppa 31/8 1767 (mapp 1).
7. Uppbördslängd å kronotionde av hemman i lungsunds s:n för år 1774 (mapp 1).
8. Förteckning på de egendomar lägenheter etc. inom Fernebo, Olme och Väse härader varefter förmögenhetsavgiften komme att betalas för Bjurbäcks Bruksegendom 17/10 1800 (mapp 1).
9. Diverse handlingar rörande beskattning åren 1802-1806 Bjurbäcks Bruk-smidet (mapp 1).
10. Diverse handlingar rörande beskattning åren 1802-1813 Förmögenh.skatt och smide (mapp 1).
II Beskattning: 1. Utdrag av kammarrättens revisionsanmärkningar vid kronoräkenskaperna inom Östersysslets fögderi för år 1827 (mapp 2).
2. Storfors bruksägares taxeringar inom Kroppa och Lungsunds socknar 1821-1830, 1850, 1860 och 1862 (mapp 2).
3. Förteckning över hemman och lägenheter i Lungsunds socken jämte åsatta värden därå i överensstämmelse med 1821 års taxeringslängd 1832 (mapp 2).
4. Utdrag av kammarrättens revisionsanmärkningar vid 1822 års kronoräkenskaper för Östersysslets fögderi och Lungsunds socken 1825, 1826 (mapp 2).
5. Protokoll i beredningskommittén med Kroppa och Lungsunds socken 14/3 1825 (mapp 2).
Förteckning å fastighetsvärden inom Kroppa och Lungsunds socknar 1831 (mapp 2).
6. Förteckning å fastighetsvärden inom Kroppa och Lungsunds socknar 1831 (mapp 2).
7. Förteckning å fastighetsvärden inom Kroppa och Lungsunds socknar 1831 (mapp 2).
8. Handlingar rörande Bjurbäcks och Nykroppa hyttors taxering 1829, 1831, 1833 (mapp 2).
9. Handlingen rörande skepparebevillning 1836, 1837 (mapp 2).
10. Uppgift å taxeringsvärdena för Bjurbäcks bruks underlydande hemman och lägenheter, verk och inrättningar för år 1845 (mapp 2).
Utdrag ur fyrktalslängden för Lungsunds socken 1865 (mapp 2).
III Beskattning: 1. Uppbördslängden å 6:te Lektorns vid Karlstads gymnasium på lån anslagna kronotionde av Storforsgodset för åren 1845, 1846 och 1860 (mapp 3).
2. Utdrag av fastighetstaxeringslängden rörande Storfors Bolags tillhörigheter i Kroppa m.fl. socknar 1847 (mapp 3).
3. Reservationskrav å vågfört manufaktursmide 10/2 1852 (mapp 3).
4. Utökning av den till penningar ansatta ränta å kronotionde, som för framtiden komme att åligga hemman och lägenheter inom Kroppa och Lungsunds socknar 1871 (mapp 3).
5. Handlingar rörande besvär över av prövningsnämnden höjda taxeringsvärden å bolagets hemman och torp inom Kroppa socken 1883 (mapp 3).
6. Uppgift å taxeringsvärde å bolagets fastigheter inom Kroppa m.fl. socknar för åren 1884-1893 (mapp 3).
Uppgift å skatten och ? för Gammelkroppa, Svartsång och Herrhult år 1896 (mapp 3).
8. Handlingar rörande fastighetstaxeringen i Lungsunds och Kroppa socknar 1913 (mapp 3).
9. Uppgift å skatteförhållandena för Storfors bruks Aktiebolag 1913 (mapp 3).
10. Bolagets angivna påminnelser till kammarrätten i bolagets besvärsmål i fråga om dess fastighetstaxering år 1913 16/4 1914 (mapp 3).
Kungl. Maj:ts 2:a utslag rörande denna sak 19/11 1915 (mapp 3).
IV Beskattning: 1 utdrag av taxeringslängderna över fast egendom i Kroppa, Lungsunds, Fernebo, Varnems och Ölme socknar för åren 1894-1903 (mapp 4).
2. Arvskiften av taxeringlängderna över fast egendom i Kroppa, Lungsunds, Fernebo, Varnems, Ölme och Grythytte socknar för år 1908 (mapp 4).		 
77Storfors Rörverk. V Beskattning: 1. Bjurbäcks bruks uppgifter till mantals och skattskrivningarna för åren 1840, 1843, 1844, 1845 (mapp 1).
2. Bjurbäcks bruks uppgifter till taxeringskommittén 1842 (mapp 1).
Bjurbäcks bruks uppgifter till beredningskommittén 1862 (mapp 1).
3. Storfors Bolags taxeringsuppgifter 1862, 1863 (mapp 1).
Storfors Bolags mantalsskrivningsuppgifter för år 1864 (mapp 1).
4. Storfors Bolag till bevillningsberedningarna 1866-1902 (mapp 1).
VI Beskattning: 1. Storfors Bruks Aktiebolags deklarationer åren 1903-1914, 1916-1918/19 (mapp 2).
VII. Beskattning: 1. Nyhytte Gruveaktiebolags deklarationer 1915-1919 (mapp 3).
2. Lundsbergs Skogsaktiebolags deklarationer 1917-1919 (mapp 3).
3. Storfors Bruks Aktiebolags uppgifter till mantalsskrivningen 1910 (mapp 3).
4. Uppgifter från Hennickehammar till till mantalsskrivningen 1915 (mapp 3).
5. Storfors taxeringsuppgifter år 1917 (mapp 3).
6. Storfors Bruks aktiebolags uppgifter till mantalsskrivningen 1917 (mapp 3).
7. Uppgifter till 1918 års taxeringsnämnder rörande Storfors Bruks Aktiebolags fastigheter (mapp 3).
8. Handlingar rörande taxering till skogsaccis 1910 (mapp 3).
9. Handlingar rörande taxering till skogsaccis 1913-1915 (mapp 3).
10. Handlingar rörande taxering till skogsaccis 1920 (mapp 3).
11.Handlingar rörande taxering till skogsaccis 1921 (mapp 3).
12. Handlingar rörande Nyhytte Gruveaktiebolags taxering till krigskonjunktur skatt 1917 (mapp 3).		 
78Kommunikation Järnvägar. Kristinehamn- Sjöändans järnväg: Kungl. Maj:ts resolution med fastställande av regler för Kristinehamns Järnvägs Aktiebolag för anläggning och underhåll av en järnväg för körkraft mellan lastageplatsen Sjöändan och Kristinehamn 4/5 1849. Frakttaxa för denna järnväg 1852 (mapp 2/1) se även ö 31.
Östra Värmlands Järnväg: Bolagsordning för östra Värmlands Järnvägs Aktiebolag av Kungl. Maj:t fastställd den 15/2 1873 (mapp 3/1).
Kungl. Maj:ts brev till styrelsen för Allmänna Väg- Vattenbyggnader med tillkännagivande, att Kungl. Maj:t meddelat kommession för Östra Värmland och Järnvägs Aktiebolag att anlägga en väg från sjön Vänern vid Kristinehamn till Persberg med bibana till Gammelkroppa och Finnhyttan jämte tillåtelse för bolaget att till sig lösa mark, som för järnvägsanläggningen enligt den fastställda planen erfordrades 9/5 1873 (mapp 3/1).
Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolags lånetransaktioner 1873 (mapp 3/2).
Handlingar rörande Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolags försäljning till Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolag av sina järnvägar, byggnader, rörelsematerial, inventarier m.m. 1874 (mapp 3/3).
Färnebo häradsrätts protokoll och beslut i anledning av Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolags utverkade stämning å samtliga jordägare i Storfors, Gammelkroppa, Nyhyttan och Yngshyttan, över vilkas ägor järnvägen delvis vore framdragen och vidare komme att framdragas, för att inför häradsrätten uppgiva de skador och olägenheter, som de lidit eller kommer att lida av järnvägsanläggningen, innan den särskilda ersättningsnämnden tillsättes. Yrkande gjordes, att järnvägsbolaget borde åläggas att hålla stängsel utefter banan, varom rätten inte kunde yttra sig. Den meningen gjorde sig gällande, att järnvägsbolaget icke ägde rättighet att göra sidoinskärningar vid banan för hämtning av fyllnadsämnen, i vilket avseende Gammelkroppa bruksägare påstode, att ersättningen för den vid Herrhult tagna gjutsandstäkten borde avgöras av häradsrätten och icke hänskjutas till den särskilda nämnden. Rättens beslut blev att järnvägsbolaget ägde rätt att genom sidoinskärningar hämta nödig fyllning till Järnvägen 9/7 1875 (mapp 4/1).
En inlaga från järnvägsbolaget till Kungl. Maj:t huvudsakligen avseende rättighet till inskärningar vid sidan om järnvägen 7/1 1876 (mapp 4/2).
Häradsrättens utslag , varigenom, på besvär av brukspatronen E.J. Jansson vid Hennickehammar, järnvägsbolaget förklaras och berättigat att lösa till sig mark vid sidan av järnvägen, och att sålunda häradsrättens utslag i den delen upphäves 11/5 1876 (mapp 4/2).
Kungl. Maj:ts resolution med bifall till styrelsen för Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolags ansökan om rättighet att vid sidan om järnvägslinjen från s.k. sidoschakt lösa till sig den mark, som för järnvägsanläggningen vore erforderlig 22/9 1876 (mapp 4/3).
Förslag till taxa för transport å järnvägen 1876 (mapp 3/5).
Tariffer för järnvägens samtliga stationer 1876 (mapp 35).
En icke undertecknad förklaring till Kungl. Maj:t från Gammelkroppa bruksägare E.J. Jansson i Nyhyttan samt C.L. Eriksson i Yngshyttan 1876 (mapp 4/2).
Diverse handlingar om anläggning av sidospår från järnvägen till verken vid Storfors och Nykroppa jämte fraktbestämmelser för det vid Spjutbäcken anlagda sidospåret 1874-1876 (mapp 4/6).
En promemoria med inneliggande cirkulär om fraktnedsättningen 1877 (mapp 3/5).
Diverse handlingar rörande stridigheten mellan Gammelkroppa bruksägare och Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolag dels på grund av att, sedan Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolag överlåtit till järnvägsbolaget sina järnvägar med tillhörande byggnader och rörelsemateriel, bruksägarna gjorde gällande, att marken, där Kroppa järnväg framginge över Gammelkroppa ägor, vore deras tillhörighet, dels ock i synnerhet därför att järnvägsbolaget genom en sidokörning på herrhults ägor begagnat till järnvägsfyllnad en bruksägarna gjutsandstäkt därstädes 1874-1877 (mapp 3/6).
Transumt av urtima tingrättens protokoll vid delgivning med vederbörande jordägare av protokollet den 33 juli 1878, som blivit fört av den särskilda nämnd, vilken haft till uppgift att bestämma ersättning för jord, som blivit avträdd för anläggning av Östra Värmlands Järnväg 20/9 1878 (mapp 4/4).
Transumt av uträkning av de ersättningar, som borde tillkomma jordägare inom Färnebo härad för avträdd jord till anläggning av Östra Värmlands järnväg å bandelen Storfors-Persberg upprättad av expropriationslantmätaren Otto Romell 14/11 1878 (mapp 4/4).
Ett intyg av flera personer att förut omnämnda gjutsandstäkt på Herrhults ägor vore det enda, som funnes i orten, samt en karta med beskrivning över sandtäkten och en av Gammelkroppa bruksägare bifogad skadeståndsräkning med flera dithörande handlingar 1875-1878 (mapp 3/6).
Överenskommelse mellan Storfors Bruks Aktiebolag och Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolag om villkoren för sidospår vid Nykroppa 1878-1879 (mapp 3/2).
Styrelseprotokoll för åren 1874, 1875, 1879 (mapp 3/4).
Förslag till överenskommelse mellan Bergslagernas järnvägar och Östra Värmlands järnväg rörande sammanslagning och fördelning av båda banornas trafikinkomster 1880 (mapp 4/5).
Sidospår vid Nykroppa, överenskommelse mellan Storfors Bruks AB och Östra Wermlands Järnvägs Aktiebolag om villkoren för sidospåren vid Nykroppa i juli 1879 (mapp 4/7).
Mora-Vänerns järnväg: Berättelse över förvaltningen av Mora-Vänerns järnväg under år 1895 (mapp 6/1).
Promemoria rörande ifrågasatt köp av Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolags räkning 1896 (mapp 6/1).
Protokoll vid styrelsens för Mora-Vänerns Järnvägs Aktiebolags sammanträde i anledning av en från Storfors Bruks Aktiebolag gjord förfrågan, huruvida bolaget vore villigt att trafikera och verkställa växling å ett spår från järnvägen vid Storfors station till rörverket, styrelsen förklarade sig villig därtill på enahanda villkor, som gälla för Nykroppa 21/9 1901 (mapp 6/10).
Kontrakt, varigenom Vagnuthyrnings Aktiebolaget i Stockholm uthyr till Storfors Bruks Aktiebolag 15 st godsvagnar att begagnas på Mora-Vänerns järnväg 30/4 1912 (mapp 6/8).
Sammandrag över Storfors Bruks användning av dessa vagnar vid Nässundet 1913 (mapp 6/8).
Åtskilliga rapporter angående fraktat virke samt vagnarnas disposition vid Nässundet 1914 (mapp 6/8).
Malungs, Lima, Särna ock Mora kommuns ansökan för Mora-Vänerns Järnvägs Aktiebolag om snabbare och bekvämare tågförbindelser å bandelen Limedsforsen - Brintbodarna - Vansbro i maj 1915 (mapp 6/3).
En skrivelse från Storfors Bruks Aktiebolag till Handelskammaren i Karlstad angående tågtidtabeller för Mora-Vänerns järnväg 18/8 1915 (mapp 6/3).
Protokoll vid möte med stationsinspektorerna vid järnvägen i anledning av dess ifrågasatta försäljning till staten, därvid beslöts att till järnvägens styrelse eller till de personer, som komme att underhandla om försäljningen, framföra sina i protokollet angivna önskemål 30/10 1915 (mapp 6/4).
Stationsinspektoren I. Hedenlunds i Persberg skrivelse till disponenten Ekman på Storfors i samma sak 4/12 1915 (mapp 6/4).
Styrelse och revisionsberättelse för åren 1914, 1915 (mapp 6/2).
En ej undertecknad skrivelse till styrelsen för Storfors Bruks Aktiebolag med framhållande av den för bruksrörelsen menliga inverkan, som bristen på järnvägsvagnar medförde 26/1 1916 (mapp 6/9).
Järnvägsstyrelsen skrivelse till ordföranden i Mora-Vänerns järnväg angående möjligheten att på skäliga villkor för statens räkning förvärva bl. a. bandelarna Mora-Persberg och Persberg-Kristinehamn 15/2 1916 (mapp 6/5).
Protokoll vid sammanträde med styrelsen för Mora-Vänerns järnväg samt med den förut utsedda rådgivande delegationen angående järnvägens försäljning till Staten 16/2 1916 (mapp 6/5).
Cirkulär till aktieägarna i bolaget ang. eventuell. försäljning 17/2 1916 (mapp 6/5).
Styrelse berättelse till 1916 års ordinarie bolagsstämma med Mora-Vänerns A.Bol. 20/3 1916 (mapp 6/5).
Järnvägsstyrelsens utlåtande i anledning av kungl. propositionen om Statens inköp av Mora-Vänerns järnväg 31/3 1916 (mapp 6/5).
Kungörande angående upphörandet av fraktnedsättningar 1/7 1916 (mapp 6/2).
Bankiren C.G. Cervins och kabinettskammarherre Aug. Herlenius skrivelser till ordföranden i styrelsen angående preferens- och stamaktierna i Mora-Vänerns Järnvägs A.Bolag i dec. 1916 (mapp 6/6).
Tidtabellen för åren 1915, 1916 och 1917 (mapp 6/3).
Redogörelse angående värdet å järnvägens sjömaterial 1916-1921 (mapp 6/7).
Kontrakt mellan Statens järnvägar och Uddeholms Aktiebolag ang. spåranslutning vid Storfors 23/2 1921 (mapp 6/11).
En karta över spåranläggningarna med inneliggande 4 skrivelser därom 1922 (mapp 6/11).
Tillägg till förenämnda kontrakt i 2 ex. undertecknat den 29/11 och 1/12 1924 (mapp 6/11).
Lantmäteriprotokoll rörande ägo utbyten mellan Statens Järnvägs områden vid Nykroppa och Storfors, å ena, samt Storfors bruks egendomar, å andra sidan 23/5 1927 (mapp 6/12) saknas.
Ägodelningsrättens fastställelse av bytena jämt karta. Karta i 2 blad med arkivnummer förvaras bland Storfors övriga kartor 19/12 1927 (mapp 6/12).
Bergslagernas Järnvägar: Färnebo häradsrätts protokoll angående Bergslagernas Järnvägs Aktiebolags utverkade stämning å samtliga bolag och enskilda personer inom Färebo härad, från vilka jord blivit exproprierad för anläggning av järnväg mellan Falun och Kil, för att styrka sin äganderätt till den exproprierade marken och utföra sina talan om ersättning samt för att deltaga i val av särskild ersättningsnämnd 28/10 1873 (mapp 1/1).
Färnebo häradsrätts protokoll rörande den särskilda nämndens inkomna beslut om de ersättningar, som järnvägsbolaget borde utgiva för avträdd jord eller för liden olägenhet 3/11 1874 (mapp 1/1).
Storfors Bruks Aktiebolags inlaga till Expropriationsnämnden med hemställan om ersättning för förlust av mark och annat intrång, som, som tillskyndats bolaget genom Falun-Kil-järnvägens framdragande över dess marker 7/7 1874 (mapp 1/2).
Färnebo häradsrätts fastställelse av den särskilda nämndens beslut vid bestämmande av de ersättningar, som av Bergslagernas Järnvägs Aktiebolag borde utgivas till jordägare inom Färnebo härad, vilka till järnvägen avträdde jord eller av järnvägsanläggningen lede olägenhet 3/11 1874 (mapp 1/3).
Ett kontrakt angående godvillig upplåtelse av den mark, som erfordrades för bandelen Daglösen-Filipstad samt ersättning därför 30/6 1875 (mapp 1/5).
Köpebrev, varigenom Gammelkroppa Aktiebolag försäljer till Bergslagens Järnvägs Aktiebolag ett jordområde om 0. 63 kvadratrev av dess ägande 1/2 hytta Herrhult, vilket å expropriationskartan tillagts Herrhults stationsområde 26/11 1882 (mapp 1/4).
Ritning över verkställd uppmätning av järnvägsbron vid Daglösen av ing. G. Palmér 2/8 1903 (mapp 1/5).
Planerad järnväg Storfors-Nykroppa över Daglösedet: Tvenne kostnadsförslag, uppgjorda av G.S. Leijonhufvud, för en planerad järnväg från Storfors till Nykroppa över Daglösedet med en spårvidd av 0.60 mtr. 1/11 1915 (mapp 5/1).		 
79Vägväsendet. Vägars anläggning och underhåll. Den så kallade Prästvägen: Filipstads bergslags häradsrätt protokoll vid hörandet av de väghållningsskyldiga inom Kroppa och Lungsunds socknar ifråga om en väganläggning från Storfors till Kroppa kyrka i ändamål att få en ordentlig vägförbindelse mellan Kroppa och Lungsunds kyrkor. Vägen mellan kyrkorna hade förut bestått av en gång eller ridväg, till dess Storfors och Bjurbäcks bruks intressenter på egen bekostnad upptagit väg från Lungsunds kyrka till stora landsvägen, vilken de även underhållit och åtogo sig att fortfarande underhålla. Det beslöts, att väg skulle anläggas från Storfors till Kroppa kyrka, vilken häradsrätten ansåg bäva underhållas av dem, som vägen tjänade till kyrkoväg 16/11 1779 (mapp 1/1).
Kon. Befh. des utslag, som bestämmer, att den beslutade vägen från Storfors till Kroppa kyrka skall byggas till 6 alnars bredd, varjämte kronofogden Per Egelström förordnas att utstaka densamma 18/9 1780 (mapp 1/1).
Instrument över en verkställd utstakning av den ifrågavarande vägen från Storfors till Kroppa kyrk 31/7 1781 (mapp 1/1).
En handling, varigenom sockenstämmobeslut halva vägsträckan fördelas på Lungsunds sockens 12 rator med var sin fullmäktig för vägens försättande i lagenligt skick 14/7 1788 (mapp 1/1).
Protokoll vid allmän sockenstämmo med Lungsunds socken angående den nu färdiga vägens underhåll 5/7 1789 (mapp 1/1).
Konceptdelning å den s.k. Prästvägen i Kroppa och Lungsunds församlingar 1790 (mapp 1/1).
Vägen Svartsång-Kroppa kyrka: Kon. befh. des utslag på brukspatronen Olof Hagbergs ansökan att, som Svartsångs hyttelag m.fl. hade mycken olägenhet därav att ingen körväg funnes till kyrkan, tingsplats etc., hans grannar, nämligen Erik Ersson, vilken ägde 1/3 i Svartsång, samt åboarna i Nykroppahöjden måtte åläggas att till körväg upparbeta hälften av den 3/4 mil långa vägsträckan, varemot han själv ville bekosta hälften. Efter vederbörandes hörande över ansökningen inför häradsrätten, då det visade sig, att körväg förut funnes över Åskhagen och Gammelkroppa, samt häradsrätten icke funnit skäl ålägga de så kallade grannarna att deltaga i den ansökta vägbyggnaden, fastställde Kon. Bef. hafh. de rättens beslut med förklaring att, om de skyldige ville bygga ny väg, finge de själva bekosta densamma 15/6 1795 (mapp 1/2).
Vägen Nordmarkshyttan-Älvdals härads rå: Färnebo häradsrätts protokoll vid de vägbyggnadsskyldiges hörande i fråga angående omläggning av landsvägen från Nordmarks kyrka eller Nordmarkshyttan till Älvdals härads rå 5/3 1822 (mapp 1/3).
Lantmäteriprotokoll med delningslängd över nämnda landsväg 1/9 1828 (mapp 1/3).
Vägen Brattfors gästg.gård-Filipstad: Landsh. ämbetets utslag varigenom i anledning de väghållningsskyldiges därom väckta fråga, förordnas, att allmänna landsvägen mellan Brattfors gästgivaregård och Filipstad skall omläggas för undvikande av därstädes befintliga svåra backar 8/7 1845 (mapp 1/4).
Vägarna inom Nyeds härad: Vägarna inom Nyeds härad: Nyeds härads samtliga väghållningsskyldiges, med undantag av Älvsbackas bruksägare, hos Kungl. Maj:t anförda besvär över Kammarskollegii den 28 maj 1849 meddelade, på Kon. befh. des utslag den 6 maj 1848 grundade utslag, varigenom de klagande blivit förpliktade att utföra föreslagna vägomläggningar från Molkom till Deje och Nordsjötorps gästgivaregårdar 9/11 1849 (mapp 1/5).
Kungl. Maj:ts resolution, som upphäver såväl Kammarkollegii som Kon. Befh. des utslag 6/8 1850 (mapp 1/5).
Vägen Edsbergs Prästgård-Brevik: Instrument över verkställd utstakning av den beslutade vägen Edsbergs prästgård och hemmanet Brevik 2/5 1853 (mapp 1/6).
Instrument över förättad uppmätning och fördelning mellan väghållarna av den nybyggda vägen med beskrivning över den sålunda gjorda vägdelningen 18/10 1853 (mapp 1/6).
Föreslagna vägen Lundsberg-Klumpas: Förslag till anläggning av väg mellan Lundsberg och Klumpas och densammas fördelning mellan Storfors Bolag, Ackkärrs bruk, Lundsbergs gård och Lungsunds kommun 28/11 1864 (mapp 1/7).
Vägen Edsberg-Daglösedet: Protokoll vid sammanträde med hästägarna i orten, vilka för sina stadsresor använde vägen mellan Edsberg och Daglösedet till utfartsväg, angående vägens återställande i farbart skick 9/7 1897 (mapp 1/8).
Rämens sockenvägar: Beskrivning i en inlaga till Kon. Befh. de av bristen och behovet av vägar inom socknen. Så t.ex. funnes ingen väg från Lesjöfors bruk till sockenkyrkan annat än på en svårtrafikabel omväg av 2,2 mil, då avståndet annars vore 0,9 mil, ej heller funnen väg till de båda inom socknen varande järnvägsstationerna Rämen och Oforsen 1909 (mapp 1/9).
Den s.k. Gustafsströmsvägen: Kostnadsförslag över alternativt föreslagna omläggningen av en del av allmänna vägen från Långbanshyttan till norr om hemmanet Gräsås i Gåsborns socken- av kaptenen C.E. Nordström 1847 (mapp 1/10).
C.J. Lindstedts på Thyfors gjorda undersökningen och yttrandet till Storfors disponent Claes af Geijerstam angående ifrågavarande väg 1850-1851 samt besiktningsprotokoll och kostnadsförslag till ombyggnad av denna väg 1852 (mapp 1/10).
Vägen Långbanshyttan-Dalarnas gräns: Tviste och besvärshandlingar mellan en del väghållningsskyldige, som ivrade för anläggning av vägen från Långbanshyttan öster om sjön Långban förbi Gåsbornshyttan och Tvärälven till vägen vid hemmanet Gräsås, och andra, som föredrogo vägomläggning från Långbanshyttan genom Gåsborns socken väster om sjön Långban åt Långbansände över Mögruvsundet till gamla vägen norr om hemmanet Gräsås 1850-1854 (mapp 2/1).
Kon. befh. des utslag , som bestämmer vägomläggning enligt det sistnämnda av de båda förslagen 18/5 1850 (mapp 2/1).
Besvär hos Kammarkollegium över Kon. Befh. des utslag 1850 (mapp 2/1).
Sju stycken handlingar, utgörande förklaringar och påminnelser m.m. 1850, 1851 (mapp 2/1).
Kammarkollegii utslag, som upphäver Kon. Befh. des utslag och godkänner det första alternativet eller omläggning av vägen 11/10 1851 (mapp 2/1).
Påminnelser till Kon. Befh. de i anledning av besvär över utslaget 1852 (mapp 2/1).
Kungl. Maj:ts resolution, som med upphävande av Kammarkollegii utslag fastställer K.B:s utslag och tillika föreskriver, att väganläggningen skall utsträckas till gränsen av Dalarna 20/1 1854 (mapp 2/1).
Vägdelning. Bjurbäcks Hytteväg: Vägdelningslängd över Bjurbäcks beskrivna hyttevägstycke mellan Skälstabacken, Näversviken m. fl. torp 8/6 1775 (mapp 3/1).
Kroppa kyrka-Storfors-Lindås: Instrument över förättad delning av vägen från Kroppa kyrka till Storfors och vidare till kapellbostället Lindås mellan några hyttor samt huvudsakligen och torp inom Kroppa och Lungsunds socknar i okt. 1791. Delningen fastställd av K.B. 22/2 1793 (mapp 3/2).
Kroppavägen mellan Yngen och Östersjön: Protokoll över förrättad delning av denna väg mellan samtliga hyttor i Färnebo och Kroppa socknar samt skattetorpet Hornkullen 26/7 1791. Delningen fastställd av K.B. 2/9 1791 (mapp 3/3).
Vägen Nordmark-Älvdals härads rå: Färnebo häradsrätts betänkande angående indelning till iståndsättande och underhåll av den nya landsvägen från Nordmark till Älvdals härads rå. Häradsrätten förordade delning av denna väg 15/3 1817 (mapp 3/4).
Kon. Befh. des utslag , varigenom med ändring av häradsrättens betänkande förordnas, att den nya vägen, som från Nordmark går förbi Stjelps och Motjärnshyttan till torpet Trindtjärn vid Älvdals härads rå, skall av Färnebo härad på gemensam bekostnad iståndsättas och underhållas till dess delning av densamma kunde ske, vilket vilket berodde på huru snart skattläggningen av rekognitionshemmanen kunde bliva färdig 29/9 1817 (mapp 3/4).
Instrument över förrättad delning av landsvägen från Nordmarkshyttan till Älvdals härads gräns 9/9 1828 (mapp 3/4).
Vägen mot Filipstad-Yngshyttan: Graderingslängd över nya landsvägen mellan Filipstad och Yngshyttan, upprättad vid dess indelning år 1838 (mapp 3/5).
Vägen Norsbron-Brattfors och Lungsunds rå-Karlskoga rå: En handling innehållande delningslängd å landsvägen från Norsbron till Brattfors och därefter till Skeppundsdalen samt delningslängd å vägen från Lungsunds rå till Karlskoga rå 1853 (mapp 3/6).
Byvägen Slåbråten-landsvägen: Överenskommen delning av denna byväg, som efter hästantalet blivit planerad och avdikad av Storfors Bolag samt hemmansägarna Slåbråten, Brunsbol och Lervik 23/11 1861 (mapp 3/7).
Filipstad-Bjurbäcken m. fl. vägar: Utdrag av vägdelningslängden i Färnebo härad 1865 (mapp 3/8).
Asphyttevägen: Fördelning av vägbyggnadsskyldigheten mellan intressenterna i Asphyttan 20/5 1867 (mapp 3/9).
Vägen Norsbäcks kanal-Lundsbergsbron: Delning till underhåll av en av Storfors Bolag och Lundsbergs bruksägare gemensamt upparbetad ny väg från Norsbäcks kanal till Lundsbergsbron mellan Storfors Bolag, Lundsbergs bruk och Ackkärrs bruk i okt 1870. Uppgift och fördelning av väganläggningskostnaden samt uppgift å vägens längd och dess fördelning 1870 (mapp 3/10).
Vägen Norsbäcksbron-Viggetorp: En promemoria angående delning av Viggetorpsvägen mellan Ackkärs bruk, Lundsbergs bruk och Storfors Bruks Aktiebolag 1870. Uträkning av årliga underhållskostnader för denna väg 1870 (mapp 3/11).
Vägdelninig inom Färnebo härad: Förste lantmätaren L. Laurells protokoll vid sammanträde med de väghållningsskyldige angående hans förordnande att uppmäta och dela allmänna vägarna inom Färnebo härad, därvid stridiga meningar uppstodo ej blott om fyra vägstycken, huruvida dessa skulle ingå i delningen eller ej, utan även om grunden för fördelningen. Ärendet hänsköts Kon. Befh, de 15/8 1860 (mapp 3/12).
Färnebo häradsrätts protokoll och utlåtande, varigenom de omtvistade vägarna föreslagas att ingå i delningen utom vägen Sundsbrobacken-Gåsborn, som ansågs obehövlig, enär en väg vore anlagd från Långbans genom Gåsborn väster om sjön Långban förbi Långbansände o.s.v. till vägen norr hemmanet Gräsås. Filipstad skulle behålla sitt vägstycke på Yngshyttevägen, och delningsgrunden skull vara hemmantalet 1/12 1860 (mapp 3/12).
Kon. Befh. des utslag som gillar häradsrättens utlåtande 15/3 1861 (mapp 3/12).
Disponenten G. Ekmans på Lesjöfors anförda besvär hos Kammarkollegium 9/9 1861 (mapp 3/12).
Kammarskollegii utslag, som godkänner K. B:s utslag 24/4 1862, samt G. Ekmans besvär hos Kungl. Maj:t häremot okt 1862 (mapp 3/12).
Sammandrag över vägdelningarna inom Färnebo härad 1865 (mapp 3/12).		 
80Vägväsendet. Vägunderhåll. Vägen: Bjurbäcken -Storfors 1708 (mapp 2/1).
Asphyttan-Bjurbäcken-Kungsskogen, Åminnefors 1718-1739 (mapp 2/2).
Sjöändsvägen 1824 (mapp 2/3).
Nås kyrka -gränsen mot Värmland 1846 (mapp 2/4).
Vägar inom Gåsborns socken 1847-1848 (mapp 2/5).
Nordmark-Motjärnshyttan 1849, 1865 (mapp 2/6).
Vägsyner inom Färnebo 1865 (mapp 2/7).
Karlskoga rå-Bjurbäcks bruk 1868 (mapp 2/8).
Gammelkroppa-Rävbäcken 1890 (mapp 3/1).
Nykroppa-Storfors och Vagnbroängen-Lungsunds kyrka 1897-1908 (mapp 3/2).
Lungsunds kyrka-Norsbäcksbron 1900, 1901 (mapp 3/3).
Lungsunds kyrka-Norsbäcksbron 1902, 1903 (mapp 3/4).
Lungsunds kyrka-Norsbäcksbron 1904, 1906 (mapp 3/5).
Lindås skjutsstation-Lungsunds kyrka 1907-1910 (mapp 3/6).
Storfors gård-Storfors järnvägsstation 1911, 1913 (mapp 3/7).
Vägdelning. Yngshyttevägen: Förslag till ny vägdelning samt uppgift å delägarna i Yngshyttan utan årtal (mapp 1/5).
Vägen Hennickehammar-Lasarettet i Filipstad: Nyhytte Gruvaktiebolags ansökan hos Kon. Befh. de omförordnande för lämplig person att verkställa delning av underhållsskyldigheten å enskilda vägen mellan Hennickehammar och Lasarettet i Filipstad 29/6 1915 (mapp 1/6).
Vägdelninig inom Färnebo härad: Lantmäteriprotokoll rörande uppmätning och delning av de allmänna vägarna inom Färnebo härad 5/10 1865 (mapp 1/1).
Delningsbeskrivning över vägar och broar inom häradet 1865 (mapp 1/1).
Utdrag av protokollen vid hållna av och tillträdessyner å landsvägarna inom Färnebo härad 1866 (mapp 1/1).
Bjurbäcks bruks anteckningar rörande dess vägförhållanden 1866. 1867, 1868 (mapp 1/1).
Konungen befallningshavandes utslag på åtskilliga väghållningsskyldiges klagomål över för hårda bestämmelser vid den hållna av och tillträdessyner i avseende på vägbreddning och dikning 25/5 1868 (mapp 1/1).
Vägdelningslängd inom Färnebo 1865 samt åtskilliga utdrag av protokoll vid av och tillträdessyn å landsvägarna inom häradet 1866 (mapp 1/2).
Kvittenser å utbetalda ersättningar enligt förenämnda protokoll vid av och tillträdessyner 1869, 1872 (mapp 1/2).
Kammarkolegii utslag på besvär av de flesta väghållningsskyldige över Kon. Befh. des den 11 maj 1894 meddelade utslag i fråga om ny vägdelning inom Färnebo härads väghållningsdistrikt 13/12 1894 (mapp 1/3).
Första lantmätaren Lars Fjellmans protokoll vid förnyad behandling av vägdelningsförättningen inom Färnebo härads väghållningsdistrikt 12/7 1897 (mapp 1/3).
Nordmarks sockens väghållningsskyldiges besvär hos Kammarkollegium över Kon. Befh. des den 22 maj 1897 meddelade utslag, varigenom förordnats bl.a. att vägen från Kroppa kyrka eller Nykroppa till Storfors bruk och vägen från Vagnbroängen till Lungsunds kyrka skola till bygdevägar förändras och såsom sådana av väghållningsdistriktet i dess helhet för framtiden underhållas 24/7 1897 (mapp 1/4).
Rämens sockens väghållningsskyldiges besvär hos Kammarkollegium över det samma, som Nordmark sockens förenämnda besvär innehåller 9/8 1897 (mapp 1/4).
Färnebo sockens fullföljda talan hos Kammarkollegium över Kon. Befh. des den 1 september 1897 meddelade resolution angående begärt uppskov med vägdelningen under yrkande, att kollegiet måtte med upphävande av berörda resolution, förordna om anstånd med gradering och fördelning av vägarna inom distriktet, till dess frågorna om övertagande till allmänt underhåll av de vid sammanträdet den 12 juli 1897 omförmälda blivit slutgiltigt avgjorda 8/11 1897 (mapp 1/4).
Brukspatronen E.J. Janssons på Hennickehammar besvär hos Kammarkollegium över förrättningsmännens vid pågående vägdelning olaga gradering av vägarna, varöver Kon. Befh. de den 4 november resolverat 27/11 1897 (mapp 1/4).
Lantmäteriprotokoll avskrift rör vägdelningsförrättning inom Fernebo härads väghållningsdistr. 12/7 1897 (mapp 1/3).		 
81Vägväsendet. Väghållning vintertid: Förteckning å vintervägsträckornas längd, räknat från Bjurkärnsrået på Ullvettern till Filipstadsrået på Daglösen vid Skvallerbäcken m.m. 1782 (mapp 2/4).
Projekt till snöplogsinrättning i Kroppa och Lungsunds socknar 1782, uppvisat vid häradsrätten 16/11 1782, samt fastställt av Kon. Befh. de 21/12 1782 (mapp 2/4).
Uträkning av snöplogsinrättningen i Kroppa socken, varefter snöplogfogdarna komma att uppbära sin betalning 1783 (mapp 2/4).
Kon. Befh. des resolution på samtliga Kroppa och Lungsunds socken innevånares genom kaptenen Carl Axel Linroth gjorda anhållan att den år 1782 fastställda snöplogsordningen måtte upphöras av anledning att den innehöll bestämmelser att hålla vägarna öppna över sjöarna, då det däremot vore av större vikt att hålla landsvägarna i farbart skick. Ansökningen beviljades med erinran om landsägarnas underhåll vintertiden, varöver kronobetjäningen skulle komma att hava tillsyn 21/12 1788 (mapp 2/4).
Häradsrättens protokoll och betänkande angående inrättandet av snöploglag inom Färnebo härad för vägunderhåll vintertiden 21/10 och 7/12 1850 (mapp 2/4).
Förordnande för bruksförvaltaren C. Bergenström på Storfors att vara snöplogfogde för ploglaget No 30 från Bjurbäcken till Storfors och för No 31 från Storfors till övre vägen 271 1865 (mapp 2/4).
Konungens Befallningshavandes utslag angående underhållet av de allmänna vägarna vintertiden inom Färnebo härads väghållningsdistrikt 31/1 1900 (mapp 2/4).
Uppgift å den fastställda snöplogskörningen inom södra delen av berörda väghållningsdistrikt 1902 (mapp 2/4).
Kon. Befh. des utslag angående ny ploglagsindelning inom Färnebo härad med uppgift å de inrättningar , som tillkomma de särskilda ploglagen 23/2 1903 (mapp 2/4).
Broar och färjor. Bjurbäcksbron: Filipstads Bergslags Tingsrätts utslag, varigenom Bjurbäcks hytteintressenter tillika med alla torpare i Lungsund, särskilt Hallom och Hallåsen, dömmas att hålla Bjurbäcksbron över älven ovanför nedre hammaren 19/3 1666 (mapp 1/2).
Hindrich Schröders order å samma handling till länsmannen Nils Nilsson Österling att tillhålla hytteintressenterna och de övriga att förfärdiga och hålla vid makt årligen Bjurbäcksbron över älven ovanför nedre hammaren 14/9 1674 (mapp 1/2).
(å samma handling) Landshövdingen Gustaf Lilliecronas resolution, varigenom landsgevaldigern beordras att tillhålla vederbörande att fullgöra rättens utslag 20/8 1682 (mapp 1/2).
(å samma handling) Landssekreterarens resolution, varigenom, i anledning av klagomål att bron ifråga ännu icke vara byggd, landsgevaldigern i Värmland anbefalles att genast utan någon försummelse tillhålla vederbörande att förfärdiga den omförmälda bron. Skulle någon tredskas, hade gevaldigern att tingsföra denne och låta honom plikta 7/3 1689 (mapp 1/2).
Ett tillkännagivande för samtliga inbrukare i Nordmarks-Stjelps och Grundsjö hyttelag, vilka vore delägare i den s.k. Bockbron över strömmen vid Bjurbäcks nedre hammare, att nuvarande ägaren av Bjurbäcks bruk majoren Johan Linroth avsade sig det kontrakt, som hans fader assessorn Johan Linroth år 1718 ingått med bemälda hyttelag om samma bros underhåll, och fritage sig från nyåret 1773 allt ansvar rörande ifrågavarande bro 16/10 1772 (mapp 1/2).
Protokoll vid sammanträde inför kronobefallningsmannen i orten med samtliga brodelägare angående nybyggnad av den förfallna Bjurbäcksbron samt ombyggnad av Lungälvsbron 20/5 1793 (mapp 1/2).
Protokoll vid nytt sammanträde med intressenterna i Bjurbäcksbron angående dess beslutade nybyggnad, vilken icke kommit till stånd, emedan från Dalarna betingade byggmästaren, som genom kontrakt åtagit sig brobyggnaden, ej låtit sig avhöra. Med bestämmelse att brobyggnaden måste vara färdig nästa år samt mot andra villkor skulle arbetet upplåtas åt byggmästaren Jakob Nilsson från Godegård, varom inspektoren Ekelund vid Bjurbäcken lovade gå i författning 11/11 1793 (mapp 1/2).
Kontrakt om brobyggnaden med Jakob Nilsson i Hinstorp, Godegård 23/12 1793 (mapp 1/2).
Byggmästarens erkännande av sin ansvarighet i 10 år för den färdigbyggda bron 27/7 1794 (mapp 1/2).
Det här ovan omförmälda kontraktet med Olof Nilsson från Malung 5/12 1791 (mapp 1/2).
Förteckning å intressenterna i Bjurbäcks bro, som var 59 alnar lång och 5 alnar bred samt blev färdig i början av 1800-talet (mapp 1/2).
Protokoll vid sammanträde med brobyggnadsskyldige, varvid det avsågs nödigt att ombygga östra brovalvet 2/5 1865 (mapp 1/2).
Förteckning å brobyggnadsskyldige, en dagsverksbok över brobygget samt fördelningslängd å kostnaderna 1865 (mapp 1/2).
Västra Asphyttebron: Protokoll med inneliggande kallelser till sammanträde med byggnadsskyldige i Västra Asphyttebron, därvid beslöts, att bron under instundande sommar skulle ombyggas 15/12 1884 (mapp 1/1).
Uppgift å delägarna i denna bro samt å till brobyggnaden uppmätt timmer 9/4 1884 (mapp 1/1).
Kostnadsräkning över ombyggnaden jämte fördelningslängd 9/8 1884 (mapp 1/1).
Kallelse till sammanträde för avsyning av den nybyggda bron för delgående av kostnaderna 6/8 1884 (mapp 1/1).
Lungälvsbron: Häradsrättens protokoll rörande en mellan samtliga delägare i Skarphyttan, Svartsången, Gammelkroppa, Herrhult och Åskogshyttan, å ena , samt Lungsunds socken, å andra sidan, ingången förening, varigenom Kroppa sockens nämnda hyttägare medgivas att för denna gången med en fjärdedel deltaga i kostnaden för Lungsundsbrons ombyggnad 2/11 1771 (mapp 1/3).
Protokoll vid sammanträde ang. nybyggnad av Bjurbäcks bron och ombyggnad av Lungälvsbron 20/5 1793 (mapp 1/3) se även Bjurbäcksbron 81 1/2.
Förteckning å delägare i Lungälvsbron 1829 (mapp 1/3).
Ett häfte innehållande räkenskaper m.m. visande Lungälvsbrons om och nybyggnad 1834 (mapp 1/3).
Kostnadsräkningar å reparation av Lungälvsbron åren 1857, 1859, 1863, 1868, 1869 och 1877 (mapp 1/3).
Uppgift å byggnadsskyldige i Lungälvsbron samt kostnadsräkning över dess ombyggnad 16/7 1883 (mapp 1/3).
Förteckning å hemman, som skola underhålla Lungälvsbron 1890 (mapp 1/3).
Skälstabacksbron: Färnebo häradsrätts tvenne uppskovsprotokoll i ett av Nils Andersson och Anders Staffansson i Norra Kärn instämt mål mot ägarna av norra och södra Skälstabacken med påstående om åläggande för dessa att uppbygga och underhålla den s.k. Skälstabacksbron, över vilken körandenas sommarväg från äldre tider ginge 15/2 1797, och 14/2 1798 (mapp 1/4).
En mellan parterna ingången förening , som fastställdes av häradsrätten 14/11 1798 (mapp 1/4).
Väg och brodelning: Filipstads Bergslags Häradsrätts protokoll vid vederbörande väg och brohållningsskyldiges hörande över ett av landsgevaldigern Anders Todin uppgjort förslag till väg och brodelning inom Filipstads bergslag 17/9 1773 (mapp 1/5).
Väg och brodelningslängd inom Filipstads bergslag, upprättad av Anders Todin 1774 samt av Kon. Befh. de fastställd 29/6 1774 (mapp 1/5).
Kungl. Maj:ts brev angående skyldighet för posthemman att deltaga i väg och brobyggnad 7/3 1780 (mapp 1/7).
Kon. Befh. des utslag på jordägarnas och åboarnas å hemmanen Lungstorp, Slädbråten, Lervik, Östra Kärret, Lillebäck, Hulta, Lämås, Galtskär och Snårbotten anförda klagomål, att de vid ovannämnda vägdelning 1774 blivit i förhållande till de övriga väghållningsskyldige allt för hårt betungande, varför länsmannen Dahl förordnas att, utan rubbning av vägdelningen, företaga en jämkning av densamma inom Lungsunds socken till lindring för de klagande 20/12 1790 (mapp 1/5).
Tingsprotokoll rörande Kon. Befh. des år 1790 medgivna och av länsmannen Mitander verkställd jämkning av gevaldigern Todins väg och brodelning inom Lungsunds socken 16/11 1795 (mapp 1/5).
Väg och brodelningslängd över vägarna inom Filipstads bergslag-Kroppa och Lungsunds socknar undantagna 1795 (mapp 1/6).
( i samma häfte) Vägdelningslängd på landsvägen i Lungsunds socken från Färnebo till Ölme härads rå 1795 (mapp 1/6).
Färjan vid Daglössundet: Kontrakt, varigenom Bjurbäcks bruksägare antaga handlanden Schiller till föreståndare för färjhållningen med taxa för överfarten i maj 1874 (mapp 1/8).
Kontrakt, varigenom brovaktaren Andersson antages till föreståndare för färjan med taxa i mars 1878 (mapp 1/8).
Kontrakt, varigenom Bjurbäcks bruksägare antaga järnvägsarbetaren C.J. Nilsson till föreståndare för färjan med taxa för överfarten i april 1883 (mapp 1/8).
Kontrakt, varigenom Bjurbäcks bruksägare antaga till föreståndare för färjhållningen vid Daglössundet stationskarlen vid Daglösen, Johansson, vilken ålåge att sköta färjan och upplösa färjpenningarna enligt i kontraktet specifiserade taxa i okt 1884 (mapp 1/8).
Färjan vid Lungsundet: Färnebo häradsrätts beslut, varigenom på ansökan av Bjurbäcks och Ackkärrs bruksförvaltningar i närvaro av ombud för Lungsunds socken taxa bestämmes för överfarten med Lungsundsfärjan 1/3 1819 (mapp 1/9).
De färjunderhållsskyldiges hemställan till kommunalstämman om billigheten av att kostnaden för inköp och underhåll av färjlinan fördelades på Lungsunds socken gemensamt 30/8 1874 (mapp 1/9).
Kon. Befh. des utslag på ordförandes i Lungsunds socken kommunalstämma gjorda ansökning om fastställelse av en på stämman den 26 oktober 1876 antagen ny taxa för överfarten å färjan vid Lungsundet. Kon. Befh. de förklarade sig icke hava någon befattning med detta ärende, enär vägarna, som ledde till färjan, vare av enskild beskaffenhet 23/4 1877 (mapp 1/9).
Färnebo häradsrätts protokoll vid hörandet av ägarna och innehavarna av Asphyttan, Bjurbäcks bruksegendom, Lindås, Lervik och Storbrokullen, huruvida de, som på sina utmarker hade tillräcklig tillgång till grustäkt för häradets landsvägar behov, ville tillåta vederbörande väghållare att hämta nödigt grus därstädes. Framställningen bifölls, men på det att grustagningen måtte ske ordnat, så att icke skog och gärdesgårdar undergrävdes, förbihölls, att grushämtaren skulle anmäla sig hos jordägaren, som anvisade platsen, och skulle för varje lass grus erläggas från 1 till 3 styver, vilka tillföllo den , som hade uppsikt över grustaget 3/11 1803 (mapp 2/1).
Kon. Befh. des resolution, varigenom förenämnda utmarker anslås till grustäkter för häradet 18/2 1804 (mapp 2/1).
Hovrättens utslag, som som gillar rådhusrättens i Filipstad den 6 september 1869 meddelade utslag, varigenom bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt vid Bjurbäcken frias från det av stadsfiskalen J.H. Ekendahl å honom värkta yrkande om ansvar och ersättning, för det han skulle vid flera tillfällen olovligen avhämtat grus å stadens mark vid Likstaudde 20/10 1869 (mapp 2/1).
Storfors Bruks Aktiebolags meddelade uppgift å bolagets tillhöriga grustag inom Kroppa och Lungsunds socknar med erbjudande till vägstyrelsen att begagna dessa grustag mot en årlig avgäld enligt en uppgjord uträkning för de olika vägsträckorna, som kunde göra sig tillgodo de uppgivna grustagen 1897 (mapp 2/1).
Anteckning över grustag vid Bjurbäcken, som begagnats under de närmaste 20-30 åren 25/7 1897 (mapp 4).
Bruksägaren E.J. Janssons på Hennickehammar hos Kon. Befh. de anförda besvär över väghållningsskyldiges inom Färnebo härads väghållningsdistrikt vid sammanträde den 13 okt. 1897 fattade beslut, att ersättning för grus till vägunderhållet inom distriktet skulle utbetalas genom vägkassan 30/10 1897 (mapp 2/1).
Tvenne anteckningar med kalkylering över grusåtgång och ersättningar 1897 (mapp 2/1).
Inteckningsprotokoll rörande Karlskoga häradsrätts avslag på Uddeholms Aktiebolags ansökan om inteckning i lägenheten Bodalen till säkerhet för nyttjanderätt till grustag därstädes i enlighet med därom den 11 okt. 1922 träffat avtal mellan ägaren av lägenheten Ivan Pettersson och Uddeholms Aktiebolag (Storfors skogsförvaltning) 30/10 1922 (mapp 2/1).
Landsvägsgrindar: Bruksförvaltaren E.L. Haerners å Storfors Bruks Aktiebolags vägnar hos Kon. Befh. de gjorda ansökan att följande å allmänna vägarna inom Kroppa och Lungsunds socknar befintliga grindar, som vid förrättad vägsyn ansetts böra borttagas, måtte, såsom för inägors fredande nödiga, fortfarande få bibehållas, nämligen, å vägen Storfors-Kroppa kyrka: Norra Bångtorpsgrinden, norra Jordkullsgrinden, södra Jordkullsgrinden, södra grinden vid Brevikstorp och grinden vid Lundsbacken.
å vägen från Storfors till Bjurbäcken: Grinden vid Jutas och grinden vid Engetorp.
å vägen från Bjurbäcken till Ölme rå: Grinden vid Eldvaktaretorp .
å vägen från Milsten till Lungsunds kyrka: Grinden i backen vid Lungsund 20/5 1902 (mapp 2/2).
Kon. befh. des utslag, varigenom ansökningen bifalles utom beträffande Lundsbackagrinden, som skulle borttagas inom förelagd tid 11/9 1902 (mapp 2/2).
Storfors Bruks Aktiebolags hos Kon. Befh.de gjord ansökan att, som vid hållen av och tillträdessyn av vägen mellan Lungsunds kyrka och Norsbäcksbron, vilken övertagits av Vägkassan, synemännen utdömt de å denna sträcka befintliga grindar, Kon. befh. de måtte medgiva, att följande grindar fortfarande finge bibehållas, nämligen grinden vid Norsbäcksbron, grinden mellan Brosäters och Hytte hemman, grinden mellan Hytte hemman och Viggetorps egendom samt grinden mellan Viggetorps egendom och dess utskog 16/9 1903 (mapp 2/2).
Kon. Befh. des resolution med avslag på denna ansökan 31/12 1903 (mapp 2/2).
Storfors Bruks Aktiebolags besvär hos Kammarkollegium med anledning av detta avslag febr. 1904 (mapp 2/2).
Länsmannen Alfred Anderssons till Kon. Befh. de ställda förklaringar över besvären 24/3 1904 (mapp 2/2).
Storfors Bruks Aktiebolags påminnelser i anledning av denna förklaring 20/5 1904 (mapp 2/2).
Kammarkollegii utslag, varigenom Kon. befh. des resolution upphäves och klaganden förklaras berättigad att bibehålla grindarna 12/8 1904 (mapp 2/2).
Bruksförvaltaren E.L. Haernes å Storfors Bruks Aktiebolags vägnar hos Kon. Befh. de avgivna yttrande i fråga om borttagande av grindar å de allmänna vägarna, därvid framhållande att i synnerhet Klenarsgrinden vore nödvändig för ägors fredande 10/11 1904 (mapp 2/2).
Diverse handlingar rörande väger. Milstenar: Uppbördslängd till milstenspenningarnas uppbärande av bergsskattetorp inom Kroppa och Lungsunds socknar från slutet av 1700-talet (mapp 2/3).
Vägstyrelsen, vägkassan m.m.: Tablå över de vägar inom Färnebo härad, å vilka vägsyn årligen hålles 26/3 1892 (mapp 2/5).
En kostnadsräkning från bruksförvaltaren E.L. Haerner för bevistande av vägstyrelsens sammanträden 17/10 1894 (mapp 2/5).
Vägstyrelsens inkomst och utgiftsförslag för Färnebo härads väghållningsdistrikt 1895 (mapp 2/5).
Bruksförvaltaren E.L. Haerners kostnadsräkning för revision av vägkassan 1895 (mapp 2/5).
Ett brev från ordföranden i vägstyrelsen angående ersättning för kassarevision 27/4 1897 (mapp 2/5).
Vägfyrktals längd för Kroppa socken för år 1898 (mapp 2/5).
Uppgift å vägfyrktalet inom Färnebo, Rämens, Kroppa, Gåsborns och Lungsunds socknar för år 1900 (mapp 2/5).
Tablå över vägarna inom Färnebo härad samt uppgift å vägsträckorna på de särskilda vägarna inom varje socken av häradet 30/11 1900 (mapp 2/5).
Statsbidrag: Värmlands läns kungörelse innehållande den särskilda nämndens instrument över verkställd uppskattning av vägunderhållet inom Färnebo härads väghållningsdistrikt 20/7 1894 (mapp 2/5).
Uppgift å bekomma bidrag av statsmedel till vägunderhåll in natura för Storfors Bruks Aktiebolags hemman i Kroppa, Lungsunds och Färnebo socknar för åren 1895, 1896, 1897 och 1899 (mapp 2/5).
Gästgiveri och skjutshållning. Asphyttans gästgiveri: Landshövdingen E. Wrangels resolutioner på bergsmännens i Asphyttan och flera hållskjutsskyldiges gjorda ansökan om förstärkning i hållskjutsen med några hemman och torp 22/12 1732 och 29/3 1734 (mapp 3/9).
Landshövdingen Nils Reuterholms resolution (i samma häfte som 22/12 1722 och 29/3 1734) angående åtskilliga hemman-åboars klagomål över håll och reservskjutsen vid Asphyttan med begäran om förstärkning med några föreslagna hemman och torp 27/6 1740 (mapp 3/9).
Filipstads bergslags häradsrätts protokoll angående de klagomål, som Grännäs, Edsbäckens, södra Daglösedets och Björnbottens åbor anfört hos landshövdingen över håll och reservskjutsen vid Asphyttans gästgiveri, därvid de föreslagit till hjälp Skälstasocken, Bjurbäcken m.fl. hemman, vilka klagomål blivit överlämnade till undersökning av häradsrätten. Rätten fann för gott befria Grännäset, Sundet och Edsbäcken från hållande av tillhopa 4 hästar med anslag i stället av de till skjutsningen vid Bjurbäcks bruk anslagna Fallet, Kärret och Ladubäcken att hålla de felande 4 hästarna vid Asphyttans gästgiveri 8/6 1744 (mapp 3/9).
Landshövdingen Nils Reuterholms resolution,( i samma häfte) som gillar den ändring, häradsrätten vidtagit med förklaring att Bjurbäcks bruk kunde i övrigt trygga sig till de förr erhållna resolutionerna, så att av dess underlydande torp inga flera hädanefter skulle tagas och anslås andra skjutslag 18/9 1744 (mapp 3/9).
Kon. Befh. des utslag angående reglering av gästgiveri och skjutshållningen inom Färnebo härad, varigenom Asphyttans gästgiveri indrogs och uppgick i det nyinrättade gästgiveriet vid Bjurbäcken 2/12 1842 (mapp 3/9) se även Bjurbäckens gästgiveri 82 1/3.
Skjutshållningen Nolby-Loka: En handling rörande inrättande av ett skjutsombyte mellan Loka källa och Källmo gästgivaregård vid hemmanet Nolby i Karlskoga socken samt indelning av hållskjutsen vid Nolby för befordrande av resande till Loka under brunnsterminerna 15 juni- 15 augusti, varigenom den första månaden skjutsen skulle utgöras av Karlskoga härad och den andra månaden med 120 hästar från Lungsunds och Kroppa socknar (mapp 3/1).
Landshövdingen J.G. Ugglas skrivelse till Kammarkollegium med överlämnande för dess åtgärd av en från Lungsunds och Kroppa-borna ingiven ansökanom befrielse från hållskjutsens utgörande vid Nolby, dels medan detta skjutsställe numera efter Örebro hövdingdömes år 1780 skedda delning tillhörande Örebro län och de själva Värmlands län, och dels därför att de vore indelade på 5 gästgivaregårdar inom Färnebo härad 21/6 1783 (mapp 3/1).
Kommerskollegii utslag, varigenom Lungsunds och Kroppa-borna befriades från hållskjutsar vid Nolby skjutsstation 23/4 1784 (mapp 3/1).
Skjutshållningen inom Färnebo härad: Färnebo häradsrätts protokoll och betänkande vid hörandet av häradsborna angående ny skjutsreglering inom häradet i stället för den av Kammarkollegium 8/11 1800 (mapp 3/2).
Kammarkollegii utslag på de besvär som åtskilliga av Färnebo härads innevånare anfört över Kon. Befh.des tvenne särskilda beslut av den 9 sept. 1817 rörande dels ny skjutsreglering inom Färnebo härad dels samma härads skyldighet att såsom allmän landsväg underhålla en upptagen väg från torpet Trindkärn till Nordmark. Kon. Befh.de hade såsom grund för den nya skjutsregleringen antagit det vid extra roteringen åsatta hemmantalet, vilket av kollegiet ändrades, så att hemmanens godhet efter skedd uppskattning skull utgöra grunden. Beträffande häradets skyldighet i avseende på den ovannämnda vägen, så, enär det visades att Uddeholms Bolag ensamt hade nytta därav, ankomme det på detta bolag att upparbeta och underhålla densamma 20/1 1820 (mapp 3/3).
Färnebo häradsrätts uppskovsprotokoll vid hörandet av häradets skjutsningsskyldige i anledning av anförda klagomål hos Kon. Befh.de dels av de reservskjutsskyldige vid Brattfors gästgiveri och dels av de reservskjutsskyldige vid Saxåns, Yngshyttans och Nordmarks gästgiverier med anhållan att reserverna måtte ökas med närmast boende hållskjutsskyldige ävensom med nämndemännens och fjärdingsmännens eljest skjutsfria hästar 26/2 1838 (mapp 3/4).
Kommitterades förslag till ny skjutsreglering inom Färnebo härad, däruti Filipstads stad jämväl inbegripen 1838 (mapp 3/4).
Kon. Befh.des utslag rörande den nya skjutsregleringen inom Färnebo härad 1843 (mapp 3/4).
Förteckning å det antal hästar, åkdon och förmän, vilkas tillhandahållande komme att åläggas entreprenörerna av skjutsningen vid gästgiverierna inom Östersysslets fögderi 31/12 1844 (mapp 3/4).
Färnebo häradsrätts protokoll angående reglering av skjutsskyldigheten inom häradet 29/11 1882 (mapp 3/5).
Kon. Befh.des utslag angående reglering av skjutsväsendet i Färnebo härad 31/5 1883 (mapp 3/6).
Färnebo häradsrätts betänkande, varigenom förordnas, att var och en tjänstgörande nämndeman skall äga en hel häst fri från skjutsningsskyldighet 5/3 1822 (mapp 3/7).
Reglemente för gästgivaregårdarna i Värmlands län, utfärdat av Kon. Befallningshavande den 1/12 1865 (mapp 3/8).
Färnebo häradsrätts uppskovsprotokoll i ärende angående förändrad skjutsreglering vid Brattforshyttans, Saxåhytans, Yngshyttans och Nordmarkshyttans gästgiverier 15/10 1898 (mapp 3/10).		 
82Kommunikation Järnvägar. Kroppa Järnväg: Inbjuda till aktieteckning för en förbättrad transportled mellan sjön Yngen och Sjöändans lastageplats Feb. 1852 (mapp 3/1).
Uppgift å tecknade aktier 1852 (mapp 3/1).
Kostnadsförslag över anläggandet av en järnväg för hästkraft med 3 fots spårvidd mellan sjöarna Mögsjön och Forssjön förbi Storfors, upprättad av majoren Claes Adelsköld Mars 1852 och av Kungl. Maj:t gillat 22/5 1852 (mapp 3/3).
Regler för Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolag, antagen på bolagsstämma den 17/7 1852 (mapp 3/1).
Greve C.G. Löwenhielms skriftliga anförande till denna bolagsstämma som han var förhindrad att bevista 17/7 1852 (mapp 3/1).
Bolagsdirektionens kontrakt med Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen dels angående ett av Kungl. Maj:t beviljat lån till bolaget av 73.333 1/3 riksdaler banko dels ock rörande vissa föreskrifter i avseende på byggnaden av den ifrågavarande transportleden 29/11 1852 (mapp 3/2).
Borgensförbindelse för såväl indrivandet av nämnda lån som för fullgörandet av de för byggnaden gjorda bestämmelserna 29/11 1852 (mapp 3/2).
Kontrakt varigenom löjtnanten Adelsköld vid Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen antages såsom överingeniör vid förutnämnda järnvägsbyggnad 2/1 1853 (mapp 3/3).
Transportbolagets kontrakt med ägaren av Finspångs styrelsebruk om leverans av räls 1/2 1853 (mapp 3/3).
Kungl. brevet, varigenom järnvägs och transportbolaget beviljas ett amorteringslån å 73.333 1/3 riksdaler banko till anläggandet av tvenne järnbanor (Gammelkroppa-Nykroppa och Storfors-Lillfors) för forsling medels häst och s.k. rullkraft 22/5 och 23/12 1852 (mapp 3/4).
Kungl. Maj:ts skrivelse till Järnvägskommissariatet angående sättet för utbetalning till bolaget av berörda lån 4/5 1853 (mapp 3/4).
Bolagsdirektionens skrivelse till Järnvägskommissariatet med bevis att arbetet vore påbörjat, och att den föreskrivna andelen i aktiekapitalet vore inbetald 29/4 1853. Järnvägskommissariatets svar 17/5 1853, och formulär till borgen för lånet 1853 (mapp 3/4).
Överingeniör Adelskölds till bolaget avgivna uppgift på de ökade kostnader för järnvägsbyggnaden, som uppkommit genom fördröjd leverans av räls 29/12 1853 (mapp 3/3).
Kon Befh.des skrivelse angående tvenne nya borgesmän efter avlidna bruksägarna C.H. Lennartsson och grevinnan Augusta Cederström 21/1 1859 (mapp 3/4).
Fyra stycken korsade kreditförbindelser till Värmlands Enskilda Bank å 3000 rdr. vardera med tillhörande handlingen 1858-1860 (mapp 3/5).
Kommissionslantmätare J. Lindbergs beskrivning över förrättad uppmätning och kartläggning av den mark, som av Storfors Bruks Aktiebolag och Gammelkroppa Bolag blivit upplåten för Kroppa Järnvägs sträckning mellan sjöarna Yngen och Östersjön samt Mögsjön och Öjevättern, ävensom för de nödiga lastage och stallplatserna vid järnvägen 7/8 1862 (mapp 3/6).
Ett brev från R. Cederström med inneliggande underårig ansökan om fastställelse av jämväl inneliggande förslag till ordningsregler för bolaget. Denna ansökan återtogs för rättande av något formfel 1864 (mapp 3/7).
Kungl. Maj:ts resolution med fastställelse av bolags ordning för Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolag med inneliggande ordningsregler för bolaget 29/12 1865 (mapp 3/7).
Tio stycken kvittenser å räntebetalningar och gjorda amorteringar å lånet 1860-1868 (mapp 3/4).
Gästgiveri och skjutshållning. Bjurbäckens gästgiveri och skjutsstation: Landshövdingen E. Wrangels resolution angående begärd förstärkning av hållskjutslaget vid Asphyttans gästgiveri, vari särskilt förmäles, att torpen Fallet, Kärret, Nedre Bjurbäcken, Lungälven och Ladubäcken väl vore anslagna att skjutsa arrestanter samt föra ämbetsbrev och publikationer men jämväl behövdes till att fortskaffa resande från Bjurbäcks bruk och kunde således icke underläggas något gästgiveri 22/12 1732 (mapp 1/1).
Anm. Inrättningen vid Bjurbäcken var mellan åren 1732-1842 skjutsinrättning, 1842-1880 gästgiveri och från 1880 skjutsstation. Samma landshövdings resolution angående håll och reservskjuts vid Asphyttan, vari förklaras, att som vid Bjurbäcken vore en allmän lastageplats, varifrån resande likaväl som från Asphyttan borde med skjuts förhjälpas, ingen ändring kunde ske i Bjurbäcks bruks skjutsinrättning, och de därtill anslagna torpen ej bliva Asphyttans gästgiveri till hjälp 29/3 1734 (mapp 1/1).
Landshövdingen Ad. Mörners resolution, varigenom bland annat föreskrives, att de hemman och torp under Bjurbäcks bruk, som varo anslagna till skjutsar för resande vid bruket, skulle anslås till hjälp åt gästgiverierna, och att resande vid bruken och herrgårdarna finge förhjälpa sig bäst de kunde 3/5 1765 (mapp 1/2).
Brukspatronen Johan Gustaf Linroths protest hos landshövdingen över förenämnda åtgärd med landshövdingämbetets därå meddelade order till kronobefallningsmannen om inhiberande av verkställigheten av brukstorpens hästhållning åt gästgiverierna 13/6 1765 (mapp 1/2).
Landshövdingens resolution, varigenom förordnas, att det finge bero vid 1732, 1734, 1740 och 1744 års resolutioner, varigenom Fallet m. fl. torp skulle hålla hästar för resandes fortskaffande från Bjubäcks bruk 1578 1765 (mapp 1/2).
Kronobefallningsmannen Dahls uppgift å de torp under Bjurbäcks bruk, vilka varo fria från hållskjuts vid gästgiverierna men i stället ålagda att utgöra skjuts vid bruket, då så påfordrades 23/11 1765 (mapp 1/2).
Kon. Befh.des utslag utslag angående reglering av gästgiveri och skjutshållningen inom Färnebo härad och staden Filipstad, varigenom bland annat bestämmes, att gästgiverierna vid Asphyttan och Lungstorp skulle indragas, och i deras ställe ett nytt gästgiveri inrättas på bergsskattejorden vid Bjurbäcken. Utslaget innhåller jämväl uppgift å de till varje gästgiveri indelta hemman jämte dem åliggande antal håll och reservskjutshästar även som stället dit skjutsen skulle utgöras 2/12 1842 (mapp 1/3).
Förslag till skjutsindelning av hemmanen i Lungsunds socken till Bjurbäckens och Kärns gästgiverier 1842 (mapp 1/4).
Kungörelse angående upprättad skjutslista för Bjurbäckens gästgiveri, av Kon. Befh.de fastställd genom utslag den 2/12 1842 (mapp 1/5).
Uppgift å skjutsskyldige från Kroppa socken vid Bjurbäckens gästgiveri enligt regleringen år 1842 (mapp 1/5).
Tvenne listor angående fördubbling av hållskjutsen vid vissa tillfällen utan årtal (mapp 1/5).
Kon. Befh.des skrivelse till kronofogden Unaeers angående vad som ålåge en blivande entreprenör i händelse av skjutsningsbesvärets ställande på entreprenad inom Östersysslets fögderi 31/12 1844 (mapp 1/6).
Kontrakt, varigenom stalldrängen C.A. Andersson vid Storfors antages till föreståndare för entreprenadskjutsen och gästgiveriet vid Bjurbäcken 20/5 1847 (mapp 1/7).
Kontrakt, varigenom faktorn vid Lillfors Lars Wikström antages till föreståndare för gästgiveriet och skjutsen vid Bjurbäcken 23/4 1849 (mapp 1/7).
Promemoria för Lars Wikström angående Bjurbäcks gästgiveri och entreprenadskjutsens utgörande 31/10 1849 (mapp 1/7).
Reservskjutsskyldiges kontrakt med Storfors Bolag om villkoren för deras biträde med extra skjutshästar vid marknader och dylika tillfällen 15/2 1850 (mapp 1/7).
Entreprenadkontrakt, varigenom bruksförvaltaren Aug. Casperson å Bjurbäcks bruksägares vägnar åtager sig ombesörjandet av gästgiveriskjutsningen under en tid av 5 år från 1 juli 1850 med bidrag från skjutslaget av 886 riksdaler 32 skillingar banko 2/5 1850 (mapp 1/8).
Kontrakt varigenom Aug. Casperson överlåter till Lars Wikström gästgiveri och skjutshållningen vid Bjurbäcken under de återstående 3 åren av entreprenadtiden 17/5 1852 (mapp 1/8).
Kon. Befh.des utslag, varigenom, på grund av sockenfullmäktiges i Färnebo härad vägran att betala de 90 riksdaler banko, som häradet hittills erlagt till Bjurbäcks bruksägare såsom ränteersättning för kostnaden med uppförande och underhåll av gästgiveribyggnaderna, detta belopp nedsättes till 66 riksdaler 32 skill. banko att utgå under 5 år 1/3 1854 (mapp 1/9).
Landsh. ämbetets resolution med bifall till bruksförvaltaren A.G. Wallerstedts, å Bjurbäcks bruksägares vägnar, gjorda ansökan att vid instundande skjuts entreprenadauktion antalet hästar, som vore bestämda att vid resandes ankomst genast tillhandahållas, minskades från 4 till 2 17/4 1855 (mapp 1/10).
Kontrakt, varigenom bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt åtager sig gästgiveriskjutsningen vid Bjurbäcken under 5 år från 1 juli 1855 mot ett årligt bidrag från skjutslaget av 860 riksdaler banko 28/5 1855 (mapp 1/10).
Kontrakt, varigenom A.G. Wallerstedt överlåter gästgiveri och skjutshållningen vid Bjurbäcken på faktorn Anders Ersson från Nykroppa 17/6 1855 (mapp 1/10).
Kontrakt varigenom bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt, å Bjurbäcks bruksägares vägnar, åtager sig skjutshållningen under 5 år från 1 juli mot ett årligt bidrag från skjutsbolaget av 1290 riksdaler riksmynt 21/6 1860 (mapp 1/11).
Kontrakt, varigenom Wallerstedt överlåter gästgiveri och skjutshållningen på faktor Anders Ersson från Nykroppa 29/5 1860 (mapp 1/11).
Uppgift å de skjutsskyldige vid Bjurbäckens gästgiveri, vilka betala entreprenadavgift från 1 juli 1860 (mapp 1/11).
Kontrakt för A.G. Wallerstedt, å Bjurbäcks bruksägares vägnar, å gästgiveriet vid Bjurbäcken under en tid av 5 år från 1 juli 1865 mot ett årligt entreprenadbidrag från skjutslaget för dess 125 hästar å 10 riksdaler 25 öre per häst 29/6 1865 (mapp 1/12).
Kontrakt varigenom A.G. Wallerstedt överlåter gästgiveri och skjutshållningar under 5-årsperioden på gästgivaren Anders Eriksson 12/6 1865 (mapp 1/12).
Längd över Storforsbolagets utgörande av hållskjuts vid Bjurbäckens gästgiveri under 1860-talet (mapp 1/13).
Trenne listor angående från Storfors rekvirerade fördubblingsskjutsar vid marknader i Kristinehamn åren åren 1869, 1872, 1875 (mapp 1/13).
Fördelning av det årliga statsbidraget till skjutsars uppehållande vid Bjurbäckens gästgiveri 1866-1881 (mapp 1/14).
Entreprenads kontrakt varigenom A.G. Wallerstedt antages till skjutsentreprenör vid Bjurbäckens gästgiveri under tiden 18/7 1870-30/6 1875. mot det att han ägde uppbära dels av resande en förhöjd skjutslego av 1 riksdaler 20 öre milen och dels av skjutslaget en årlig ersättning med 9 riksdaler för varje vid gästgiveriet indelt håll och reservhäst 15/7 1870 (mapp 1/15).
Kontrakt, varigenom Wallerstedt överlåter gästgiveri och skjutshållningen på gästgivaren Anders Eriksson 14/6 1870 (mapp 1/15).
Uppgift å den skjuts, som under perioden bestritts med gästgiveriets egna hästar samt därför uppburen skjutslego juni 1875 (mapp 1/15).
Protokoll vid förättad auktion för skjutsningens övertagande på entreprenad vid Bjurbäckens gästgiveri för tiden 1/7 1875-30/6 1878. 11/3 1875 (mapp 1/16).
Entreprenad kontrakt, varigenom bruksförvaltaren A.G Wallerstedt antages till skjutsentreprenör mot en skjutslego av 1 krona 60 öre milen och en ersättning av skjutslaget med 1500 kronor årligen 29/4 1875 (mapp 1/16).
Protokoll vid entreprenad auktion å skjutsningen vid Bjurbäckens gästgiveri under 2 år från den 1 juli 1878 till samma dag 1880. 13/6 1878 (mapp 1/17).
Entreprenad kontrakt för A.G. Vallerstedt å skjutshållningen under nämnda tvenne åren, varför han ägde att i skjutslego uppbära 1 krona 60 öre milen samt av skjutslaget 775 kronor 30/6 1878 (mapp 1/17).
Uppgift å skjutsskyldige vid Bjurbäckens gästgiveri under perioden 1/7 1878-30/6 1880 (mapp 1/17).
Uppbörd hos de skjutsskyldige av entreprenadavgiften till Bjurbäckens gästgiverii enlighet med respektive entreprenadkontrakt 1876-1879 (mapp 1/18).
Förslag till ny skjutsindelning för gästgiverier och skjutsombytesställen inom Färnebo härad 1879 (mapp 1/19).
Kronolänsmannen Alfred Anderssons förfrågan hos bruksförvaltaren Wallerstedt, huruvida han var villig att utan bidrag från Landstinget åtaga sig skjutsningen vid Bjurbäckens skjutsanstalt 8/10 1879.
Entreprenadkontrakt för Storfors Bruks Aktiebolag å skjutshållningen vid Bjurbäckens skjutsstation under tiden 1/7 1880-1/1 1884 mot en skjutslego av 2 kronor milen, utan särskilt bidrag därutöver 10/12 1879 (mapp 1/20).
Förslag till skjutsreglering inom Färnebo härad. Samt dagböcker 1-4 för Bjurbäckens skjutsstation 1897 (mapp 1/21).
Kärns gästgiveri: Landshövdingen E. Wrangels resolution, vari bland annat föreskrives, att torpen Lungälven och Ladubäcken, vilka jämte andra varo anslagna att skjutsa arrestanter och befordra tjänstebrev och kungörelser samt fortskaffa resande från Bjurbäcks bruk, skulle fortfarande såsom hittils lämna skjutshjälp åt Kärns gästgiveri så länge Persmässo marknad påginge i Karlstad 22/12 1732 (mapp 2/2) se även 1/1.
Förslag till skjutsindelning av hemmanen i Lungsunds socken socken till Bjurbäckens och Kärns gästgiverier 1842 (mapp 2/2) se även 81 1/4.
Uppgift å håll och reservskjutsskyldige hemman och antal hästar till bestridande skjutsen vid Kärns gästgivaregård enligt utdrag av Kon. Befh.des utslag angående ordnandet av skjutsningsbesväret inom Färnebo härad 2/12 1842 (mapp 2/2).
Kon. Befh.des skrivelse till kronofogden Unaeus angående vad som ålåge en blivande entreprenör i händelse av skjutsningsbesvärets ställande på entreprenad vid gästgiverierna inom Östersysslets fögderi 31/12 1844 (mapp 2/2).
Kontrakt, varigenom Jonas Jonsson i Kärn åtager sig att vid Kärns gästgiveri ansvara för och utgöra Storfors bruks underhavandes hållskjutsskyldighet mot en överenskommen ersättning för varje till skjutsningen anslagen häst 12/9 1845. Samt med Jan Jonsson 18/11 1846 (mapp 2/2).
Labberuds gästgiveri: Kon. Befallningshavandets resolution på disponenten för Storfors och Bjurbäcks bruk greve C.G. Löwenhielms ansökan att gästgiveriet måtte flyttas från Labberud till Hästås m.m. 13/7 1814 (mapp 2/3).
Lungstorps gästgiveri: Kon. Befh.des trenne resolutionen angående förordnande av gästgivare m.m. vid Lungstorps gästgivaregård 4/1 1726, 17/9 1744, 14/8 1746 (mapp 2/5).
Order till kronolänsmannen Alfred Lundbeck om inrättande av en tavla eller budkavle vid Lungstorps gästgiveri 25/5 1735 (mapp 2/5).
Instrument över indelningen av reserv och hållskjutsen vid Lungstorps gästgivaregård 14/7 1790 (mapp 2/5).
Skjutsindelningen fastställd av Kon. Befallningshavande 21/7 1791 (mapp 2/5).
Kon. Befh.des utslag angående reglering av gästgiveri och skjutshållningen inom Färnebo härad, varigenom Asphyttans och Lungstorps gästgiverier indragas, och ett nytt gästgiveri inrättades vid Bjurbäcken i deras ställe 2/2 1842 (mapp 2/5) se även Bjurbäckens gästgiveri 82 1/3.
Skjutshållning vid Storfors: Kon.Befh. des resolution, varigenom på ansökan av disponenten Claes Frietzcky Storfors bruksägare fortfarande beviljas rättighet att hava 18 torparhästar fria från hållskjuts för att med dessa fortskaffa resande från Storfors bruk, på vilkor att resande mottages vid bruket och skjutsas förbi Lungstorps gästgivaregård till någon av de närmast däromkring belägna gästgivargårdarna 28/8 1767 (mapp 2/9).
Uppgift på de 18 från hållskjutsen fria torparhästarna 28/8 1767 (mapp 2/9).
Förteckning på brukstorpare, som utgjorde hållskjuts vid Lungstorps gästgiveri 22/8 1767 (mapp 2/9).
Lindås skjutsstation: Entreprenadkontrakt för Storfors Bruks Aktiebolag å skjutsningen vid Lindås skjutstation under 4 år från den 1/1 1880. 10/12 1879 (mapp 2/4).
Samt under 3 år från 1/1 1888. 3/10 1887 (mapp 2/4).
Meddelande från länsmannen Alfr. Andersson till Storfors Bruks Aktiebolag att skjutsningen vid Lindås mot ett årligt bidrag av 75 kronor inropats för bolagets räkning under tiden av 3 år från 1/1 1911. 23/6 1910 (mapp 2/4).
De skjutsskyldigas vid Långbanshyttans och Lindås skjutsstationer hos Kon. Befh.de gjorda ansökan att efter dessa skjutsstationer måtte på anförda skäl indragas omkr. 1898 (mapp 2/4, 2/6).
Samt förslag till skjutsreglering 1880 (mapp 1/21).
Älvsjöhyttans skjutsanstalt: Disponenten E.Th. Klingbergs vid Hellefors bruk med underlydande Älvsjöhyttan hos Kammarkollegium anförda besvär över Kon. Befh.des den 30 dec. 1862 meddelade utslag, varigenom Färnebo häradsrätts beslut blivit upphävt, i vad detsamma avsåg skjutsningsskyldigheten från det föreslagna skjutsombytestället Älvsjöhyttan till länsgränsen mot Dalarna. Från Långbanshyttans gästgivaregård var till länsgränsen 2 3/4 mil och från Älvsjöhyttans 13/16 mil. Häradsrätten hade föreslagit, att skjutsningsskyldigheten skulle sträcka sig från Älvsjöhyttan till Fredriksbergs bruk 15/16 mil, men Kon. Befh.de hade i sitt utslag utsträckt skyldigheten till gästgivaregården Hån i Dalarna 17/16 mil, och var det denna utsträckta skyldighet, som besvären gällde 4/3 1863 (mapp 2/1).
Motjärnshyttans gästgiveri m.fl. : Färnebo häradsrätts protokoll och utlåtande angående förändringar med följande gästgiverier, Gästgiveriet vid Motjärnshyttan skulle indragas och gästgiverierna vid Forshyttan, Rämshyttan och Älvsjöhyttan förändras till skjutsstationer. De till Filipstads gästgiveri från landsbygden anslagna 62 hållhästarna skulle återställas för att indelas på skjutsen inom häradet 10/1 1883 (mapp 2/7).
Saxå gästgiveri: Färnebo häradsrätts protokoll vid häradsbefolkningens hörande över Saxå gästgivares ansökan om ersättning för tungan av inkvartering framdeles. Ansökningen avslogs 1/3 1819 (mapp 2/8).
Färnebo häradsrätts betänkande efter hörandet av hörandets skjutsningsskyldige i anledning av brukspatronen P.G. Berggrens, å egna och saxhyttebolagets övriga delägares vägnar, gjorda ansökan dels om tillökning i antalet hållskjutshästar vid Saxå gästgivaregård och dels om skjutslagets befrielse från den på sista tiden tillkomna skyldigheten att skjutsa till det på 2 1/8 mils avstånd i Närke belägna skjutsstället Nytorp. Häradsrätten fann ej skäl att förorda dessa ansökningar. Därmed biföll häradsrätten länsmannen M. Anderssons ansökan om åläggande för gästgivaren i Yngshyttan att skjutsa personer, som varo stadda i tjänsteämbeten, till andra ställen än gästgivaregårdar, för så vitt farbar väg funnes, och vägens längd icke översteg väglängden till närmaste gästgivaregård 24/2 1834 (mapp 2/8).
Brukspatronen E.J. Jansons framställning, huruledes vid hållen entreprenadauktion å skjutsningen vid Saxån för tiden 1/1 1880-1/1 1884, då ingen spekulant infann sig, överenskommelse träffades med förre skjutsentreprenören Daniel Mullbock om skjutsningsbestyrets övertagande mot särskilda villkor under nämnda period 9/12 1879 (mapp 2/8).		 
83Kommunikation Järnvägar. Kroppa Järnväg: Instrument över verkställd uppskattning av den minskning i spannmål, rotfrukter och foder, som brukarna Anders Andersson, Petter Pettersson och Erik Nilsson i Herrhult lidit genom anläggandet av Kroppa Järnväg 20/10 1853 (mapp 1/5).
Kostnadsförslag jämte karta för kanalisering av älven vid Lillfors 1853 (mapp 1/6).
Registerbok över aktieägarna i Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolag 1855 (mapp 2/1).
Uppgift å behållningen av järn m.m. samt angående båtfrakter från Lillfors 4/5 1857 (mapp 1/6).
Järnvägsbolagets bevakning av dess fordran i bruksägaren H. Dillnes i Spjutbäcken konkurs 5/11 1860 (mapp 1/3).
En P.M. till inneliggande ritningar över en mudderskopa för sten och grusbotten samt en stentång jämte tvenne olika stenkranar på båt av D.W. Lilljehöök 6/11 1843 (mapp 1/4).
Memorial angående angående erforderliga byggnader för Kroppa Järnväg 1860 (mapp 1/9).
Fattigvårdsstyrelsens i Jernboås socken protokoll angående Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolags erbjudande att i ett för allt betala 300 rdr. riksmynt till den under arbete vid bolagets järnväg lemlästade pigan Anna-Stina Nilsdotter i Finshyttan. Medlen mottagas enligt inneliggande kvitto 2/6 1861 (mapp 1/7).
Kontrakt, varigenom Bergsunds Mek. Verkstad förbinder sig att inom viss tid bygga och till Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolag leverera en bogserångslup av järn om 10 hästkr. jämte en särskild förbindelse angående 10 hkr. ångpanna 21/12 1863 (mapp 1/8).
En räkning å till järnvägsbygget levererat virke 4/8 1864 (mapp 1/10).
Uppgift å använda körslar till järnvägens nedre skifte under sommaren 1865 (mapp 1/10).
Underhandlingar med firman Nydqvist & Holm om leverans av ett lokomotiv till bolaget 1868 (mapp 1/9).
Kon. Bef.des skrivelse med formulär till årliga uppgifter till Kommerskollegium över skeppsfarten på Kroppa transportled 7/3 1869 (mapp 1/1).
Taxar m.m. å avgifter för personers och varors fortskaffande dels å järnväg från sjön Yngen till Östersjön samt sjötransport å denna och Mögsjöns, dels å järnväg därifrån till sjön Öjevättern samt sjötransport å denna å och med den sammanhängande vattendrag till Sjöändans lastageplats 1852-1869, 1873 (mapp 1/2).		 
84Kommunikation Järnvägar. Kroppa Järnväg: Protokoll m.m. Direktionsprotokoll 1852-1877 (mapp 1/1).
Bolagsstämmoprotokoll 1852-1874 (mapp 2/1).
Revisionsanmärkningar 1852-1854 (mapp 3/1).
Redogörelser för bolagets ställning 1856, 1857, 1859 (mapp 3/1).
Revisionsberättelser 1869-1873 (mapp 3/1).		 
85Kommunikation Järnvägar. Kroppa Järnväg: Tvenne kartor över järnvägen mellan sjöarna Mögsjön och Öjevättern av J. Lindberg 1862 (mapp 2/1).
Häradsrättens inteckningsprotokoll rörande denna bolagsordning 15/5 1866. Projektkarta för anläggning av en del av Kroppa Järnväg 1866 (mapp 3/1).
Redogörelse över trafiken och trafikinkomsterna m.m. under åren 1854-1873 (mapp 1/1).
Förteckning å de järnvägar, byggnader, lokomotiv, ångbåtar och andra fartyg samt härtill hörande inventarier, tillhöriga Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolag, som tillfölje av upprättat köpekontrakt tillkomme Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolag att av detta tillträdas den 1 januari 1874 31/1 1874 (mapp 1/2).
Köpekontrakt, varigenom Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolag försäljer ovannämnda järnvägar m.m. till Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolag för 250.000 riksdaler riksmynt 18/4 1874 (mapp 1/2) se även Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolag 78 3/3.
Anteckningar rörande Östra Värmlands Järnvägs Aktiebolags övertagande av en del av Kroppa järnväg med uppgift å därtill hörande kartor och andra handlingar 1874 (mapp 1/3).
En inlaga till häradsrätten av Gammelkroppa bruksägare med anmälan att de, sedan trafiken upphört, satt sig i besittning av den jord m.m., som uppläts till Kroppa järnväg 1/11 1876 (mapp 1/4).
Färnebo häradsrätts protokoll angående års stämning å Kroppa Järnvägs och Sjötransport Aktiebolags okända borgenärer 9/11 1876 (mapp 1/4).
Köpekontrakt, varigenom Mora-Vänerns Järnvägs Aktiebolag försäljer till Storfors Bruks Aktiebolag med den rätt, som järnvägsbolaget självt ägde, tvenne till sina lägen beskrivna markområden, som förut ägts av Kroppa Järnvägs Aktiebolag 1/4 1917 (mapp 1/5).		 
86Kommunikationer. Kanaler för sjöfart. Bjurbäcks eller Filipstads bergslags kanal: Bjurbäcks bruksägares memorial till landshövdingen i anledning av några innevånares i Filipstad ingivna förslag om en kanalanläggning mellan sjöarna Daglösen och Stora Lungen 1797 (mapp 1/1).
Bergmästarens protokoll vid Värmlands och Dals bruksägares sammankomst, där vid projekt och kostnadsförslag förutsedda till en segelleds öppnande mellan Filipstad och Sjöändans lastageplats. Samtliga närvarande röstade för förslaget utom ägaren av Storfors och Bjurbäcks bruk greve C.G. Löwenhielm, som varemot detsamma 23/3 1824 (mapp 1/2).
J. Edeströms betänkande och kostnadsförslag för en projekterad båtled mellan sjöarna Daglösen och Stora Lungen samt förbindelse med Sjöändan-jämte karta däröver finns i Kartia VA:50379:AAAAA:00237 31/12 1833 (mapp 1/3).
Berättelse över majoren Nils Erikssons kanalundersökning mellan Asphyttan och Bjurbäcks bruk 3/10 1836 (mapp 1/2).
D.W. Lilljehööks kalkyl över åtgång av slussvatten för en projekterad kanal vid Bjurbäcken 29/3 1851 (mapp 1/5).
G. Ekmans promemoria eller kalkyl över vattentillgången såväl till kanalen som vattenverken vid Åminnefors och Bjurbäcken 29/3 1851 (mapp 1/5).
Konstbyggmästaren E. Ståhls kalkyl över vattentillgången vid Bjurbäcksverken 28/3 1851 (mapp 1/5).
Bruksförvaltaren C. Aug. Casperssons anmärkning över Lilljehööks och Ekmans kalkyler 12/4 1851 (mapp 1/5).
Kungl. Maj:ts skrivelse till Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen angående Rikets Ständers beslut att såsom bidrag till ifrågasatta kanal och slussanläggningarna mellan Filipstad och Sjöändan anvisa ett belopp av 65.000 riksdaler banko, som mot stadgade villkor finge lyftas av Filipstads Bergslags Kanalbolag 22/12 1851 (mapp 1/4).
Professor J. Bagges utlåtande angående vattentillgångar och vattenåtgången såväl till slussarna som till Bjurbäcksverkens drift i juni 1852 (mapp 1/6).
Chefen för Mellersta Väg och Vatten byggnadsdistriktet C.A. Olivercronas utlåtande om den vattenmängd, som erfordrades för en blivande båtfart mellan sjöarna Daglösen, Aspen och Stora Lungen genom kanal och slussar till bestämda dimensioner 14/6 1852 (mapp 1/6).
Förste lantmätaren And. Tunells protokoll angående avmätning av den del av marken till Asphytte och Bjurbäcks hemman, som vore nödig för utförandet av Filipstads bergslags kanalanläggning igenom nämnda hemmans ägor 27/7 1852 (mapp 2/1).
Beskrivning till den av And. Tunell upprättade kartan över den omförmälda marken 27/7 1852 (mapp 2/2).
Kungörelse im lantmäterisammanträdet 3/5 1852 (mapp 2/1).
Anmärkningar över den ifrågavarande lantmäteriförättningen 1852 (mapp 2/2).
Kanalarbetarnas intyg angående vattenståndet på en del ställen i sjön Aspen den 19 december 1852, då syn hölls på arbetet därstädes 26/1 1853 (mapp 1/8).
Utdrag av Kungl. Maj:ts under den 22 december 1851 fastställda av överstelöjnanten J. Edström år 1833 upprättade arbetsplan med kostnadsförslag för anläggning av en kanal med slussar till förbindande av sjöarna daglösen och Stora Lungen samt vinnande så medels en vattenkommunikation mellan Flipstad och Sjöändans lastageplats 3/10 1853 (mapp 1/7).
Kungl. Maj:ts skrivelse till Kon. Befh.de angående direktionens för Filipstads Bergslags Kanalbolags underåriga ansökan i fråga om inlösen av erforderlig mark för anlägging av en kanal mellan sjöarna Daglösen och Stora Lungen 21/9 1852 (mapp 2/3).
Kanalbolagets utverkade stämning så väl å intressenterna i Storfors och Bjurbäcks bruksföretag som bergsmännen Petter Mattsson och Carl Olsson i Asphyttan samt bergskattemannen Jonas Olsson i nedre Bjurbäcken med påstående att dessa måtte ej mindre åläggas att vid häradsrätten deltaga i val av den särskilda värderingsnämnd av jord och lägenheter, som enligt A. Tunells den 27 juli 1852 verkställda avmätning och uträkning ansetts erforderliga för kanalanläggningen, ock förpliktas att tage ersättning för vad de sålunda vore skyldiga att avstå 11/11 1852 (mapp 2/4).
Urtima tingsrättens protokoll i kanalbyggets mot Storfors och Bjurbäcks bruk intrressenter m. fl. instämda mål angående expropriation av till kanalanlägningen erforderlig mark från hemmanen Asphyttan och Bjurbäcken i enlighet med Kungl. brevet den 21 september 1852-med diverse anföranden av parterna ömsidigt 29/1 1853 (mapp 3/1).
Häradsrättens uppskovsprotokoll i kammarherre Claes af Geijerstams, å Storfors Bolags vägnar och såsom ombud för samtliga delägare i Asphyttan, mot kanalbolaget instämda mål med yrkande om åläggande för detta bolag att inlösa vattenverken vid Asphyttan, Åminnefors och Bjurbäcken eller att utgiva ersättning för den skada, som dessa verk lede genom kanalanläggningen 5/3 1853 (mapp 3/1).
Färnebo häradsrätts utslag, varigenom kanalbolaget befrias från inlösen av vattenverken vid Asphyttan, Åminnefors och Bjurbäcken ävensom från ersättning för den stora skada och försämring av verken, som av kanalanläggningen kunde bliva en följd 17/12 1853 (mapp 1/10).
Häradsrättens protokoll angående den utsedda expropriationsnämndens åtgöranden 5/3 1853 (mapp 3/1).
Häradsrättens protokoll och beslut angående dagen för värderingsnämndens sammanträde 24/3 1853 (mapp 3/1).
Häradsrättens protokoll med föredragning av värderingsnämndens till rätten ingivna protokoll, utvisande bland annat, att Källfallsdammens landfästen varit föremål för skilda meningar i fråga om expropriation- jämte besvärshänvisning för den, som funne sig missnöjd med de under målets handläggning meddelade särskilda beslut 30/5 1853 (mapp 3/1).
Kammarherren Claes af Geijerstams för Storfors Bolag och dess medintressenter i Asphyttan hos hovrätten reservationsvis anförda besvär över Färnebo häradsrätts meddelade särskilda beslut i protokoll av den 29/1 och 5/3 1853 i mål mellan Filipstads Bergslags Kanalbolag, å ena, samt Storfors m. fl. å andra sidan, angående expropriation av jord och lägenheter till kanalläggningen samt ersättningar 28/3 1853 (mapp 4/1).
Kammarherre af Geijerstams å Storfors Bolags vägnar hos hovrätten anförda besvär över häradsrättens beslut dels i fråga om åläggande för kanalbolaget att inlösa vattenverken vid Bjurbäcken, Åminnefors och Asphyttan eller ock utgiva ersättning för verkens försämring, dels angående frågan, huruvida den under Nris 75, 76 och 77 på Tunells karta utmärkta mark (dammfästen) skall vara inbegripen i dess mark, som enligt Kungl. brevet den 21 sept 1852 borde till kanalbolaget avträdas. Besvären innehåller i övrigt påpekningar om bristerna i rättegången, i synnerhet ifråga om besvärshänvisning 19/5 1853 (mapp 4/1).
Kammarherre af Geijerstams å sina huvudmäns vägnar anförda besvär, avseende huvudsakligen att framdeles hava besvärstalan öppen i hovrätten 20/6 1853 (mapp 4/1).
Kanalbolagets förklaring över ovannämnda besvär 7/11 1853 (mapp 4/1).
Storfors Bolags och dess med intressenters i Asphyttan avgivna påminnelser över kanalbolagets förklaring 13/12 1853 (mapp 4/1).
Storfors Bolags ansökan hos Kon.Bef.de om handräckning för tilltäppande av en vattenledning kanal, som kanalbolaget gjort från sjön Aspen till skada för Bjurbäcksverken med Kon. Befh.des resolution om kanalbolagets förklaring 28/4 1854.
Kon.befh.des utslag, som förklarar den begärda handräckningen icke hemma meddelas 21/2 1855.
Hovrättens utslag på besvär av Storfors Bolag, varigenom saken återförvis. till Kon Befh.de för utredning huruvida genom kanalbolagets åtgärder, sådan förändring i vattentillgången uppstått, att Bjurbäcksverken därigenom lidit sådan skada, som Storfors Bolag gjort gällande 21/8 1856 (mapp 1/9).
Disponenten, kammarherre Claes af. Geijerstams yttrande över Liljehööks. Ekmans och Ståhl kalkyler eller promemorior, vilka den 29/3 1851 lämnats till generalen m.m. bruksägaren C.G. Löwenhielm 23/2 1856 (mapp 1/5).
Anteckningar om Asphyttedammen vid Daglösen Och Källfallsdammen vid sjön Aspen samt om vattenhöjden vid dessa dammar 1856 (mapp 1/5).
Förslag till taxa å avgifterna för segelfartens begagnande å Bjurbäcks kanal 1858 (mapp 2/5).		 
87Kommunikationer. Kanaler för sjöfart. Norsbäcks kanal: Tvenne protokoll angående nödvändigheten och skyldigheten för de intresserade bruken att företaga en uppmuddring av Norsbäcken, som på grund av Knappforsdammens felaktighet hade så lågt vatten, att järntransport vore möjlig 29/4 och 11/5 1796 (mapp 3/1).
Protokoll vid sammanträde inför landshövdingen med åtskilliga bruksägare och handlande, som vore intresserade av fraktfart på Norsbäcken, angående bäckens uppmuddring 19/3 1806 (mapp 3/1).
Filipstads Bergslags Kanal- Aktiebolags hos Kungl. Ma:t gjorda ansökan om erhållande av ett statsbidrag av 23000 riksdaler banko för anläggning till kanal av den förut flera gånger upprensade Norsbäcken mellan sjöarna Hyttsjön och Bergssjön, varigenom och medels Bjurbäckskanalen läggning en fullständig kommunikationsled skulle erhållas mellan Filipstad och Sjöändans lastageplats 12/4 1855. Samt därmed sammanhäftat majoren C.A. Olivercronas utlåtande och kostnadsförslag till anläggning av Norsbäcken 1/3 1855 (mapp 3/2).
Chefen för Mellersta Väg och Vattenbyggnadsdistriktet majoren C.A. Olivercronas betänkande och kostnadsförslag för anläggning av en kanal utmed Norsbäcken mellan Hyttsjön och Bergsjön såsom sista länken i vattenvägen mellan Filipstad och Sjöändan 1/3 1855, med gjort tillägg 4/10 1855 (mapp 3/3).
Fem st. brev från majoren C.A. Olivercrona till direktionsordförande bergmästaren Franz von Schiele angående kanalbygget 1855 (mapp 3/3).
Kungl. Maj:ts meddelande till Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen, att, sedan Kungl. Maj:t till kanalanläggningens utförande anvisat ett statsbidrag av 13000 riksdaler banko unde förbehåll att kanalarbetet skulle vara fullbordat den 1 oktober 1856, vartill vederbörande hade att genom kontrakt förbinda sig, bolagsdirektionen inkommet med en ändring i arbetsplanen jämte ansökan om förlängning i tiden för arbetets fullgörande till den 1 oktober 1857, vartill Kungl Maj:t givit sitt bifall 21/12 1855 (mapp 3/3).
Ett brev från dir. G. Ekman Lesjöfors, med förteckning till en bro över Norsbäcken 20/1 1856 (mapp 3/4).
Bolagsdirektionens kontrakt med Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen angående fullgörandet av vissa bestämmelser i avseende på kanalbygget 25/2 1856 (mapp 3/3).
Kungl. Maj:ts skrivelse angående utanordnandet av statsbidraget till kanalbygget 3/4 1856 (mapp 3/3).
Protokoll vid sammanträde med delägarna i Norbäcks kanal angående ersättning till Bergsjö hemmansägare för jord, som vid kanalbygget blivit dem avkänd 30/3 1858 (mapp 3/5).
Kungl. Maj:ts resolution , varigenom på grund av landshövdingens förord till kanalbolagets gjorda anhållan, att bolaget, som till Norsbäckens kanalisering för kanalbåtar den 8 maj 1855 beviljats ett anslag av 13000 rdr banko och nu vore i behov av 7000 rdr. riksmynt till jordersättningar och byggnad av en bro, måtte medgivas rättighet att i enlighet med bifogat taxeförslag uppbära avgifter för de huvudsakliga artiklar, som på kanalen transporterades Kungl. Maj:t finner för gott tillåta kanalbolaget att intill 1860 års utgång av trafiken på Norbäcks kanal uppbära avgifter för vissa i resolutionen specificerade artiklar med bestämda belopp 11/6 1858 (mapp 3/6).
Auktionsprotokoll vid försäljning av byggnadsredskap, som använts vid kanalbygget 7/6 1858 (mapp 3/7).
En revisionsberättelse 1858 (mapp 3/7).
Uträkning och beskrivning av tillsläppt mark från Bergsjö hemman till kanalen 18/8 1858 (mapp 3/5).
Trenne räkningar med Storfors Bolag 1858-1860 (mapp 3/7).
Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen skrivelser till Kon. Befh.de med anmodan att anmana vederbörande att draga försorj om kanalens uppmuddring, enär det vid hållen inspektion visat sig , att dess botten låge för högt på flera ställen, vilken muddring borde ske före inspektionen 1863, även som att tillhålla ångbåtsbefälen att gå med en bestämd saktare fart 22/10 1862 (mapp 3/8).
Direktionens skrivelse till Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen och till Kon. Befh.de samt dessa myndigheters skrivelser angående den påbjudna muddringen samt tvenne intyg att densamma blivit verkställd 1863 (mapp 3/8).
Landshövdingämbetets resolution, varigenom på ansökan av kanaldirektionen ångbåtsförarna förbjudas, vid vite av 15 riksdaler rmt. att färdas i kanalen fortare än 1000 fot på 5 minuter 11/4 1863 (mapp 3/9).
Redovisningsräkningar å influtna trafikavgifter 1859-1865 (mapp 3/7).
Utdelningslista för Norbäcks kanal 31/8 1867 (mapp 3/7).
Ordningsstadga för trafiken på Norbäcks kanal av Kungl. Maj:t fastställd 31/8 1868 (mapp 3/10).
Kon. Befh.des skrivelse med formulär till årliga uppgifter till Kommerskollegium om sjöfarten på kanaler 5/2 1869 (mapp 3/12).
Verkställande direktören Jonas Herlenius skrivelse till Kon Befh.de med ifrågavarande uppgift 21/2 1869 (mapp 3/12).
Ritning till en färjvaktarestuga vid Norsbäcks kanal mars 1869 (mapp 3/11).
Instrument över förrättad avsyning av detta bygge 29/6 1869 (mapp 3/11).
Tvenne brev angående fattat beslut att bygga en vägbro över kanalen 1876 (mapp (mapp 3/4).
Bjurbäcks eller Filipstads bergslags kanal: Diverse handlingar rörande rättegångarna mellan kanalbolaget och Storfors Bolag nämligen, protokoll vid bolagsstämma med Storfors Bolags intressenter 1972 1852 (mapp 1/1).
Avskrifter av tre stämningar 1853, 1854 (mapp 1/1).
Fyra fullmakter kammarherre Claes af Geijerstam av vederbörande jordinnehavare att bevaka deras intressen och rätt mot kanalbolaget 1852, 1853 (mapp 1/1).
Uppgift å arealen av hemmansägaren Jonas Nilsson i Bjurbäcken egendom 1852 (mapp 1/1).
Fyra st. koncept till anföranden under rättegångarna 1853-1855 (mapp 1/1).
En P.M. angående de av kanalbolaget instämda brukstorparna och deras egendomar 1852-1855 (mapp 1/1).
Kon. Befh.des skrivelse till hemmansägarna Jonas Nilsson i Bjurbäcken och Carl Olsson i Asphyttan med underrättelse, att de å en utsatt dag hade att lyfta expropriationsmedel 9/9 1853 (mapp 1/1).
Handlingen hörande till vattenledning från sjön Aspen 1853 (mapp 1/1) saknas.
Kungl. Maj:ts brev till landshövdingen, varigenom Storfors Bolags intressenter, såsom ägare av Åminnefors och Bjurbäcks vattenverk, förklaras skyldiga att mot ersättning till Filipstads Bergslags Kanalbolag, så snart sådant för kanalanläggningen erfordrades, avstå ägande och besittningsrätten till den vid sjön Aspens utlopp i Bjurbäcksälven belägna och å förste lantmätaren And. Tunells karta över kanalen upptagna hålldamm med dess grund och landfäste 6/10 1854 (Källfallsdammen) (mapp 1/2).
Urtima tingsrättens protokoll och utslag, varigenom Filipstads Bergslags Kanalbolag ålägges att, jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 6 oktober 1854, från Storfors Bolags intressanta inlösa ägande och besittningsrätten till den vid sjön Aspens utlopp belägna hålldamm med grund och landfästen, så snart sådant för kanalläggningen erfordras. Kanalbolaget hade enligt dess förklaring, med den i målet uttagna stämning å Storfors Bolags intressenter åsyftat en sådan inskränktare besittningsrätt till dammen, som satte bolaget i tillfälle att genom densammas ombyggande innehålla vattnet i sjön Aspen till den enligt planen för kanalanläggningen erforderliga höjden 22/1 1855 (mapp 1/3).
Landskansliprotokoll rörande kanalbolagets hos Kon. Befh.de gjorda ansökan om bevis att bolaget ställt lagenlig borgen för kostnad och skador genom ombyggnad av den Storfors Bolag tillhöriga Källfallsdammen 21/3 1855 (mapp 1/4).
Hovrättens utslag, som utan avseende på kanalbolagets anförda besvär gillar hovrättens utslag den 22/1 1855, 31/5 1855 (mapp 1/3).
Landskansliprotokoll angående kanalbolagets ansökan om bevis att borgensmännen vore fullt vederhäftiga 15/6 1855 (mapp 1/4).
Kanalbolagsdirektionens skrivelse till kammarherre Claes of Geijerstam angående avlämnad borgen med underrättelse om dagen, då kanalbolaget ämnade taga Källsfallsdammen i besiktning 15/8 1856 (mapp 1/4).
Med kammarherre af Geijerstams protokoll mot den självtagna besittningsrätten 16/8 1856 (mapp 1/4).
Häradsrättens protokoll och beslut om fullföljande vid nästa ting av kanalbolagets mot Storfors Bolag väckta rättegång, sedan hovrättens den 31 maj 1855 meddelade utslag på kanalbolagets besvär över urtima tingsrättens utslag den 22 januari 1855 nu vunnit laga kraft 8/12 1855 (mapp 1/5).
En inlaga till häradsrätten, vari Storfors Bolag yrkar att Filipstads Bergslags Kanalbolag måtte förpliktigas att i sammanhang med expropriation av hålldammen vid sjön Aspen jämväl giva lösen för alla vid Åminnefors och Bjurbäcken befintliga vattenverk 25/2 1856 (mapp 1/5).
Häradsrättens beslut, varigenom kanalbolaget ålägges att till nästa ting förebringa all bevisning, varav bolaget ville betjäna sig i fråga om den förlust som kanalanläggningen och i synnerhet dammexpropriationen förorsakar vattenverken 25/2 1856 (mapp 1/5).
Häradsrättens beslut att tvisten om kanalbolagets skyldighet att inlösa vattenverken skulle avgöras genom häradssyn på stället 6/10 1856 (mapp 1/5).
Följande handlingar rörande kanalbolagets murbrukskvarn i Asphytte ström, ett av J. Ståhls avgivet intyg angående lämplig plats för en murbrukskvarn 16/1 1854 (mapp 2/4).
Kanalbolagets kontrakt med Carl Olsson om mark för murbrukskvarnen 10/2 1854 (mapp 2/4).
Kanalbolagets ansökan hos Kon.Befh.de att få anlägga en murbrukskvarn å en med Carl Olsson i Asphyttan kontrakterad plats plats 13/2 1854 (mapp 2/4).
Kon.Befh.des resolution med tillstånd för kanalbolaget att få bygga 2572 1854 (mapp 2/4).
Protokoll vid Asphytte intressenters sammanträde 10/6 1854 (mapp 2/4).
Bevis att kammarherre af Geijerstam erhållit del av K.B.s förutnämnda resolution 14/6 1854 (mapp 2/4).
Carl Olsson intyg att murbrukskvarnen läge utom hans enskilda område 17/6 1854 (mapp 2/4).
Kammarherre Claes af Geijerstams å Storfors Bolags vägnar hos Kon.Befh.de den 26 juni 1854 gjorda ansökan om handräckning för borttagande av kanalbolagets vid Asphyttan uppförda murbrukskvarn, vilken icke blivit anlagd å den av bergsmannen Carl Olsson kontrakterade plats utan i själva det för delägarna i Asphyttan gemensamma strömfallet med Kon.Befh.des resolution om delgivning med kanalbolaget 28/8 1854 samma handling som föregående (mapp 2/4).
Kommissionslantmätaren J. Lindbergs protokoll vid hållen undersökning till utrönande av läget för den ifrågavarande murbrukskvarnen 7/11 1854 (mapp 2/4).
Hovrättens utslag med ogillande av de besvär, som Storfors Bolag genom kammarherre af Geijerstam anfört över Kon.Bef.des den 25 februari 1854 meddelade utslag, varigenom Filipstads Bergslags Kanalbolag beviljats rättighet att på ett av Carl Olsson förhyrt område anlägga en murbrukskvarn i Asphytte ström 8/2 1855 (mapp 2/4).
Kon.Befh.des utslag, varigenom kanalbolaget ålägges att genast borttaga omnämda murbrukskvarn, vid äventyr att dessa eljest komme att verkställas av vederbörande kronofogde 21/2 1855 (mapp 2/4).
Häradsrättens dom med fastställelse av en mellan Storfors Bolags intressenter och Filipstads Bergslags Kanalbolag ingången förening till biläggande av anhängig rättegång rörande ersättning för den vid sjön Aspens utlopp beläna hålldamm med grund och landfästen, som Storfors intressenter genom Kungl. brevet de 6 oktober 1854 blivit förpliktade att till kanalbolaget avstå. Bland andra villkor för den ingångna förlikningen ingick den överenskommelsen att kanalbolaget avstode till Storfors ägande och dispositionsrätten till dammen , som blivit ombyggd så att vattenhöjden kunde ökas med 2 fot 16/10 1857 (mapp 1/6).
Inventeringsprotokoll rörande meddelad inteckning för kanalbolaget i Bjurbäcks bruks och lantegendomar till säkerhet för uppfyllande av villkoren för den ingångna föreningen 16/10 1857 (mapp 1/6).
Protokoll vid uppskattning och bestämmande av den ersättning, som kanalbolaget kunde anses utgiva till jordägare omkring sjön Aspen för den skada dessa lede genom uppdämningen av vattnet 18/11 1857 (mapp 2/1).
Uppgift å Bjurbäcks bruks ersättningar av kanalbolaget för vattenuppdämning 1857 (mapp 2/2).
Lantmäteriprotokoll angående uppmätning och uträkning av den mark, som av kanalbolaget förut blivir exproprierad från Bjurbäcks herrgård, och vilken såsom för bolaget numera obehövlig skulle av Bjurbäcks bruksägare återlösas 3/2 1858 (mapp 2/3).
Handelskammaren i Karlstad promemoria angående nedläggande av Filipstads Bergslags kanal 4/6 1919 (mapp 2/5).		 
88Kommunikationer. Kanaler för sjöfart. Norsbäcks kanal: Bolagsstämmoprotokoll 1857-1868 (mapp 2/2).
Kungliga brev med fastställelse av taxan för frakt å Norsbäcks kanal, taxeförslag samt skrivelser till Kon.befh.de med utdrag av kanalbolagets räkenskaper m.m. 1858-1872 (mapp 3/1).
Sju stycken räkenskapsböcker för åren 1864-1874 och 1 bok 1858-1919 Hyllan 117 tom? (mapp 3/2).
Kassaverifikationer för åren 1855-1857, 1863, 1864 och 1869 (mapp 3/3).
En bok innehållande en del protokoll jämte de viktigare handlingarna rörande Norsbäcks kanal, bland annat rörande dess uppkomst, inbjudning till delaktighet i det nya bolaget os.v. 1855-1876 (mapp 2/1).
Redogörelser över trafikrörelsen på Norsbäcks kanal och gjorda utdelningar under åren 1875-1889 (mapp 1/1).
Kon. Befh.des redogörelse med åtskilliga intagna bilagor, i vad angår Norsbäcks kanal och tillhörande reservfond från tiden för dess anläggning på 1850-talet till år 1895. Anm. den första anläggningen för båtfart i Norsbäcken skedde redan på 1630-talet. (mapp 1/2).
En redogörelse över utgifterna för kanalen under de 58 åren 1858-1916 (mapp 1/9).
Disponenten Gust. Ekman redogörelse och yttrande om kanalbolagets reservfond 25/9 1916.
Samt reservfondens storlek under vart år. Anteckningar om kanalbron 1918 (mapp 1/7).
Vänerns Järnvägs- Aktiebolags sammanträde för behandling av frågan om försäljning av bolaget tillhöriga 10 lotter i Norsbäcks kanal, godkännande av styrelsen att lotterna såldes till Storfors Bruks Aktiebolag, som förklarade sig villigt att betala 100 kronor per lott 14/12 1916 (mapp 1/3).
Brevväxling rörande försäljningen av nämnda 10 lotter till Storfors Bruks Aktiebolag 1916 (mapp 1/4).
Köpebrev, varigenom Mora-vänerns Järnväg-Aktiebolag försäljer till Storfors Bruks aktiebolag 10 lotter i Norsbäcks kanalbolag eller 10/60-delar av kanalbolagets egendom för 100 kr. per lott 29/12 1916 (mapp 1/5).
Protokoll, skrivelser, yttrande och utlåtanden av myndigheter m.m. rörande skolrådets i Filipstad yrkande att för dess ägande 20 lotter i Norsbäcks kanalbolag få den på dess belöpande andel i reservfonden utbruten för att sättas under egen förvaltning i stället för att förvaltas av Storfors Bruks Aktiebolag 1889-1917 (mapp 1/6).
Skogschefen G. Wesslins skrivelse till Filipstads Folkskolestyrelse angående dess delaktighet i kanalens reservfond 8/4 1924 (mapp 1/8).
Jur. Kand. Mauritz Carlssons utlåtande angående så väl deltagarna i kanalbolaget som deras rätt till reservfonden 17/12 1924 (mapp 1/7).
En redogörelse över reservfondens storlek under vartdera åren 1914-1926 (mapp 1/9).
Protokoll med bilaga från hållet sammanträde med delägarna i Norsbäcks Kanalbolag varvid beslöts, att bolaget i fråga skulle upplösas och dess tillgångar fördelas på delägarna i förhållande till deras lottinnehav. Delägare varo, Uddeholms Aktiebolag 27 lotter, Katrinefors 5 lotter, Filipstads Folkskolestyrelse 28 lotter 5/9 1950 (mapp 2/3).
Föreslagen sjötransportled Filipstad-Östersjön-Sjöändan förbi Storfors: Lantmätaren Joh. A Finemans beskrivning till en av honom upprättad karta vid uppmätning och avvägning av marken för anläggning av en kanal från Mögsjön över mossen ned till Storforsälven 15/11 1797 (mapp 4/1).
Alternativa projekt och kostnadsförslag till segelfart mellan Filipstad och Sjöändans lastageplats genom förbindelse antingen mellan sjöarna Daglösen och Östersjön av Carl M. Ekenstam 1822 (mapp 4/2).
C.P Hellströms utlåtande till Kungl. Strömrensningskommitten över en föreslagen båtled mellan Filipstad och Sjöändan förbi Storfors 15/1 1825 (mapp 4/3).
Bruksägaren greve C.G. Löwenhielms skrivelse till Storamiralsämbetet, varigenom han, med framhållande av den skada och det intrång, han genom en föreslagen slussanläggning och kanalgrävning vid hans egendomar vid Asphyttan och Bjurbäcken skulle lida anmälan, att han anser, det kanalgrävning endast bör företagas mellan Daglösen och Östersjön, varefter transporten från Storfors kunde ske per järnväg förbi Storfors och Lillforsfallen o.s.v. varom han anhåller att vederbörande måtte höras 1/7 1836 (mapp 4/4).
Kostnadsförslag till kanalled dels mellan sjöarna Daglösen och Östersjön och dels från denna förbi Storfors och Lillfors båda bruk till vattendrag ets. utlopp i Forssjön m.fl. , varigenom en oavbruten segelfart skulle denna väg bildas från Filipstad till Sjöändans lastageplats av C.A. Olivecrona 24/3 1849 (mapp 4/5).
En skrivelse från densamme, innehållande upplysningar och förklaringar över det upprättade kostnadsförslaget i mars 1849 (mapp 4/5).		 
89Industri, järnbruk och masugnar. Gemensamma handlingar rörande bergsbruket: Faktorier och upplagsplatser. Allmänt.
Kungl. Maj:ts resolution , varigenom stadgas, att hammar och brukspatronerna vore skyldiga att betala bro och vågpenningar för sitt järn som passerat genom en bergsstad, vare sig att stadens broar eller våg anlitades eller icke 29/12 1691 (mapp 1/1).
Kungl. Maj:ts resolution i anledning av borgerskapet i Vänersborg anförda klagomål över hammarpatronernas seglation på Vänern, varigenom förklaras , att en hammarpatron ej kunde förbjudas att från sina bruk med egna farkoster avföra sina tillverkningar, dock finge han ej upplåta sina farkoster till frakt åt andra för att ej därigenom betaga städernas farkoster dess frakt och borgerskapet dess näring 23/12 1697 (mapp 1/2).
Köpebrev, varigenom Sven Mattson och hans hustru försälja till Storfors bruks intressenter ett malmbodrum vid sjön Yngen 11/4 1756 (mapp 1/3).
Bytesbrev, varigenom Abr. Dybeck och hans hustru tillbyta sig av bruksintressenterna förutnämnda bodrum mot en större malmbod vid Yngen 26/6 1780 (mapp 1/3).
Bytesbrev, varigenom Nils Nilsson i Gammelkroppa upplåta till Storfors bruk en malmbod med tomt öster om Kroppa älv, mot det att hamn bekommer ett vid Kroppa kyrka på brukets grund befintligt stall jämte tomten därtill 30/9 1799 (mapp 1/3).
Sjöändans lastageplats: Handlingar rörande Bjurbäcks, Storfors och Alkvetterns bruksägares hos landshövdingen, Bergskollegiet och Kungl. Maj:t framförda klagomål dels över att borgerskapet i Kristinehamn, som omhänder...... körslarna av stångjärnet från lastageplatsen Sjöändan över skogen till Kristinehamn och tackjärnet därifrån till Sjöändan, skötte denna transport så illa, att bruken nödgats avstanna av brist på tackjärn, som låge i Kristinehamn och skutorna långa tider fått ligga i hamnen i väntan på stångjärnslast, dels och däröver att oaktat allt detta borgmästaren i Kristinehamn begärt en förhöjning å farlönen från 12 till 24 öre silvermynt för 1 1/2 skeppund järn. Bruksägarna hemställde att själva få forsla järnet med egna dragare eller genom lejda farbönder 1696-1698 (mapp 1/9).
Instrument över förrättade av och tillträdessyner å faktorsbostaden 1/4 mtl. Sjöändan 1811, 1817, 1830 (mapp 1/9).
Instrument över förättad uppskattning och värdering av 3/28-delar i 1/4 mtl. Sjöändan, som ägdes av Alkvettern bruk, men som Storfors bruks intressenter för deras obesuttenhet därå sökte att mot lösen i laga ordning åtkomma 25/9 1820 (mapp 1/9).
Bouppteckning efter faktoren vid Sjöändan lastageplats J. P:son Hedenström 13/8 1828 (mapp 1/9) se även Alkvetterns Bruk 115 1/1-3.
Trulsbodens järnbod: Bruksägaren Johan Linroths å Bjurbäcken klagomål hos landshövdingen över att, sedan han för några år tillbaka på Ölmeböndernas enträgna begäran flyttat sin tackjärnsbod, Trulsboden benämnd, från Väse härad till Ölmehärads socken, varigenom Ölmebönderna bleve ensamma om förtjänsten med tackjärnskörningen och sedan han för liden Persmässomarknad i Karlstad lovat dem 34 tunnor spanskt salt, de i sin tur lovade att som hittills köra ett lass tackjärn från Filipstad till Trulsboden för 24 styver, bönderna det oaktat neka att köra under påstående att länsmannen förbjudit dem att forsla något järn under 6 öre silvermynt milen på grund av en Kungl. förordning därom. Då någon sådan förordning icke funnes, anhöll bruksägaren Linroth att landshövdingen vill låta kungöra för Ölmebönderna det misstag som de begått 20/6 1697 (mapp 1/10).
Bottnarnas lastageplats vid Östersjön: Landshövdingeämbetet resolution, varigenom på ansökan av A.M. Ståhl länsmannen M. Andersson förordnas att årligen på sökandens bekostnad anställa syn å byvägen emellan lastageplatsen Bottnarna förbi Gammelkroppa till sjön Yngen 21/8 1835 (mapp 1/5).
Sex protokoll vid sammanträden med vägbyggnadsskyldige på faktorivägen Bottnarna förbi Gammelkroppa till sjön Yngen 1849-1854 (mapp 1/5).
Ett Storfors bolagsintressenters beslut i fråga om Gustafsfors Bolags såsom ägare av Gammelkroppa, företräde framför andra trafikanter vid transport av vara mellan Bottnarna och sjöändan 19/2 1841 (mapp 1/5).
Färnebo häradsrätts protokoll och beslut i en från K. B:e till domhavanden hänskjuten sak angående en av Gammelkroppa bruksägare gjord ansökan att, till vinnande av transportväg mellan Yngen och Åtorps lastageplatser, få mot lämplig ersättning av Storfors bruksägare erhålla utrymmen till en magasinbyggnad vid lastageplatsen Bottnarna, till en brygga vid Baggkärns södra ände samt till en väg därifrån till stora landsvägen, varöver häradsrätten skulle i vederbörandes parters närvaro hålla undersökning. Då Storfors bruksägare protesterade mot ansökningen, blev rättens beslut, att häradssyn skulle hållas å platserna 1/3 1841 (mapp 1/5).
Kristinehamns metallvåg = Järnvåg: Bergskollegii skrivelse till landshövdingen Didrik Wrangel med anledning av borgmästaren Hans von Gerdes å Göteborgs stads vägnar hos Kungl. Maj:t anförda besvär över att järnhandeln i Värmland betungades därigenom att vågpenningarna i Kristinehamn och Karlstad egenvilligt av dessa städers myndigheter blivit höjda och utgått i silvermynt. Kollegiet förklarar, att grunden för uppbörden av vågpenningarna intill år 1681 varit kopparmynt, samt att Kungl. Maj:t bestämt, att bemälda städer icke ägde tillstånd att i vågpenningar taga mer 12 1/2 öre kopparmynt för ett skeppund järn, varom landshövdingen anmodas förständiga städernas magistrater.
Samma handling. Bergskollegii brev till landshövdingen Didrik Wrangel med anmodan att tillhålla borgmästare och råd i Kristinehamn och Karlstad att till Göteborgarna återbetala vad de av dem för mycket uppburit i vågpenning 19/7 1684 (mapp 1/8).
Landshövdingen Didrik Wrangels resolution, varigenom bestämmes, att staden Kristinehamn finge i likhet med Karlstad taga 1 öre i silvermynt i ståndpenningar för varje skeppund vågfört järn 9/5 1689 (mapp 1/8).
Landshövdingens resolution angående brukspatronen Johan Linroths ansökan om förordnande av ojävig domare för värdering av den skada, som han lidit genom att hans järntransporter över Vänern tvenne gånger föroyckats med Kristinehamns stads utgamla farkoster och ovana sjöfolk samt angående rättighet för honom att anordna egen järnbod vid vänern 20/11 1689 (mapp 1/8).
Staden Kristinehamns klagomål över att några hammarpatroner tagit sig före att hava järnbodar vid stränderna utom stadens område, med landshövdingen Didrik Wrangels resolution därå, varigenom förklaras, att enligt Kungl. resolutionen den 12 april 1689 hammarpatronerna finge utskeppa sitt järn från andra hamnar än Kristinehamn, men att de för transporten över Vänern måst betjäna sig av stadens farkoster, för så vitt de icke ägde tillstånd att begagna egna. Ingen kunde sålunda förmena bruksägaren Johan Linroth att hava sin järnbod vid Djupvik 20/11 1689 (mapp 1/8).
Landshövdingen Fromhold Fägerskiölds skrivelse till bergmästare och råd i Kristinehamn med befattning att lämna arrendatorn av Kroppa kronobruk löjnanten Claes Linroth frihet från erläggande av ståndspenningar 6/12 1698 (mapp 1/8).
Bruksägarna Johan Linroths och Claes Linroths besvär hos landshövdingen över att vägaren Johan Insulander nekat att mottaga deras stångjärn vid Kristinehamns våg, och bemött farbönderna med svordommar och ovett, så att dessa måst inhyra järnet här och var i staden. Anledningen till detta vore att bruksägarna icke ville betala den av vägaren fordrande provisionen av 8 öre för 100 stänger. Som det led mot skeppningstiden och kontrakt vare uppgjorda med Göteborgare om leverans på bestämd tid, anhöllo bruksägarna om tillstånd att med egna skutor få skeppa sitt stångjärn 20/3 1700 (mapp 1/8).
Bruksägarnas förklaring hos Bergskollegiet i anledning av en av vägaren Johan Camitz gjord ansökan att få upptaga en provision an 12 öre kopparmynt för 100 stänger järn. Bruksägarna ansågo , att vägarens vore fullt tillräcklig utan någon provision 1720-talet (mapp 1/8).
Assessorn Johan Gustaf Linroths vågräkningar över det från Bjurbäcks och Åminnefors bruk vågförda stångjärn för åren 1746-1751,1754, 1768 (mapp 1/8).
Attest att 1221 skeppund 17 lisp. 5 marker stångjärn från Bjurbäcks bruk blivit för Mich. Kocks söners räkning avskeppade till Vänersborg och Gropbron 23/8 1799 (mapp 1/8).
Tvenne attester att för P.G. Geijers räkning dels 1272 skeppund och dels 1370 skeppund 12 lispund 15 marker stångjärn från Bjurbäcks och Åminnefors bruk blivit avskeppade till Göteborg 1806, 1807 (mapp 1/8).
Karlstads Järnvåg: Landshövdingen Gustaf Lilliecronas skrivelse till borgmästare och råd i Karlstad i anledning av brukspatronen Johan Karlströms klagomål över att han, utan avseende blivit blivit fästat vid hans rättigheter såsom medlem av riddarskapet och adeln, vid lämnandet av sitt järn på Karlstads våg fått vidkännas olagligt dryga avgifter. Landshövdingen anbefallde vederbörande att borttaga 1 öre silvermynt av dragarpenningarna samt i övrigt tillämpa den ordinarie taxan för vägare-och dragareavgifterna. Vidare ordas om, huruledes Karlström borde äga företräde att få sitt järn vågbehandlat och skeppat. Landshövdingen tillämpar dessutom att det stode var och en, som idkade bergsbruk, fritt att låta bygga egna farkoster och därmed frakta sitt järn över Vänern 15/6 1682 (mapp 1/7).
Göteborgs metallvåg: Fem stycken bevis att av det från Bjurbäcks bruk för vederbörande köpares räkning till Göteborgs våg ankommit stångjärn några stänger med uppgiven vikt för befunna vrakvärdighetens skull blivit krönta och satta i kvarstad 1791, 1793, och 1795 (mapp 1/6).
Protokoll vid besiktning å anhållna järneffekter på järn och metallvågen i Göteborg 26/5 1847 (mapp 1/6).
Vänersborgs metallvåg: Bergskollegii meddelade tillstånd för bruksägaren Otto Dress å Kroppa bruk att få obehindrat med egna hästar forsla sitt eget järn och annat gods över land vid Vänersborg till Edet, för vilket bergmästare och råd i Vänersborg sökt med stöd av stadens privilegier lägga hinder i vägen 1/12 1660 (mapp 1/11).
Kolhus vid Edane: Tvenne kontrakt, varigenom Statens Järnvägars Trafikstyrelse upplåten till Elvbrohyttans ägare tvenne vid Edane station belägna jordområden om respektive 264 och 526 kv. meter för att därå uppföra kolhus mot årliga avgifter av 30 kronor resp. 59.64 kronor 18/1 1872, 1/4 1873 (mapp 1/4).
Auktionsprotokoll vid försäljning av de båda kolhusen, som inropades av Storfors Bruks Aktiebolag, och de båda kontraktens transporterande på Storfors 26/9 1882. Finns ingen handling (mapp 1/4).
Post och postföring: Kungl Maj:ts brev till Generalpoststyrelsen angående åter igångsättandet av den förut indragna postföringen mellan Filipstad och Kristinehamn, vilket skulle ske genom skjuts över gästgivaregården Björkeberg 17/1 1852 (mapp 3/1).
Bjurbäcks bruksägares hos Kon. Befh.de gjorda ansökan att, enär posthemmanet 1/32 mantal, som utgjordes av bergsfrälsetorpet Nedre Bjurbäcken No 4 icke erhållit den förhöjning i ersättningen för postföringen, som Generalpoststyrelsens cirkulär den 6 dec. 1858 innefattande, posthemmanet Bjurbäcken måtte genom Kon. Befh.des åtgärd utbekomma skillnaden med 1023, 49 riksdaler riksmynt enligt trenne verifikationer såsom bilagor 23/7 1871 (mapp 3/2).
Generalpoststyrelsens meddelande till Kon. befh.de att på grund av gjorda milberäkningar för postföringen bergsfrälsetorpet Bjurbäcken No 4 i förhöjd skjutslego för 9 1/2 år tillerkänts ett belopp av 804 kronor 53 öre 31/8 1871 (mapp 3/2).
Landsh.ämbetets skrivelse med överlämnande av Generalpoststyrelsens beslut till Storfors Bruks Aktiebolag 11/9 1871 (mapp 3/2).
De i ansökningen den 23/7 omförmälda bilagorna 1871 (mapp 3/2).
Telegraf och telefon: Kungl. Maj:ts resolution med bifall till Storfors Bruks Aktiebolags ansökan att å Östra Värmlands järnvägs telegrafstolpar få upplägga tråd för telefonförbindelse mellan Storfors och Nykroppa bruksegendomar 6/7 1883 (mapp 4/1).
Telefonförenings styrelsesammanträden 1/3 och 15/9 1886 (mapp 4/2).
Kontrakt, varigenom åtskilliga jordägare medgiva Storfors Bruks Aktiebolag rättighet att utan ersättning över deras egendomar och ägolotter framdraga och för all framtid bibehålla en telefonledning från Storfors över Nässundet till Kristinehamn 30/9 1895 (mapp 4/3).
Sexton stycken kontrakt mellan Storfors Bruks Aktiebolag och Telegrafstyrelsen angående telefonledning Kristinehamn-Storfors 1899, 1900, jämte ett tilläggskontrakt 1907, och likaså mellan Kristinehamn-Nykroppa 1899, 1900, jämte ett tilläggskontrakt 1907 (mapp 4/4).
Telegrafstyrelsens kontrakt med brukspatronen Johan Ekman om Telegrafverkets upplåtande till honom av en rikstelefonapparat, uppsatt å egendomen Hennickehammar 14/4 1900 (mapp 4/5).
Tullväsendet: Auktionsprotokoll vid försäljning av det vid nedre Bjurbäcken belägna Kungl. Maj:ts och Kronans tullhus, bestående av en byggnad med 3 rum, jämte en gammal och förfallen tullbom samt en gammal kista, vilket allt inropades av bruksförvaltaren Lars Ekelund för 66 riksdaler 35 skillingar riksgälds 16/11 1813 (mapp 5/1).
Domboksprotokoll rörande detta auktionsköp 15/10 1816 (mapp 5/1).
Storfors Rörverk Kommunikationer. Flottleder: 1. Kontrakt och andra handlingar rörande till Bolaget upplåten flottled mellan sjöarna Emten och Matlången 1918. 2. Uppgift å flottleder, vilka under innevarande och närmast föregående år begagnats för avflottning av virke från Storfors skogar 17/11 1927. 3. Protokoll ang. bolagets uppgörelse med Lundsbergs skola om dammen vid Ackkärr m.m. 26/11 1927 (mapp 2).		 
90Industri, järnbruk och masugnar, Gammelkroppa bruk: Diverse rörande Gammelkroppa Bolag och Gammelkroppa bruksegendomar.
En av de övriga delägarna i Gammelkroppa Bolag utfärdad generell fullmakt för baronen Svante Fleetwood, vilken ägde 1/4 i bruket okt. 1895 (mapp 5/1).
Baron Fleetwood överlåtelse av berörda fullmakt att föra bolagets talan på innehavaren 7/8 1876 (mapp 5/1).
Balansextrakt för Gammelkroppa Bolag per den 31/12 1876 (mapp 5/2).
Diverse inventarier vid Gammelkroppa bruk den 31/12 1876 (mapp 5/2).
Gammelkroppas Bolags ombildande till Aktiebolag.
Protokoll vid sammanträde med intressenterna i Gammelkroppa och Svartsångs bruk, därvid beslöts att bilda ett aktiebolag, som genom köp skulle övertaga bruksegendomarna 4/11 1876 (mapp 6:1).
Bolagsordning för Gammelkroppa Aktiebolag, av Kungl. Maj:t fastställd 16/2 1877 (mapp 6/2).
Lista över skedd aktieförteckning i det nya bolaget 17/5 1877 (mapp 6/1).
Protokoll vid konstituerande bolagsstämma med Gammelkroppa Aktiebolag 18/5 1877 (mapp 6/1).
Tvenne protokollutdrag vid konstituerande bolagsstämman angående val av styrelse och utseende av disponent 18/5 1877 (mapp 6/1).
En generell fullmakt för disponenten J.E. Märstedt 19/5 1877 (mapp 6/1).
Färnebo häradsrätt inteckningsprotokoll angående bolagsordningen för Gammelkroppa Aktiebolag 1/10 1877 (mapp 6/2).
Protokoll. Bolagsstämmoprotokoll 1877-1896 (mapp 7/1).
Föreningar och förbund. Främmande bolag och föreningar. Svenska Arbetsgivareföreningen: 1. Stadgar, protokoll m.fl. handlingar från tiden 1906-1910 (mapp 1).
Järnbruksförbundet: 1. Inbjudan till medlemskap i denna förening samt stadgar m. fl. handlingar 1903-1909 (mapp 2).
Järnverksföreningen: 1. Protokoll från sammanträden samt över prislistan 1893, 1894 (mapp 3).
Bessemerföreningen: 1. Disponenten A.G. Svedelius på Uddeholm och J. Herlenius på Storfors inbjudan att starta denna förening samt protokoll från hållna sammanträden 1883, 1884, 1885 (mapp 4).
2. Åtskilliga brev och telegram till föreningens ordförande från ledamöter 10/9 1914 (mapp 4).
3. Protokoll från sammanträden med ledamöter (mapp 4).		 
91Industri, järnbruk och masugnar, Gammelkroppa bruk: Diverse rörande Gammelkroppa Bolag och Gammelkroppa bruksegendomar. Protokoll. Styrelsens protokoll för berättelser 1877-1896 (mapp 1/1).
Revisorernas berättelser 1877-1895 (mapp 2/1).
Föreningar och förbund. Främmande bolag och föreningar. Gåsgruve Bolag: 1. Brukspatronen E.J. Jansson på Hennickehammar upplåter viss mark till gruvorna emot att han erhåller 1720 i dessa 8/2 1864 (mapp 3).
Inteckningsprotokoll ang. förnyelse av en den 9 mars 1865 meddelad inteckning i brukspatron E.J. Janssons 2/128 i Nyhyttan till säkerhet för beståendet av förestående kontrakt 25/7 1894 (mapp 3).
2. Köpebrev , varigenom C.H. Carlstedt försäljer viss mark till Gåsgruve intressenter 23/8 1864 (mapp 3).
3. Kontrakt , varigenom E.J. och C.H. Carlstedt i Nyhyttan utarrenderar sitt vattenfall 20/11 1872 (mapp 3).
4. Inteckningsprotokoll rörande förnyelse av en den 16/2 1866 meddelad inteckning i brukspatron E.J. Janssons ägande 2/128 i Nyhyttan 25/7 1894 (mapp 3).
Persbergs Gruvaktiebolag: 1. Kungl. Maj:ts resolution med avslag å Persbergs ansökan om fastställelse å bolagets beslut ang. tecknande av bidrag till en järnväg mellan Filipstad och Norum 2/2 1866 (mapp 4).
2. Protokoll, revisionsberättelser, driftsrapporter m. fl. handlingar 1878, 1879 (mapp 4) se även Skogskultur 7 2/3, serie Ö 2:1 Div. gruvor.
Stiftelsen Lundsbergs skola: 1. Köpebrev, varigenom Lundsbergs skogsaktiebolag försäljer till Stiftelsen Lundsbergs skola vissa fastigheter 6/6 1918 (mapp 5).
Köpebrev, varigenom Lundsbergs skogsaktiebolag försäljer till Stiftelsen Lundsbergs skola vissa fastigheter 6/6 1918 (mapp 5).
Köpebrev, varigenom Lundsbergs skogsaktiebolag försäljer till Stiftelsen Lundsbergs skola vissa fastigheter 6/6 1918 (mapp 5).
Lundsbergs Fastighetsaktiebolag: 1. Kungl. Patent och Registreringsverkets bevis om registreringar av bolagets styrelser 31/10 1916, 17/8 1918 (mapp 6).
2. Köpebrev, varigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer till Lundsbergs Fastighetsaktiebolag vissa fastigheter 6/6 1918 (mapp 6).
3. Köpebrev, varigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer till Lundsbergs Fastighetsaktiebolag vissa fastigheter 6/6 1918 (mapp 6).		 
92Kommunikation Järnvägar. Kroppa Järnväg: Ett antal aktiebrev i bolaget, utfärdade år 1855 på Storfors Bolag (mapp 1/1).
Föreningar och förbund. Främmande bolag och föreningar. Kroppa Jernvägs och Sjötransports ABolag: Aktiebrev 1855 (mapp 1/1).
Lundsbergs Skogsaktiebolag: Stiftelseurkund eller Bolagsordning för Lundsbergs Skogsaktiebolag 10.2.1911 (mapp 2/1).
Kungl. patent och registreringsverkets registrering af berörda Skogsaktiebolag 13.2.1911 (mapp 2/1).
Kungl. Patent och Registreringsverket registrering angående Skogsaktiebolagets styrelse och dess firmateckning 30.3.1917 (mapp 2/1).
Lundsbergs Skogsaktiebolag: 1/4 mtl skatte Galteskär No 1 i Lungsunds socken. Köpebref af Lundsbergs Aktiebolag till Lundsbergs Skogsaktiebolag på bland annat detta hemman 25.2.1911 (mapp 2/2).
Lagfartsbevis för Skogsaktiebolaget 4.6.1912 (mapp 2/2) se även 1/2 mtl Ackkärr No 1. 32 3/3.
Öfvergick till Storfors Bruks Aktiebolag genom köpeaftal 10.1.1917 (mapp 2/2) se även Lundsbergs Skogsaktiebolag 2/10.
Lundsbergs skogsaktiebolag: Bergsskattetorpet Grytingsbron No 1 om 4 ... osmundsskatt i Lungsunds socken, se föregående mapp. Köpebref af Lundsbergs Aktiebolag till Lundsbergs Skogsaktiebolag på bland annat detta torp 25.2.1911 (mapp 2/3).
Lagfartsbevis för Skogsaktiebolaget 4.6.1912 (mapp 2/3) se även 1/2 mtl Ackkärrs No 1.
Öfergick till Storfors Bruks Aktiebolag genom köpeaftal 10.1.1917 (mapp 2/3) se även Lundsbergs Skogsaktiebolag.
Lundsbergs Skogsaktiebolag Bolagsstämmoprotokoll 1911-1918 (mapp 2/4).
Lundsbergs Skogsaktiebolag 2:e Styrelseprotokoll 1911, 1917 (mapp 2/5).
Lundsbergs Skogsaktiebolag styrelseberättelser för åren 1911-1913, 1915-1918, 1917 saknas (mapp 2/6).
Revisionsberättelser för åren 1911-1916 (mapp 2/6).
Lundsbergs Skogsaktiebolag Kungl. Patents och registreringsverkets bevis om registrering af Bolagets styrelse 31.10 1916 finns med i avskrift (mapp 2/7).
2:a instrument öfver gjorda värderingar af Lundsbergs Skogsaktiebolags egendomar i Lungsunds socken 1916, 1917 (mapp 2/8).
Förberedande köpeavtal angående Lundsbergs Skogsaktiebolags försäljning af sina fastigheter till Storfors Bruks Aktiebolag 29.12.1916 (mapp 2/9).
Lundsbergs Skogsaktiebolag köpeavtal m. 2 avskrifter, hvarigenom stiftelsen Lundsbergs skola och N.Chr. Jensen m.fl. såsom egare af Lundsbergs Skogsaktiebolag, hvilket enligt fullmakt representeras af bemälde Jensen , försälja till Storfors Bruks Aktiebolag samtliga aktier i Lundsbergs Skogsaktiebolag tillika med detta bolags egande fastigheter i Lungsunds socken jemte samma Aktiebolags tillhörigheter af fasta och lösa inventarier med undantag af i skogen befintliga färdiga träkol och upphuggen massaved 10.1.1917 (mapp 2/10).
Afräkningsnota karterad mellan Storfors Bruks Aktiebolag och N,Chr Jensen 22.2.1917 (mapp 2/10).
Fullmakt för Chr Jensen att uppgöra förestående köpeaftal med Storfors Bruks Aktiebolag 8.1.1917 (mapp 2/10).
Förslag till handlingen för slutförande af det i köpekontraktet den 10 jan 1917 stipulerade aftal rörande återförsäljning af vissa områden under Lundsbergs Skogsaktiebolag m.m. 18.9.1917 (mapp 2/10).
Förteckning å handlingar tillhöriga Lundsbergs Skogsaktiebolag 22.2.1917 (mapp 2/11).
Uppgift å Lundsbergs Skogsaktiebolags fastigheter 1.1.1917 (mapp 2/12).
Jemförande värdering å Lundsbergs Skogsaktiebolags fastigheter den 1.1.1917 samt till frånsäljning egostyckade delar 1918 (mapp 2/12).
Redogörelse angående egostyckningar och utbyten af fastigheter vid Lundsberg 25.5.1918 (mapp 2/12).
Lundsbergs Skogsaktiebolag i likvidation. Skiftesinstrument 2 ex. hvarigenom Uddeholms Aktiebolag, såsom innehafvare af alla aktierna 220 st i Lundsbergs Skogsaktiebolag, övfertager detta bolags tillgångar och skulder 21.12 1918 (mapp 2/13).
Rådhusrättens i Karlstad lemnade bifall till likvidatorernas i Lundsberg skogsaktiebolag gjorda hemställan om års stämning å bolagets okända borgenärer 11.11.1918 (mapp 2/14).
Lundsbergs skogsaktiebolag jemförande värden å egendomarna Björneborg, Lundsberg, Hennickehammar 1917 (mapp 2/15).
Protokollsbok för Lundsbergs Skogs AB 1911-1916 (mapp 2/16).		 
93Föreningar och förbund. Främmande bolag och föreningar. Lundsbergs Skogsaktiebolag: Aktiebrev 10/2 1911 (mapp 1). 
94Storfors rörverk. Föreningar och förbund. Främmande bolag och föreningar. Nyhytte Gruvebolag: Inbjudning till bildande av ett bolag, ställt på 100 daler, för gruvbrytning å område till brukspatron E.J. Janssons egendom i hemmanet Nyhyttan 1871 (mapp 1).
Protokoll vid konstituerande bolagsstämma 31/3 1871 (mapp 1).
2. Inteckningsprotokoll angående Fernebo häradsrätts meddelande av inteckning i brukspatron E.J. Janssons ägande 47 1/3 /128-delar i hemmanet Nyhyttan 14/4 1871 (mapp 1) se även Nyhytte 129 2/1-3.
I Nyhytte Gruvaktiebolag: 1. Bolagsordning för Nyhytte Gruvaktiebolag 8/6 1872 (mapp 2).
Samma bolagsordning tryckt med instruktion för bolagets styrka och tjänstemän 1874 (mapp 2) se även serie Ö 2:1?
Ny bolagsordning och dess registrering 1914, 1917 (mapp 2).
2. Register över utdelade aktier 1899-1918 (mapp 2).
3. Sex st. bevis om registrering för bolaget 1900-1917 (mapp 2).
4. Kommerskollegii medgörande för bolaget ang. bearbetning av vissa utmål 7/12 1900 (mapp 2).
5. Statistiska uppgifter rörande Nyhytte utmål och gruvan för åren 1900-1906 (mapp 2).
6. Fernebo häradsrätts dom i Nyhytte Gruveaktiebolags rättegång mot förra ägaren av Hennickehammar änkefru Louise Johansson om inmutningsrätt m.m. 1901, 1902, 1907 (mapp 2).
7. Förteckning å handlingar, som blivit överlämnade till brukspatron Johan Ekman å Hennickehammar i egenskap av disponent gruvbolaget 13/1 1907 (mapp 2) se även 129 2/1-3.
Nyhytte Gruveaktiebolag: 1. Handlingar rörande gruvförsvar 1912-1915 (mapp 3).
2. Tre gåvobrev, varigenom änkefru Julia Ekman bortgiver till vart den av sina tre barn 33 aktier i Nyhytte Gruvaktiebolag 1911 (mapp 3).
3. Gåvobrev, varigenom änkefru Julia Ekman i Hennickehammar bortgiver till Nyhytte Gruveaktiebolag dels sin del i Nyhyttan No 1, dels Hennickehammars egendom 1914 (mapp 3) se även Hennickehammars Bruk 21 4/7.
4. Debetsedlar för änkefru Julia Ekman och för gruvebolaget 1913 och 1914 (mapp 3).
5. Värdering av Nyhytte Gruveaktiebolag tillhörig egendom 1915 (mapp 3).
6. Skiftesinstrument, varigenom Uddeholms Aktiebolag, såsom innehavare av alla aktierna i Nyhytte Gruveaktiebolag, övertager detta bolags tillgångar och skulder 21/12 1918 (mapp 3).
7. Domhavandes meddelande till Storfors Bruks ABolag att Fernebo häradsrätt beviljat årsstämning å Nyhytte Gruvaktiebolag och vid Hennickehammar okända borgenärer 19/11 1918 (mapp 3).
III Nyhytte Gruveaktiebolag: 1. Styrelseprotokoll 1914-1917 (mapp 4).
2. Styrelseberättelser 1912-1919 (mapp 4).
3. Revisionsberättelser 1879-1918 spr. år (mapp 4).
Nyhytte Grufveaktiebolag: Bolagsstämmoprotokoll 1899-1907, 1913-1918 (mapp 5/1).
Nyhytte Konst och Grufvebolag 1871, 1899 (mapp 6/1).		 
95Storfors Bolags och Storfors Bruks Aktiebolags bolagsstämmo och styrelseprotokoll, revisorernas anmärkningar, instruktioner för disponent och revisorer m.m. samt handlingar rörande Storfors Bolags bildande år 1840, dess övergång till Aktiebolag år 1866 samt Storfors Bruks Aktiebolags trädande i likvidation år 1918. Storfors Bolag: Bruksintressenternas protokoll 1810-1828 (mapp 3/1).
Bolagsstämmoprotokoll 1840-1862 (mapp 4/1).
Bolagsstämmoprotokoll 1863-1864 (mapp 5/1).
Bolagsstämmoprotokoll 1865-1866 (mapp 5/2).
Instruktion för bolagets disponent 14/10 1839 (mapp 1/1).
Tillägg till förordningen om bolagsreglerna av den 19 februari 1840, beslutade på bolagsstämman 4/7 1840 (mapp 1/2).
Tvenne avskrifter av generell fullmakt för bolagets disponent, kammarherre Claes af Geijerstam utfärdad av intressenterna 6/11 1840 (mapp 1/4).
Avskrifternas riktighet bestyrkt av domhavanden i orten 1/8 1841 (mapp 1/4).
Räkenskapsuppgifter, Kapitalkonto enligt bruksböckerna 1842-1844, Storfors Bolags skulder och fordringar 1843, Storfors Bolags nettovinster 1845-1849, samt rörliga förmögenhet 1848-1850, Storfors Bolags balanserade skulder i gruvor samt osäkra fordringar 1850-1852 (mapp 1/5).
Revisorernas anmärkningar å, Storfors bruks räkenskaper 1854-1862 (mapp 2/1).
Bjurbäcks bruks räkenskaper 1855-1862 (mapp 2/2)
Bolagsregler. Överenskommelse mellan delägorna i Storfors och Bjurbäcks bruks och lantegendomar att fortfarande såsom bolag äga och för gemensam räkning förvalta dessa egendomar, under fortsatt benämning Storfors Bolag, och i sådant avseende, med upphävande av bolagsreglerna av den 19 februari 1840, antaga nya bolagsregler att gälla från och med 2/9 1858 (mapp 1/3).		 
96Storfors Bolags och Storfors Bruks Aktiebolags bolagsstämmo och styrelseprotokoll, revisorernas anmärkningar, instruktioner för disponent och revisorer m.m. samt handlingar rörande Storfors Bolags bildande år 1840, dess övergång till Aktiebolag år 1866 samt Storfors Bruks Aktiebolags trädande i likvidation år 1918.
Storfors Bruks Aktiebolag: Bolagsstämmoprotokoll 1867-1869 (mapp 3/2).
Bolagsstämmoprotokoll 1870-1871 (mapp 3/3).
Bolagsstämmoprotokoll 1872 (mapp 3/4).
Bolagsstämmoprotokoll 1873-1876 (mapp 4/1).
Bolagsstämmoprotokoll 1877-1878 (mapp 4/2).
Bolagsstämmoprotokoll 1879 (mapp 4/3).
Revisionsberättelse för år 1879 (mapp 4/3).
(I Uddeholms arkiv förvaras Storfors Bruks Aktiebolags styrelseprotokoll för tiden 1879-1918, bolagsstämmoprotokoll, likaså i original, för tiden 1893-1918, styrelse och bolagsstämmoprotokoll i bunden form för tiden 1898-1918 samt förlagsinteckningsprotokoll för tiden 1892-1915.)
Bolagsordning för Storfors Bruks Aktiebolag av Kungl. Maj:t fastställd 16/12 1866 (mapp 1/1).
Färnebo häradsrätts inteckningsprotokoll rörande denna bolagsordning 20/2 1867 (mapp 1/1).
Kungl. Maj:s fastställelse av förändrad lydelse av § 19 i nämnda bolagsordning 25/7 1879 (mapp 1/1).
Förslag till vissa förändringar i bolagsordningen 1885 (mapp 2/2).
Kungl. Maj:ts fastställelse av förnyad bolagsordning 22/12 1886 (mapp 1/1).
Inteckningsprotokoll rörande den förnyade bolagsordningen 15/2 1887 (mapp 1/1).
Instruktioner för Storfors Bruks Aktiebolags disponent och revisorer 1866 (mapp 2/1).
Förslag till instruktion för bolagets styrelse och revisorer 1885 (mapp 2/2).
Instruktion för Storfors Bruks Aktiebolag revisioner 1887, och för deras styrelse 1887, 1898 (mapp 2/3).
Hovrättens utslag med bifall till förmyndarnas för avlidne generallöjtnanten O.A. Malmborgs tre omyndiga döttrar gjorda ansökan att få sälja myndlingarnas andelar i Storfors Bolag till Storfors Bruks Aktiebolag 7/2 1867 (mapp 2/4).
Göteborg rådhusrätts medgivande för avlidne grosshandlaren Anders Frödings änka fru Augusta Fröding, såsom förmyndare för sönerna Carl Mauritz och Anders Petter, att få sälja de omyndigas andelar i Storfors Bolag till Storfors Bruks Aktiebolag 18/2 1867 (mapp 2/4).
Handlingar rörande biskopinnan Charlotta Annerstedts, född Cederström, gjorda överlåtelse till sina barn av 50 aktier i Storfors Bruks ABolag 28/1 1882 (mapp 2/5).
Kungl. Patent och registreringsverkets bevis om registrering av Storfors Bruks Aktiebolags styrelse 15/1 1897 (mapp 2/6).
Kungl. Patent och Registreringsverkets bevis att uppgift för Storfors Bruks Aktiebolag angående bolagets beslut att medelst preferensaktier öka aktiekapitalet blivit den 28 mars 1898 intagen i aktiebolagsregistret 20/4 1898 (mapp 2/7).
Siffergranskningsberättelser avseende boksluten för åren 1897 och 1898 (mapp 3/1).
Tvenne bevis angående registrering av Storfors Bruks Aktiebolags styrelse 24/11 1913 och 8/2 1917 (mapp 2/7).		 
97Storfors Bolags och Storfors Bruks Aktiebolags bolagsstämmo och styrelseprotokoll, revisorernas anmärkningar, instruktioner för disponent och revisorer m.m. samt handlingar rörande Storfors Bolags bildande år 1840, dess övergång till Aktiebolag år 1866 samt Storfors Bruks Aktiebolags trädande i likvidation år 1918.
Storfors Bruks Aktiebolag: Bolagsstämmoprotokoll 1880-1882 (mapp 1/1).
Bolagsstämmoprotokoll 1883 (mapp 1/2).
Bolagsstämmoprotokoll 1884-1885 (mapp 1/3).
Bolagsstämmoprotokoll 1886 (mapp 2/1).
Bolagsstämmoprotokoll 1887 (mapp 2/2).
Bolagsstämmoprotokoll 1888 (mapp 2/3).		 
98Storfors Bolags och Storfors Bruks Aktiebolags bolagsstämmo och styrelseprotokoll, revisorernas anmärkningar, instruktioner för disponent och revisorer m.m. samt handlingar rörande Storfors Bolags bildande år 1840, dess övergång till Aktiebolag år 1866 samt Storfors Bruks Aktiebolags trädande i likvidation år 1918. Storfors Bruks Aktiebolag: Bolagsstämmoprotokoll 1889-1890 (mapp 1/1).
Bolagsstämmoprotokoll 1881-1892 (mapp 1/2).
Bolagsstämmoprotokoll 1893 (mapp 1/3).
Bolagsstämmoprotokoll 1900, 1908, 1909 (Mapp 1/4).
Bolagsstämmoprotokoll 1911-1917 (mapp 1/5).
Storfors Bruks Aktiebolag i likvidation: En skrivelse till Skandinaviska Kreditaktiebolaget angående Storfors Bruks Aktiebolags trädande i likvidation och Uddeholms Aktiebolags övertagande av rörelsen jämte tvenne obligationslån, vari nämnda bank vore intresserad 16/12 1918 (mapp 2/1).
Förteckning över Storfors Bruks Aktiebolags kända borgenärer 21/12 1918 (mapp 2/1).
Skiftesinstrument, varigenom Uddeholms Aktiebolag, som av Storfors Bruks Aktiebolag 900 aktier förvärvat 807 stycken, övertager Storfors Bruks Aktiebolags tillgångar och skulder jämte bolagets egna 93 aktier 21/12 1918 (mapp 2/2).
Jur.Kand. Mauritz Carlssons m. fl. skriftväxlingar rörande skiftesinstrumentet 1918 (mapp 2/2).
Kungl. Patent och Registreringsverkets registrering av Storfors Bruks Aktiebolag och dess styrelse åren 1897, 1909, 1911, 1912, 1917 och 1918 (mapp 2/3).
Registrering av likvidatorerna i Storfors Bruks Aktiebolag, som enligt beslut den 12 december 1918 skulle träda i likvidation 18/12 1918, 26/3 1919 (mapp 2/3).
Föreningar och Förbund. Främmande bolag och föreningar: Aktiebolaget Träkol. En skrifvelse till Storfors Bruks Aktiebolag från från Emil Larsson hvarmed han överlemnar en fullständig sammanfattning af Aktiebolaget Träkols räkenskaper från affärens början 1893 till och med förvaltningsåret 1896 i hvad anginge egendomar, skogsfastigheter, skogsarrenden och kolved 1893-1896 (mapp 3/1) se även serie Ö 3:1?
Statens värderingar af A.B. Träkols skogar vid Björneborg 1908 (mapp 3/2).
Diverse uppgifter och beräkningar rörande Aktiebolaget Träkols skogar vid Björneborg 1916 (mapp 3/2).
Instrument öfver förrättad värdering af Aktiebolaget Träkols egendomar vid Björneborg jemte ett PM samt bilagor till denna värdering 1916 (mapp 3/2).
Se även Björneborgsfastigheterna bland hemman 39 2/2-4, 2/1,5. Nykroppa Jernverk å 24 1/3. Båtsviken nr 1. 40 8/1-2. Vismenästorp 66 3/4.
Aktiebolaget Träkol uppgift angående koltillgångar 1911-1912 (mapp 3/3).
Beräknad virkestillgång den 23 okt. 1913 (mapp 3/3).
Beräknad koltillgång 1916 (mapp 3/3).
Beräknad koltillgång för Storfors 1916 (mapp 3/3).
Wansbro kolugnar. Kostnadsrapport öfver ugnskolningar vid Aktiebolaget Träkols nya kolugnar i Wansbro under November månad 1915 (mapp 3/4).
En skrifvelse till Aktiebolaget Träkol från disponenten J. Jonsson i Wansbro angående hans förnyade besök i Westerbottens lappmark för utrönande af möjligheten att tillverka kol deruppe 17.6.1916 (mapp 3/5).
Kostnadsberäkning för kol från Statens skogar i Westerbottens lån 1916 (mapp 3/5).
Aktiebolaget Träkol. Föredragningslista vid Styrelsesammanträde 17.11.1917 (mapp 3/6).
Rapport från Bränslekommisionen rörande de till Aktiebolaget Träkols anslutna Brukens kolbehof m.m. 1918 (mapp 3/6).
A:B. Träkols anbud till Domänstyrelsen om kolköp 11.1919 (mapp 3/6).
Uppgift öfver A.B. Träkols egna tillverkningar under år 1919 (mapp 3/6).
Aktiebolaget Träkol sockens anmälningar om köpebehofvet för år 1919 (mapp 3/7).
Tablå öfver beräknad kolfångst samt kolens fördelning mellan intressenterna under år 1919 (mapp 3/7).
Redogörelser öfver A.B. Träkols kolleveranser 1919 (mapp 3/7).
Aktiebolaget Träkol. rapporter öfver upprättad kontrakt ang. leverans af träkol under 1919 (mapp 3/8).
12 rapporter öfver upprättade kontrakt ang. leveranser af träkol under 1920 (mapp 3/8).
Kolrapporten för åren 1910-1912 samt månadsrapporter från Wansbro kolugnar 1912 (mapp 3/9).
Aktiebolaget Träkol kolrapporter samt månadsrapporter från Wansbro kolugnar för år 1913 (mapp 3/10).
Kolrapporter samt månadsrapporter från Wansbro kolugnar för år 1914 (mapp 3/11).
Kolrapporter samt månadsrapporter från Wansbro kolugnar för år 1915 (mapp 3/12).
Kolrapporter samt månadsrapporter från Wansbro kolugnar för år 1916 (mapp 3/13).
Aktiebolaget Träkol kolrapporter 1917 (mapp 3/14).		 
99Föreningar och Förbund. Främmande bolag och föreningar: Kolköpsföreningen. Öfverenskommelse mellan Storfors Bruks Aktiebolag, Strömsnäs Jernverks AB och Aktiebolaget Bofors-Gullspång angående gemensamt inköp af träkol 9.4. 1896 (mapp 1/1).
Öfverenskommelsen senast förnyad för tiden 1/11 1898-31/12 1899. Öfverenskommelse mellan Storfors Bruks AB, Strömsnäs Jernverks Aktiebolag ang. gemensamt inköp av träkol 13.4.1899 (mapp 1/1).
Öfverenskommelse senast förnyad för tiden 1/1-31/12 1910. Öfverenskommelse mellan sistnämnda bolag angående gemensamt inköp af träkol 25.4.1913 (mapp 1/1).
Öfverenskommelse senast förnyad för tiden 1/1-31/12 1917 (mapp 1/1).
Kolköpsföreningen. Protokoll 31 st. vid kolköpsföreningens sammanträden avskrifter 1899-1916 (mapp 1/2).
Kolköpsföreningens revisionsberättelser för åren 1/12 1896-31/12 1897, 1899-1916 avskrifter, 1912 saknas (mapp 1/3).
Rapporter öfver avslutade kolköp för åren 1915-1917 (mapp 1/4).
Kolrapporter för åren 1915, 1916 (mapp 1/5).
Kolköpsföreningens öfversigt af kolleveranserna 1915, 1916 (mapp 1/6).
Kolköpsföreningens kassarapporter månadsvis för åren 1915, 1916 och jan. 1917 (mapp 1/6).
Mellersta Sveriges Kolköpsförening. Öfverenskommelse mellan Storfors Bruks Aktiebolag, Strömsnäs Jernverks AB, Aktiebol. Bofors-Gullspång, Björnborgs Jernverks Aktiebolag och Uddeholms Aktiebolag att verkställa gemensamma inköp af träkol under vissa förbindelser 19.10.1918 (mapp 2/1).
Protokoll vid sammanträde i Degerfors med köpare af s.k. hemkol i Karlskoga Bergslag avskrift 7.12.1918 (mapp 2/1).
Förslag till inköpsdistrikt för Skogens kolaktiebolag, Aktiebolaget Träkol och Mellersta Sveriges Kolköpsförening 1.8.1919 (mapp 2/1).
Korrespondens mellan ledamöterna i Föreningen 1919 (mapp 2/1).
Uppgifter till ledning för fastställande af föreningsmedlemmarnas köpebehof af träkol för år 1919 (mapp 2/2).
Tabell utvisande bland annat fastställda köpebehof år 1919 samt vagnkuberade läster vid afsändningsstation 5.4.1919 (mapp 2/2).
Förslag till stadgar för föreningen u.p.a 21.3 1916 (mapp 2/2).
Svenska Jernbrukens Träkolsförening. Utkast till preliminära grundlinjer till öfverenskommelse angående reglering af Träkolsmarknaden, upprättade af kommitterade avslutad forts. saknas 15.2. 1916 (mapp 3/1).
Stadgar för Svenska Jernbrukens Träkolsförening 1917 (mapp 3/1).
En skrifvelse från disponenten Kristoffer Huldt vid öfverlämnandet af stadgarna med uppgift å kommitterade som utarbetat desamma 10.8.1917 (mapp 3/1).
Ryttmästaren Ax. Wallenbergs förslag till ändring af 17 å 18.. i stadgeförslaget 6.8.1917 (mapp 3/1).
Svenska Jernbrukens Träkolsförening. Handlingar rörande Föreningens verksamhet 1917 (mapp 3/2).
Handlingar rörande Föreningens verksamhet 1918 (mapp 3/2).
Handlingar rörande Föreningens verksamhet 1919 (mapp 3/4).
Handlingar rörande Föreningens verksamhet 1920 (mapp 3/5).
Svenska Jernbrukens Träkolsförening. Protokoll vid styrelsens sammanträden 1917 (mapp 3/6).
Protokoll vid styrelsens sammanträden 1918 (mapp 3/7).
Protokoll vid styrelsens sammanträden 1919 (mapp 3/8).
Protokoll vid sammanträde med Svenska Jernbrukens Träkolsförening 28/6 1918, 13.5. 1919. Dermed inhäftade Styrelse och revisionsberättelser för år ? (mapp 3/9).
Svenska Jernbrukens Träkolsförening protokoll vid styrelsesammanträde vid behandling af frågan om träkolspriser 3.12.1921 (mapp 3/10).
Kalkyler och kolning 1921-1922 (mapp 3/10).
Diverse kolföreningar 1. Järnbrukens Träkolsbyrå 1916 (mapp 4).
2. Kolrapportbytesföreningen 1905-1913 (mapp 4).
3. Vänerns Kolningsaktiebolag-stiftelseurkund för bolaget 1/2 1902 (mapp 4).		 
100Läns och sockenhandlingar. Bränslekomissionen: Bränslekommissionens 3.e cirkulärskrifvelser rörande inköp af träkol 1917, 1918 (mapp 2/1).
Storfors Bruks Aktiebolags 5 st ansökningar hos Bränslekommissionen om tillstånd att vid sina verkstäder vid Nykroppa och Storfors i stället för stenkol använda ved hufvudsakligen tagen från egna skogar, samt att af kommissionen eller efter dess anvisning få köpa sin afgivna behof af träkol 1917,1918 (mapp 2/2).
En specifikation å ved från egna skogsmarker 24.10.1918 (mapp 2/2).
9 st skrifvelser från Bränslekommissionen till Storfors Bolag angående köp af träkol 1917,1918 (mapp 2/2).
8 st tillståndsbevis för Storfors Bolag rörande användning af ved såsom bränsle samt användning af träkol utfärdade af Bränslekommissionen 1917,1918 (mapp 2/2).
2:a anvisningar på tilldelat bränsle i form af träkol 1918 (mapp 2/2).
Beräkning af Storfors Bruks Aktiebolags årsbehof af träkol samt koltillgångar 1918 (mapp 2/3).
Storfors Bruks Aktiebolags ansökan om tillstånd att använda träkol för jerntillverkning under tiden 1/6-1/12 1918. 6.7.1918 (mapp 2/3).
Uppgifter, tablåer och rapporter öfver de till Nykroppa från Bränslekommissionen ankomna träkol 1917, 1918 (mapp 2/4).
Aktiebolaget Träkols i Vansbro skrifvelser till Storfors Bruks Aktiebolag angående sättet för erhållande af träkol samt angående fakta m.m. 1917, 1918 (mapp 2/4).
Utdrag af Kommissionens skrifvelse till A.B. Träkol angående reglering af träkolsförbrukningen o.d. 15.9.1917 (mapp 2/5).
Instruktion för Bränslekommissionens ombud vid träkolsuppköp 19.9.1917 (mapp 2/5).
Bränslekommissionens skrifvelse till förbrukare af träkol angående administrationskostnader samt angående leveranser af träkol m.m. 12.11.1917 (mapp 2/5).
En lång promemoria rörande priset å träkol, levererad från bränslekommissionens upplag af Wilh. Lundvik 4.4.1918 (mapp 2/5).
Diverse angående jernvegsfrakter 1917, 1918, 1920 (mapp 2/7).
Handlingar rörande Kroppa Lifsmedelsnämnds och Bränslekommissionens mellanhafvande m.m. 1917, 1918 (mapp 2/6).
Uppgifter till ved och riksinventeringen 1916 (mapp 2/8).
Uppgifter till ved och riksinventeringen 1917 (mapp 2/9).
Uppgifter till ved och riksinventeringen 1918 (mapp 2/10).
Handlingar angående vedinventeringen 1920 (mapp 2/11).
Kommissionens kontrakt med Storfors Bruks AB. om leverans af 5827 kbm ved inom vissa tiders och på bestämda platser. Inom kontraktet ligger några dithörande handlingar 1.9.1917 (mapp 2/12).
Kommissionens kontrakt med Persbergs Grufve Aktiebolag om leverans ang. 1675 kbm ved 25.9.1917 (mapp 2/12).
En skrifvelse hvari Bränslekommissionen erbjuder sig att köpa Storfors bolag tillhöriga props. 22.8.1917 (mapp 2/12).
Kungörelse hvarigenom Bränslekommissionen utbjuder till försäljning flera partier långved, belägna dels i skogen och dels vid jenvegsstationerna inom de norrländska länen 8.12.1917 (mapp 2/12).
Folkhushållningskommissionen: En skrifvelse från kommissionen till Wermlands läns landsting angående lagring av fläsk 26.2.1917 (mapp 3/1).
En skrifvelse från Storfors Bruks AB:s skogsförvaltning till kommissionens varuförmedlingsbyrå med rekvisition af paltbröd, salladt ock färskt fläsk till bolagets skogsarbetare 23.10.1917 (mapp 3/1).
En skrifvelse från kommissionen till Jernverksföreningen 10.4.1918 (mapp 3/1).
Diverse instruktioner för de olika lifsmedelsnämnderna 1917, 1918 (mapp 3/2).
Ransoneringsplan för fodermedel under året 1917, 1918 (mapp 3/2).
2:a författningar rörande fodermedel 1918 (mapp 3/2).
Ang. Odlingspåbudet. Protokoll vid sammanträde med jordbrukare inom Kroppa socken för val af Odlingsnämnd 17.3.1918 (mapp 3/3).
7 st protokoll vid sammanträde med Kroppa sockens Odlingsnämnd 1918, 1919 (mapp 3/3).
Ang. Odlingspåbudet. Meddelande och instruktioner från Folkhushållningskommissionen och Statens Odlingskommitté till odlingsnämnderna 1918 (mapp 3/4).
Diverse handlingar rörande Kroppa sockens Odlingsnämnds verksamhet 1918 (mapp 3/4).
Meddelanden till Odlingsnämnden och odlingsråd från Statens Odlingskommitté 1919 (mapp 3/5).
Diverse skrifvelser och andra handlingar rörande Kroppa sockens Odlingsnämnds verksamhet 1919, 1920, 1921 (mapp 3/5).
Handlingar rörande Odlingsrådets beviljande af odlingsbidrag till åtskilliga personer inom Kroppa socken 1921 (mapp 3/6).
Föreningar och Förbund. Främmande bolag och föreningar: Sveriges Skogsegareförbund. Inbjudan till deltagande i konstituerandet af Svenska Skogsegareföreningen 1916 (mapp 1/1).
Förslag till stadgar för Sveriges Skogsegareförbund 1917 (mapp 1/1).
Åtskilliga cirkulär och diverse skrifvelser rörande Förbundets verksamhet 1917 (mapp 1/1).
Socialstyrelsens förslag rörande skogsarbetarnas m.fl. bostadsförhållanden från sekreteraren i Förbundet 1917 (mapp 1/1).
Styrelse och Revisionsberättelse för år 1917 (mapp 1/1).
Åtskilliga cirkulär och diverse skrifvelser m.m. rörande Förbundets verksamhet 1918 (mapp 1/2).
Styrelse och Revisionsberättelse för år 1918 (mapp 1/2).
Cirkulär och diverse andra skrifvelser rörande Förbundets verksamhet 1919 (mapp 1/3).
Styrelse och Revisionsberättelse för år 1919 (mapp 1/3).
Förteckning över Sveriges Skogsegareförbunds medlemmar 1920 (mapp 1/4).
Cirkulär och diverse andra skrifvelser rörande Förbundets verksamhet 1920 (mapp 1/4).
Styrelse och Revisionsberättelse för år 1920 (mapp 1/4).
Cirkulär och diverse andra skrifvelser rörande Förbundets verksamhet 1921 (mapp 1/5).
Styrelse och Revisionsberättelse för år 1921 (mapp 1/5).
3 Cirkulär och 2 andra skrifvelser rörande sammanträden 1922 (mapp 1/6).
Förbundets statsförslag för år 1922 (mapp 1/6).		 
101Bolag, Föreningar och Förbund. Penningsinrättningar: Instrument öfver en på anmodan af direktören för Bruksegares Hypotekskassa förrättad värdering af kaptenen grefve C.G. Löwenhielm tillhöriga Storfors Bruk med dertill hörande hamrar, masugnar, kvarnar med flera verk och inrättningar samt underlydande hemman och lägenheter 5.1. 1837 (mapp 1/1).
Direktionens protokoll angående ett af egarne af Svartsångs bergsmanshammare samt Åskagens och Torskebäcks hyttor med tillhörande hemman och lägenheter sökt lån i Bruksegares Hypotekskassa. Lånet kunde icke beviljas enär sökandena tillhörde bergsmansklassen 6.2.1841 (mapp 1/2).
Wermlands Hypoteksförening. Hypoteksvärdering af Storfors Bruks underlydande hemman och torp 1855 (mapp 2/1).
Hypoteksvärdering af Storfors Bruks underlydande hemman och torp 1857 (mapp 2/2).
Wermlands läns Hypoteksförening. Storfors Bolags intressenters utfärdande fullmakt för medintressenten grossh. Sven Rehnström i Göteborg att för upptagande af ett amorteringslån af 459.000 Rdr Rmt å intressenternas vägnar till Hypoteksföreningen mellan jordbrukare i Wermlands län utförda och med deras namnunderskrifter en eller flera skuldsedlar enligt formulär Nov 1858 (mapp 2/3).
En framställning af de svårigheter, som de å skilda håll boende delegarna i Storfors Bolag hade vid ansökan om lån i Hypoteksföreningen mellan jordbrukare i Wermlands län derigenom att enligt Föreningens reglemente hvar och en måste bilägga ansökningen ett af vederbörande domstol eller domhafvande utfärdat intyg om den sökandes personliga förhållanden i afseende på förmyndarskapsmedel och annat, som kunde binda Hypoteksföreningen till förfång i dess inteckningsrätt. På grund häraf förklarade 4 underskrifna personer, att om i och för utbekommande af de 2:a amorterings lån på tillsammans 450.000 Rdr. Rmt. som Storfors Bolag sökt i Hypoteksföreningen emot hypotek af inteckningar i Storfors godset och Bjurbäcksgodset, Bolagsintressenterna blefve befriade från domstolsbevisen, de underskrifne ginge, en för alla och alla för en i ansvarighet och borgen såsom för egen gäld för den kostnad och skada som genom de uteblifna intygen kunde drabba Hypoteksföreningen maj 1862 (mapp 2/3).
Inteckningsprotokoll med flera handlingar rörande en, handlingarna jemväl bilagd, af godsegaren Sven Emil Hammarström å Ackkärr till Wermlands Hypoteksförening den 31 jan. 1902 utgifen skuldförbindelse och på grund deraf erhållit lån å 3500 kronor, till säkerhet hvarför inteckning den 10 febr. 1902 meddelats och den 21 juli 1919 senast förnyats i 1/4 mtl frälseskatte Hållsjöviken, som den 8 april 1902 i eganderätten öfvergått till landtbrukaren Olof Olsson 22.9.1919 (mapp 2/4).
Uträkning av amorteringslån Nr 145 och 836 Gammelkroppa med underlydande i Kroppa sn 21.12.1876 (mapp 2/4).
Uträkning av amorteringslånet Nr 2529 Svartsång 21.12.1876 (mapp 2/4).
Filipstads Sparbank. 1. Diverse meddelanden till brukspatronen Johan Ekman som då köpt Hennickehammar 1899 (mapp 3).
Försäkringar: Arbetsgifvarnes Ömses Olycksfallsförs.bolag. Trycksaker. Bolagsordning af Kungl. Maj:t fastställd 16.11.1917 (mapp 4/1).
Regler för obligatorisk försäkring 1917 (mapp 4/1).
Regler för frivillig försäkring 1917 (mapp 4/1).
PM angående tiden för uppgifterna försäkringsreglering 1918 (mapp 4/1).
PM för arbetsgifvare eller hans ställföreträdare 1917 (mapp 4/1).
Tariff för jemförande af premiesatser för kollektiv olycksf.försäkring på grund af lagen 5 juli 1901 och den 17 juni 1916, 1918 (mapp 4/1).
Formulär till uppgift å antal försäkrade arbetare i olika yrkesgrupper 1:a halvåret 1918 (mapp 4/1).
Formulär till försäkring af skogsarbetare 1917 (mapp 4/1).
Styrelse och Revisionsberättelser 1917, 1920 (mapp 4/1).
Meddelanden angående vissa uppgifter m.m. för att vinna försäkring på grund af lagen den 17 juni 1916 , 1917 (mapp 4/2).
Upplysningar rörande försäkring i Riksanstaltenför olycksfall i arbete 1917 (mapp 4/2).
Några af den nya olycksfallslagens bestämmelser och följder, hvilken skulle träda i kraft 1 Jan. 1918. 1917 (mapp 4/2).
Uppgifter angående skogstjenstemäns och skogsarbetares under Storfors bruk arbetsförtjänster under år 1916 (mapp 4/3).
Förklaring över de upptagna förtjensterna 19.12.1917 (mapp 4/3).
7 st. försäkringsbref 1917, 1918, 1919, 1922 (mapp 4/3).
Regleringsuppgifter 1916, 1919-1923/24 (mapp 4/5).
Allmänna Brandförsäkringsfonden: Avskrift. Instrument öfver förrättad syn och värdering af hus och verkstäder vid Storfors, Lillfors och Hättelfvens stångjernsbruk samt Nykroppa masugn för brandförsäkring hos Allmänna Brandförsäkringsfonden med försäkringsdirektionens beslut 1812 (mapp 5/1).
En plankarta öfver husen och verkstäderna vid förenämnda platser 1812 (beslutat 20.10.1812?) (mapp 5/1).
Instrument orig. och offic.afvskrift över förrättad syn och värdering af hus och verkstäder vid Bjurbäcks och Åminnefors stångjernbruk och manufakturverk, masugn, såg och tröskverk med till dessa hörande byggnader för försäkring hos Allmänna Brandförsvarsfonden m. karta 19.8.1812 (mapp 5/2).
Brandförsäkringsbref, utfärdar af direktionen 20.10.1812 (mapp 5/2).
Protokoll vid förrättad brandsyn i kraft af förenämnda 1812 års brandförsäkring 24.1.1833 (mapp 5/2).
Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet: Instrument öfver förrättad beskrifning och värdering af verkstäder och byggnader vis Storfors, Lillfors, Hättelfven och Nykroppa 17.8.1812 (mapp 6/1).
Brandförsäkringsbref för baron S. Adlersparre med flera egare till förenämnda byggnader No 8703. 20.10.1812 (mapp 6/1).
Instrument vi värdering af den brandskada som uppkommit derigenom att Stångjernssmedjan vid Lillfors den 6 juni 1821 nedbrunnit 7.6.1821 (mapp 6/1).
Instrument öfver förrättad beskrifning och värdering af den nybyggda stångjernssmedjan vid Lillfors, hvilken uppförts efter den år 1821 den 6 juni nedbrunna smedjan, som varit brandförsäkrad enligt försäkringsbrefvet No 8703 29.9.1821 (mapp 6/2).
Brandförsäkringsbref för Storfors bruks intressenter No 12431. 7.5.1822 (mapp 6/2).
Instrument över förrättad beskrifning och värdering af Storfors nyuppförda kvarn med 3 par stenar, sedan den gamla kvarnen den 22 juli nedbrunnit 23.9.1842 (mapp 6/3).
Brandförsäkringsbref för grefve C.G. Löwenhielm m. fl. No 18250. 16.12.1842 (mapp 6/3).
instrument öfver en af Bergmästaren förrättad besiktning och värdering av byggnader vid Bjurbäcks och Åminnefors bruk, för hvilka dels försäkring söktes och dels vore vunnen 30.9.1848 (mapp 6/4).
Bruksförvaltningen vid Bjurbäcken skrifvelse till Brandförsäkringsdirektionen med uppgift å nya hus, som uppförts eller komme att uppföras i stället för nedrivna 27.12.1848 (mapp 6/4).
Brandförsäkringsbref 10.3.1849 (mapp 6/4).
Instrument öfver en af bergmästaren förrättad syn och värdering af hus och verkstäder vid Storfors, Lillfors, Hättelfven och Nykroppa-verken i och för brandförsäkring 12 o 13.12.1853 (mapp 6/5).
Uppgift å de allmänna försäkringsverket försäkrade byggnader, hörande till Storfors och Lillfors Bruk 1853 (mapp 6/5).
Instrument öfver en af bergmästaren förrättad besiktning och värdering dels af byggnader och verkstäder vid Bjurbäcks och Åminnefors Bruk, för hvilka brandförsäkring sedan vore vunnen, dels reparerade och tillbyggda byggnader, för hvilka brandförsäkring söktes 11.1.1870 (mapp 6/6).
Brandförsäkringsbref 14.1.1871 (mapp 6/6).
Uppgift om fördelning af de försäkrade byggnaderna på försäkringsbrefven No 8703, 12431 och 18250. 5.8.1875. I samma handling en redogörelse för vid Storfors dels rivna och dels flyttade hus sept. 1875 (mapp 6/7).
Värdering av brandskada å torkhuset vis Östra smedjan vid Storfors 3.1883 (mapp 6/7).		 
102Industri, järnbruk och masugnar. Gemensamma handlingar rörande bergsbruket: Agenter och kunder. Geo Bellander C o Göteborg: Tvenne kontrakt, varigenom bruksägaren greve C.G Löwehielm försälja till Geo Bellander C o av 1790 och 1791 års stångjärnstillverkningar vid Bjurbäcks bruk 1300 skeppund för vartdera året 12/3 1790 och 16/3 1791 (mapp 7/1).
L.G. Bratt C o Göteborg: Erkännande av mottagna värdehandlingar av Storfors Bruks Aktiebolag 30/11 1893 (mapp 7/2).
Storfors Bruks Aktiebolag kontrakt med herrar L.G. Bratt C o om försäljning i kommissionen av bolagets tillverkning av järn och stål samt tackjärn och sågade trävaror för åren 1899-1908 (mapp 7/2).
Carl Philip Ekman Göteborg: Uppgift till bouppteckningen efter den 1 december 1918 avlidne handlanden och bruksagenten Carl Philip Ekman 1919 (mapp 7/3).
En skrivelse från änkefru Jeanne Ekman till disponenten Gustaf Ekman vid Storfors med hemställan, om icke på grund av hennes mans mångåriga förbindelse med Storfors bruk, något bidrag kunde lämnas henne till lindring av bekymren (Enligt anteckning beviljade styrelsen ett bidrag i ett för allt å 2000 kronor) 11/1 1919 (mapp 7/3).
Martin Holterman Göteborg: Kontrakt, varigenom bruksägaren greve C.G. Löwenhielm försäljer till Martin Holteman av Bjurbäcks bruks tillverkning årligen 1350 skeppund stångjärn 1792, 1793 och 1794 (mapp 7/4).
Brukspatron C.G. Löwenhielm kontokuranter med köparen 1800, 1801 (mapp 7/4).
N. M. Höglunds söner Co Stockholm: Vid räkning mellan denna firma och Storfors Bruks Aktiebolag 1884, 1885 och 1886 (mapp 7/5).
Michael Kock söner Uddevalla: Tre kontrakt varigenom bruksägaren greve C.G. Löwenhielm försäljer till Michael Kock söner dels 1200 och 1050 skeppund och dels 1150 skepp, stångjärn av tillverkningen vid Bjurbäcks bruk 1796, 1797 och 1798 (mapp 7/6).
Kontokurant med inneliggande brev och andra till kontraktets infriande hörande handlingar 1799, 1800 (mapp 7/6).
Jonas Malm Göteborg: Kontrakt, varigenom bruksägaren greve C.G. Löwenhielm försäljer till Jonas Malm i Göteborg av årets tillverkning vid Bjurbäcks bruk 1100 skeppund stångjärn 26/7 1795 (mapp 7/7).
Sven Rehnström Co Göteborg: Storfors Bolags kontrakt med herrar Ekman Co om 3000 skeppund Storfors lancashirejärn att levereras genom herr Sven Ramströms Co 7/2 1855 (mapp 7/8).
Kontrakt, varigenom J.W Wilson köper av herr Sven Rehnström, med något undantag, allt det från Storfors under året ankommande järnet 21/3 1857 (mapp 7/8).
Herrar S Rehnström Co kontrakt med en del engelska firmor att till dem försälja järn av Storfors bruks tillverkning under åren 1855, 1859-1863 (mapp 7/8).
Mårten Törngren Göteborg: Kontrakt, varigenom bruksdisponenten Claes Frietzcky årligen försäljer till direktören Mårten Törngren 1350 skepp. stångjärn eller årstillverkningarna vid Bjurbäcks bruk 1777-1788 (mapp 7/9).
Johan Wikström Vänerskog: Kontrakt, varigenom bruksägaren greve C.G. Löwenhielm försäljer till Johan Wikström 200 skeppund stångjärn av 1797 års tillverkning vid Bjurbäcks bruk 14/3 1797 (mapp 7/10).
Storfors Rörverk. Bolag, Föreningar och Förbund. Försäkringar. Karlstads läns Brandstodsbolag: 1. Ett handskrivet reglemente för det nybildade brandstodsbolaget 13/10 1842 (mapp 1).
Kroppa och Lungsunds socknars Brandstodsförening: 1. Reglementet 6/10 1772. Föreningen fastställd av Fernebo häradsrätt 15/11 1772 (mapp 2).
Tre st. tingsbeslut om gäldandet å brandskada å annan ort 22/10 1822 (mapp 2).
Bjurbäck underhavandes Kreaturs-assuransförening: 1. Protokoll från sammanträde 6/6 1859. Protokoll från sammanträde 6/6 1875. (mapp 3).
Uppgift å assurerade kreatur 1/5 1880-1/5 1881 (mapp 3).
Storforsgodsets kreatursförsäkring: 1. Uppgift å de personer, som ingått i gemensam ansvarighet för sina kreatur 1859 (mapp 4).
Uppgift å försäkrade kreatur 1862, 1864, 1873 (mapp 4).
Uppgift å ankomna kreatur under åren 1859, 1861, 1863 (mapp 4).
Affärsföretag: 1. Bjurbäcks Brukshandel (mapp 5).
2. Nykroppa Brukshandel (mapp 5).
3. Storfors-Nykroppa Handelsaktiebolag Handlingar 3-7 (mapp 5).
Bjurbäcks brukshandel vid Bjurbäckens gästgifvaregård: Kontrakt hvarigenom Bjurbäcks Bruk eller Storfors Bruks AB genom bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt antager till föreståndare vid den handelsaffär, som Bruket ämnade öppna den 1 okt. vid Bjurbäcks gästgifvaregård, handlanden Lars Sandberg från Wekhyttan, med åliggande för honom bland annat att hafva tillsyn vid gästgifveriet 5.7.1875 (mapp 5/1).
Förteckning å inventarier vid gästgifveriet, för hvilka handelsförståndaren Sandberg vore ansvarig 1875 (mapp 5/1).
Bevis om gjord anmälan till vederbörande kronofogde om antagandet af föreståndare för Bruksegarnas handel vid Bjurbäcken 8.11.1875 (mapp 5/1).
Nykroppa Brukshandel: Månadsrapporter från handelsboden vid Nykroppa för år 1894 (mapp 5/2).
Storfors-Nykroppa Handelsaktiebolag: Plan för bildandet af Storfors-Nykroppa handels AB 1917 (mapp 5/3).
Stiftelseurkund 24.11.1917 (mapp 5/3).
Uppgift å tecknade aktier 31.12.1917 (mapp 5/3).
Bolagsordning 1917 (mapp 5/3).
Afskrift af ansökan hos Kungl. Patent och Registreringsverket om registrering af Storfors-Nykroppa Handels A.B. Jan. 1918 (mapp 5/3).
Utdrag af Brukshandelns räkenskaper åren 1911-1916 samt diverse anteckningar angående det nya handelsaktiebolaget 1917 (mapp 5/3).
Köpeavtal, arfskifte hvarigenom Storfors Bruks Aktiebolag försäljer till Storfors-Nykroppa Handelsaktiebolag de Storfors tillhöriga handelslägenheterna vid Storfors, Nykroppa och Gammelkroppa 28.12.1917 (mapp 5/4).
Uppgift å byggnadskostnader för Storfors handel 1917-1918 (mapp 5/4).
Uppgift å byggnadskostnader för Nykroppa handel 1914-1915 (mapp 5/4).
Uppgift å byggnadskostnader för Gammelkroppa handel 1919 (mapp 5/4).
Beskrifning af Storfors-Nykroppa Handelsaktiebolags lokaler, som skola öfverlåtas genom arrende 1924 (mapp 5/4).
En skrifvelse från skogschefen Wesslén till jägmästaren Danielsson angående utarrenderandet av af handelslokalerna 21.5.1924 (mapp 5/4).
Protokoll vid Styrelsens sammanträde 24.12.1917 (mapp 5/5).
Protokoll vid ordinarie bolagsstämma 16.4.1921 (mapp 5/5).
Siffergranskningsberättelse brukshandelns för åren 1914-1917 (mapp 5/5).
Uppgifter angående tjenstgörandenas löner och reducering av dessa 1/9 1921 och 1/6 1922 (mapp 5/7).
Balansräkningen 1/1 1920 och 31/12 1920 (mapp 5/6).
Storfors Rörverk. Diverse sammanslutningar: 1. Svenska Falkförbundet (mapp 6).
2. Nykroppa Metodistförsamling (mapp 6).
3. Storfors Friförsamling (mapp 6).
4. Nykroppa Föreläsningsanstalt (mapp 6).
6. Storfors Kooperativa förening för matservering (mapp 6).
Svenska Folkförbundet: Program rörande förbundets ändamål 1906 (mapp 6/1).
Upprop om understöd åt förbundet 14.9.1906 (mapp 6/1).
Nykroppa metodistförening: Kontrakt hvarigenom Storfors Bruks Aktiebolag utarrenderar till Nykroppa metodistförsamling på 50 års tid ett jordområde Bernsnäs vid Nykroppa 19.5.1909 (mapp 6/2).
Storfors Friförsamling: Protokoll vid hållet månadsmöte, hvarvid beslöts att hos disponenten Gust. Ekman framhålla församlingens bekymmer för sin ännu på missionshusbygget hvilande skuld 9.12.1917. Enligt anteckning beviljade Bolaget 4000 kronor (mapp 6/3).
Nykroppa Föreläsningsanstalt: Styrelsens för anstalten hos Storfors bruks Aktiebolags styrelse gjorda anhållan om bidrag för år 1914 till bedrifvande af sin verksamhet 24.9.1913 (mapp 6/4).
Förteckning ä föreläsare under höstterminen 1913 och vårterminen 1914 (mapp 6/4).
Storfors föreläsningsanstalt: Föreläsningsstyrelsens tacksamhet till Storfors Bruks Aktiebolag för bekommet bidrag för år 1913 med anhållan om bidrag till till anstaltens verksamhet för 1914 20.9.1913 (mapp 6/5).
Uppgift å föreläsare och ämnen (mapp 6/5).
Bolagets svar att något bidrag icke lemnades för 1914, förrän föreläsningsstyrelsens sammansättning blefve en helt annan. Föreläsningarna vore nemligen , så som de anordnats , endast ett folknöje och bidroge icke till folkets bildning 1913 (mapp 6/5).
Föreläsningsschema för vårterminen 1918 (mapp 6/5).
Kooperativa matserveringen vid Storfors: Hyreskontrakt, hvarigenom Storfors Bruks Aktiebolag uthyr till Storfors kooperativa förening för matservering utan personligt ansvar, nedre våningen af det s.k. arbetarehotellet jemte tillhöriga uthus mot en hyresersättning af 1 krona pr. år 31.3.1908 (mapp 6/6).
Stadgar för kooperativa matserveringen vid Storfors 1908 (mapp 6/6).
Ordningsregler för föreningen 1908 (mapp 6/6).
Diverse kontrakt: 1. kontrakt ang. Klastuängen 1825, 1836 (mapp 8).
2. Bjurbäcks bruks kontrakt med eldvakten O. Jonsson 18/4 1835 (mapp 8).
3. Storfors Bolags kontrakt med faktorn A. Bromander vid Asphyttan 5/4 1843 (mapp 8).
4. Kontrakt varigenom Anders Nilsson från Storfors antages till faktor vid Asphyttan 24/10 1843 (mapp 8).
5. Kontrakt ang. Övre Smedslyckan 1847, 1857 (mapp 8).
6. Kontrakt ang. Hjälpsmedslyckan vid Åminnefors 19/5 1847 (mapp 8).
7. Bjurbäcks bruks kontrakt med Carl Andersson vid Bosjön rörande försäljning av denna moder 12/4 1850 (mapp 8).
8. Kontrakt ang. Knaptorps Nybrotten 1854, 1857 (mapp 8).
Kontrakt angående lofallsägorna 7/2 och 1/6 1866 (mapp 8).
10. Storfors och Bjurbäcks bruks kontrakt med diverse personer om leverans av kol till Nykroppa , Åminnefors och Bjurbäcken 1868-1877 (mapp 8).
11. Storfors bruks kontrakt med muraren E. Hedlund rörande lån för uppförande av eget hem 24/7 1908 (mapp 8).		 
103Juridiska handlingar: Inteckningar och dylika handlingar. 7 st. inteckningsprotokoll rörande Fernebo Häradsrätts meddelande af lika många inteckningar i Storfors Bruks underlydande egendomar till säkerheter för 7 af Storfors Bruks Aktiebolag den 29 september 1879 till borgmästaren C.H. Nordenfelt eller order utgifna skuldförbindelser deraf 6 å 10000 och 1 å 12000 kronor 30.9.1879 (mapp 1/1).
2:a inteckningsbevis afseende Storfors Bruks egendomar dels inom Ölme och dels inom Fernebo härad 12.11.1879 (mapp 1/1).
3:e inteckningsprotokoll angående lika många af Ölme, Wisnums och Wäse Häradsrätt meddelade inteckningar i åtskilliga Storfors bruk tillhöriga egendomar till säkerhet för 3:e af Storfors Bruks Aktiebolag den 18 feb. 1887 till majoren friherre W.C. Stjernstedt eller order utgifna skuldförbindelser å 30000 kronor vardera 14.3.1887 (mapp 1/2).
Ang. Förlagsinteckningar 2:e af Karlstads Rådhusrätt meddelade gravationsbevis angående förlagsinteckningar, som besvärade Storfors Bruks Aktiebolag tillhöriga dels vid Storfors och dels vid Nykroppa Jernverk befintlig egendom 29/10 och 9/11 1894 (mapp 1/3).
Inteckningar: Gravationsbevis rörande förlagsinteckningar som Karlstads Rådhusrätt under de 10 sista åren meddelad för Storfors Bruks Aktiebolag 4.1.1910 med tillägg 26.5.1915 (mapp 1/4).
Inteckningar i Asphyttan No 1. för servitutsrätt. 5 inteckningsprotokoll rörande Storfors Bruks Aktiebolags inteckningar i vissa delar, utgörande tillhopa 489 1/7 /960 i hemmanet Asphyttan No 1, en hel skattehytta, till säkerhet för ett den 20 mars 1900 upprättadt kontrakt, hvarigenom delegarna i Asphytte hyttelag, enligt beslut vid hyttestämma upplåta, till förmån för Bolagets andelar såväl i Asphytte hemman som hemmanet Storfors med der varande eller blifvande verk och inrättningar, för all framtid hyttelagets all andel i vatten och vattenrätt i sjön Daglösen, Asphytteelfven och Asphyttesjön 1901, 1903, 1904 (mapp 1/5).
Infriade lån. Obligationslån: Storfors Bruks Aktiebolags kontrakt med bankirförman C.G. Cervin om ett obligationslån å 1650.000 kronor med inneliggande utlottningsprotokoll, obligationer m.m. 28.1.1896-1905 (mapp 2/1).
Storfors Bruks Aktiebolags kontrakt med Bankirfirman C.G. Cervin om ett obligationslån å 400000 kronor med inneliggande utlottningsprotokoll m.m. 16.9.1897-1905 (mapp 3/1).		 
104Juridiska handlingar Infriade lån: Dödade inteckningar 21 st dödade inteckningar i Bjurbäcks respektive egares andelar i Storfors bruksegendom 1793-1815 (mapp 1/1).
Handlingar angående inbetalning af Storfors Bruksegares lån hos Bruksegarnes Hypotekskassa å ursprungligen 206500 Riksdaler Banco, till säkerhet hvarför inteckning varit meddelad i Storfors Bruks fastigheter m.fl. dithörande handling 1837-1877 (mapp 1/2).
Kraftlösa inteckningar 2:a inteckningsprotokoll rörande meddelade inteckningar i Gammelkroppa tillhöriga hemman 1843 och 1854 (mapp 1/3).
Handlingar rörande 2:a från Wermlands läns Hypoteksförening inlösta, af Storfors Bruks Aktiebolag den 14 okt. 1879 öfvertagna lån, för hvilka inteckning varit meddelad i Spjutäckens Bruk jämte 1/8 mtl Spjutbäcken, 1/4 mtl Persbol, 1/4 mtl Bäck, och 174 mtl Hugstre i Warnums socken samt 1/12 mtl Ömling i Ölme socken 1853-1857, 1879 (mapp 1/4).
Döda inteckningar. Inteckningsprotokoll med inneliggande originalrevers angående en den 30 jan 1865 meddelad inteckning i Filipstadslägenheten Öfvre och Nedre Stensta till säkerhet för en af bruksegaren E.J. Jansson på Hennickehammar till C.J. Fagerberg i Filipstad eller order den 1 dec. 1864 utgifven skuldsedel å 4000 Rdr. Rmt. 30.1.1865 (mapp 1/5).
Inteckningsprotokoll med inneliggande origialrevers angående förnyelse af en den 29 jan. 1865 meddelad inteckning i Filipstadslägenheterna Piludden, Ljungåsen, Kodalen m. fl. till säkerhet för en af bruksegaren E.J. Jansson den 1 dec 1864 till C.J. Fagerberg eller order utgifven skuldsedel å 6000 Rdr. Rmt. 14.3.1892 (mapp 1/5).
Dödade inteckningar. Inteckningsprotokoll med inneliggande originalrevers angående en den 17 febr. 1866 meddelad inteckning i 12/28 i Nyhyttan till säkerhet för en af C.H. Carlstedt till Erik Johan Carlstedt i Nyhyttan eller öfvres nämnda dag den 17 febr 1866 utgifven skuldsedel å 6500 Rdr.Rmt. 17.2.1866 (mapp 1/6).
Dödade inteckningar. inteckningsprotokoll rörande dödning af en 17 nov 1868 sökt och den 8 jan 1869 meddelad inteckning i 1 mantal eller Hytta Svartsång samt Svartsångs Stångjerns bruk, kvarn och såg med tillhörigheter till enkefru Anna Helena Wiklands säkerhet för 10.000 Rdr.Rmt med ränta på grund af en den 24 mars 1868 upprättad afhandling 16.12.1875 (mapp 1/7).
Dödade inteckningar en den 16 febr. 1880 meddelad inteckning i torpet Björnbotten för betingade försörjningsförmåner till Petter Pettersson och hans hustru Lisa Nilsdotter enligt afhandling af den 17.10.1879 (mapp 1/8).
En den 14 juli 1888 meddelad och de 4 okt 1897 förnyad inteckning i Asphyttan No 1 till säkerhet för 500 kronor jemte ränta enligt en af P.J. Pettersson i Björnbotten den 20 juni 1888 till innehafvaren ytgifven skuldsedel som finns bilagd i original 20/6 1888 (mapp 1/8).
Ett gravationsbevis rörande P.J. Petterssons ...skatt i hemmanet Asphyttan 10.9.1888 (mapp 1/8).
Dödad inteckning. Inteckningsprotokoll med inneliggande originalrevers rörande dödning af en den 7 april 1879 meddelad inteckning i Anders Nilssons i Asphyttan egande 53 1/3 öre skatt i hemmanet Östra Lungstorp till säkerhet för ett af honom nämnda dag till innehafvare utgifvet skuldbref å 2200 kronor 30.11.1885 (mapp 1/9).
Gravationsbevis rörande 53 1/3 öre skatt i Östra Lungstorp 14.5.1879 (mapp 1/9).
Kraftlösa inteckningar. 4+1 inteckningsprotokoll med Fernebo Häradsrätts afslag på Storfors Bruks Aktiebolags ansökningar om lika många inteckningar Storfors Bruks underlydande fastigheter till säkerhet för 4 af Bolaget den 18 febr. 1887 till majoren friherre W.C. Stjernstedt utgifna skuldförbindelser å 30000 kronor vardera 14/3, 12/4 1887 (mapp 1/10).
Ett gravationsbevis rörande Storfors Bruks AB:s egendomar 25.9.1892 (mapp 1/10).
Dödade inteckningar. Inteckningsprotokoll rörande dödning af en den 10 febr, 1879 meddelad inteckning i Mats Bengtssons hemman i Asphyttan till säkerhet för 2800 kronor enligt skuldbref den 1 febr. 1879 till Henrik Rådström .... order 28.11.1899 (mapp 1/11).
Inteckningsprotokoll rörande dödning af en en den 4 juni 1895 meddelad inteckning i Mats Bengtssons hemman i Asphyttan till säkerhet för 1000 kronor jemte ränta enligt här bilagd revers till innehafvaren af den 9 febr. 1895. 28.11. 1899 (mapp 1/11).
Ett gravationsbevis af 8.6.1895 (mapp 1/11).
Dödade inteckningar 29 inteckningsakter med inneliggande originalreverser angående dödad eller eljest kraftlösa inteckningar, som åren 1866, 1877, 1878, 1883 och 1898 meddelats i bruksegaren E.J. Janssons på Hennickehammar egande dels 48 7/12 /64 i Nyhyttan No 1 och dels Hennickehammars Bruk med tillhörande skogslägenheten Hammarrepet och derpå belägna torp, kvarn och såg till säkerhet för lika många af Bruksegaren Jansson nämnda år till innehafvaren utgifna skuldförbindelser 1866 1898 (mapp 2/1).		 
105Juridiska handlingar: Infriade lån. 56 inteckningsprotokoll flertalet med originalresurser angående dödade eller eljest kraftlösa inteckningar i respektive låntagande Bruksintressenters andelar i Storfors och Bjurbäcksbrukens fastigheter 1818, 1828, 1840, 1847, 1848, 1850, 1853, 1854, 1855, 1859 (mapp 1/1).
Inlösta reverser. 24 betalda skuldförbindelser af Storfors Bruks Aktiebolag nemligen, 12 hos Jernkontoret, 1 hos Bratt & Co Göteborg, 6 hos Skand. Kreditaktiebolaget, 1 hos Kristinehamns Ensk. Bank, 1 hos Filipstads Sparbank, 3 hos Wermlands Ensk, Bank 1902-1919 (mapp 2/1).
Handlingar rörande inlösta Hypotekslånen No 3730 och 4301, hvilka 1903 öfvertagits af Storfors Bruks Aktiebolag som till säkerhet haft inteckning i 1/24 mantal Asphyttan 1905 1866- (mapp 2/2).
Dödade inteckningar. Inteckningsprotokoll angående dödning af en den 23 juli 1884 meddelad och den 30 sept 1902 senast förnyad inteckning i Nils Carlsson tillhöriga 1/24 i Asphyttan till säkerhet för en af bemälde Nils Carlsson och hans hustru den 11 juli 1884 till Wermlands Hypoteksförening utgifna skuldsedel å 4000 kronor jemte ränta m.m. 30.12.1905 (mapp 2/3).
Inteckningsprotokoll angående dödning af en den 14 juli 1888 och den 4 okt. 1897 förnyad meddelad inteckning i samma Nils Carlssons 1/24 i Asphyttan, Wermland Hypoteksförening till säkerhet för en af Nils Carlsson och hans hustru den 2 juli 1888 till Föreningen utgifven skuldsedel å 500 kronor jemte ränta m.m. 30.12.1905 (mapp 2/3).
Dödade inteckningar. handl. rör Storfors Bruks Aktiebolags och Filipstads Sparbanks medgifvande, dels att den inteckning å 6500 kronor jemte ränta, som den 25 nov. 1884 meddelats i 1/8 mtl Daglösedet och ?/64 i hemmanet Asphyttan, finge dödas i hvad anginge Israel Eriksson tillhöriga 2 öre skatt, dels att den inteckning å 5000 kronor med ränta, som den 6 juli 1885 meddelats 1 1/4 /96 i Asphyttan, finge dödas i hvad anginge Helge Nilssons tillhöriga 1 14/15 öre skatt 1912 (mapp 2/4).
Lundsbergs inteckningar. 3 st. inteckningsprotokoll rörande den 4 juni 1912 meddelade inteckningar i Lundsbergs Skogsaktiebolags åtskilliga fastigheter till säkerhet för respektive 48.000, 16000 och 16000 kronor 1912 (mapp 2/5).
Bref med förteckning å de intecknade fastigheterna jemte anmodan till jägmästaren Wesslén att ombesörja dödning af inteckningarna 17.10.1917 (mapp 2/5).
2:a gravationsbevis för de intecknade fastigheterna 1912 (mapp 2/5).
En af Alb. Berg till Lundsbergs Skogsaktiebolag den 16 sept. 1912 utgifven revers å 3637 kr. 50 öre, till säkerhet hvarför inteckning meddelats i 36 öre 16 penningar skatt af hemmanet Vestra Ackkärrstorp 30.9.1912 (mapp 2/5).
2:a gravationsbevis gravationsbevis rörande Vestra Ackkärrstorp 1912, 1914 (mapp 2/5).
Inteckningar dödade 1917 enligt sedermera påträffade handlingar (mapp 2/5).
Dödade inteckningar. Inteckningsprotokoll rörande dödning af en den 4 juni 1912 meddelad inteckning i hemmanen Matlång No 1, Galtskär No 1, Måsviken No 1, Bergsskattetorpet Norra Höjden No 1, hemmanen Västra Ackkärrstorp No 1 och Östra Ackkärrstorp No 1 innehafvaren till säkerhet för 48000 kronor enligt inneliggande af Lundsbergs Skogsaktiebolag den 19 maj 1012 utgifna skuldsedel å berörda belopp jämte ränta 19.12.1917 (mapp 2/6).
Inteckningsprotokoll rörande dödning af en den 4 juni 1912 meddelad inteckning i 1/8 mtl Säfsjön No 1, 1/24 mtl Augustenberg No 1, 7/48 mtl Augustenberg No 2, och bergsskattetorpet Trehörningen innehafvaren till säkerhet för 16000 kronor jemte ränta enligt inneliggande af Lundsbergs Skogsaktiebolag den 29 maj 1912 utgifna skuldsedel 19.12.1917 (mapp 2/7).
Inteckningsprotokoll rörande dödning af en den 4 juni 1912 meddelad inteckning i hemmanen Saltskär No 1, Vestra Ackkärrstorp No 1 och Matlången No 1 innehafvaren till till säkerhet för 16000 kronor enligt inneliggande af Lundsbergs Skogsaktiebolag den 29 maj 1912 utgifna resurs å berörda belopp jemte 6% ränta 20.11.1917 (mapp 2/8).
Medgifvande af Lundsbergs Fastighetsaktiebolag och Skogsaktiebolag, såsom egare af de intecknade hemmanen, att den ifrågavarande inteckningen finge dödas 10.1.1917 (mapp 2/8).
Inlöst revers. En af Carl Fredrik Svensson i Asphyttan till Filipstads sparbank den 1 jan. 1911 utgifven revers å 1200 kronor jemte ränta, till säkerhet hvarför lemnats en den 29 sept 1890, fastställd och den 30 nov. 1908 senast förnyad inteckning å 1500 kronor i lägenheten Rockbergsvägen om 8 öre skatt på Asphytte egor. den ifrågavarande reversen inlöstes 2.2.1916 (mapp 2/9).		 
106Juridiska handlingar: Gamla fordringar. Handelsmannen Lorents Erdtman och hans hustru Hedvig Erdtsmans rättegångar mot löjnanten Gabriel Liljesvärds sterbhus intressenter rörande arv och fordran. Lorents Erdtsmas bancolån och kvittenser på gjorda afbetalningar med tillhörande handlingar , samt bouppteckningar efter aflidne Lorents Erdtman och hans hustru Hedvig Erdtman på deras fasta och lösa egendom med tillhörande handllingar 1682-1730 (mapp 1/1).
Diverse gamla fordringar. Nyeds Bergslags Häradsrätts inteckningsprotokoll rörande assessor Johan Gustaf Linroth ansökan om inteckning å brukspatronen Leonh. Lennartsson fasta egendom till säkerhet på en fordran hos brukspatronens måg och häradshöfdingen Carl Magnus Roos af 1500 daler Silfmt. Lennartsson nekade inteckning 11.11.1768 (mapp 1/2).
Inteckningsprotokoll, hvarigenom på brukspatron Lennartssons begäran inteckning beviljas för assessorn Linroth i den förres egande 1/4 mtl frälse Norra Ufed för ovannämnda 1500 daler Silfmt. 15.10 1770 (mapp 1/2).
Brukspatron Lennartssons öfvertagande af någons skuld enligt revers 12.3.1771 (mapp 1/2).
Kon Befh.des i Örebro län utslag på de besvär, som majoren Johan Linroth anfört deröfver att expeditions befallningsmannen 1:a kronofogde Johan Didrik Ekman, hvilken för utmätning hos brukspatronen Leonh. Lennartsson för 1500 daler silfmt. skuld jemte ränta den 8 aug. 1774 mottagit Kon.Befh:es utslag å berörda skuld, icke åtgjort någonting för verkställigheten före brukspatronens nyss timade frånfälle Ekman, hvilken ansågs hafva försummat sin tjenst, dömdes att till majoren Linroth betala dem ifrågavarande skuld 3.2.1775 (mapp 1/2).
Diverse gamla fordringar. Göta Hofrätts utslag angående utgång af såväl gäldenär som borgenärerna i vice häradshöfdingen Carl Magnus Roos konkurs, hvari bland annat assessor Johan Gustaf Linroth uppgifves såsom fordringsegare 13.12.1770 (mapp 1/3).
Göta Hofrätts utslag på de besvär, som Harald Gustaf Roos anfört öfver Kon. Befallningshafvandes i Örebro den 30 okt. 1773 meddelade utslag, hvarigenom han blifvit ålagd att till majoren Johan Linroth betala 3 reverser å tillhopa 4000 daler koppmt. jämte räntor. Besvären gällde dessa räntor, som vore betalda, hvilket äfven erkändes af fordringsegaren. Utslag blef endast på kostnaden 15.10.1774 (mapp 1/3).
Gamla fordringar värdelösa. Bref m.m. rörande Bjurbäcks Bruksegares fordran hos aflidne andre lantmätaren Johan Adolf Finemans sterbhus 1802-1814 (mapp 2/1).
Handlingar rörande Bjurbäcks Bruksegares fordran hos firman Michael Kock & söner 1803-1807 (mapp 2/2).
Med frälseräntor som Statsverket inlöst 5/5 1896. Åtskilliga reverser till Storfors Bruks intressenter, till Storfors Bruk eller order samt till Storfors Bruks AB 1840, 1855, 1869, 1861 och 1910 (mapp 2/4).
Kungl. Majts dom angående öfverste löjnanten Emil v. Gerdtens försummelse att i rätt tid bevaka aflidne kaptenen grefve Carl Gustaf Löwenhielms sterbhusdelegares fordran i aflivne arrendatorn af 5/8 mtl Säby Jonas Larssons konkursbo, hvilken egendom tillhörde Löwenhielmska sterbhuset 16.11.1840 (mapp 2/3).
Landshöfdinge Embetets i Skaraborgs län utslag den 9 maj 1843 med flera handlingar rörande Storfors Bolag fordran hos handlanden N.L. Gerdzlovius i Mariestad, hvilken befanns sakna tillgång till 200 Rdr Rgld. 1843 (mapp 2/5).
Gamla fordringar Bjurbäcks Bruks lagsökning origi. och afskrift å hovslagaren A. Berggren i Filipstad för utbekommande af en fordran af 72 Rdr. 90 öre 8.11.1862 (mapp 2/6).
Rådhusrättten i Filipstad kallelse till inställelsedag för be...... af fordringar i A. Berggrens konkurs 3.11.1862 (mapp 2/6).
Värdelösa fordringar. Södersunds mek. verkstad. en af Storfors Bruks Aktiebolag utställd räkning på Södersunds mekaniska verkstad å kronor 419.43. 3.5.1902 (mapp 2/7).
Rådstufvurättens i Hernösand utslag med inneliggande vexel och vexelprotest hvarigenom Södersunds mek. verkstad C.O. Göransson blifvit ålagd att på grund av protesterad vexel till A. Ohlsson i Kristinehamn utgifva 419 kr. 43 öre jemte ränta samt protest och rättegångskostnader 7.9.1903 (mapp 2/7).
Utslaget öfverlåtet på Storfors Bruks Aktiebolag 28.2.1906 samma handling (mapp 2/7).
C.O. Göranssons erbjudande af 50% ackord 1.10.1903 (mapp 2/7).
Jösse Häradsrätts protokoll i ett uppskjutet skuldfordringsmål mellan Storfors Bruks Aktiebolag och Wilhelm Sjöqvist i Edane, hvilket efter skedd anmälan att förlikning träffats, Häradsrätten fann skäligt att från vidare åtgärd afskrifva 3.10.1905 (mapp 2/8).
Rådstufvurätten i Falun utslag, med inneliggande v... och protest hvarigenom A.F. Falk och Th. Falk i Orsa, såsom innehafvare af firman Orsa mek. Filfabrik A.F. Falk & son blifvit ålagda att på grund af protesterad vexel till Storfors Bruks Aktiebolag utgifva 438 kronor 40 öre jemte ränta m.m. samt protest och rättegångskostnader 19.11.1906 (mapp 2/9).		 
107Industri, järnbruk och masugnar, Gammelkroppa bruk: Diverse rörande Gammelkroppa Bolag och Gammelkroppa bruksegendomar.
Förteckning över inventarier av alla slag, fordringar m.m., som åtföljde Storfors Bruks Aktiebolags köp av av Gammelkroppa jämte tillhörande Svartsångs och Herrhults egendomar i Kroppa socken samt hemmanet Mörtkärn i Grythytte socken 1897 (mapp 2/1).
Storfors Bruksegendom: Specifikation på de bergskatte och bergskronotorp inom Fernebo och Kroppa socknar, hvilkas räntor vore behållna af Kungl-Maj:t och Kronan för år 1678 15.8.1678 (mapp 3/1).
Uppgift å hemman inom Kroppa socken, hvilka varit donerade (fru Sigrid Ekehielm) under bergsfrälse villkor, men som på grund av Kungl. brefvet den 26 maj 1688 komme att af Reduktionskommissionen till Kronan indragas 12.1.1693 (mapp 3/2).
Bergskollegii på ansökan af löjtnanten Claes Linroth till Landshöfdingen Fägersköld aflåtna skrifvelse med anmodan att foga anstalt derom att rågång blefve upprättad och röslagd mellan Kroppa Kronobruk (Stöpafors) och hemmanet Matlången med dess hammare, samt att hemmanen Galtskär och Mossviken emellertid icke blefve betagna sin kolning till Kronobruket 24.11.1703 (mapp 3/3).
general Bance-Conto vid Storfors Bruk om våren 1719 (mapp 3/4).
Uppgifter å utestående fordringar på grund av lemnade förlag till torpare och Åsjöhytte Bergsmän med flera på stångjernstillverkningarne åren 1729 och 1730 (mapp 3/5).
Handlingarna hafva användts vid likvidation emellan assessorn Hans Gustaf Linroths enkefru och de öfriga intressenterna i Storfors Bruk år 1729 se personhistoria.
Förteckning på inköpta hemmansräntor och huru högt de bestigit sig för hvartdera af åren 1744-1755 (mapp 3/6).
Förteckning på torp och lägenheter under Storfors Bruk upptagande i särskilda kolummer osmundsskatten, åboernas antal, höstutsäde, vårutsäde samt höskördar 20.7.1804 (mapp 3/7).
Uppgift angående de under Storfors egendom lydande hemman och lägenheter till namn, storlek och natur, afståndet från bruket, utsäde antalet kreatur samt utgående jordlega till Bruket ett koncept utan årtal (mapp 3/7).
Uppgift å Storfors Bolags egendomar utan årtal antagligen på 1860-talet (mapp 3/7).
11 Gravationsbevis och inteckningsbevis rörande dels enbart Storfors Bruksegendom dels Storfors och Bjurbäcks bruksegendomar gemensamt 1806, 1823, 1827, 1828, 1830 2 st, 1851, 1854, 1858 (mapp 3/8).
Fernebo häradsrätts 2e stadganden dels om förhöjdt vite dels om vitesförbud för all slags ohägn och åverkan såväl vid Storfors Bruk som ock å underlydande hemman, lägenheter och skogar 26/2 och 7/10 1824 (mapp 3/9).
Häradsrättens förhöjning af det sista vitesförbudet 17.10.1826 (mapp 3/9).
Sammandrag af de statistiska tabellerna öfver Storfors Bolags egendomar i Wermland 1850 (mapp 3/10).
Sammandrag öfver arealenaf Storfors Bruks och dess underhafvande egor 1855 (mapp 3/11).
Uppgift å Storfors Bruks hemman och lägenheter i afseende på brukare , areal, taxeringsvärden, hemmansräntor, utsäde och kreatur och personal 1855 (mapp 3/12).
Förteckning på hästar, oxar och kor vid Stöpafors med underlydande i kroppa och Lungsunds socknar på 1850-talet ? (mapp 3/12).
Uppgift 3 stora blad å Storfors Bolags hemman och torp i anseende till hemmantal och osmundsskatt, areal och värde i särskilda kolummer för kål och trädgårdsjord, åker, äng, hagmark och skog i Kroppa, lungsunds och Fernebo socknar utan årtal antagl. på 1850-talet (mapp 3/13).
Förteckning på hemman, Hyttor och Bergstorp med de sistnämndas osmundsskatt samt taxeringsvärde å dem samtlige, inom Fernebo härad eller Filipstads bergslag på 1850-talet (mapp 3/14).
Uppgift å bostader på Storfors Bruks egoområde 1878 (mapp 3/16).
Uppgift å bostäder på Bjurbäcks Bruks egoområde 1878 (mapp 3/16).
Ang. räntefordran i Torstensonska sterbhuset i Kroppa socken. Jordebok och rusttjenstlängd på de hemman, i hvilka Storfors Bruks intressenter under den 4 mars 1757 blifvit imitterade till ersättning för räntefordran i Torstensonska sterbhuset egendomar i Elfsborgs län 1858 (mapp (3/15).
Uträkning å förenämnda räntefordran 1858 (mapp 3/15).
Arealuppgift öfver Storforsgodset samt uppgift å antalet kreatur, som hafva föda i godset 1886 (mapp 3/17).
Betänkande m.m. rörande omorganisation af jordbruket vid Storfors Bolags egendomar 1887 (mapp 3/18).
Uppgift å Storfors Skogsförvaltnings arealer 31.12.1919 (mapp 3/19).
Specificerad uppgift på antalet hästar i Kroppa socken år 1800 (mapp 3/20).
Bjurbäcks Bruksegendom: Förpantningsbrev hvarigenom Kammarkollegium på kungl. Maj:ts bemyndigande förpantar till Lifmedius Doctor Gregori Düriénsåsom säkerhet för den penningeförsträckning, som han gjort Kungl. Maj:t och kronan, räntorna af, bland andra följande inom Kroppa Lungsund socken belägna hemman och torp nemligen 3 hemman Lungstorp, torpet Åminefors, torpet Kärret, 3 hemman Bjurbäcken, torpet Fallet, hemmanet Snårbotten, torpet Wästanbäck, torpet Hallåsen, torpet Lungelfven, torpet Snårbotten, hemmanen Lämås, Nolhult och Storhult samt torpet Högåsen 5.11.1678 (mapp 1/1).
Kammarkollegii ordr till Befallningsmannen (kronofogden) Hindrik Johansson Skrödher att inrymma Doctor Dürié i eganderätten af räntorna till ofvannämda m.fl. egendomar (mapp 1/1).
Uppgift å hemman och torp, som egaren af Bjubäcks Bruk Hauptmannen Tore Ollenberg innehaft för fordran, men som år 1675 blifvit hemfallna till Kronan och för den skull till deras beskaffenhet af Bergstingsrätten ransakade eller undersökte 1679 (mapp 1/2).
Domboksprotokoll angående åtskilliga nybyggen och deras skattläggning. En del undergick af Häradsrätten ny skattläggning, och en del fick tillökning i sin förutvarande osmundsjernskatt 26.6.1696 (mapp 1/3).
Utdrag af Bergskollegii bref till landshöfdingen Fägerskiöld i Örebro angående de torp och nybyggen dels på Asphyttelagets skogar och dels under Bjurbäcks Bruk samt de sågar allt inom Fernebo och Lungsunds socknar, hvilka borde antingen bibehållas eller afskaffas 27.4.1705 (mapp 1/4).
Utdrag ur jordeböckerna angående åtskilliga hemman och torp inom Lungsunds socken 1726 (mapp 1/5).
Utdrag af jordeboken rörande Bjurbäcks Bruks hemman och torp inom Lungsunds socken 1795 (mapp 1/5).
Utdrag i Kammarkivet af Kungl. bref och handlingar angående de hemman och torp inom Öster sysslet i Wermland, å hvilka konung Gustaf II Adolf den 10 mars 1630 beviljade skatteköp. Bland dessa märkas Lungstorp m. fl. hemman och torp under Bjurbäcks Bruk 24.10.1739 (mapp 1/6).
Uppgift till hållen jordransakning 1804 (mapp 1/7).
En promemoria till en jordransakning 1817 (mapp 1/7).
Anteckningar rörande odlingsbara mossar och kärr vid Bjurbäcken 1808 (mapp 1/8).
Protokoll med beskrifning vid hållen undersökning af åtskilliga odlingslägenheter vid Bjurbäcken, bestående af mossar och kärr 10.6.1836 (mapp 1/8).
1. Projekt afskrift till anordning af de ständiga kronotionde anslagen i Fernebo härad af Öster sysslets fögderi 9.10.1821 (mapp 1/9).
2. Utdrag af 1815 års jordebok för Öster sysslets fögderi innefattande Bjurbäcks hamrar och masugn tillydande hemmans bergstorp och lägenheter 6.6.1824 (mapp 1/9).
Utdrag af 1825 års jordebok öfver Kongl. Maj:ts och Kronans räntor, som årligen utginge af Bjurbäcks Bruks och Landtegendom 1825 (mapp 1/10).
Öfversigt af Bjurbäcks underhafvandes räkningsslut 1/11 1841-1/11 1853 (mapp 1/11).
Kon. Befallningshafvandes kungörelse angående hemman och torp af krono natur, som kunde till skatte köpas med uträknad skatteköpeskilling för hvarje fastighet 21.11.1851 (mapp 1/12).
Uppgift å Bjurbäcks Bruks innehaf i hemman, torp och lägenheter, arealen å tomter, åker, äng, betesmark och skog, arrendeafgifter, kreatur, utsäde och personal 1863 (mapp 1/13).
En dylik uppgift utan årtal ungefärligen samtidig med förest. (mapp 1/13).
Uppgift å ängsbergningen på de till åtskilliga hemman och torp under Bjurbäcks Bruk hörande ängar 1880 (mapp 1/14).
Diverse handlingar. Anteckningar rörande åtskilliga personer, som skulle vid urtima ting å Bjurbäcken gästgifvaregård ransakas för begångna hemfridsbrott, slagsmål m.m. utan årtal antagl. 1860-talet (mapp 1/15).
Rådstufvurättens i Carlstad protokoll och utslag i ett af bruksförvaltaren A.G. Wallerstedt instämdt mål mot åkaren Magnus Wahl i Carlstad angående återgång af hästbyte. Wallerstedt vädjade mot utslaget 26/11 och 3/12 1877 (mapp 1/16).
Wallerstedts förklaring att han icke fullföljer vadet 24.12.1877 (mapp 1/16).
En förbindelse af Anders Petter Johansson i Teljbron, hvilken gjort hästbytet och sålunda anser sig såsom upphofsman till rättegången, att som en ringa ersättning betala till Storfors Bolag 50 kronor 17.12.1878 (mapp 1/16).		 
108Storfors Rörverk. Industri, järnbruk och masugnar. Storfors Bruksegendom: Jordböcker 1701-1837. Handlingar 1-5 saknas. Jordebok rusttjänslängd på de hemman i Kropp sn , i vilka Storfors Bruks intressenter under 4 mars 1757 blivit immitterade till ersättning för ägande räntefprdran i Torstensonska sterbhusets egendomi Elfsborgs län 1758 (mapp 1).
Uträkning av nämnda räntefordran för 1757. 1758 (mapp 1) se även Kroppa Bruk 22 8/8.
Dessa handlingar är lånade av Uddeholm fastighetsarkiv Landor den 8/12 1947.		 
109Industri, järnbruk och masugnar. Storfors Bruksegendom: En dombok, innehållande Filipstads Bergslags Häradsrätts åtskilliga protokoll och utslag i mål rörande dels enskilda personer dels egarne af Bjurbäck Bruk samt egarne af Nykroppa och Storfors Bruk dels och andra bruk ocj hyttor m.m. af historiskt intresse 1664-1678 delvis defekt (mapp 1/1).
En hophäftad bok innehållande instrument med vidlyftiga beskrifningar öfver hållna husesyner å efterföljande hemman och torp, Rönningen, Södra Jordkullen, Vestra Jordkullen, Abborkärn, Backa, Brevikstorp, torpen Daglösviken, Skogen Daglösed, Lunden, Norra Moen, Bottnarne, Nykroppa gård, skattl. torpet Nya Kroppa m.fl. syner i Nykroppa, Hjulmakaretorpet, Stenbron, torpen Höjden, Bångetorp, Blåsjön, Hättelfstorp, Näset, Östra Jordkullen, Södra Moen, Broby, Bångetorp, Mögsjön samt Fallebäcken eller Mögsjön 1737 (mapp 2/1).
Äfvensom å Brosäter, fallet, Hättelfstorp, smedstorp, torpet Norra Storfors, Lungsnäset, Baggetorp och Gatan 1746-1763 (mapp 2/1).
Filipstads Bergslags Häradsrätts protokoll angående bruksdisponenten Carl Arendt Jerlströms anförande, huruledes en stor del af de under Storfors Bruk lydande torparne skötte sina torp så illa, att hus och gärdesgårdarfinge förfalla, och en del åter hade utan tillstånd uppbyggt flera hus, ... som på sådana torp behöfdes, På brukspatron Jerlströms begäran förordnade Räten länsmannen Arvid Lundbeck at jämte 2e nämndemän förrätta laga husesyn på torpen och dervid utdömma de hus som obehöfliga m.m. 4.6.1740 (mapp 3/1).		 
110Arbetare och underhavande. Torparnas tjänstbarheter till bruken: Landshövdingen Didrik Wrangels kungörelse att, ehuru väl han givit torparna under Kroppa kronobruk förmaningar att till brukets nytta vara arrendatorn vi bruket lydiga med betjäning av kolning, körslar och annat arbete, dessa likväl visat sig lata och trilskna, varför landshövdingen nu giver torparna den påminnelsen, att om klagomål vidare skulle förekomma och den försumliga namngives, denne komme att sättas från torpet, och en annan torpare antages, som icke undandrage sig arbetet 21/1 1690 (mapp 1/1).
Bergstingsrättens utslag, varigenom på tilltal av assessorn Johan Gustaf Linroth torparna Jan Eliasson samt Anders och Carl Bengtsson i Höjden dömdes att vardera plikta 40 marker silvermynt för det de mot stadgat förbud låtit sig leja att köra stångjärn åt borgaren Elof Ersson i Kristinehamn. Därjämte dömdes torparna Nils Ersson vid Hättälvstorp samt Sven Andersson och Hans Erasmusson i Höjden till 20 mark silvermynts plikt vardera, för det de icke visat behörig lydnad och hörsamhet vid kallelse till körslar och arbete vid Storfors bruk 30/4 1723 (mapp 1/2).
Bergstingsrättens uppskovsprotokoll i ett av assessorn Hans Gustaf Linroth genom bruksbokhållaren Erik Bergius instämt instämt mål mot torparna Simon Erson, Simon och Johan Persson i Slädbråten, Jan Håkansson och Per Månsson i Brunnsbol samt Carl Carlsson i Sjötorp med yrkande om åläggande för dessa att utgiva det stadgade vitet av 40 mark silvermynt för hemmans och torps åbor under Storfors bruk, all den stund bemälda personer icke velat betjäna bruket med körslar utan hellre varit andra med sådant arbete behjälpliga. De instämda torparna påstodo sig icke vara skyldiga att betjäna Storfors bruk med något arbete, enär de varo självägande skattebönder. För bevisning om motsatsen uppsköts målet 21/4 1727 (mapp 1/3).
Protokoll vid disponenten Carl Arondt Jerelström hållna förhör på Storfors gård med åtskilliga torpare från Höjden, Näset, Jordkullen m.fl. torp angående orsakerna till deras försummelse att köra tackjärn från Finnhyttan 11/1 1743 (mapp 1/4).
Disponenten C.A. Jerelströms utfärdande kungörelse i anledning av att någon torpare under Storfors bruk företagit sig att, tvärt emot bergmästaren Nat. Ekmans stadgade förbud att betjäna andra med arbete och körslar, olovligen betjänat Skarphytte åborna, i synnerhet bruksidkaren Nils Hagberg därstädes. En belöning av 30 daler kopparmynt utfästes till den, som kunde bevisa att någon torpare nu eller framdeles bröt mot bergmästarens förenämnda förbud 17/12 1743 (mapp 1/5).
Bergstingsrättens protokoll och utslag i ett av åtskilliga torpare under Bjurbäcks bruk instämt mål mot bruksägaren assessorn Gustaf Linroth med påstående att han måtte åläggas dels att för rätten visa sina böcker och med torparnas förda räkningar, dels ingå på en laga likvidation samt betala dem för deras arbete efter i arten gångbart pris, varemot bruksägaren i genstämning yrkat åläggande för torparna att betala sina skulder till honom. I en till rätten ingiven skrift förklarade assessor Linroth, att han oberoende av stämningen ämnat i avseende till den dyra tiden öka torparnas arbetslöner, då de samtliga varo beskedliga utom två av dem, som tubbat de andra, samt att .... icke hade något emot en likvidation. Att verkställa denna likvidation eller utredning förordnade rätten bergsfogden Erik Fahlbeck 27/4 1763 (mapp 1/6).
Protokoll vid förenämnda likvidation, därvid bruksägaren gjorde en tillökning för åren 1760-1762 i betalning för alla slags dagsverken, vilket av torparna erkändes med tacksamhet. En överenskommelse hade alltså träffats 1/12 1763 (mapp 1/6).
Bergstingsrättens fastställelse av denna överenskommelse 6/6 1764 (mapp 1/6).
Förslag, utvisande huru mycket varje torpare under Storfors Bruk hittills utgjort årligen i kolning och dagsverken, samt huru mycket kol varje hästtorpare borde kunna åstadkomma, om han vore befriad från de vanliga dagsverkena utan blott behövde bärga skäppländsstängningen och köra kol, malm, tackjärn och stångjärn, samt timmer och sten till nödiga byggnader, vid vilka torparen om sommaren kunde få biträda för lego efter ackord. Men förnödenheterna av säd, sill och salt finge torparna hädanefter betala efter gångbart pris, och genom friheten från dagsverken ansågas de kunna odla sina torp, så att de av dessa kunde hava nödig föda 23/1 1807 (mapp 1/7).
Bergstingsprotokoll rörande en av åborna i Storhult, Bäckelid, Nolhult och Myren utverkad stämning å Lars Ekelund i egenskap av förvaltare av Bjurbäcks bruksegendom åt änkegrevinnan Sara Cajsa Löwenhielm, med påstående att de måtte gottgöras efter allmänt gängse prisförhalning, körslar och dagsverken. Enär bruksägaren var boende och mantalsskriven utom bergstingslaget, men icke åtnjutit den föreskrivna stämningstiden, behövde bruksförvaltaren icke ingå i svaromål 5/4 1819 (mapp 1/8).
Bergmästarens resolution å en av bruksförvaltaren Lars Ekelund insänd skrivelse ifråga om likvidation med åborna. då den förordnade likvidationsförrättaren icke hade några fasta grunder att följa, hänvisade bergmästaren åborna att vid domstol göra sina anspråk gällande, för så vitt överenskommelse ej kunde träffas 22/4 1819 (mapp 1/8).
Arbetskontrakt mellan disponenten för Bjurbäcks bruk Emil von Gerdten samt åborna i Bäckelid, Högåsen, Myren, Nolhulr, Stockhult och Snårbotten 28/4 1819 (mapp 1/8).
Torparnas eller åboarnas processer mot Storfors bruksägare dels om högre betalning tjänstbarheter till bruket och dels om orubbad besittningsrätt till deras åboende hemman och torp. Processen 1737-1742: Åboarnas- enligt uppgift 94 st. - på de under Storfors bruk lydande hemman och torp i Kroppa och Lungsunds socknar hos Kon. Befh. de anförda klagomål över att bruksägarna förutom annat arbete numera pålagt dem vissa årliga dagsverken, oaktat att deras åboende hemman och torp icke vore frälsegods utan dem tillhöriga på grund av stubbe och röjselrätts besittning, varför de anhöllo, att de redan utgjorda dagsverkena måtte antingen avdragas på deras bruksskulder eller betalas kontant och alldeles avskaffas, samt deras stubbe och röjselrätts fastställes 1737 (mapp 3/1).
Kon. Befh. des resolution, varigenom de klagande åborna förklaras vara blotta lantbor och torpare under Storfors, samt bruksägarna ägde rätt att pålägga vilket arbete som helst, enär alla de hemman och torp, som klagandena bebodde, ingingo i den av Kammarkollegium den 1 oktober 1714 till majoren Claes Linroth gjorda skatteförsäljningar av Kroppa och Storfors bruksegendomar, därvid kollegiet icke förbehållit åborna någon stubbe och röjselrätt 6/5 1737 (mapp 3/1).
Trenne sammanhängande avskrifter, innehållande dels Storfors bruksägares förklaring i anledning av åbornas hos Kammarkollegium gjorda anspråk på stubbe och röjselrättsbesittning till sina åboende hemman och torp, dels åbornas till Kammarkollegium ingivna skrift 1737-1759 (mapp 3/1).
Avskrift av kammarkollegii skrivelse till landshövdingen angående förbemälda åbors anspråk på stubbe och röjsellrätt, som icke hade något fog för sig 28/1 1742 (mapp 3/1).
Processer 1758-1759: Bergstingsrättens utslag i ett av de under Storfors bruk lydande torparna instämt mål mot bruksdirektören Claes Frietzcky och Storfors bruks intressenter med påstående att som de tid efter annan blivit betungade med flera dagsverken, körslar och arbete, än jordeboken över deras hemman utvisade, samt de därför ävensom för kolning icke erhållit betalning efter gångbart pris i orten och varje års markegång de med dem förda böcker och räkning av mått visas för bergstingsrätten, och att allt, vad de icke fått full ersättning för, måtte efter föregången likvidation dem gottgöras, samt slutligen att förvaltningen måtte åläggas att i motböcker införa deras arbetsförtjänster. Bergstingsrätten avslog torparnas med åtskilliga författningsårtal späckade påståenden utom beträffande motböckerna, som bruket redan börjat hålla med arbetarna 5/4 1758 (mapp 3/2).
En likvidation med torparna på hemmanet Stegelviken 5/9 1758 (mapp 3/2).
Brukstorparnas till bergskollegium ingivna vadeinlaga mot bergstingsrättens utslag 1758 (mapp 3/2).
Bergskollegii utslag, som gillar och stadfäster bergstingets utslag i mars 1759 (mapp 3/2).
Processen 1774-1778: Kungl. Maj:ts utslag på torparen Jan Olofssons i Kroppahöjden anförda klagomål, att brukstorparna vis Storfors vore för hårt betungade med dagsverken m.m. , jämte ansökan att bliva tillerkända besittningsrätt till sina åboende hemman och torp. Enär Jan Olofssonställt sig i spetsen för ansökningen, förklarade Kungl. Maj:t att han och Hans Söderström, vilken författat densamma, skulle plikta 50 daler silvermynt 16/12 1774 (Mapp 3/3).
Kon. Befh. des order till kronobefallningsmannen Per Egelström att hos vederbörande uttaga de å dömda böterna och till torparnas varning låta i kyrkan kungöra Kungl. Maj:ts utslag 1/2 1755 (mapp 3/3).
Häradsrättens resolution angående torparen Jan Olofssons i Kroppahöjden mot bruksdirektören Claes Frietzcky instämda mål med påstående, att den uppsägning han fått, måtte förklaras ogiltig, och han själv bibehålles vid besittningsrätten till torpet. På grund av förenämnda Kungl. Maj:ts utslag förföllo påståendena 10/2 1755 (mapp 3/3).
Kon. Befh. des utslag på torparen Jan Olofssons enahanda påståenden som hos häradsrätten och med samma påföljd 11/7 1755 (mapp 3/3).
Häradsrättens utslag på f.d torparen Jan Olofssons gjorda stämningspåstående mot Storfors bruks intressenter om ansvar och ersättning, för det de drivit honom från torpet i Kroppahöjden. Med åberopande av Kungl. Maj:ts förut omnämnda utslag av den 16 dec. 1774 förklarade rätten, att det icke tillkom densamma att göra någon ändring däri 10/1 1778 samma handling (mapp 3/3).
Åbornas process mot Bjurbäcks bruksägare om högre betalning för kolning, körslar och dagsverken 1786-1799: En skrivelse till bergmästaren från åtskilliga åbor och torpare under Bjurbäcks bruk, varigenom de anhållna om hans förmedling för reglering av priset på deras tjänstbarheter till bruket, med bergmästarens därå givna resolution om infordrande av förklaring och utlåtande från disponenten vid bruket 10/11 1786 (mapp 2/1).
Utverkad stämning ( i samma handling) av nedannämnda åbor och disponenten vid Bjurbäcks bruk Claes Frietzcky med påstående, att han måtte åläggas till dem erlägga högre betalning för kolning, körslar och dagsverken, nämligen av Anders Ersson, Nils Nilsson och Anders Jansson i Lungstorp, Matts Jonsson i Myra, Jan Jansson i Brattbäcken, Hans Olsson och Håkan Hansson i Kärret, Nils Persson i Ladubäcken, Magnus Andersson i Lungälven, Sven Jonsson i Bjurbäcken, Jonas Ersson i Lämnäs, Jan Andersson och Sven Andersson i Sandviken, Bengt Jansson och Johan Jönsson i Snårbotten, Jonas Jakobsson i Vitteberg, Jan Pettersson i Lermarken, Olof Larsson i Högåsen, Anders Hansson i Mosstorp, Lars Persson, Petter Pettersson och Nils Jansson i Sillebäck samt Jöns Ersson, And. Jonsson och And. Jansson i Hulta 11/3 1787 (mapp 2/1).
Bergstingsrättens uppskovsprotokoll i åbornas stämningspåstående 20/3 1787 (mapp 2/1).
Urtima bergstingsrättens utslag, varigenom rätten förklarade, det ej vore tillständigt att ändra det av Kungl. Maj:t år 1742 fastställda kolpriset vid Bjurbäcks bruk. Körslar och dagsverken betalades högre än vid andra bruk i orten. Däremot bestämdes på begäran, att en likvidation efter de gällande priserna skulle hållas mellan åborna och Bjurbäcks bruk, till vars förrättande bergsfogden Johan Erik Knistedt blev förordnad 12/7 1788 (mapp 2/1).
Åbornas vadeinlaga till Bergskollegium mot detta utslag 1788 (mapp 2/1).
Protokoll angående bruksägarnas häröver avgivna förklaring 24/10 1788 (mapp 2/1).
Bergskollegii dom i denna av hemmansägarna Anders Jonsson i Lungstorp och Matts Jonsson i Myren samt numera endast 11 åbor och torpare å brukets skatteköpta hemman mot bruksägarna förda rättegång, varigenom kollegiet, med upphävande av bergstingsrättens utslag, förklarade, att såväl hemmansägarna som brukets åbor skulle för de kol, som levererades från skogarna till deras åboende hemman, erhålla betalning för varje år efter det gångbara priset i orten för kol från självägares eller bondehemman. För kol, som tillverkades på brukets enskilda skog, finge avdrag göras för skogsvärdet eller den s.k. stubbelönen. Känslan och dagsverken skulle betalas efter det pris, som en skattebonde i orten erhölle. Priset på vid bruket uttagen spannmål skulle beräknas efter årets förlagsmarkegång. På dessa grunder borde en likvidation från 1 november 1787 parterna emellan upprättas 11/5 1789 (mapp 2/1).
Likvidationer, som upprättats av bergsfogden Knistedt 12/11 1789 (mapp 2/1).
Åbornas klagomål över densamma hos Bergskollegiet, som hänvisar dem till domstol 21/4 1790 (mapp 2/1).
Bergskollegii protokoll angående Knistedts ofullbordade likvidation med föreskrift huruledes likvidationen borde upprättas, varom bergmästaren ägde att draga försorg 8/2 1791 (mapp 2/1).
Åbornas anhållan hos bergmästaren att en ny likvidation måtte hållas i enlighet med Bergskollegii dom den 11 maj 1789, vartill bergmästaren förordnade bergsfogden Sven Ekvall 16/3 1791 (mapp 2/1).
Likvidationen, som upprättats av bergsfogden Sven Ekvall jämte av båda parterna utsedda gode män 26/3 1791 (mapp 2/1).
Bergstingsrättens utslag angående här ovan angivna hemmansägares och torpares gjorda stämningspåstående mot Bjurbäcks bruksägare, att de i den 26 mars 1791 upprättade likvidationen icke erhållit den tillökning i priset på kolning och annan betjäning till bruket, som Bergskollegii dom den 1 maj 1789 föreskriver 28/3 1792 (mapp 2/1).
Bergskollegii dom, varigenom priserna närmare bestämmas, nämligen, för kol från det hemmans ägor, som åbon innehade och brukade, 32 skilling storstigen på tillverkningsstället och 2 skilling i farlön för varje 1/4 mil fram till bruket. För kol, som tillverkats på brukets egna skogar 16 skilling, för storstig med farlön lika med nyss nämnda. Vidare äro priser bestämda för mans-kvinns- och hästdagsverken under olika årstider, Av bruket utlämnade varor skulle betalas efter markegång 18/2 1793 (mapp 2/1).
En inlaga av bruksägaren greve C.G. Löwenhielm till Kungl. Maj:t vari han framhåller Bergskollegii oriktiga föreställning att brukets torpare skulle hava skog till sina åboende hemman, då de istället tage all sin gårdfång på Bjurbäcks bruksskog. Bland vederparterna ägde endast Anders Jonsson i Lungstorp och Matts Jonsson i Myra någon obetydlig skog, och detta endast inom deras inhägnader 24/1 1794 (mapp 2/1).
Kungl. Maj:ts dom, varigenom förenämnda av Bergskollegium den 18 febr. 1793 meddelade dom fastställes 13/10 1794 (mapp 2/1).
Likvidation mellan Bjurbäcks bruk ovan nämnda åbor och torpare, uppgjord på de grunder, som föreskrivits i Bergskollegii den 18 februari 1793 meddelade och av Kungl. Maj:t den 13 okt. 1794 fastställda dom 9/7 1795 (mapp 2/1).
Bergsfogden Sven Ekvalls protokoll angående greve C.G. Löwenhielms uppgörelse av räkningar med 18 av Bjurbäcks bruks åbor och torpare i enlighet med likvidationsinstrumentet, därvid ej blott förhöjning i deras arbetsförtjänster utan även gratifikationer tilldelades 3/3 1796 (mapp 2/1).
Bergstingsrättens dom, varigenom likvidationen av den 9 juli fastställes, och Jan Jonsson i Brattbäcken jämte nio andra åbor i särskilda instämda mål åläggas att till Bjurbäcks bruk betala sina skulder i enlighet med likvidationsinstrumentet 9/4 1796 saknas (mapp 2/1).
Besvärsinlaga till Bergskollegium av 10 st åbor över denna bergstingsrättens dom 8/6 1796 (mapp 2/1).
Konungens Befallningshavandes utslag angående Bjurbäcks bruksägares fordran hos åtskilliga åbor och torpare 14/6 1796 (mapp 2/1).
Bergskollegii dom, varigenom Jan Jonsson i Brattbäcken jämte de 9 andra åborna på yrkande av bruksägaren greve Löwenhielm förklaras förlustiga sin vadetalan mot bergstingsrättens dom, när de icke ställt borgen för kostnad och skada, och Jan Jonsson dessutom vid besvären begått flera olagligheter 12/12 1796 (mapp 2/1).
Bergskollegii resolution på Jan Janssons i Brattbäcken och hans medparters begäran att utan erläggande av revisionsskilling få hos Kungl. Maj:t överklaga Bergskollegii nyssnämnda dom. De ålade dels att genom undersökning av domarna i orten och genom edgång vid närmaste domstol styrka, att de tillhopa icke ägde tillgångar för 166 riksdaler 32 skillingar specie, dels att ställa borgen för kostnad och skada 19/12 1796 (mapp 2/1).
Stadsrätten i Filipstad utslag, varigenom Jan Jonsson i Brattbäcken förmenas att avlägga den honom föreskrivna eden, då fara för mened förelåge enligt de bevis, som bruksägaren givit om hans tillgångar 30/1 1797 (mapp 2/1).
Bergskollegii resolution, varigenom Jan Jonson i Brattbäcken och Lars Olsson i Lermarken, vilka, som enda klagande sedan de övriga åborna övergivit processen, hos kollegiet begärt att inför detsamma få avlägga fattigdomseden, som blivit Jan Jonsson förvägrad i Filipstad, förklaras oberättigade att avlägga eden enär de icke följt kollegiets givna föreskrifter 9/2 1797 (mapp 2/1).
Kungl. Maj:ts utslag, varigenom Bergskollegii resolution upphäves, och ärendet återförvisas till kollegium, där de nämnda båda personerna förklarats berättigade att avlägga fattigdomseden m.m. 16/10 1797 (mapp 2/1).
Bergskollegi protokoll och utslag, varigenom Jan Jonsson i Brattbäcken och Lars Olsson i Lermarken, efter avlagd fattigdoms ed och efter kollegiums prövning av omtvistade vederhäftighet för deras borgen för kostnad och skada, förklaras berättigade att hos Kungl. Maj:t anföra besvär över Bergskollegii den 12 dec. 1796 meddela dom, som betager dom m.fl. åbor rätt att föra klagan över bergstingsrättens den 9 april 1796 avgivna dom 27/2 1798 (mapp 2/1).
Greve C.G. Löwenhielms hos Kungl. Maj:t anförda besvär häröver 1798 (mapp 2/1).
Kungl. Maj:ts dom, varigenom på besvär av Jan Jonsson i Brattbäcken, som numera blivit ensam klagande, denne ålägges att inom 2 månader anskaffa vederhäftig borgen för kostnad och skada, som kunde drabba greve Löwenhielm genom rättegången, samt därefter anmäla sig hos Bergskollegium 20/5 1799 (mapp 2/1).
Bergskollegii dom, varigenom kollegiet låter målet avskrivas, sedan Jan Jonsson återkallat sina besvär och förlikning blivit ingången mellan honom och bruksägaren greve Carl gustaf Löwenhielm vid Bjurbäcks bruk 2/12 1799 (mapp 2/1).		 
111Arbetare och underhavande. Torparnas eller åboarnas processer mot Storfors bruksägare dels om högre betalning tjänstbarheter till bruket och dels om orubbad besittningsrätt till deras åboende hemman och torp. Processen 1789-1792: En av 77 landsbönder och torpare undertecknad och till kaptenen Carl Axel Linroth ställd skrift, vari de beklaga sig att de nödgas arbeta vid Storfors gård utan betalning, varför de avsäga sig allt arbete på gården och framställa en fråga, varifrån frälseräntan tillkommit. De ville icke undandraga sig från arbete, endast och allenast att de erhölle Kungl. Maj:ts förordnande om besittningsrätt för dem på deras åboende hemman och torp 1789 (mapp 1/1).
Kapten Linroths svar på åbornas skrivelse 1789 (mapp 1/1).
En (resolution) relation av kapten Linroth över skrivelsens innehåll ävensom över vissa omständigheter och förhållanden under processen 1789-1792 (mapp 1/1).
En av ett 60-tal hemmansåbor och torpare i Kroppa och Lungsunds socknar utverkad stämning till urtima bergsting å kapten Carl Axel Linroth på Storfors med yrkande, att han måtte visa, på vilka grunder han påstode, att de varo med betjäning Storfors bruk underlagda. Alltid hade de betalt skatten och hade av förfäderna ärvt en tydlig besittningsrätt till sina åboende hemman och torp. Skulle besittningsrätten inte förmenas dem, varo de villiga att betjäna bruket med arbete mot ersättning efter i orten gångbart pris m.m. 11/9 1790 (mapp 1/2).
Fullmakt för Anders Carlsson i Sälgdrågen att begära urtima bergsting jämte pass till Stockholm för honom och Jan Andersson i Stegelvikstorp 9/3 1790 (mapp 1/2).
Intyg av tvenne torpare att de icke underskrivit någon fullmakt om process och likaså att en torpare ångrat sin underskrift 22/9 1790 (mapp 1/2).
Kaptenen Karl Axel Linroths anförande till protokollet vid urtima bergstinget 4/10 1790 (mapp 1/2).
Urtima bergtingsrättens protokoll den 4 oktober 1790 med utslag, som frånkänner de klagande åborna och torparna alla anspråk på besittningsrätt och yrkad uppgörelse eller likvidation 6/10 1790 (mapp 1/2).
Åbornas och torparnas besvär hos Bergskollegium över bergstingsrättens utslag 1790 (mapp 1/2).
Kaptenen Carl Axel Linroths avgivna förklaring över besvären 6/12 1790 (mapp 1/2).
De klagandes genom auskultanten Schjöberg gjorda påminnelser 1790 (mapp 1/2).
Kaptenen Linroths tvenne ytterligare ingivna inlagar 16/12 1790 och 15/1 1791 (mapp 1/2).
Bergskollegii dom, som i huvudsak fastställer urtima bergstingsrättens den 6 oktober 1790 meddelade utslag angående åtskilliga hemmans åbor, torpares och drängars stämningspåståenden mot delägarna i storfors bruk och dess disponent Carl Axel Linroth så väl om en orubbad besittning av deras hemman och torp som ock om högre betalning för deras arbete, dagsverken, körningar och kolningar samt ersättning för tidigare erhållen för liten betalning, varöver likvidation blivit yrkad, vilka påståenden bergstingsrätten på anförda skäl avslagit och tillika dömt fem namngivna drängar till böter, för det de obefogat deltagit i denna rättegång, samt Nils Jönsson i Lunden för dombrott till 33 rdr. 16 skillingar specie plikt m.m., var förutom kärandena dömdes att betala för urtima tingsrättens kostnader och kapten Linroths rättegångskostnader. Bergskollegiet ändrade bergstingsrättens utslag endast att bötesstraffet för drängarna höjdes, och flera personer dömdes till böter. Auskultanten Carl Georg Schjöberg, som förde de klagandens talan, dömdes för dombrott och andra orsaker till böter m.m. 24/5 1791 (mapp 1/3).
De klagande åbornas och torparnas fullmakt för innehavaren att hos Kungl. Maj:t bevaka deras sak mot kapten C.A. Linroth rörande deras besittningsrätt till hemmanen och torpen 1791 (mapp 1/3).
Kaptenen Carl Axel Linroths inlaga till Kungl. Maj:t 1791 (mapp 1/3).
En av Bergskollegium till Kungl. Maj:t avgiven berättelse i målet 7/9 1791 (mapp 1/3).
Nedre justitierevisionens protokoll rörande ifrågavarande mål 1/11 1791 (mapp 1/3).
Kungl. Maj:ts dom, varigenom Bergskollegii dom gillas och fastställes utan beträffande auskultant Schjöberg 23/1 1792 (mapp 1/3).
Kungl. Maj:ts skrivelse till överståthållaren med befallning att hos vinkyparen Anders Nordstedt uttaga 10 riksdaler böter, vilka genom Kungl. Maj:ts utslag nedanstående blivit honom ådömda såsom förfallen till en ansökan, varigenom Anders Carlsson i Säldrågen å egna och flera under Storfors bruk varande hemmans åbors och torpares vägnar anhållit om resning i förestående mål 5/9 1792 (mapp 1/3).
Diverse tvister m.m. : Förteckning för till Storfors Bruk hörande torpare 1789, 1790 (mapp 2/5).
Kon. Befh.des resolution, varigenom på ansökan av kaptenen Carl Axel Linroth vid Storfors åborna och torparna Carl Nilsson i Hytte, Nils Gustavsson i Baggetorp, Erik Ersson Sarfve, i Fallet, Nils Olsson i Bottnarna, Lars Carlsson i Källtorp och Anders Carlsson i Sälgdrågen, vilka i laga tid 1789 blivit uppsagda till avflyttning, åläggas att icke mer befatta sig med trädesjorden och rågsåningen samt åtvarnas att icke lägga hinder i vägen för de tillträdande åborna (mapp 2/1).
Nämnda åbors skrivelse till Kon. Befh. de med påstående att de blivit orättmätigt uppsagda och med begäran om en avskrift av K.B. s resolution, varvid besvär hänvisning meddelades 24/8 1790 (mapp 2/1).
De uppsagda åbornas besvär hos hovrätten över K.B. s den 29 juli 1790 meddelade resolution. Besvärsskrivelsen uppsatt av auskultanten Schjöberg 21/9 1790 (mapp 2/1).
Kapten C.A. Linroths förklaring över besvären jämte tvenne andra inlagor till hovrätten 1790, 1791 (mapp 2/1).
Kon. befh. des utslag, varigenom de uppsagda åborna förklaras att nästa midfasta år 1791 avträda sina åboende hemman till de bönder, som kaptenen Linroth antagit, och utan gensägelse avflytta eller i vidrigt fall bliva vräkta 14/10 1790 (mapp 2/1).
Landsh.ämbetets order till mantalskommissarien Röhr att vid nästa mantalsskrivning i stället för de uppsagda åborna anteckna de personer, som kaptenen Linroth antagit enligt förteckning 6/11 1790 (mapp 2/1).
Hovrättens utslag på klagandens besvär över Kon.Befh. des resolution den 29 juli 1790. Under hänvisning till K.B. s utslag den 14 oktober 1790 förklarar hovrätten, att besvären över resolutionen vid sådant förhållande förfalla 2372 1791 (mapp 2/1).
Hovrättens utslag, som fastställes K.B. s utslag den 14 okt. 1790, varigenom de uppsagda åborna förständigas avflytta eller i vidrigt fall bliva utvräkta 7/3 1791 (mapp 2/1).
Utdrag av diarierna vid Landskansliet i Karlstad rörande Storfors åbors processer och ansökningar m.m. 1791, 1792 (mapp 2/1).
Kaptenen Carl Axel Linroths utverkade stämning till Färnebo häradsrätt på åborna eller torparna Carl Nilsson i Hytte, Nils Gustafsson i Baggetorp, Erik Ersson i Fallet, Nils Olsson i Bottnarna, Lars Carlsson i Källtorp och Anders Carlsson i Sälgdrågen med yrkande om ansvar å dessa, för att de, som i laga tid år 1789 blivit uppsagda från sina brukande hemman och torp, icke ställt sig till efterrättelse Kon. Befh.des resolution den 29 juli 1790 utan hindrat de nyantagna åborna att tillträda hemmanen och torpen 14-15/1 1791 (mapp 2/2).
En till tinget ingiven inlaga av kaptenen C.A. Linroth 15/2 1791 (mapp 2/2).
Häradsrättens beslut med förklaring att, som Bergskollegiet icke givit utslag på torparnas besvär angående deras påstådda besittningsrätt, ej heller hovrätten dömt i ovannämnda personers besvär över Kon. Befh.des åtgärd, häradsrätten icke kunde i förtid befatta sig med målet 15/2 1791 (mapp 2/2).
Sedan de under Storfors bruk lydande hemmansåbor och torpare genom Kung. Maj:ts domar de 16 december 1774 och 23 januari 1792 och även hos myndigheter förlorat sina rättegångar mot bruksägarna om förhöjning i ersättningarna för deras tjänstbarheter samt om en orubbad besittningsrätt till deras hemman och torp, därvid en och annan blivit ådömd dryga böter, har på bruksägarnas begäran Kon. Befh. de utfärdat följande kungörelser att upplösas i Kroppa och Lungsunds kyrkor i avsikt att förmå åborna och torparna att taga sig till vara för obefogade rättegångar och icke utav agitatorer låta sig därtill förledas, nämligen, kungörelse 1/2 1775, som förnyats 12/10 1790, kungörelser den 3/7 1789, 4/1 1792 och 20/10 1792, varjämte bruksägaren och disponenten Carl Axel Linroth för samma ändamål utfärdat en kungörelse 18/2 1792 (mapp 2/3).
Landsh.ämbetets resolution, varigenom de tredskande torparna Jan Andersson i Stegelvikstorp, Olof Olsson i Bjurän och Jan Persson i Björnbotten åläggas att vid 8 riksdaler 16 skill. vite mottaga sina order på kyrkvallen och därefter sina arbetsskyldigheter utföra 21/7 1792 (mapp 2/4).
Landsh.ämbetets order till kronobefallningsmannen Dahl att låta tillställa förenämnda torpare var sitt exemplar av resolutionen 1/8 1792 (mapp 2/4).
Landsh.ämbetets resolution, varigenom åborna på de under Storfors bruk lydande hemman och torp i Kroppa socken, och däribland den för tredska ock motvilja i synnerhet angivna torparen Jan Olsson i Brevikstorp, anbefalles att efter vanligheten på kyrkvallen efter gudstjänstens slut mottaga herrgårdens bud och befallningar om dagsverkens och arbetens utgörande samt sina skyldigheter fullgöra vid 8 rdr. 16 skill. vite och högre straff, i den händelse de oaktat denna varning icke skulle göra sina plikter 1/8 1792 (mapp 2/4).
Uppgift å Storfors bruks verkliga och torparnas kända kostnader i processen 1789-1792 (mapp 2/5).
Kaptenen Carl, Axel Linroths underrättelse till åtskilliga torpare, att de på en bestämd dag ägde att återbekomma den hos Bergskollegium insatta revisionsskillingar 1800 (mapp 2/5).
Samt torparnas kvitto å densamma 21/9 1800 (mapp 2/5).		 
112Arbetare och underhavande. Bouppteckningar, arvskiften och auktionsprotokoll: Bouppteckning efter hammarsmeden Gillius Ersson vid Storfors med inneliggande handlingar angående hans skuld till bruket 5/4 1743 (mapp 1/1).
Bouppteckning efter mästersmeden Olof Jakobsson vid Storfors 17/12 1759 (mapp 1/1).
Bouppteckning efter mästersmeden Nils Jansson vid Storfors 21/5 1783 (mapp 1/1).
Bouppteckning efter eldvaktaren Per Bengtssons änka vid Storfors 21/5 1783 (mapp 1/1).
Bouppteckning efter hammarsmeden Anders Janssons änka vid Storfors 1/3 1784 (mapp 1/1).
Bouppteckning efter hammarsmedsmästaren Per Hjerpe vid Storfors 10/12 1800 (mapp 1/1).
Bouppteckning efter brukspatron Petter Månsson i Nedre Bjurbäcken 30/10 1806 (mapp 1/2).
Bouppteckning efter hjälpsmeden Jan Nilssons änka vid Bjurbäcks bruk 20/9 1810 (mapp 1/2).
Bouppteckning efter knippsmeden Nils Fallgren vid Bjurbäcken 22/2 1816 (mapp 1/2).
Auktionsprotokoll vid försäljning av kvarlåtenskapen efter bemälde Nils Fallgren 28/3 1818 (mapp 1/2).
Bouppteckning efter trädgårdsmästaren Jan Carlsson vid Bjurbäcken herrgård 29/1 1823 (mapp 1/2).
Bouppteckning efter drängen Carl Håkansson vid Bjurbäckens herrgård 13/5 1824 (mapp 1/2).
Fem stycken bouppteckningar efter avlidna torpare eller hustrur under Bjurbäcken 1809, 1830, 1835, 1838, 1846 (mapp 1/3).
26 stycken bouppteckningar efter smeder och smedshustrur vid Storfors samt efter en rättare och bruksbyggmästare därstädes 1812-1848, 1855 (mapp 1/4).
Bouppteckning efter drängen Bengt Jansson vid Bjurbäcks herrgård 7/3 1827 (mapp 1/5).
Bouppteckning efter trädgårdsdrängen Lars Pettersson Modig vid Bjurbäcks herrgård 9/10 1832 (mapp 1/5).
Bouppteckning efter koldrängen Petter Holmströms hustru vid Bjurbäcks bruk 9/10 1832 (mapp 1/5).
Bouppteckning efter f.d. hammarsmeden Olof Bläckbergs hustru vid Bjurbäcken 25/2 1837 (mapp 1/5).
Bouppteckning efter Petter Perssons änka Lisa Persdotter i Nedre Bjurbäcken 13/9 1837 (mapp 1/5).
Bouppteckning efter hammarsmedmästaren Magnus Bark vid Bjurbäcks bruk 23/2 1838 (mapp 2/1).
Bouppteckning efter eldvaktaren Jan Andersson vid Bjurbäcks bruk 2272 1838 (mapp 2/1).
Bouppteckning efter gamla pigan Anna Piscator vid Bjurbäcks bruk 23/2 1838 (mapp 2/1).
Bouppteckning efter änkan Maria Carlman vid Bjurbäcken 24/1 1843 (mapp 2/1).
Bouppteckning efter hammarsmedmästaren Erik Harström vid Bjurbäcks bruk 28/2 1851 (mapp 2/2).
Bouppteckning efter underhållshjonet Carl Wahlström vid Övre Bjurbäcken 30/5 1851 (mapp 2/2).
Auktionsprotokoll vid försäljning av kvarlåtenskapen efter hammarsmedsmästaren Carl Aldrin vid Bjurbäcken 1/11 1851 (mapp 2/6).
Auktionsprotokoll vid försäljning av kvarlåtenskapen efter änkan Marie Wahlström vid Bjurbäcken 22/5 1852 (mapp 2/6).
Arvskifte efter avlidne hammarsmeden Petter Westerlund vid Bjurbäcken 26/3 1858 (mapp 2/4).
Trenne förmyndare förordnanden för personer vid Bjurbäcken 1857, 1859 (mapp 2/3).
Femton stycken bouppteckningar och arvskiften efter avlidna smeder samt en mjölnare och en murare vid Storfors 1855-1861 (mapp 2/3).
Sju stycken protokoll vid hållna auktioner efter avlidna smeder samt en faktor vid Storfors 1855-1861 (mapp 2/9).
Bouppteckning efter bruksarbetaren Johan Olssons i Tranbäcken avlidna hustru 3/3 1863 (mapp 2/5).
Bouppteckning efter bruksarbetaren Petter Anderssons vid Storfors avlidna hustru 11/2 1868 (mapp 2/5).
Bouppteckning efter pigan Anna Maria Jonsdotter vid Storfors 22/9 1869 (mapp 2/5).
Fjorton handlingar, utgörande dels bouppteckningar och dels arvskiften efter avlidna smeder och smedshustrur även en tegelslagare, en eldvaktare och en murare vid Storfors 1862-1870 (mapp 2/5).
Bouppteckning efter fattighjonet änkan Carolina Heints vid Bjurbäcken 15/11 1875 (mapp 2/2).
Auktionsprotokoll vid försäljning av kvarlåtenskapen efter bemälda änkan 27/11 1875 (mapp 2/2).
Tingsprotokoll angående förordnande av förmyndare för änkan Heints omyndiga barn 30/3 1876 (mapp 2/2).
Bouppteckning efter avlidne smeden Petter Magnusson vid Gammelkroppa 26/2 1902 (mapp 2/8).
Utslag i skuldfordringsmål m.m.: Bergstingsrättens utslag i Bjurbäcks bruksägares stämningspåstående att hos nedannämnda torpare utbekomma följande belopp, nämligen av, Jan Persson i Lillebäck 947 daler 10 öre kmt. Jacob Pettersson i Skagen 1200 daler 13 öre kmt. Petter Andersson i Lermarken 1052 daler 29 öre kmt. Erik Jönsson i Storhult 911 daler 31 öre kmt. Enär torparna bestredo räkningarna, varpå kraven varo grundade, så tillvida att deras arbete ej skulle vara lagligen beräknat och gottgjort, så förklarade rätten att den icke kunde giva sitt utlåtande i målet, innan behörig utredning mellan parterna försigått, och förordnandes bergsfogden Sven Gumelius att uppgöra en likvidation dem emellan, därvid borde iakttagas, att om ingen överenskommelse funnes, priset på kol, körslar och dagsverken skulle beräknas efter priserna på orten 30/4 1770 (mapp 3/1).
Bergskollegii utslag på de besvär, som Bjurbäcks bruksägare assessorn Johan Gustaf Linroth anfört över bergstingsrättens förestående utslag, i vilket kollegium ej fann skäl att göra någon ändring 6/3 1771 (mapp 3/2).
Kon. Befh.des utslag med bifall till Bjurbäcks bruksägares ansökan om kvarstad å efterföljande åbors lösören till säkerhet för deras skulder, till dess det kunde medhinnas att vid domstol få skulderna fastställda, nämligen hos, Anders Andersson i västra Lungstorp, Jan Zebastiansson i Skälstabacken, Olof Nilssons änka i Nedre Bjurbäcken samt Sven Perssons änka och Anders Jonsson i Bjurbäcken 24/1 1794 (mapp 3/3).
Bergstingsrättens utslag, varigenom Sven Perssons änka i Bjurbäcken blivit ålagd att till Bjurbäcks bruksägare betala enligt likvidationer 97 rdr. 32 skill. 1 rst. banko och 31 rdr. 35 skill. 3 rst. riksgälds 1/4 1794 (mapp 3/4).
Färnebo häradsrätts utslag, varigenom Olof Carlsson vid Bjurbäcken ålägges att enligt uppgjord likvidation till Bjurbäcks bruksägare utgiva fordrande 16 riksdaler 36 skill. 7 rst. 14/2 1798 (mapp 3/4).
Exekutiv uppteckning och värdering av knippsmeden Johan Ekmans lösörentill säkerhet för Storfors bruks fordran 24/8 1801 (mapp 3/5).
Förmyndarens redogörelse för hållen auktion efter hammarsmedsänkan Catrina Nilsdotter i Pjunkåsen 10/12 1815 (mapp 3/5).
Protokoll vid hållen auktion hos mästersmeden Petter Piscator i Storfors 31/10 1835 (mapp 3/5).
Arvskifte i sterbhuset efter knippsmeden M. Dybäck i Storfors 1/4 1844 (mapp 3/5).
Ett kvitto av Johan Backman å ett vid Bjurbäcks bruk erhållet lån samt tre till Bjurbäcks bruksägare och en till Storfors Bruks Aktiebolag av underhavande utgivna skuldförbindelser 1861, 1867, 1879 (mapp 3/6).
En förbindelse, varigenom Olof Nilsson ikläder sig borgen för hyrans betalning för det rum, som Ekströms änka erhållit löfte att få förhyra i den s.k. Anders-Mattsbyggningen i Asphyttan 26/4 1879 (mapp 3/7).
En förbindelse, varigenom A.P. Hane vid Bjurbäcken ikläder sig att till pigan Augusta Svensdotter från Asphyttan betala uppfostringsbidrag 23/10 1884 (mapp 3/7).		 
113Arbetare och underhavande. Lösöreköp: Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med knippsmeden Magnus Ekman vid Bjurbäcken 24/2 1834 (mapp 1/1).
Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med mästersvennen Anders Holm vid Bjurbäcks bruk 24/2 1834 (mapp 1/1).
Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med bruksarbetarna Sven Svensson, Anders Andersson och Lars Jönsson 19/10 1839 (mapp 1/1).
Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med spiksmeden Carl Stålhandske, smeden Olof Bläckberg, hammarsmeden Jan Bast och hammarsmedmästaren Olof Andersson Kropp 19/10 1839 (mapp 1/2).
Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med bruksarbetarna Jan Håkansson och sven Bengtsson vid Asphyttan, och knippsmedmästaren Magnus Ekman, hjälpsmeden Carl Wahlström och mästersvennen Anders Holm vid Bjurbäcks bruk 19/10 1839 (mapp 1/3).
Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med mästersvennen Anders Björklund och mästersmeden Erik Harström, båda i Övre Bjurbäcken 22/10 1842 (mapp 1/4).
Auktionsprotokoll vid försäljning av kvarlåtenskapen efter förenämnda mästersmeden Erik Harström 3/5 1851 (mapp 1/4).
Lösöreköp med smeden Carl Wahlström vid Bjurbäcks Bruk 21/10 1845 (mapp 1/4).
Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med Anders Björklund och hans hustru vid Bjurbäcken 21/10 1846 (mapp 1/5).
Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med Jonas Jonsson vid Bjurbäcken, Gustav Jansson vid nedre Bjurbäcken samt Anders Holm, Magnus Ekman och Jon Bast vid Bjurbäcks bruk 21/10 1846 (mapp 1/6).
Bjurbäcks bruksägares lösöreköp med hammarsmedsmästaren Fredrik Lindberg 2/3 1849 (mapp 1/6).
Detta lösöreköp transporterades på sonen Olof Lindberg, mot det att han betalade föräldrarnas skuld till Bjurbäcks bruk 2/8 1853. Bouppteckning efter hammarsmedsmästaren Fredrik Lindberg hölls den 17/9 1853 (mapp 1/7).
Bjurbäcks bruks lösöreköp med Anders Högberg vid Bjurbäcken den 7/3, samt med Maria Ersdotter och Petter Pettersson i samma ort den 21/10 1851 (mapp 1/8).
Färnebo häradsrätts utslag i jonas Anderssons i Storhult gjorda stämningspåstående mot Olof Lindberg i Bjurbäcken, att han, som icke gjort sig urarva efter sin faders Fredrik Lindberg frånfälle, måtte åläggas att betala faderns skuld till honom, utgörande enligt revers 60 riksdaler 32 skillingar riksgälds, vilka Olof Lindberg dömdes att betala 22/10 1858 (mapp 3/7).
Storfors Bolags lösöreköp med Lars Jansson och hans hustru i Storforsfallet 1866 (mapp 1/9).
Storfors Bruks Aktiebolags lösöreköp med Nils Olsson i Storforsfallet 1867 (mapp 1/10).
Samma bolags lösöreköp med J. Wahlund och hans hustru i Storfors och bruksarbetaren Johan Lundell i Lillforsgatan 1867 (mapp 1/11, 1/12).
Storfors Bruks Aktiebolags lösöreköp med Erik Österman och hans hustru vid Kroppa gruvor 1868 (mapp 1/13).
Samma bolags lösöreköp med Emanuel Berggren och hans hustru i Hallåsen 15/7 1905 (mapp 1/13).
Förmyndarskap: Förmyndareräkning med änkan Maria Nilsdotter i Bjurbäcken, avgiven av Lars Nilsson i Sjöändan 22/2 1848 (mapp 2/1).
Tingsprotokoll angående ny förmyndare för nämnda änka efter Lars Nilsson, vilken begärt entledigande från förmyndarskapet 1/3 1848 (mapp 2/1).
Bouppteckning efter samma änka Maria Nilsdotter 3/3 1856 (mapp 2/1).
Häradsrättens tio stycken förordnanden av förmyndare för omyndiga barn dels vid Storfors och dels å lägenheter tillhörande Storfors 1862-1868 (mapp 2/2).
Orlovsedlar: En mängd orlovsedlar för alla slags smeder och smeddrängar 1828, 1829, 1837-1854, 1859, 1870-1884 (mapp 3/11).
Orlovsedlar för en torpare, en rättare, en mjölnare, en gårdsdräng samt åtskilliga drängar och pigor 1837, 1841-1865 (mapp 3/2, 2/2).		 
114Arbetare och underhavande. Kontrakt m.m. : Förslag till nya kontrakt med Storfors bruks torpare, skogsarbetare och dagkarlar 1840 (mapp 1/1).
Förteckning över torpare, dagkarlar, skogs, gårds och diverse arbetare under Storfors förvaltning, med vilka nya kontrakt skulle upprättas den 14 mars 1910. 1909 (mapp 1/2).
Storfors Bruks Aktiebolags meddelande till namngivna torpare i Häggdrågen, Lungsnäset, Udden, Vargtorp, Västra Berg, Tranbäcken, Skagen, Frökenviken och Nävervikstorp, att bolaget från den 14 instundande mars icke komme att med dem förnya kontraktet om deras innehavande torp eller lägenheter, varför de skulle därifrån avflytta den 14 mars 1910 8/12 1909 (mapp 1/2).
Ett dylikt meddelande till namngivna torpinnehavare i Kärntorps, Snårbotten, Abborudden och Västanbäck 10/12 1909 (mapp 1/4).
Ett dylikt meddelande till Nils Bergman i Klenoret och Axel Berg i Sälgdrågen 16/12 1909 (mapp 1/2).
Arbetspriser: Bjurbäcks bruksägares överenskommelse med åborna i Lillebäck, Storhult, Nolhult, Lämås, Mosstorp, Vännemyren, Snårbotten, Bäckelid, Sandviken, Brattbäcken och Högåsen att de årligen sommartiden skulle utan ersättning göra vissa mansdagsverken på brukets utängar 16/4 1746 (mapp 2/1).
Bergskollegii protokoll med utlåtande i anledning av torparnas under Storfors och Bjurbäcks bruk anförda klagomål över att de undfinge för liten betalning för deras kolningar samt betungades med för svåra och ovanliga dagsverken. På grund av bergmästarens hållna undersökning om förhållandena förklarade Bergskollegiet sig icke kunna tillägga dem högre pris för kolen, i synnerhet som stegrat kolpris vore stridande mot Kungl. Förordningarna. Beträffande klagomålen över för svåra och ovanliga dagsverken hänvisades torparna att därom göra anmälan hos vederbörande domare 27/11 1740 (mapp 2/2).
Uppgift om priset på kolning, körslar och dagsverken vid följande bruk, Storfors bruk 1788, 1789. Lundsbergs bruk 1788, 1789. Ackkärrs bruk 1788. Kungsskogs hytta 1788, 1789. Rämens bruk 1794. Skarphytte masugn 1794. Alkvetterns bruk 1789. Karlhyttans masugn 1794 (mapp 2/3).
Uppgift på de arbetspriser, som vid Bjurbäcks bruk gottgjordes torpare, besittningstorpare och självägare 1825 (mapp 2/4).
Trenne kontrakterade överenskommelser mellan Bjurbäcks bruksägare samt åborna i Storhult, Värmemyren, Snårbotten, Nolhult, Högåsen och Laggartorp angående betalningen för kolning, körslar och dagsverken 1827, 1836, 1841, (mapp 2/5).
Tvenne uppgifter å priser för torpare under Bjurbäcks bruk å kol, körslar, och dagsverken 1828 (mapp 2/6).
Förslag till förändring av underhavandes arbetslöner och körslar vid Storfors bruk 1855 (mapp 2/7).
Ett tryckt exemplar av "Priser och arbetslöner för Storfors bruk underhavandes tjänstbarheter" Prislistan är tryckt på 1850-talet (mapp 2/7).
Tvenne uppgifter angående ånghammarpersonalens vid Nykroppa järnverk arbetsförtjänster 1886 (mapp 2/8).
Tvenne uppgifter angående valsverksarbetarnas vid Nykroppa järnverk arbetsförtjänster 1886 (mapp 2/8).
Prislista för körning av skogseffekter å Storfors skogsegendomar 1908 (mapp 2/9).
Prislistor för skogsarbeten å Storfors skogsegendomar 1908, 1909 (mapp 2/9).
Underhavandes bostäder: Reparationer av torp och arrendeboställen år 1944 (mapp 3/1).
Samt år 1945 (mapp 4/1).		 
115Storfors Rörverk. Främmande verk och egendomar: I 1-3. Alkvetterns bruk 4. Egendomem Västra Ackkärrstorp 5. Axbergs bruk m.m. 6. Baggviken 7. Björkhöjden 8. Blomsterhult 9. Bofors Bruk 10. Barnshyttan 11. Brändeudden 12. Daglösedet i Kroppa socken 13-23. Daglösedet i Fernebo socken 24. Daglösnäset 25. Dalskogen 26. Ekmossen 27. Lilla Älgsjön 28 Stora Älgsjön 29 Elogsbyn (mapp 1).
II 1. Emterud 2. Galteskär 3. Östra Galtskär 4. Södra Granviken 5. Norra och Södra Gränäset 6. Gustafsfors bruk 7. Gäddtjärn 8-10. Hedenskogs hytteskog 11. Hedenskogs masugn 12. Hemvreten No 1 13. Hertzentorp 14. Harrsjöhyttan 15. Hättälvens banvaktstuga 16. Norra Höjden 18. Imme allmänning (mapp 2).
Alkvetterns Bruk i Bjurbäcks socken: Bytes bref afskrift hvarigenom lötnanten Carl Linroth och fänriken Fredrik Linroth samt kaptenen C.N. Carplan och hans fru Catharina Cherl. Linroth bortbyta till öfvermasmästaren och brukspatronen Johan Eberhard Geijer sina andelar, nemligen 836 skeppund 17 lispund 17 1/2 skålpund .... i öfre och nedre Lanfors hammare med 4 härdar jemte proportionerlig andel i Silfverhytte masugn och hytteskogar samt 33/35 delar i Alkvetterns säteri jemte tillhörande hemman, kolaretorp och lägenheter äfvensom i kvarn, såg och tegelbruk allt i Bjurkärns och Carlskoga socknar samt slutligen 1/7 del i frälsehemmet och lastageplatsen Sjöändan i Warnums socken, mot det att de i vederlag bekomma 836 skepp. 17 l.. 17 1/2.. smide i Bofors stångjernshammare samt 33/35 delar i Bofors säteri och lika andel i åtskilliga hemman och lägenheter och 2/3 delar i Hållsjöhytte masugn, i Bofors kvarn och Björkborns såg tillika med en hel del i Wretgrufvan i Dalkarlsberget samt slutligen 2/3 delar i åtskilliga uppräknade hemman och lägenheter allt i Carlskoga socken 30.9.1768 (mapp 1/1).
Bytesbref afskrift hvarigenom brukspatronen John Eberhard Geijer och hans fru bortbyta till brodern brukspatronen Emanuel Geijer och hans fru Lanfor begge stångjärnshamrar med 4 härdar och 922 skepp 5 lispund årligt smidesamt Alkvetterns gård om 1 mtl och åtskilliga hemman och torp, Silfverhytte masugn med hyttskogar och derpå belägna kolaretorp, Fageråsens kvarn och såg samt Alkvetterns tegelbruk äfvensom 1/7 del i 1/2 frälsehemmanet och lastageplatsen Sjöändan emot det att John Eberhard Geijer bekommer Bofors stångjärnshammare med 2 härdar och 914 skepp 19 lisp 18 skålp smide Bo eller Bofors säteri jemte åtskilliga hemman, 273 delar i Hållsjöhytte masugn, Bofors kvarn Björkeborns såg samt i åtskilliga hemman, torp och lägenheter 19.3.1770 (mapp 1/2).
Köpebref afskrift hvarigenom brukspatronen Johan Henrik af Geijerstam försäljer till brukspatronen Nils Mitander Lanfors 2:e stångjärnshamrar med 4 härdar och 922 skepp 5 lispund årligt smide, Alkvetterns säteri om 1 mantal m. fl. hemman och lägenheter, Silfverhytte masugn med därunder liggande skog, torp och såg, Knappfors såg och kvarn m.m jemte 1/7 del i halfva frälsehemmet och lastageplatsen Sjöändan 22.9.1812 (mapp 1/3).
Egendommen Wa Ackkärnstorp om 23h.. 92 a, 40 kv... i Lungsunds socken: Köpekontrakt hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer till Alb. Berg i norra Råda ofvanstående egendom för 4850 kronor 1912 (mapp 1/4).
Axbergs hammare Dylta Svafvelbruk Dylta hammare och masugn i Axbergs socken Nerike: Gamla ofullständiga och sammanhängande kopior af Kung. Bref, undersökningar och domar rörande hufvudsakligen följande, Köpebref hvarigenom Drottning Christina försäljer till Johan Rujff såsom egare af Axbergs Bruk, 1/4 hemman Axbergs hammar och den i Dylta ström belägna Axbergs kvarn 22.7.1653 (mapp 1/5).
Drottning Christinas bref hvarigenom förordnas att Dylta svafvelbruk och Axbergs hammare, hvilka förut erhållit skogsrättigheter i Axbergs och Hofsta socknar, nu finge samma rättigheter inom Kils socken åt sig upplåtna, mot det att allmogen inom dessa socknar vore fri från utskrifning 22.12.1652 (mapp 1/5).
Konung Carl X Gustaf confirmation af förenämnda kongl. bref 20.1.1655 (mapp 1/5).
Tingshandling rörande råskillnaden mellan Örebro härad i Nerike och Norra Skogs socken i Bergslagen 22.12.1633 (mapp 1/5).
Bergskollegii skrifvelse till Landshöfdingen samt undersökningsprotokoll rörande enkefru Debora von Rujffs ..... stående att borgmästaren i Arboga Hindrik Barekhussen till svafvelbrukets förfång olovligen drefve stångjernssmide vid en oskattlagd hammare vid Dylte, Lunds hammare benämd, hvarigenom, gömde hvad som åtginge till masugnen vid Dylte, skogar sköfvlades, så att svafvelbruket och hennes egna hammare komme att lida brist på skog 1670 (mapp 1/5).
Lägenheten Baggviken No 3 afsöndr. från 11/96 mtl Asphyttan No 1 i Fernebo socken: Köpebref, hvarigenom Storfors Bruks Aktiebolag jemte P. Jonsson, Anna Sofia Olsson och Helge Nilsson i Asphyttan försälja till F.J. Pettersson i Björnbotten lägenheten Baggviken No 3, som för alltid afsöndrats från 11/96 mantal Asphyttan No 1 med å köpebrefvet tecknadt bevis att Kon. Befallningshafvandes den 3 juni 1915 fastställe berörda jordafsöndring 21.5.1915 (mapp 1/6).
Bergsmanshemmet Björkhöjden i Carlskoga socken: Afskrifter af Bergskollegii utslag med fastställelse i hufvudsak af urtima Bergstingsrättens den 9 juni 1742 meddelade utslag, hvarigenom Bergsmannen Henrik Fransson blifvit dömd att på grund af överste löjtnanten Nilklas Nordensverds egande förlagsfordran af 530 daler 22 öre koppmt skiljas från sitt 1/12 mtl Björkhöjden med tillhörande 1/240 i Åsjöhyttan, hvarjemte bergmästaren af kollegiet anmodades att i Henrik Franssons ställe tillsätta en idkesam bergman. Storfors Bruks intressenter hade jemväl anmält en fordran hos bemälde bergsman af 520 daler 5 öre koppmt 7.3.1743 (mapp 1/7).
En inlaga till Hofrätten af öfverste löjtnanten Niklas Nordensverd rörande tvist med Storfors Bruks intressenter om bättre rätt till utbekommande af fordran i bergsmannen Henrik Franssons egendom 1749 samma handling (mapp 1/7).
Egendomen Blomsterhult om 1 L.. 3.. osm.skatt egostycke från hem. Carlsberg i Lungsunds socken: Köpekontrakt, hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer till Anders Larsson i Blomsterhult ofvanstående egendom, hvilka vid egostyckning af hemmanet Carlsberg betecknats med lite Ab och erhållit 20 öre 4 penningars skatt från detta hemman i jan 1913 (mapp 1/8).
Bofors Bruk i Carlskoga socken: Bytesbref, hvarigenom Carl Linroth, Fredrik Linroth och C.N. Carplan tillbyta sig af Johan Eberhard Geijers 836 skepp. 17 lisp 17 1/2 sk.pund smide i Bofors Stångjernshammare och 33/75 delar i åtskilliga bruket tillhörande hemman m.m. mot lika andelar i Alkvetterns Bruk 30.9.1768 (mapp 1/9) se även Alkvetterns Bruk 115 1/1.
Bytesbref, hvarigenom John Eberhard Geijer bortbyter till brodern Emanuel Geijer Alkvetterns Bruk eller Lanfors hamrar emot det att han bekommer Bofors Bruk med tillhörigheter 19.3.1770 (mapp 1/9) se även Alkvetterns bruk 115 1/2.
Hemmanet Bornshyttan i Fernebo socken: Utdrag af 1825 års specialjordebok rörande Bornshyttan No 1 en hel hytta, samt hemmanen kolhyttan och Önshyttan 17.5.1844 (mapp 1/10).
Utdrag af Bevillningstaxeringslängderna för åren 1833-1842 angående 43/128 i Bornshyttan, 1/144 i Yngshyttan samt 1/16 i Persberget 7.5.1844 (mapp 1/10).
43/128 I Bornshyttan och 1/144 i Yngshyttan, Kolhusåsen kallad tillhörde under en lång följd af år Gammelkroppa bruksegare (mapp 1/10).
Torpet Brändeudden på Siksta mosse vid sjön Daglösen i Fernebo socken: Auktionsprotokoll vid exekutiv försäljning af häradsbetjänten Erik Petterssons torp, Brändeudden kalladt, som inropades af Abr. Fröding och Joh. M, Dahl för 35 rdr specie 4.4.1798 (mapp 1/11).
Köpet på transporterat på Håkan Wikström 5.5.1798 samma handling (mapp 1/11).
Auktionsprotokoll rörande Håkan Wikströms arfvingars försäljning af torpet till Petter Nilsson i Edsbäcken 21.11.1822 (mapp 1/11).
Södra Daglösedet i Kroppa socken: Storfors Bruks Aktiebolags ersättningar till Sofia Pettersson för å egendomen Södra Daglösedet vattenskadad mark åren 1905-1913,1915 (mapp 1/12).
1/4 hemman Daglösedet i Fernebo socken: Köpebref hvarigenom Nils Månsson och hans hustru försälja sin anpart i ofvanstående hemman till brodern Anders Månsson och svågern Jöns Nilsson för 95 daler koppmt. af hvardera eller tillsammans 190 daler koppmt 28.8.1686 (mapp 1/12).
1/4 hemman Södra Daglösedet i Fernebo socken: Kopior Kungl. Majts Bref till Kammarkollegiet angående de besvär som borgmästaren Johan Danielssons barn anfört deröfver att, sedan deras fader år 1663 erhållit Regeringens bref på räntan af hemmanet Södra Edet under hans och hans hustrus lifstid, samt deras barn år 1676 erhållit af Kammarkollegiet besittningsrätt till hemmanet mot erläggande af skatten för detsamma, bergmästaren Snack år 1681 beröfvat dem hemmanet, under förebrående, att det var så vanskött att det vore att hänföra till ödeshemman, hvilket jemväl vid Häradsrätten blifvit anfört. Men som det vid närmare undersökning af omständigheterna blifvit styrkt, att bergsmästaren Snacks uppgift om hemmanets vanskötsel vore falsk, var Kongl. Maj:ts vilja och befallning, att kammarkollegiet skulle låta immittera borgmästaren Danielsson barn och arfvingar i rättigheten till hemmanet 1/4 mtl Södra Edet 5.1.1698 (mapp 1/14).
Kammarkollegii skrifvelse till Landshöfdingen Fagerschöld med anmodan att låta verkställa den anbefallda immissionen 12.1.1698 (mapp 1/14).
Södra Daglösedet: Olof Petterssons ansökan hos Landshöfdingen att han som genom sin hustru hade arfrätt till 1/4 del hemmanet Södra Daglösedet, måtte blifva bibehållen vid detsamma, änskönt Herman Linberger, såsom sonson till Borgmästaren i Filipstad Johan Danielson, sökt immission derå samt Länsmannen i orten framställt sin önskan att få samma hemman boställe åt sig 14.4.1735 (mapp 1/15).
Häradsrättens fastställelse af en mellan madame Ellika Lindeberger och Petter Olsson i södra Daglösedet ingången förlikning, hvarigenom han Petter Olsson, hvilken stjuffader i flere år innehaft och brukat Södra Edet, som 1698 blifvit till assessor Joh. Danielssons arfvingar öfverlåtet, afsäger sig alla anspråk på egande och besittningsrätten till samma hemman, som genast finge ofvertagas af löjtnanten Haveman och madame Lindeberger, hvaremot Petter Olsson i utbyte bekom 200 daler koppmt för att han "skulle skicka sig väl beskedligt" 10.6.1746 (mapp 1/16).
En skrift hvarigenom Herman Lindberger förklarar för sig och de sina, att han icke har något att invända mot att löjtnanten Carl Haveman hos Kongl. Maj:t sökte stadfästelse för sig och sina arfvingar å det till farfadern Borgmästaren i Filipstad Johan Danielsson den 5 jan. 1698 utgifna donationsbref å 1/4 del hemmanet Edet 9.11.1747 (mapp 1/17).
4 st förskrifningar å olika belopp af Ellika Lindberger, Carl Hoveman och Joh. Lindberger till slägtingarne för deras andelar i Daglösedet 1746-1751 (mapp 1/17).
Häradsrättens beslut hvarigenom på klagomål af löjnanten Carl Haveman deröfver att de resande toge sig olofliga vintervägar öfver Södra Daglösedets egor, så att åkern och gräsvallen nedtrampades och gärdesgårdar förstördes. Rätten utsätter ett vite af 10 daler silfmt. för hvar och en som gjorde sig skyldig till öfverklagade förseelse 8.2.1748 (mapp 1/18).
Bergskronotorpet Södra Daglösedet i Fernebo socken: Skattläggning och skatteköpsvärdering. Kronobefallningsmannen Per Collins berättelse till Landshöfdingen i Örebro angående beskaffenheten af Bergskronotorpet Södra Daglösedet, hvilket af ålder gällt för 1/4 hemman, som löjtnanten Carl Haveman begärt att få skatteköpa 17.5.1753 (mapp 1/19).
Landshöfdingens skrifvelser till häradshöfdingen Thure Sandelin, lantmätaren Lorentz Gillberg och Kronobefallningsmannen Per Collin med anmodan att förrätta skattläggning och skatteköpsvärdering å Bergskronotorpet Södra Daglösedet som löjtnanten Carl Haveman sökt att få skattköpa 1.9.1753 (mapp 1/19).
Instrument öfver förrättad skattläggning af ifrågavarande torp, som uppskattades till 1/8 mantal och värderats till skattelösen med 150 daler silf.mt. 29.10.1754 (mapp 1/19).
Förteckning å handlingar, som af löjtnanten Carl Haveman öfverlämnats vis försäljning till assessor Jean Gustaf Linroth å Bjurbäck af 1/8 mtl skatte Södra Daglösedet 1.6.1753 (mapp 1/20).
1/8 mtl Kronoskatte Södra Daglösedet I Fernebo socken: Afhandling hvarigenom assessorn Jean Gustaf Linroth å Bjurbäcks Bruk och hans fru Brita Cajsa Stedt upplåta till bokhållaren Magnus Broström och hans hustru Aurora Horner under lifstidsförlåning samt mot vissa föreskrifna skyldigheter 1/8 mtl kronoskatte Södra Daglösedet 1.11.1758 (mapp 1/21).
Mågen Claes Myrins slutkvitto på de af Magnus Broström och hans hustru af Bjurbäcks Bruksegare bekomna 1500 daler koppmt. för det de afsagt sig all rätt och allt anspråk på Södra Daglösedet 3.2.1771 (mapp 1/21).
Tingsprotokoll rörande denna afsägelse 19.11.1771 (mapp 1/21).
Afhandling , hvarigenom Bjurbäcks bruksegare upplåta 1/8 mtl Daglösedet till betjenten Johan Norgren för brukning af det samma under 8 år 30.9.1771 (mapp 1/21).
I samma handling donationsbref, hvarigenom Bjurbäcks bruks intressenter öfverlåta till bemälde Norgren och hans hustru ifrågavarande Daglösedet under deras lifstid 18.4.1780 (mapp 1/21).
Köpekontrakt, hvarigenom Bjurbäcks bruksegare, genom A.G. Wallerstedt enligt bilagd fullmakt, försälja ofvanstående hemman till masmästaren Nils Nilsson vid Nykroppa och klensmeden Johan Gustaf Flodberg vid Storfors för 7500 Rdr Rmt 5.3.1864 (mapp 1/22).
Förteckning å handlingar som öfverlemnats till köpare och af dem kvitterats 10.5.1864 (mapp 1/22).
Inteckningsprotokoll rörande dödning af en den 16 okt. 1857 meddelad inteckning för Filipstads Bergslags Kanal Aktiebolag i Bjurbäcksgodset med tillhörande hemman och lägenheter. I hvad anginge 1/8 mantal Daglösedet 22.12.1865 (mapp 1/23).
Torpet Daglösnäset på Asphytte egor i Fernebo socken: Hindrik Erikssons forlikningsskrift afskrift angående delning mellan honom och hans tre bröder af det arf, som de bekommit efter föräldrarne , hvilket skedde sålunda att, sedan systrarna utfått sitt arf i både fast och löst, han för broderdel i hela Asphytte hemmanet behölle det inom hemmanets rösepass belägna torpet Daglösnäset. Bröderna hade lofvat honom att årligen få kola en liten mila på hemmanets skog samt lemna honom utsäde och hjelpa till uppbyggande af de nedruttnade husen, hvarigemte de skulle åtaga sig hemmanets skuld, vidare beskrifves delningen af lösöreboet, och slutligen tillegnas de tre bröderna hemmanet 12.7.1652 (mapp 1/24).
Kronoallmänningen Dalskogen i Fernebo socken: Geografisk delineation och beskrifning över Kronans allmänning Dalskogen med dessa belägna hyttor, hamrar, hemman, torp och lägenheter af J. Bergius 1703 (mapp 1/25).
1/8 hemman Ekemossen i Wäse socken: Utdrag af mantalslängden rörande Jonas Olsson, hvilken bortbytt 375 i nedre Bjurbäcken till assessorn Johan Gust. Linroth emot 1/8 hemman Ekemossen 18.3.1764 (mapp 1/26).
Bevis att Jonas Olsson med hustru och folk låtit mantalsskrifva sig vid Ekemossen 22.3.1764 (mapp 1/26).
Ett erkännande af Jonas Olsson att han af assessor Linroth fått mottaga 50 daler silf.mt. till afhjelpande af bristfälligheter vid Ekemossen jemte 2 tunnor sädeshafvre 12.5.1764 (mapp 1/26).
1/4 mtl Ekmossen: Köpebref af N. Oterdahl och B Åkerman m. fl. till grefve C.G. Löwenhielm å bl.a. 1/4 mantal Ekmossen 1.7.1829 (mapp 1/26).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 16.10.1830 (mapp 1/26) se även Kungskogs masugn 117 1/4.
1/8 mtl Stora Älgsjön i Lungsunds socken: Köpebref af N. Oterdal och B. Åkerman m.fl. till grefven C.G. Löwenhielm å 1/4 del i bl.a. detta hemman 1.7.1829 (mapp 1/28).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 27.11.1830 (mapp 1/28) se även Kungskogs masugn 117 1/4.
Skattehemmanet 23/192 mtl Elofsbyn i Nordmarks härad: Fastebref för brukspatronen G. Ekman och hans fru C.L. Wahlberg på ofvanstående hemmansdel, som de enligt åberopat köpebref den 28 febr. 1841 inköpt af brukspatronen L. Uggla 4.3.1842 (mapp 1/29).
Hemmanet Emterud i Lungsunds socken: Bouppteckning efter aflidne Erland Andersson, brukare af det under Ackkärrs lydande hemmanet Emterud 4.7.1860 (mapp 2/1).
Protokoll vid hållen auktion hos afträdande brukaren Lars Erlandssons enka i Emterud 5.4.1861 (mapp 2/1).
Arvskifte efter aflidne brukaren Erland Andersson 15.9.1862 (mapp 2/2).
2:a instrument öfver förrättade uppskattningar af ståndskogen och skogsmarken till hemmanet Emterud 27/2 1896 och 24/10 1900 (mapp 2/3).
Hemmanet Galteskär i Lungsunds socken: Köpekontrakt, hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer till Lundsbergs Fastighets Aktiebolag följande, 8 öre 22 penningar skatt Galteskär Litt Bf, 18 öre skatt Galteskär litt Bca. 12 öre 15 penningar skatt Galteskär Litt Bab 9.12.1915 (mapp 2/2).
Egendomen Östra Galtskär om 26 har 60 ar 7 kv.meter i Lungsunds socken: Köpekontrakt, hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer ofvanstående egendom till sågverksarbetaren Aron Linde från Grums socken 20.2.1912 (mapp 2/3).
11/112 mtl Södra Granviken i Bjurkärns socken: Instrument i 2 ex öfver förrättad värdering af det ....styckade hemmanet 21.10.1918 (mapp 2/4).
Posthemmanen Södra och Norra Gränäset i Fernebo socken: Generalpoststyrelsens protokoll rörande hemmansegarnes ansökan om påökning i skjutslegan för postföringen 20.7.1868 (mapp 2/5).
Gustafsfors Bruk i Torrskogs socken i Elfsborgs län: Köpekontrakt, hvarigenom brukspatronen Anders Åbergs sterbhusdelegare försälja till direktören Gust. Ekman 1/2ten i Gustafsfors Bruk med tillhörande hemman och lägenheter, kvarnar och sågar samt vadmalsstamp 5.12.1838 (mapp 2/6).
Fastebref för direktören G. Ekman å 1/3 i Gustafsfors stångjernsbruk och manufakturverk med tillhörande hemman och lägenheter, kvarnar och sågar m.m. i hvilka egendomar han enligt åberopat köpebref af den 7 mars 1839 inköpt 1/2ten af enkefru Ebba Sofia Åberg och sonen Gustaf Åberg men sedermer af denna hälft öfverlåtit 1/3 till öfversten baron C.G. Fleetwood 23.3.1841 (mapp 2/6).
Egarne voro tillika egare af största andelen i Gammelkroppa masugn och blifva efter inköp af några bergsandelar 1841 egare af hela masugnen (mapp 2/6).
En promemoria rörande baron C.G. Fleetwoods samt brukspatronerna G.Ekmans och Ugglas eganderättsandelar och ansvarighetsförhållanden äfvensom kalkyler öfver hvar och ens ansvarighetsbelopp efter inköpet af Gammelkroppa masugn 1840-1843 (mapp 2/6).
Inteckningsprotokoll rörande förmånsrätt för en den 25 sept. 1843 meddelad inteckning i Gustavsfors Bruk tillhörande hemman brukspatron G. Ekmans för till säkerhet ett lemnadt lån af 15000 Riksdaler Banco 11.11.1844 (mapp 2/6).
1/8 mtl skatte Gäddkärn i Kroppa socken: Landshöfdingen E. Wrangels skrifvelse till kronofogden Magnus Gröndahl i anledning af en från kammarkollegium inkommen anmodan att, sedan skatteköp å kronohemmanet 1/8 mantal Gäddkärn under den 12 dec. 1732 beviljats assessorskan fru Juliana Linroth till Kungskogs hyttas drift och vidmakthållande, dervid ingått såsom villkor att åboerna skulle vara ? så länge de fullgjorde sina skyldigheter, landshöfdingen ville låta afrösa och kartlägga berörda hemman 6.3.1733 (mapp 2/7).
Samma handling kronofogden Gröndals berättelse, att han immitterat assessorskan fru Juliana Linroth i eganderätten till ofvanstående hemman och jemväl tillförsäkrat Erik och Hans Månssöner besittningsrätten till detsamma 8.10.1733 (mapp 2/7).
Hedenskogs hytteskog i Brattfors socken: Ang. Skogstorparnas försummande af sina skyldigheter. Domboksprotokoll vid urtima Bergsting jemte 2:a utdrag deraf allt i afskrifter angående egaren af Hedenskogs masugn med hytta lagmannen Reinhold Antonssons instämmande af ett 20-tal torpare, hvilka under tidernas lopp sedan 1641 slagit sig ned på hytteskogen och under förmenande, att de af dem uppbrukade och åbodda torpen vore deras tillhörigheter, nekade att fullgöra sina skyldigheter i kolning, körslar m.m. hvarigenom han såge sig nödsakad att nedlägga masugnsdriften. Han yrkade derför, att torparne ej allenast blefve näpsta och straffade utan äfven ålagda att återbetala de förskott, som de erhållit på kolning och annat arbete, hvarjemte de borde föreställas, hva öde som drabbade dem, om de fortsatte med sitt uppförande. Under tinget träffades mellan lagmannen Antonsson och skogstorparne den 23 nov. 1765 en förening, som af Bergstingsrätten fastställdes samma dag. På begäran af lagmannen och enligt bergsfogden Fahlbreks, å tjenstens vägnar, gjorda påstående, beslöt rätten att bergssyn skulle hållas till utrönande, huru många torpare tillåtligen och utom skada för skogen måtte kunna bibehållas på denna Hedenskogs hytteskog 21-23/11 1765 (mapp 2/8).
Ang. skogstorparnas kolningsskyldighet. Bergmästare ämbetets utslag afskrift hvarigenom på ansökan 11.8.1828 af egaren till Hedenskogs hytta brukspatronen Carl Jakob Geijer, kompletteras den hittils ej iakttagna föreskriften i lagmannens Reinhold Antonssons den 23 nov. 1765 med skogstorparne slutade förening , nemligen angående hänskjutning till bergmästarens bestämmande af hvarje torpares kolningsskyldighet 13.11.1815 (mapp 2/9).
Ang. skogstorparnas anspråk på skogen m.m. Kungl. Maj:ts dom utskrift i Skogs eller röjselrättstorparnes vid Fernebo häradsrätt instämda påstående, att brukspatronen Carl Jakob Geijer, såsom egare af Hedenskogs masugn, ej måtte för egen del beviljas fastställelse å den karta , han år 1812 låtit upprätta öfver utegorna till hans egande Hedenskogshyttan och Hedenskogs herrgård, innan de för deras egande bergsskatte och bergskronotorp geom laga skifte erhållit deras andelar i skogen inom rågången.Kungl Maj:t förklarade, att någon delning af hytteskogen ej vore laglig, men att torplägenheterna Norra och Södra Mosserud, Berg, Dalbotorp, Per Janstorp, Bohlbäcken och Bengts eller Rubbetorp måtte i mån af den på 1812 års karta upptagna Hedenskogs hytta tillhöriga skogsbeskaffenhet tilldelas hvardera sådan skogsplats, att åboerna deraf kunde hafva nödig tillgång på timmer, gärdsel och ved för gårdsbehof. Torparnas ansökan hos Kungl. Maj:t att föreningen af den 23 nov 1765 angående torparnas skyldigheter, måtte af nåd ogillas blef af Kungl. Maj:t afslagen 22.9.1824 (mapp 2/10).
Hedenskogs masugn i Brattfors socken: Masugnen anlades af borgmästaren Gustaf Börjesson, hvilken erhöll privilegier derå år 1641, till blåsningarnes vidmakthållande skog tilldelades masugnen enligt då uppsatt rågång, hvaröfver karta upprättades år 1677, som af Kungl. Maj:t fastställdes år 1679. Den förfallna masugnen ombyggdes med vederbörligt tillstånd 1675 (mapp 2/11) se även Hedenskogs hytteskog 115 2/9.
I Bergstingsrättens protokoll den 21-23 nov. 1765 uppges att Börjesson erhöll privilegium på masugnen 1641. I Kungl. Maj:ts dom den 22/9 1824 uppges, att masugnen anlades 1641, och privilegium meddelades 1642 (mapp 2/11).
Lägenheten Hemvreten No 1 afsöndrad från hemmanet Asphyttan No 1 i Fernebo socken: Köpebref hvarigenom Uddeholms Aktiebolag försäljer till Helge Nilsson, Asphyttan, en jordafsöndring benämnd Hemvreten No 1 om 0.8790 hektar, som afsöndrats från 8 öre 14? 2/5 penningar Litt D af hemmanet Asphyttan No 1 2.4.1919 (mapp 2/12).
Skogshemmanet 5/12 Hertzentorp i Lungsunds socken: Afskrift af Kammarkollegii utslag rörande skattläggning af den till Kungsskogs masugn anslagna rekognitionsskog, belägen dels inom Fernebo härad och Lungsunds socken dels inom Ölme härad och socken och dels inom Wäse härad och socken. Efter det 1827 och 1829 års skattläggningar blifvit ogillade, företogs om ånyo skattläggning, dervid skogen indelades till 3 hemman, som åsattes mantal och skatter, nemligen 5 1/2 mtl Hertzentorp i Lungsunds socken, 1/3 mtl Gåsbacken i Ölme socken och 1 mtl Björkbron i Väse socken 14.3.1838 (mapp 2/13).
Hemmanet Horrsjöhyttan i Fernebo socken: Afskrift Fernebo Häradsrätts protokoll och utslag i tvistemål mellan bergsmännen Erik Johan Jonsson och Johan Svensson i Horrsjöhyttan angående bättre rätt till en under hemmanet Horrsjöhyttan lydande skogslägenhet benämnd Danielsudde i Horrsjön 29.9.1879 (mapp 2/14).
Lägenheten Hättelfvens banvaktsstuga å egorna till 1 mtl Storfors m. fl. o Kroppa socken: Köpekontrakt hvarigenom Uddeholm Aktiebolag försäljer till August Johansson Lungsund en till sina gränser beskrifven jordlägenhet, benämnd Hättelfvens banvaktstuga innehållande i areal o,1240 hektar 15,12,1920 (mapp 2/15) saknas.
(K? uttaget den 15/1 1930 i ö för tillskrift om överlåtelse)
Egendomen Norra Höjden om 20 h.. 29ar 70 kv.meter: Köpekontrakt hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer ofvanstående egendom till Fredrik Karlsson i Norra Höjden 2.3.1912 (mapp 2/16).
Egendomen Södra Höjden om 11 h.. 68 ar 80 kv.meter: Köpekontrakt hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer ofvanstående egendom till Olof Fredr. Pettersson i Södra Höjden 23.2.1912 (mapp 2/17).
Imme allmänning i Carlskoga socken anslagen Silfverhytta masugn: 2e lantmäteriprotokoll rörande mätning och uppgående af rågångarna omkring östra och vestra allmänningen af Joh. Moberg 1801 (mapp 2/18).
Carlskoga Häradsrätts 2e protokoll med fastställelse af de båda rågångsförrättningarne 29.?.1802 (mapp 2/18).		 
116Storfors Rörverk. Främmande verk och egendomar: III 1-18. Hornkullen och Hornkullstorp (mapp 1).
IV 1. Kallkällehult 2. Kinkhytte hytta 3-6. Knappforsdammen, Knappforshyttan och Knappfors kvarn 7. Karsby 8. Kristinehamns Mekaniska Verkstad (mapp 2).
V 1-4. Kristinehamns stad och dess vattenledning 5. Kristinehamns stadsjordar 6. Kräftudden 7. Östra Kvarnberget 8. Kvarnfallet (mapp 3).
Hemmanet Hornkullen förr i Fernebo nu i Kroppa socken: Donationsbref kopia hvarigenom Konung Carl IX:s enka Drottning Christina öfverlåter till bergmästaren Christoffer Graf, såsom erkänsla för den trogna tjenst, som han bevisat hennes aflidne herre och man, besittningsrätten till ett kronans hemman, Hornkulla benämnt, i Fernebo socken fritt från alla utlagor under hans under hans och hans hustrus lifstid, hvarefter deras barn skulle utgöra skatt för hemmanet 22.10.1613 (mapp 1/1).
Samma handling Konung Gustaf II Adolfs stadsfästelse af förestående donationsbref för Christoffer Grafs enka Abeluna, hvarigenom frihet meddelades henne från vissa och ovissa utlagor för gården, undantagandes det som till krigsutförande vore pålagda 22.3.1629 kopia (mapp 1/1).
Samma handling Christinas confirmation af ofvanstående 2e Kungl. Bref för sonen Anders Christoffersson, hvilken egde att behålla och besitta hemmanet så länge han förmådde erlägga de deraf gående utlagar 30.6.1646 kopia (mapp 1/1).
Bergskronotorpet Hornkullen i Kroppa socken: Köpebref hvarigenom Drottning Christina försäljer till Claud Roquette bl.a. detta torp såsom bergsfrälse till Kroppa Bruks understöd 16.8.1653 (mapp 1/2) se även Kroppa Bruk 22 7/1.
Skattelagda torpen Hornkullen krono i Kroppa socken: Skatteköpebref för majoren Claes Linroth å bland annat dessa torp 4 st 1.10.1714 (mapp 1/3) se även Kroppa Bruk 23 1/1.
Torpen på Hornkullsskogen: Kungl. Maj:ts bref till Kammarkollegium med förklaring att, enär det befarades, att åboerna å de till majoren och brukspatronen Claes Linroth den 1 okt. 1714 skatteförsålda torpen på Hornkullsskogen icke kunde afhålla sig från skogsåverkan, skulle skatteköpet återgå, mot det att major Linroth återbekomme värderingssumman för torpen 260 daler Silfmt, 10.1.1717 (mapp 1/4) se även Hornkullsskogen på den Persbergs grufvor anslagna 12 1/7.
Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Natanael Ekman angående sättet för åstadkommande af medel till betalning af nämnda 260 daler Silf.mt. 22.6.1725 (mapp 1/4) se även Hornkullsskogen på Persbergs grufvor anslagna 12 1/8 saknas.
Torpen Hornkullen och Hornkullstorp i Kroppa socken: Bergs och Grufvetingsrättens utslag i anledning af bergsfogden Erik Fahlbecks mot samtliga torpare i Hornkullen och Hornkullstorp gjorda stämningspåståenden, dels att de måtte visa, med hvad rättighet de hade sina tillhåll i berörda torp, dels och att rätten måtte pröfva, om icke bland torparne funnes alltför många hushåll till skada för skogen. Torparne förete.... enkedrottningen Christinas donationsbref af den 22/10 1613 till bergmästaren Christoffer Graf på besittningsrätten till hemmanet Hornkullen, Konung Gustaf II Adolfs bekräftelse deraf 1639 för enkan Abeluna samt Drottning Christinas år 1646 gjorda bekräftelse för sonen Anders Christoffersson, och som de antingen sjelfva eller genom deras hustrur vore Grafs efterkommande, ansågs de sig ega besittningsrätt till torpen. Hushållen hade under tidernas lopp ökats, men någon skada på skogen hade derigenim icke uppstått. De vore villiga att mot betalning göra arbete åt grufvorna. Rätten tillerkände torparne besittningsfrihet, dock under bergmästarens och Bergstingsrättens uppsigt om deras rättigheter och skyldigheter, och då det befanns, att på Hornkullen funnes åbor och på Hornkullstorp 4 , förordnades att endast 3 åbor skulle vara besuttna på Hornkullen och 2 på Hornkullstorp. De öfriga kunde icke utdrifvas utan finge kvarsitta under sin lifstid. Dagslösviken och Mon förklarades såsom hörande till Hornkullstorp se särskild rättegång 22.4.1747 (mapp 1/5).
Bergskollegii utslag på de besvär, som torpare anfört hvarigenom Bergs och Grufvetingsrättens utslag fastställdes 27.3.1749 (mapp 1/5).
Kungl. Maj:ts bref utskrift till Kammar och Bergkollegierna angående Nils Olssons m.fl. åbors i Hornkullen och Carl Jonssons m. fl. åbors i Hornkullstorp gjorda ansökningar, att de måtte få bibehålla besittningsrättentill sina åbodda lägenheter, så länge de utgjorde skatt för desamma, enär Persbergs Grufveintressenter väckt fråga om lägenheternas utläggande till skogsmark å den till grufvorna anslagna Hornkullsskogen. Till stöd för ansökningarna åberopades ett af Carl IX:s enkedrottning Christina till bergmästaren Christoffer Graf den 22 okt. 1613 utgifvet donationsbref å hemmanet Hornkullen att skattefritt besittas under hans och hans hustrus lifstid, hvarefter deras barn och efterkommande skulle erlägga skatt för hemmanet. Denna donation hade blifvit stadfästad år 1629 af Gustaf II Adolf för Grafs enka och 1646 af Drottning Christina för sonen Anders Christoffersson. under tidens lopp hade hemmanet Hornkullen blifvit uppdelat i 2 torp, benämnda Hornkullen och Hornkullstorp. Kungl. Maj:t kunde icke lemna bifall till ansökningarna af anledning att torpen öfvergått till annan natur än rena kronotorp derigenom att, sedan majoren Claes Linroth å Alkvettern den 1 okt 1714 erhållit skatteköpebref å de genom reduktionen till kronan år 1685 indragna Kroppabruken jemte åtskilliga hemman och lägenheter, deribland torpen på Hornkullsskogen tillika med en del af sjelfva skogen, men som hela skogen vore anslagen till Persbergs grufvor, skulle enligt Kungl. brefvet den 10 jan. 1717 försäljningen af de ifrågavarande torpen och skogsdelen till majoren Linroth återgå, mot dels det han af löseskillingen återbekomma 260 daler Silf.mt. som skulle gäldas af Persbergs Grufvebolag 10.10.1827 (mapp 1/6).
Bergstingsrättens protokoll och utslag angående Persbergs Grufveintressenters mot Olof Didriksson i Hornkullen gjorda påstående , att han måtte åläggas emot ersättning för röjsel och byggnad till Grufvebolaget afträda sin innehafvande torpägenhet. Efter kärandebolagets föredragning af åtskilliga Kungl. bref från förra hälften af 1700-talet, bland andra Kund gl. brefvet af den 10 jan. 1717, hvari förskrifves, att sedan majoren Claes Linroth den 1 okt. 1714 erhållit skatteköpebref å de indragna Kroppabruken med tillhörande hemman och lägenheter jemte Hornkullstorpen och en del af Hornkullsskogen, köpet af berörda torp och skogsdel skulle återgå, mot det att major Linroth af löseskillingen återbekomme 260 daler Silf.mt. som af Persbergs Grufvebolag genast skulle gälda, samt det genom Bergs och Grufvetingsrättens den 22 april 1747 meddelade och af Bergskollegiet den 17 febr. 1749 fastställda utslag blifvit föreskrifvet, att på Hornkullen ej mer än 3e och Hornkullstorp endast 2e åbor vore besutne, med rättighet dock för de öfriga att kvarsitta i sin lifstid, och sedan det blifvit upplyst, att ej mindre än 19 åbor funnes å de ifrågavarande torpen, afkunnades utslag i målet. Oaktade Olof Didriksson egde Fernebo Häradsrätts fastebref å 1 Lispund osmundsskatt i Hornkullen, dömde Bergstingsrätten honom likväl skyldig att till Persbergs Grufvebolag afträda sin innehafvande torplägenhet 8.4.1835 (mapp 1/7).
Hofrättens dom afskrift i tvistemål mellan delegarne i Persbergs större Grufvebolag samt nummeregarne i Persbergs grufvor, å ena sidan , och samtliga åboerna på de å Hornkullsskogen befintliga torpen Hornkullen och Hornkullstorp, å andra sidan, angående bättre rätt till dessa torp. Grufvegarne hade vid Fernebo Häradsrätt yrkat, att åboerna skulle till dem afstå torpen, och genom utslag den 8 nov. 1838 hade Häradsrätten förklarat att, oafsedt fasta blifvit meddelad åboerna på deras bebodda torp, de likväl ej egde någon besittningsrätt till torpen utan vore att anse endast som torpare under grufvorna. Lagmansrätten deremot hade med upphäfvande af Häradsrättens utslag genom dom den 30 okt. 1839 gifvit det utlåtandet. att åboerna egde fullkomlig besittningsrätt å sina torp. Och slutligen förklarade Hofrätten, som gillade Lagmansrättens dom, att grufegarnas påstående om åboernas skiljande från besittningsrätten å de ifrågavarande torpen icke kunde bifallas 3.8.1842 (mapp 1/8).
Torp (lägenheten) i Hornkullen om 3 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: 4 inteckningsprotokoll rörande Storfors Bruksbolags ansökan om inteckning i Anders Jonssons egande 3 L.. osmundsskatt i Hornkullen till säkerhet för en af Anders Jonsson den 8 mars 1841 utgifven revers å 1088 Rdr. 26 sk. 3 rst. jemte ränta 1841.1842.1843 (mapp 1/9).
Torp i Hornkullen om 3 L.. osmundsskatt: Fernebo Häradsrätts utslag i ett af Carl Carlsson i Blåsjön, såsom förmyndare för sina styfbarn, instämt mål mot deras förre förmyndare aflidne Erik Anderssons i Norra Höjden sterbhusdelegare, nemligen sönerna Anders och Olof Erssöner samt mågarne Anders Jansson i Hornkullen och Olof ståhl på Dalnäsfallet, hvilka ålades att utgifva myndligarnes arfmedel med 90 Rdr 3 sk 9 mt banco 22.10.1842 (mapp 1/10).
Samma Häradsrätts utslag, hvarigenom Anders Jonsson i Hornkullen blifvit ålagd att till sina medarfvingar efter aflidne torparen Erik Andersson i Kroppstahöjden utgifva 130 rdr Banco, hvilka redan 1815 blifvit intecknade i 3 L.. osmundsskatt i Hornkullen 22.10.1842 (mapp 1/10).
Remissorial om exekutiv verkställighet af båda utslagna 5.5.1843 (mapp 1/10).
Torp Lägenhet i Hornkullen om 3 1/2 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: 4 inteckningsprotokoll rörande Storfors bruksbolags ansökan om inteckning i denna lägenhet till säkerhet för en af Nils Nilsson, Anna Catharina Stålnacke, Olof Didriksson och Carl Nilsson i Hornkullen den 8 mars 1841 utgifven skuldsedel å 829 Rdr 4 sk 11 rst jemte ränta 1841.1842.1843 (mapp 1/12).
Torp i Hornkullen om 3 L.. osmundsskatt: Fernebo Häradsrätts utslag, hvarigenom Erik Jonssons i Hornkullen sterbhusdelegare blifvit ålagda att till Storfors Bolags utgifva 1120 Rdr Rg.. jemte ränta och rättegångskostnader 23.10.1852 (mapp 1/11).
Inneliggande diarii-och utmätningsbevis m.m. 1852 (mapp 1/11).
Torpet Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt i Kroppa socken före under Storfors Bruk: 3e instrument öfver förrättade husesyner 1840.1843.1845 (mapp 1/13).
Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt på Persbergs Grufveskog: Lantmätaren C. Sjöholms, på begäran af Kammarherren Claes af Geijerstam, såsom disponent för Storfors bruksbolag, verkställda uppmätning och taxering af egorna till ofvanstående Bruksbolaget tillhöriga torp, enligt protokoll af den 1.11.1841 (mapp 1/14).
Torpet Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: Storfors Bruksegares utfärdade brukningskontrakt om torpet för Carl Carlsson 29.1.1843 (mapp 1/15).
Torpet Lägenheten Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: 2:a inteckningsprotokoll rörande Storfors bruksegares sökande af inteckning i Erik Jonssons egande 6 Rdr osmundsskatt i hornkullen till säkerhet för 1200 Riksdaler Banco jemte ränta 1843.1844 (mapp 1/16).
2e inteckningsprotokoll rörande Storfors bruksegares ansökan om inteckning i förestående egendom till säkerhet för 200 Riksdaler Riksgäld jemte ränta 1843.1844 (mapp 1/16).
Torpet Lägenheten Norra Hornkullen om 6 L.. osmundsskatt i Kroppa socken: Inteckningsprotokoll rörande Storfors Bruksbolags ansökan om inteckning i Horkullens Silferverks intressenters enligt uppgift egande 6 L.. osmundsskatt i Hornkullen till säkerhet för 3 förskrifningar å sammanräknade köpeskillingsbeloppet 1675 Rdr. 24 sk. Banco jemte ränta. Ansökningen afslogs, enär Silfververksintressenterna icke vore laglige egare till 6L.. osmundsskatt och sålunda icke kunde erhålla lagfart derå 25.2.1846 (mapp 1/17).
Torpen Lägenheterna Hornkullen: Storfors Bolagsintressenters fullmakt för disponenten kammarheren Claes af Geijerstam att å Bolagets vägnar försälja ej mindre de 3 1/2 L.. osmundsskatt i Hornkullen, som Bolaget före 1850 egt, än och fastighetsdelar i Hornkullens andra skattetorp, som Bolaget kunde komma att åt sig förvärfva, samt att utfärda salubref å de gjorda försäljningarna eller inköpen 19.2.1852 (mapp 1/18).
Torpet Kallkällehult om 2 1/2 L.. osmundsskatt i Lungsunds socken: Köpebref af N. Oterdahl och B. Åkerman m.fl. till grefven C.G. Löwenhielm å 1/4 del i bl.a. detta torp 1.7.1829 (mapp 2/1).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 27.11.1830 (mapp 2/1) se även Kungskogs masugn 117 1/4.
Kinkhytte hytta i Fernebo socken: Donationsbref, hvarigenom bergsfogden Olof Olofsson erhöll en den gammal kronohammaren i Asphyttan såsom vedelag för Kinkhytte hytta, som hans föräldrar på egen bekostnad uppbyggt i ödemarken, men som sedermera blef lagd under staden Flipstad 29.1.1651 (mapp 2/2) se även Asphytte (ödehammare) hamrar 17 3/1.
Knappforsdammen och Knappforshyttan: Rättegångs m.fl. handlingar rörande yrkade ombyggnader af Knappforsdammen och rifning af Knappforshyttan af den orsak att vid flodtiden bakvatten från dammen ej blott hindrade gången för vattenverken vid Bjurbäcken, matlången m.fl. Bruk utan äfven gjorde skada på egorna till åtskilliga jordegendomar, hvar förutom dem nedanför belägna Björkborns bruksdamm lede av vattnets för hastiga framsläppande vid Knappforsen, hvars damm äfven menligt inverkade på vattenståndet i Norsbäcken. Handlingarna är följande, Protokoll vid Carlskoga sockenstämma 28/3 1634, Carlskoga häradsrätts resolution 31/10 1663, Carlskoga Bergstingsrätts utslag 23/5 1732, Landshöfdinge-embetets resolution på anförda klagomål, hvarigenom förordnas om laga undersökning af domare i orten 6/7 1791, Domhafvandes till K.B. afgifna betänkande i dammfrågan 7/9 1792, Kun. Befallningshafvandes utslag i saken 1/10 1792, Bergskollegii utslag angående Knappforshyttans ödeläggande och blåsningens flyttning till andra hyttelag 31/12 1799, Anförande till protokollet vid Häradssynerättens sammanträde vid Knappforsen 6/6 1842 (mapp 2/8).
Vattenkraft och vattenrätter: Knappforsdammen i Karlskoga socken. Protokoll vid hållen undersökning af Knappforsdammen 3.9.1827 (mapp 2/4).
Protokoll vid ny syn å samma damm 6.9.1832 (mapp 2/4).
Främmande verk och egendomar: Knappfors och Kväggeshyttorna i bjurkärns socken. Bergskollegii skrifvelse till bergmästaren Nathanael Ekman angående tilldelning af skog åt Knappfors och Kvägges hyttelagar 20.4.1726 (mapp 2/5).
Knappfors kvarn i Bjurkärns socken: Kaptenen Carl Linrots skrifvelse till landshöfdingen under förmälan att Knappfors hyttelag utan tillstånd byggt en kvarn med 2 par stenar samt att denna kvarn betjenade allmänheten med malning mot tull, äfvensom att den samma vore till stort förfång för Storfors tullkvarn med landshöfdingens derå gifna resolution, hvarigenom hyttelagarne förbjudas att vid sin utan tillåtelse uppsatta kvarn, vid 50 daler silf.mt. vite, mala åt andra , utan begagna kvarnen endast för eget behof 28.7.1746 (mapp 2/6).
Karlskoga Häradsrätts 2e uppskofsprotokoll i Storfors Bruks egares mot Knappfors kvarnintressenter instämda mål med yrkande, att de måtte dömmas att utgifva det i ofvannämnda resolution bestämda rätt 7/11 och 13/11 1749 (mapp 2/6).
1/4 mtl Korsby i Malungs socken Elfsborgs län under Sälboda Bruk i Wermland: Köpekontrakt af den 10/7 1877 och köpebref, hvarigenom Gammelkroppa Aktiebolag genom baron Svante Fleetwood försäljer till Carl Johansson i Skogsäter 1/4 mtl Korsbyn, 1/8 mtl Kortered och 1/16 Anered i Naglums socken af Elfsborgs län 12.7.1877 (mapp 2/7).
Köpeskillingslikvid för de försålda egendomarne 12.7.1877 (mapp 2/7).
Utdrag af Korsby egendoms fastighets och förlagsräkning 1860-1882 (mapp 2/7).
Utdrag af Sälboda Bruks böcker för Korsby egendoms förlag 11/11 1870-1/1 1873 (mapp 2/7).
Kristinehamns Mekaniska Verkstad: Förslag för tillämnad anläggning af mekanisk verkstad vid Kristinehamn 1857 (mapp 2/8).
Aftal mellan köparen C. Arvedson och säljaren P.W. Brattström jemte 4 andra säljare vid uppgjordt fastighetsköp 23.5.1859 (mapp 2/8).
Kostnadsförslag för anläggning af en mekanisk verkstad vid Kristinehamn 26.3.1858 (mapp 2/8).
Uppgifter rörande materialåtgång till div. byggnader 1858 (mapp 2/8).
Kontrakt hvarigenom kammarherren Claes af Geijerstam å Storfors Bruksbolags vägnar, antager H. Asplund till ingeniör vid en tillämnad maskinverkstad vid Kristinehamn 1857 (mapp 2/8).
Kassaverifikationer 1857 (mapp 2/8).
2 kartor öfver fastighetsköpet samt 2 ritningar 1857 (mapp 2/8).
Kristinehamn: Förslag tryckt till vattenledning i Kristinehamn af löjtnanten vid väg och vattenbyggnadskåren H.S. Torulf 1902 (mapp 3/1).
Kristinehamn stad: Ang. vattenledning till staden. En karta uppgjord vid undersökningen 1902 (mapp 3/1).
Ekonomiska kartverkets karta öfver Ölme härad, hvarå vattenledningen från Sandköping finnes uppdragen. Kartlagd 1883 Tryckt 1887 (mapp 3/2).
Ang. vattenledning. Kristinehamns Drätselkammares skrifvelse till Kaptenen Aug. Herlenius Storfors, med begäran att som en grundvattenledning för staden vore föreslagen från Sandköping, Nybäck och Wagntorp, staden finge för vattenledningar köpa ett område af c:a 14 hektar på Spjutbäckshemmanet 1.7. 1903 (mapp 3/3).
Protokoll utdrag vid Storfors Bruks Aktiebolags styrelsesammanträde i anledning af en från Kristinehamns stad inkommen anhållan att på 50 år få arrendera ett visst område på Spjutbäcken egndom 25.8.1903 (mapp 3/3).
Utdrag af protokollet hos stadsfullmäktige i Kristinehamn. I hvars 7:e punkt de af Storfors Bruks Aktiebolags styrelse framställda villkor för Spjutbäcksarrendet afslås 6.10.1903 (mapp 3/3).
En särskild skrifvelse, att Stadsfullmäktige icke antagit Storfors villkor, hvaden frågan derom förfallit 7.10.1903 (mapp 3/3).
Ang. vattenlenledning från Sandköping m.fl. ställen. Stadsfullmäktigaes hos Kungl. Maj:ts gjorda ansökan att för vattenledningen behof få expropriationsvis lösa den från anläggningen erforderliga enskilda mark m.m., hvarom godvillig uppgörelse ej kunde träffas 11.2.1904 (mapp 3/4).
Storfors Bruks Aktiebolags hos Kon. Befallningshafvande anförda protest mot expropriering af de på Spjutbäckens egendom befintliga källorna 1904 (mapp 3/4).
Kristinehamns stadsjordar. Köpekontrakt, hvarigenom Storfors Bolag genom disponenten J. Herlenius försäljer till P.W. Brattström Bolagets på Kristinehamns stads område egande jord, bestående af egoskiften till åtskilliga uppräknade tomter. Deremot förbinder sig Bolaget att under 5 år från köparens tobaksfabrik årligen tillhandla sig 2000 rullar tobak 20.4.1866 (mapp 3/5).
Lägenheten Kräftudden om 10 penningar skatt egostycke af 1/2 mtl Ackkärr i Lungsunds socken: Köpekontrakt, hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer till torparen Anders Andersson i Snårbotten egendomen Kräftudden om 72,15 ar 25.2.1913 (mapp 3/6).
Lägenheten Östra kvarnberget No 22 A i Karlstad: Öfverexekutors i Karlstad utslag, hvarigenom A. Westberg å Östra Kvarnberget No 22 A ålägges att till Storfors Bruks AB betala fordrade 250 kronor jemte ränte ers kostnader. Storfors Bolag hade bekommit denna fordran hos Westberg derigenom att, sedan A.P. Adamsson från Storfors genom köpekontrakt den 29 dec 1896 försålt ifrågavarande fastighet till A.W. Westberg från Skillingsfors, dervid blifvit bestämdt en del af köpeskillingen skulle betalas med 250 kronor hvardera af åren 1897-1898 och 1899, säljaren Adamsson öfverlåtit dessa årsfordringar på Bolaget. Westberg sökte göra gällande, att svek och bedrägeri förelåge vid denna egendomshandel 12.1.1898 (mapp 3/7).
Torpet Kvarnfallet om 4 L.. osmundsskatt i Lungsunds socken: Köpebref af N Oterdahl och B. Åkerman m. fl. till grefven C.G. Löwenhielm å 1/4 del i bl.a. detta torp 1.7.1829 (mapp 3/8).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 27.11.1830 (mapp 3/8) se även Kungskogs masugn 117 1/4.		 
117Storfors Rörverk. Främmande verk och egendomar: VI 1-5. Kungsskogs masugn 6-12. Kungsskogs masugns rekognitionsskogar (mapp 1).
VII 1. Labberud 2. Lanfors övre och nedre hamrar 3. Loviselund 4. Lavreten 5-8. Lungsundet 9. Luma 10. Långbanshytte masugn 11. Näverdalen 12. Pardixhyttan 13. Råglanda 14. Ränkefors 14-16 ligger i bokstavsordning efter M. 17-20. Malma (mapp 2).
VIII Marstrandsgården (mapp 3).
Kongsskogs hytta: 2:a af Dan Herlenius utgifna kvittenser å erhållen betalning för till Kongsskogen levererad spannmål 12/3 och 20/7 1787 (mapp 1/1).
Kungskogs masugn i Lungsunds socken: Köpebref, hvarigenom Sara Catharina Linroth försäljer till brorsonen kaptenen Johan Gustaf Linroth sin efter fadern ärfda 1/3 del i Bjurbäcks Bruk samt lika andel i Kungskogs masugn, 1 hel hytta, med derunder lydande hemman och lägenheter m.m. 27.7.1788 (mapp 1/1) se även Bjurbäcks Bruk eganderätter 18 2/12.
Oficiella afskrifter Köpebref, hvarigenom sysslomännen i landshöfdingen A. Woltemats gårdbundna bo försälja till direktören A.P. Otterdahl Forsbacka och Persby Bruk i Dalsland samt 1/4 del i Kundskogs hytta med de till dessa verk hörande hemman och lägenheter 30.6.1788 (mapp 1/3).
Wedbo Häradsrätts lagfarts och uppbudsprotokoll rörande detta köp 10.3.1789 (mapp 1/3).
Tössebo och Wedbo Häradsrättens bevis att 3 oklandrade uppbud för lagfart meddelats A.P. Otterdal å förenämnda bruksegendomar 10/6 och 12/11 1790 (mapp 1/3).
Bouppteckning efter landskamreraren F.M. Åkermans i Göteborg aflidna Inga Åkerman, född Otterdahl, hvilken efterlemnade såsom arfvingar 5 till mogen ålder komna söner och en dotter, gift med biskopen C.F. af Wingård 20.5.1826 (mapp 1/3).
Kungl. maj:ts utslag med bifall till grosshandl N. Otterdahls och de öfriga arfvingarnes ansökan att, enär deras fader och morfader direktören A.P. Otterdahl genom testamente förordnat, att bruksegendomarne skulle utgöra ett, fideikommiss, som skulle skötas under deras gemensamma förvaltning, hvilket i anseende till arfvingarnes förökade antal medfödde stora svårigheter, testamentet måtte upphäfvas, hvarigenom egendomarna finge delas dem emellan 7.8.1828 (mapp 1/3).
Köpebref, hvarigenom Nils Oterdahl och B. Åkerman, är egna och de öfriga medarfvingarnes vägnar. försälja till grefven Carl Gösta Löwenhielm 1/4 del i Kungskogs masugn med tillhörande bokverk och sinnerstampsamt husbehovskvarn jemte lika andel i Kungskogs gård 1/2 mantal och åtskilliga hemman och torp inom Lungsunds, Ölme och Wäse socknar 1.7.1829 (mapp 1/4).
Fernebo, Ölme och Wäse Häradsrätters lagfartsprotokoll rörande detta köp 21/10, 13/11, 30/11 1829 (mapp 1/4).
Fastebref för grefve Löwwenhielm å 1/4 del i de inom Lungsunds socken belägna egendomar, meddeladt af Fernebo Häradsrätt 27.11.1830 (mapp 1/4).
Fastebref för grefve Löwenhielm meddeladt af Ölme Häradsrätt 21.12.1830 (mapp 1/4).
Fastebref för grefve Löwenhielm, meddeladt af Wäse Häradsrätt 16.10.1830 (mapp 1/4).
En förbindelse af säljarne att prestera sådan åtkomst till Kungskogs egendomen, att köparen obehindrat erhåller fasta derå- med inom denna handling liggande fullmakter till försäljningen 1.7.1829 (mapp 1/4).
3e gravationsbevis rörande de försålda egendomarne 2.9.1829 (mapp 1/4).
Lantmäterihandlingar. Frälsehemmet Kongskogen i Lungsunds socken: Lantmäteriprotokoll 2:a afskr. rörande affattning af frälse hemmanet Kongskogens ineg.. jemte den till hemmanet hörande skogen med derå belägna hemman och lägenheter samt beskrifning till den häröfver upprättade kartan af Ernst Rystedt 2.8.1813 (mapp 1/5).
Främmande verk och egendomar. Kungskogs masugns rekognitionsskog: 4 hopfästade ark, innehållande afskrifter af 5 handlingar rörande tilldelning af skog från Lungsunds kronoallmänning åt de närmaste jernverken och hufvudsakligen åt Kungskogs masugn. En skrifvelse från Bergskollegiet till landshöfdingen Didrik Wrangel, hvari framhålles, att enligt bergsmästaren Ceders undersökning Kroppa kronobruk icke vore i behof af någon särskild skog, och att för övrigt Lungsunds allmänning låge för långt aflägset för att därunder brukas, men att icke vore till Kungl.Maj:ts fördel, om allmänningen låge obrukad. Derför funne kollegiet rådligt, att densamma mot årlig rekognition delades proportionsvis mellan de närmaste jernverken. Vidare omförmäldes, huruledes fru Sigrid Ekehielm anhållit att till Kungsskogs masugn få behålla en beskrifven Skogstrakt som hon påstått af urminnes hadva tillhört Kungskogshemmanet och att dessutom erhålla nödig tilldelning af allmänningen. Landshöfdingen anmodas derför låta undersöka, hvilka trakter af allmänningen de närmast belägna Bruken och i synnerhet Kungskogs masugn nödvändigt behöfde, samt hvilken årlig rekognition hvar och en af dem deremot kunde påläggas. Slutligen borde landtmätaren Petter Mört förornas att biträda vid skogstilldelningen, enär fru Sigrid Ekehielm velat göra gällande, att landtmätaren Thoring, hvilken aftagit allmänningen vore hennes motpart 23.12.1687 (mapp 1/6) org. i kart 1:5/5. Se även Bjurbäcks rekognitionsskog 2 1/2,4; 2/1-2.
Fru Sigrid Ekehielms klagomål hos Bergskollegiet deröfver att skogskommissionen tilldelat Kungskogs masugn en skogstrakt, inom hvilken 1/8 kronohemman vore beläget, som fordrade sitt skogsbehof, och dessutom hade inspektör Linroth erhållit en del skog, som tillhörde Kungsskogs hemmanet 1688. Skogskomissionens yttrande No 1 till Bergskollegiet i anledning af fru Ekehielms klagomål 8.8.1688. Skogskommissionens yttrande No 2, 31.8.1688 (mapp 1/6).
Utdrag af Bergskollegii protokoll angående fru Sigrid Ekehielm tillhöriga Kungskogs masugn, hvarest af 400 skeppunds tillverkning 1/2ten eller 200 sk. tillverkades af egen frälse skog, och 1/2ten eller 200 sk. af Lungsunds allmänning, för hvilken en rekognitionsafgift skulle erläggas för 200 stafrum med 1 öre silfm. stafrummet 20.10.1690 (mapp 1/6) Se även Bjurbäcks rekognitionsskog 2 1/2,4; 2/1-2.
Skogskommissionens protokoll öfver förrättad tilldelning af följande beskrifna skogsområden från Lungsunds kronoallmänning nemligen, åt fru Sigrid Ekehielm till Kungskogs masugn 1 1/4 fjerdingsvåg i längden och ungefär 1/2 fjerdingsvåg i bredden 15-188 1688 (mapp 1/7).
Skogskommissionens betänkande rörande den förrättade skogstilldelningen 28.8.1688 (mapp 1/7) Se även Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog 1 5/7.
Lungsunds Kronoallmänning: Lungsunds sockens skogsområde. En af någon fullmäktig för Lungsunds församling till bergmästaren afgiven skrifvelse, hvari framhålles, huruledes allmänningsskogen i Lungsund socken af ålder försvarats af församlingen och socknens inbyggare, så att de som nyttjat fisket vid samma allmänning i sjön Emten, i forna tider gifvit 2 daler silfm. till Lungsunds kyrka. Så skulle Elias Linroth tillburit sig att förnöja socknen, om han kunde få en del af skogen till Bjurbäcks Bruk. Då bergmästaren Jonas snack år 1681 hade undersökt allmänningen i och för skogstilldelning åt Bruken, intogs i protokollet församlingens påstående att få behålla en nödtorftig skogstrakt af berörda allmänningen. Allt detta gaf församlingen anledning att, sedan år 1688 vissa skogstrakter tilldelats Bjurbäcks och Kungskogs masugnar, anhölls om bergmästarens bemedling hos bergskollegierna för att församlingen skulle bekomma den skog, som blifvit öfver sedan nämnda tilldelningen af allmänningen egt rum 20.12.1690 (mapp 1/8).
Kungskogs masugns rekognitionsskog: 2:a sammanhängande afskrifter innehållande Bergskollegii resolution öfver assessorn Johan Linroths gjorda ansökan om viss skogstilldelning af Wäse häradsallmänning till Kungsskogs masugn 3.12.1708 (mapp 1/9).
Landtmäteriprotokoll rörande afmätning af den skog, som tilldelats Kungskogs masugn af Ölme och Wäse häradsallmänningar 1.7.1806 (mapp 1/9).
Kungskogs masugns rekognitionsskog i Lungsunds sn. samt Wäse och Ölme härader: En uppgift af bergsfogden Erik Levin på antalet af de med kronans märke krönta storverksträd på de trakter af Wäse och Ölme häradsallmänningar samt Lungsunds kronoallmänning, som blifvit anslagna Kungskogs masugn 1725 (mapp 1/10).
Ang. torp och lägenheter m.m. Landshöfdinge embetets på grund af Kungl. Kungörelsen den 4 febr. 1811 till bruksegaren grefve C.G. Löwenhielm aflåtna memorial med åläggande för honom att inom viss tid inkomna med upplysning, huruvida på Bjurbäcks och Kungskogs bruks rekognitionsskogar funnes några torp eller odlingar dels af stubbe och röjselrätts natur, der odlaren måste bibehållas och åtnjuta bolbys rätt till skogsfång, dels sådana som upptagits för Brukens räkning. De Bjurbäcks och Kungskogs bruk tillhöriga enskilda skogar finge icke undantagas från Brukens skogstillgångar och skulle derför genom bruksegarens försorg inom förelagd tid afmätas, affattas och beskrifvas se även Bjurbäcks Bruks rekognitionsskog 2 2/1. Bjurbäcks Bruk egde vid denna tid 3/4 i Kungskogs massugn 26.5.1813 (mapp 1/11).
Grefve löwenhielms till Kon. Befallningshavande meddelade upplysningar i ödmjukt memorial 14.6.1813 (mapp 1/11) se även Bjurbäcks rek.skog. 2 2/1.
Förteckning på de dokument som inlemnats till landskontoret i Carlstad rörande Kungskogs rekognitionsskogar med derpå liggande hemman 1813 (mapp 1/11).
Protokoll öfver en , till följd af Kungl. Kungörelsen den 4 febr. 1811 angående användandet af de till Bruken upplåtna rekognitionsskogarna, af bergmästaren med biträden hållen undersökning till utrönande om och huruvida Kungskogs masugnsegare för tackjärnsblåsningen vore i verkligt behof af de derunder upplåtna rekognitionstrakterna i Lungsunds, Ölme härads och Wäse härads socknar 27.8.1813 (mapp 1/12).
Kammar och Bergskollegiernas utslag, hvarigenom på grund af förenämnda undersökning förordnas, att masugnsegarne tillsvidare, och in till dess skattläggning af skogarne komme till stånd, egde att under tiden såsom dittills begagna skogstrakterna 6.11.1822 (mapp 1/12).
1 mtl Labberud i Ölme socken: Köpebref af N. oterdahl och B. Åkerman m. fl. till grefven C.G. Löwenhielm å 1/4 del o bl.a. detta hemman 1.7.1829 (mapp 2/1).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 21.12.1830 (mapp 2/1) se även Kungskogs masugn 117 1/4.
Lanfors öfvre och nedre hammare är det samma som Alkvetterns Bruk (mapp 2/2) se även Alkvetterns Bruk 115 1/1-3.
Lägenheterna Loviselund No 1 och 2 afsöndrade från delar af Asphyttan No 1 i Fernebo socken: Köpebref afskrift hvarigenom Uddeholms Aktiebolag försäljer till skomakaren B. Isidor Nordin, Asphyttan, dels lägenheten Loviselund No 2, afsöndrad från 1/42 hytta Asphyttan litt 6 No 1,15. 1.1.1920 (mapp 2/3).
Beskrifning af rågångarne till afsöndringarne 28.9.1920 (mapp 2/3).
En kartskiss öfver de båda afsöndringarne med anteckning å dess med anteckning å dess baksida att Kon. befh.de fastställt de båda jordafsöndringarne Loviselund No 1 och 2. 1/1-24/9 1920 (mapp 2/3).
Lägenheten Lovreten No 1 m.fl. lägenheter å egorna till hemmanet Asphyttan No 1 i Fernebo socken: Förslag till försäljning af jord i Asphyttan i 9 lotter mars 1918 (mapp 2/4).
Kungörelse om auktion i dessa 9 lotter, hvaribland lägenheterna Hemvrete No 1, Lilla Vreten No 1, Lovreten No 1 och Mellanskogen No 1, de öfriga utgöras af egostyckningen 17.4.1918 (mapp 2/4).
Uppgift i minimipris vid jordförsäljningen 27.4.1918 (mapp 2/4).
Köpebref afskrift hvarigenom Uddeholms Aktiebolag försäljer till Emil Andersson i Asphyttan lägenheterna Lilla Vreten No 1, Lovreten No 1 och Mellanskogen No 1. 2.4.1919 (mapp 2/4).
1/2 mtl Lungsundet i Lungsunds socken: Bytesbref, hvarigenom Drottning Christina öfverlåter till Joen Hansson i Mariestad 172 gård Lungsundet och 1/4 hemman Skälstabacken såsom vederlag för 2:a Fjerdedelstorp i Bjurbäcken och ett torp på Åminnefors, hvilka han den 10/3 1630 bekommit under skattemannabörd och rättighet men måste afträda 7.7.1638 (mapp 2/5) se även 1/4 mtl Norra Skälstabacken 60 8/1.
1/2 mtl skatte Lungsund: Handlingar rörande Åboernas i hemmanen 1/2 mtl Lungsund och 1/4 mtl Södra Skälstabacken skrifvelser och åtgärder för erhållande af skatteköpebref på sina hemman 7/12 1730, 5/1 1732, 18/2 1732, 14/2 1735 (mapp 2/6) se även 1/4 mtl Norra Skälstabacken 60 8/9.
Hemmanet Lungsundet: Bouppteckning efter nämndemannen Nils Carlssons hustru Lena Nilsdotter i Lungsundet 21.9.1811 (mapp 2/7).
Auktionsprotokoll vid försäljning af de lösören, som enligt arfskifte efter Lena Nilsdotter tillfallit de omyndiga barnen Carl och Lena 10.4.1812 (mapp 2/7).
1/2 mtl frälse Lungsundet No 1 i Lungsunds socken: Kon. Befallningshafvandes utslag, hvarigenom på grund af Kungl. Kungörelsen den 9 juni 1871 angående tackjärnstionden upphörande hemmanet 1/2 mtl frälse Lungsundet No 1, såsom beläget inom privilegierad bergslag, påföres en tillökning i mantalsräntanaf 5 kronor 20 öre 15.12.1882 (mapp 2/8).
Egendomen Lunna om 8 8 har 79 ar i Lungsunds socken: Köpekontrakt, hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer ofvanstående egendom till Johan Larsson från Lungsund 25.4.1912 (mapp 2/9).
Långbanshytte masugn i Fernebo socken: Köpekontrakt, hvarigenom friherre Svante Fleetwood och konsul W. Röhss försälja till borgmästaren C.H. Evesl i Götiborg? bruksegaren G. Ekman, grosshandl. P.W Ekman och J.J. Ekman samt brukspatronen C.E Ekman 24/104 i Långbanshytte masugn, sinderstamp, krossverk och rostugn, 3/8 mtl bergsmana hemman Långbanshyttan med dertill hörande torp och lägenheter, 29/64 i Långbanshytte kvarn med 2 par stenar, 2/3 i grofbladig såg samt 4/270 i Högbergsfältets grufvor 31.3.1857 (mapp 2/10) se även Dalskogen 115 2/4.
Malma frälse säteri i Vestra Ryds socken Östergötland: Köpekontrakt, hvarigenom hofkamrern G.A. Stockhaus och hans fru försälja till Gammelkroppa Aktiebolag uti J.E Mörtsedt och friherre Svante Fleetwood namn Malma frälse säteri om 3 mantal med såg och kvarn jemte 2 utgjorda samt 1/2 mtl skatte Mossebo, 1/2 mtl frälse Sjögle och 172 mtl frälse Boeryd, alla belägna i Westra Ryds socken 21.7.1873 (mapp 2/17).
Uträkning af den på hvarje aktieegare i Gammelkroppa bolag belöpande andel i Malma godset 1874 (mapp 2/17).
11 st lagfartsprotokoll rörande lika många ansökningar om särskilda lagfarter och fastor å respektive egareandelar i säteriet Malma med derunder lydande hemman och lägenheter 16.2.1874 (mapp 2/17).
Kontrakt, hvarigenom skogsvaktaren från Gammelkroppa L.W. Andersson antages till skogsvaktare och och föreståndare vid Malma egendom med underlydande utgårdar 25.10.1873 (mapp 2/18).
Förteckning på de vid Malma befintliga inventarier, som inspektoren L.W. Andersson emottagits efter åsatta värden 28.10.1873 (mapp 2/18).
En handling rörande penningtransaktioner mellan egarne af säteriet Malma och Gammelkroppa Aktiebolag samma personer 26.2.1879 (mapp 2/19).
Ett kassakreditivkonrakt med Riksbanken 3.3.1879 (mapp 2/19).
4 st gravationsbevis rörande Malma säteri 1838, 1873, 1876, 1879 (mapp 2/19).
2:a taxeringsbevis rörande Malma säteri och underlydande 1838 och 1879 (mapp 2/19).
Samt en taxeringsuppgift utan underskrift eller datum (mapp 2/19).
Protokoll vid sammanträde med delegarne i Malma säteriegendom 17.9.1880 (mapp 2/20).
Protokoll vid sammanträde med desamme, dervid bland annat beslöts, att säteriegendomen skulle säljas, eller om det icke snart kunde låta sig göra, att vissa dimensioner af skogen skulle utbjudas till försäljning 1.9.1881 (mapp 2/20).
Kontrakt vid hållen auktion för 10 års afverkning af vissa dimensioner på rot stående furu och granträd i Malma, Mossebos, Boaryds och Sjögles skogar 1881 (mapp 2/20).
Köpeskillingslikvid för 3 mantal frälse säteri Malma med tillhörande hemman och lägenheter, som blifvit försålda till Boxholms Aktiebolag enligt kontrakt af ? 22.9.1881 (mapp 2/20).
Marstrandsgården: Lagfartsprotokoll rörande ett köpebref af den 23 oktober 1834, hvarigenom Marstrands stads Auktionskammare försäljer till snickaren Johan Bark aflidne tulluppsyningsmannen Johan Anderssons ödetomter No 88, 89-90, 91 och 92 i staden Marstrand 17.11.1834 (mapp 3/1).
Köpebref, hvarigenom Marstrands Auktionskammare försäljer till handlanden Johan Ek sterbhuset efter enkan Sara Johanna Bark tillhöriga hela tomten No 91 ers halfva tomten No 92 16.3.1855 Lagfartsprotokoll ? (mapp 3/1).
Fastebref för Johan Ek å detta köp 18.5.1857 (mapp 3/1).
Köpekontrakt, hvarigenom konsuln Johan Ek försäljer till kammarherren Claes af Geijerstam tomten No 91 med derå uppförda boningshus i 2:a våningar 23.8.1863 (mapp 3/1).
2:a Gravationsbevis rörande tomten No 91 i Marstrand 1862, 1863 (mapp 3/1).
4 inteckningsprotokoll rörande lika många dödade inteckningar i tomterna No 91 och 92 i Marstrand 1859, 1863, 1864 (mapp 3/2).
4 bref till enkefru af Geijerstam å Storfors och Ackkärr från hennes vice värd i Marstrandsgården 1864-1867 (mapp 3/2).
Åtskilliga kvitterade räkningar, hufvudsakligen å kostnader för husreparationer 1863, 1864 (mapp 3/3).
Oskattlagda Torpet Näfverdalen i Lungsunds socken: Köpebref af N. Otherdal och B. Åkerman m.fl. till grefven C.G. Löwenhielm å 1/4 del i bl.a. detta torp 1.7.1829 (mapp 2/11).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 27.11.1830 (mapp 2/11) se även Kungskogs masugn 117 1/4.
7/8 skattehytta Pardixhyttan No 1 i Brattfors socken: Lagfartsbevis för enkefru Louise Johansson å 21/3 /128 delar, Westerud kalladt, i Pardixhyttan No 1, som jemte annan egendom hon i arf bekommit efter sin broder bruksegaren E.J. Jansson på Hennickehammar 10.4.1899 (mapp 2/12) se även 1/2 skattehytta Nyhyttan No 1 57 8/3, Hennickehammars Bruk och egendom 21 4/4.
1/3 mtl skatte Råglanda i Lungsunds socken förr i Kroppa: Köpebref hvarigenom drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemmansåsom bergsfrälse till Kroppa Bruks understöd 16.8.1653 (mapp 2/13). se även Kroppa Bruk 22 7/1, Stegelviken 62 5/1, Skogen 60 6/.
Ränkefors Bruk i Trankils socken: Köpebref afskrift hvarigenom brukspatronen Maur. Sahlin försäljer till ett konsortium norrmän från Fredrikshald alla sina vid Ränkeforsen egande sågprivilegier med undantag af den på Källsbysidan af strömmen befintliga såg med 2 ramar och 2 blad 3.6.1833 (mapp 2/14).
Köpekontrakt hvarigenom brukspatronen Maur. Sahlin försäljer till brukspatronerna G. Ekman och L. Uggla Ränkefors Bruk med privilegierade 900 skepp årligt stångjernssmide, 2e manufakturstockar, kvarn med privilegierade 8 par stenar och såg med 2 ramar jemte underlydande hemman och lägenheter 28.3.1839 (mapp 2/15).
Ränkefors Bruk i Nordmarks härad: Fastebref för brukspatronerna G. Ekman och Leon. Uggla i Ränkefors Bruk, privilegierat för 900 skepp. årligt smide och 2e manufakturstockar, med tillhörande såg och kvarn samt hemmanen 1/5 mtl Wiker och 1 mtl Skumsnäs , som de enligt åberopat köpebref den 19 april 1839 inköpt af brukspatronen Maur. Sahlin och hans hustru Christina Svinhufvud 1.3.1841 (mapp 2/16).		 
118Storfors Rörverk. Främmande verk och egendomar: IX 1-3. Molkoms bruk 4-7. Mosserud 8. Myrans kvarn 9. Mölnbacka bruk 10. Nybråten 11. Sarjbohaget 12. Silverhytte masugn 13-24. Faktorsbostället Sjöändan 25-28. Torplägenheten Sjöändan 29. Skogsbacken (mapp 1).
1. Släbråten 2. Sorkedalen 3. Stockvikstorp 4. Storbrohyttans masugn 5. Sågen 6. Sälboda bruksegendom 7. Tvärbäcken 8. Udden 9. Västanfors med fler verk 10. Åsjöhytta skvaltkvarnar 11. Åskhagen 12. Ölmskog (mapp 2).
Molkoms (Mollkoms) hammare i Nyeds socken: Skrifter å samma handling. Landshöfdingen öfver Nerike och Wermland, ståthållaren på Örebro slott Carl Bondes meddelade tillstånd för kyrkoherden i Nyeds socken Olof Luth att i en liten ström på Mollkoms egor uppbygga en hammare, dervis beviljades 6 års frihet från erläggande af hammarskatt 7.3.1629 (mapp 1/1).
Privilegium för kyrkoherden Olof Luths enka Kerstin Arfvidsdotter att efter godtycke reparera sin gamla förfallna hammare Mollkom och seda för sig och sina arfvingar obehindradt drifva, bruka och behålla så länge hon eller de hade förmåga att hålla verket gående meddelade Bergskollegiet 4.12.1660 (mapp 1/1).
Kontrakterad öfverenskommelse mellan Molkoms och Lindfors Bruksegare angående hvartdera Brukets Köpekolsdistrikt, som skulle respekteras vid vite af 5 Rdr banco och kolens återställande för hvarje stig kol, som blifvit köpt inom det andra Brukets distrikt 9.2.1808 (mapp 1/1).
Molkoms Bruk i Nyeds socken: Köpehandling hvarigenom Molkoms Bruksegare försälje till bruksegaren grefve Carl. Gust. Löwenhielm på Bjurbäcks Bruk en härd med 400 skepp. privilegeradt smide 16/11 1830 (mapp 1/2) se även Bjurbäcks Bruk 18 1/6.
Bergskollegii utslag, hvarigenom förordnas, att sedan kollegiet medgifvit, att 400 skepp. smide öfverflyttades från Molkom till Storfors Bruk, en härd skulle nedläggas vid Molkoms Bruk, så att detta komme att bestå af en härd och hammare med 500 skepp. årlig stångjernstillverkning 3.11.1845 (mapp 1/3).
Hemmanet Mosserud eller Flottufvan i Lungsunds socken: Bergmästaren Johan Källmans förnyelse af det förut af Bergstingsrätten stadgade förbudet vid 20 daler silfmts. vite för åboerna å hemmanet Flottufvan att från detta hemmans skog afföra några kol till annat ställe än till Kroppa Kronobruk, enär Kammarkollegium genom jordebok förklarat Flottufvans skog tillhöra kronobruket 30.1.1699 (mapp 1/4) se även Kroppa Bruk 22 7/1, 23 1/1 och Stegelviken 62 5/1.
Skattehemmanet Flåttufva i Lungsunds socken: Ang. en äng, en avhandling hvarigenom Per Persson i Flåttufva tillförsäkrar majoren Claés Linroth att än vidare framgent få okvald och oklandradt nyttja och bruka en på Flåtufvas egor belägen liten äng, som majoren öfver 20 år innehaft och låtit berga, och hvilken blifvit till honom öfverlåten såväl af Per Perssons fader Per Sigfredsson som af farbrodern Halvar Sigfredsson 2.11.1720 (mapp 1/5).
Hemmanet Mosserud i Lungsunds socken: Transumt af ett af ingeniören Emil Ståhl i Mosserud upprättadt testamente 26.11.1879 (mapp 1/6).
Domboksprotokoll rörande förhör med testamentsvittnena 26.11.1883 (mapp 1/6).
Korrespondens och fullmakter angående testamentsdispositionerna 1884, 1885 (mapp 1/6).
1/4 mtl Mosserud i Lungsunds socken: Erbjudande af enkefruarna Nicolina Ståhl och Maria Cleophas samt herr S. Cleophas till Storfors Bruks Aktiebolag att köpa hemmanet Mosserud 12.8.1896 (mapp 1/7).
Instrument öfver förrättad uppskattning af ståndskogen till 1/4 mtl Mossserud 23.6.1896 (mapp 1/7).
Myroms Tullkvarn med 2 par stenar i Ölme socken: Köpebref af N. Oterdahl och B. Åkerman m.fl. till grefven Löwenhielm å 1/4 del i bl.a. denna kvarn 1.7.1829 (mapp 1/8).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 21.12.1830 (mapp 1/8) se även Kungskogs masugn 117 1/4.
Mölnbacka Bruk: Bergmästarens skrifvelse till inspektoren vid Mölnbacka med infordrade af uppgift angående förhållandet med Brukets Knipp eller spikhammareverk i och för bruksidkarens rättigheter till votering i jernkontoret 29.10.1774 (mapp 1/9).
Egendomen Nybråten om 8 har 67 ar 10 kv.meter: Köpekontrakt hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer ofvanstående egendom till Per Gustaf Nilsson i Bjurkärn 22.2.1912 (mapp 1/10).
Lägenheten Sarjbohaget afsönd. från 1/576 i Yngshyttan i Fernebo socken: Köpekontrakt och köpebref hvarigenom Magnus Mauritz Magnusson försäljer till grufvarbetaren Magnus Yngberg yngre från sin egendom Östra Gåsängen å Yngshytte område afsöndrade lägenheten Sarjbohaget om 5 tunnland 25 kappland 5 kvadratfamnar 1.11.1872 (mapp 1/11).
Fastebref för Magnus Yngberg å den från 1/576 i Yngshyttan afsöndrade lägenheten Sarjbohaget 11.6.1874 (mapp 1/11).
Köpekontrakt och köpebref, hvarigenom Magnus Yngsberg den yngre försäljer lägenheten Sarjbohaget till bruksegaren E.J. Jansson på Hennickehammar 28.5.1876 (mapp 1/11).
Lagfart för E.J. Jansson meddelad 12.2. 1877 bevis saknas. En kartskiss öfver Sarjbo eller J. Forsbergs torp. Ett taxeringsbevis ang. ett undantag i Yngshyttan 29.10.1890 (mapp 1/11).
Silfverhytte masugn i Bjurkärns socken: Köpebref hvarigenom Johan Henrik af Geijerstam försäljer till Nils Mitander Alkvetterns Bruk eller Lanfors hamrar med bland andra tillhörigheter Silverhytte masugn 22.9.1812 (mapp 1/12).
Bytesbref hvarigenom Carl Linroth och Fredrik Linroth samt C. Carplan bortbyte till Johan Eberhard Geijer bland annan egendom sina andelar i Bofors Bruksegendom 30.9.1768 (mapp 1/12).
Bytesbref hvarigenom John Eberhars Geijer bortbyter till brodern Emanuel Geijer Alkvetterns Bruk med Lanfors hamrar och bland andra tillhörigheter Silfverhytte masugn enat vederlag af Bofors Bruk 19.3.1770 (mapp 1/12) se även Alkvetterns Bruk 115 1/1-3.
Faktorbostället 1/4 mtl frälse Sjöändan i Warnums socken: Handlingar rörande tvist om bättre rätt till 1/4 mtl Sjöändan emellan faktorn Joachim Ehrenpreutz och faktorn Olof Löting, genom Hofrättens utslag den 21 mars 1708 hade Ehrenpreutz å sin hustrus vägnar erhållit rätt att från Löting börda hemmanet, och samma år lät Kon. Befh:de meddela honom immission i detsamma, Löting var icke nöjd härmed, utan drog saken inför Kungl. Maj:t som endast kunde fastställa en emellan parterna af deras deras ombud uppgjord förlikning, hvarigenom Ehrenpreutz medgaf Löting att mot ett årligt arrende af 40 daler silf.mynt få kvarbo på hemmanet under sin lifstid. Detta skedde 1712. Förhållandet var fortfarande spändt. Löting nekade att mottaga bördeskillingen fri hemmanet, emedan Ehrenpreutz derifrån afvägit de Löting ådömda rättegångskostnaderna jemte arrendet m.m. 1708-1716 (mapp 1/13).
Instrument öfver en på förordnande af häradsrätten verkstäld laga af och tillträdes husesyn å 1/4 mtl Sjöändan från enkan fru Catharina Lötting, som afstått brukningen af hemmanet åt faktorn Olof Stenström. Å jordegarnes vägnar nemligen framlidne majoren Claes Linroths och assessorn Joh. Linroths respektive sterbhus, var fendriken Carl Linroth närvarande 29.10.1736 (mapp 1/13).
1/2 mtl frälse Sjöändan i Warnums socken: Byteskontrakt hvarigenom kammarherren Axel Linroth och assessorn Johan Gustaf Linroth tillbyta sig, till hälften hvardera , af svågern kammarherren Claés Hindrik Stedt dennes efter morfadern majoren Claés Linroth ärfda 2/5 i 1/7 del i halfva frälsehemmanet Sjöändan 21.5.1750 (mapp 1/14) se även Storfors Bruk eganderätter 25 2/2.
Frälsehemmet och lastageplatsen Sjöändan i Warnims socken: Bytesbref hvarigenom Carl Linroth och Fredrik Linroth samt C.N. Carplan bortbyter till Johan Eberhard Geijer bland annan till Alkvetterns Bruk hörande egendom 1/7 del i frälsehemmanet och lastageplatsen Sjöändan mot andel i Bofors Bruksegendom 30.9.1768 (mapp 1/15) se även Alkvetterns Bruk 115 1/1.
1/2 frälsehemman Sjöändan i Warnums socken: Köpebref hvarigenom Johan Henrik af Geijerstam försäljer till Nils Mitander Alkvetterns Bruk med bland andra tillhörigheter 1/7 del i halfva frälsehemmanet och lastageplatsen Sjöändan 22.9.1812 (mapp 1/17) se även Alkvetterns Bruk 115 1/3.
Frälsehemmanet och lastageplatsen Sjöändan i Warnums socken: Bytesbref hvarigenom John Eberhard Geijer bortbyter till brodern Emanuel Geijer alkvetterns Bruk med bland andra tillhörigheter 1/7 del i halfva frälsehemmanet och lastageplatsen Sjöändan emot vederlag af Bofors Bruk 19.3.1770 (mapp 1/16) se även Alkvetterns Bruk 115 1/2.
Faktorbostället 1/4 mtl frälse Sjöändan i Warnums socken: Instrument öfver förrättad husesyn hos enkan Stenström, sedan faktoren Olof Stenström aflidit. Å respektive egares vägnar för Bjurbäcken, Storfors och Alkvettern var bruksinspektoren Svenonius närvarande 12.7.1811 (mapp 1/18).
Instrument över förrättad af och tillträdeshusesyn från faktorn Olof Stenströms enka Maria Olofsdotter till faktorn And. Åström 30.11.1812 (mapp 1/18).
Grefve Carl Gösta Löwenhjelms kontrakt med faktorn Anders Petter Åström om brukningen af 1/2 ten i hemmanet Sjöändan 1.3.1813 (mapp 1/18).
1/4 mtl frälse Sjöändan med lastageplats i Warnums socken: Köpebref hvarigenom brukspatronen Nils Mitander på Alkvettern försäljer till Storfors Bruks intressenter 1/7 del i fjerdedelshemmanet Sjöändan med derå befintliga hus och jernbos 26.11.1820 (mapp 1/19).
Öfverenskommelse vid köpet om säljarens rättighet att å skogen taga ett visst antal timmer och slanor 26.11.1820 (mapp 1/19).
Lagfartsprotokoll rörande detta köp 27.4.1821 (mapp 1/19).
Fastebref för Storfors Bruks intressenter å 1/7 del i fjerdedels hemmanet Sjöändan 29.5.1822 (mapp 1/19).
Hemmanet Sjöändan i Warnums socken: Gravationsbevis för hemmanet Sjöändan 25.8.1828 (mapp 1/20).
1/4 mtl Sjöändan i Warnums socken: Angående lagfart och fasta för generallöjtnanten grefve C.G. Löwenhielm å 1/5 del i bland annan egendom 1/4 mtl Sjöändan 21/4 1845 och 4/5 1846 (mapp 1/21) se även frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp under frälseränta 70 1/4.
1/4 mtl Sjöändan i Warnums socken: Lagfartsprotokoll rörande 1:a uppbudet för brukspatronen C. Uggla å 1/10 i bland annan egendom 1/4 mtl Sjöändan 2.4.1850 (mapp 1/22) se även frälseräntan af 1/2 mtl Elofstorp underrubriken frälseränta 70 1/5,7.
Lagfartsprotokoll rörande 1:a uppbudet för öfversten Otto Aug. Malmborg å 1/10 i bland annan egendom 1/4 mtl Sjöändan 2.4.1850 (mapp 1/23) se även frälseräntan af 1/4 mtl Elofstorp frälseräntor 70/5,7.
1/4 mtl frälse Sjöändan i Warnums socken: En promemoria angående intressenternas i Storfors Bolag åtkomst till ofvanstående hemman 6.11.1851 (mapp 1/24) se även Alkvetterns Bruk 115 1/1-3.
Torplägenheten Sjöändan i Sjössleviken på Asphyttans skog i Fernebo socken: Testamente hvarigenom enkan Anna Fredriksdotter såsom erkänsla för åtnjuten omvårdnad på ålderdomen öfverlåter till sin sonhustru enkan Karin Arfvedsdotter och hennes två barn besittningsrättten till torplägenheten Sjöändan, som hennes numera aflidne broder Hans Fredriksson vid Asphyttan upplåtit till hennes jemväl nu aflidne Lars Nilsson af den ?, att denne blifvit af en "elak menniska förderfvad" i hammarsmedjan, så att han icke mera kunde förrätta det arbetet. Stället Sjöändan var då en vildmark, belägen mellan 2:a berg, der Lars Nilsson skulle upptaga ett litet torp och bygga en stuga, i hopp att kunna föda 2 kor 12.12.1669 (mapp 1/25).
Torplägenheten Sjöändan vid Sjössleviken i Fernebo socken: Instrument öfver en på begäran af torparen Hans i Sjöändan hållen Besigtning å egorna inom hank och stör till detta torpställe, som vore beläget i hytterepens skog, med 3 naturliga gränser, nemligen 2e åt berg och en åtsjön , så att endast den 4:de sidan gränsade till skogen. Synemännen funne torpet jemförligt med sådana torp, som vore skattlagda till 3 L.. osmundsskatt, men skulle frågan derom underställas Häradsrättens pröfning 25.9.1683 (mapp 1/26).
Torpet Sjöändan Bergskrono på Asphytte egor: Tingshandling rörande Hans Svenssons torp Sjöändan, som skattlades til l.. osmundsskatt 16.7.1686 (mapp 1/27).
Torplägenheten Sjöändan på Asphytte skog i Fernebo socken: Filipstads Bergslags Häradsrätts fastställelse af en förlikning emellan Johan Byrling i Asphyttan såsom fullmäktig dels för svärfaderns sterbhus och dels för Fredrik Mickelsson, å ena sidan, samt gamla enkan Karin och hennes son Hans i Sjöändan, å andra sidan, hvarigenom blifvit öfverenskommet, att enkan Karin samt hennes son Hans och hans hustru skulle behålla torpet Sjöändan under deras lifstid, hvarefter torpet skulle afträdas mot ersättning mätismannavärdering för odling och byggnad m.m. 4.3.1688 (mapp 1/28).
Lägenheten Skogsbacken å egorna till hemt. 1/3 hytta Litt. b. Asphyttan No 1, 2 i Fernebo socken: Köpebref hvarigenom Uddeholms Aktiebolag försäljer till banförman O.F. Olsson i Daglösen från Bolagets hemman 1/3 hytta Litt. B Asphyttan No 1, 2 afsöndrade lägenheten Skogsbacken om 0,512 hektar 31.5.1922 (mapp 1/29).
En öfver lägenheten upprättad karta 12.5.1922 (mapp 1/29).
Div. skriftväxling angående köpet 1922 (mapp 1/29).
1/3 mtl skatte Släbråten för i Kroppa socken: Köpebref hvarigenom Drottning Christina försäljer till Claude Roquette bl.a. detta hemman såsom bergsfrälse till Kroppa Bruks understöd 16.8.1653 (mapp 2/1) se även Kroppa bruk 22 7/1 ocg Tranmyren 65 1/3-4.
Hemmanet Slädbråten i Lungsunds socken: Häradsrättens uppskofsprotokoll i ett af direktören J.A. Svenonius, i egenskap af förvaltare af Storfors Bruks egendom, mot egarne af hemmanet Slädbråten instämdt mål med yrkande om åläggande för dessa att till hälften i råskillnaden mellan Storfors område och deras hemman uppsätta gärdesgård öfver den så kallade Slädbråtemossen 26.9.1826 (mapp 2/1).
En emellan parterna ingången förening angående stängselskyldigheten 21.1.1827 (mapp 2/1).
Häradsrättens fastställelse af denna förening 8.2.1827 (mapp 2/1).
1/8 mtl Sorkedalen i Wäse socken: Köpebref af N. Oterdahl och B. Åkerman m. fl. till grefven C.G. Löwenhielm å 1/4 del i bl.a. detta hemman 1.7.1829 (mapp 2/2).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 16.10.1830 (mapp 2/2) se även Kungskogs masugn 117 1/4.
1/4 mtl Stockvikstorp i Bjurkärns socken förr under Storfors Bruk: Instrument öfver hållen besigtning av hemmanet 1.7.1812 (mapp 2/3).
Storbro masugn i Fernebo socken: Fastebref för brukspatronen Nils Mitander å 13764 i Nyhyttan och 1/18 i Storbro masugn, som han 1833 köpt af professorn J. Byström 7.11.1835 (mapp 2/4) se även Nyhytte hemman 57 7/2.
Köpebref af brukspatronen E.W Holmstedt till bergsexmannen Jan Ersson på bland annat 1/18 i Storbro masugn 1.5.1850 (mapp 2/4).
Fastebref för Jan Ersson 20.11.1851 (mapp 2/4) se även 21 4/2.
Köpebref hvarigenom Svante Johansson och hans hustru Lovisa Johansson försälja till bruksegaren E.J. Jansson på Hennickehammar bland annat sin efter fadern och svärfadern Jan Ersson ärfda 1/2:ten af 1/18 i Storfors masugn 3.5.1859 (mapp 2/4).
Fastebref för E.J. Jansson på 1/2 af 1/18 i nämnda masugn 15.12.1869(mapp 2/4) se även Hennickehammars Bruk 21 4/3.
Storbro eller Storbrohyttans masugn i Fernebo socken: Lagfartsprotokoll angående bouppteckning efter aflidne bruksegaren Erik Johan Jansson på Hennickehammar och lagfart å 3/36 i Storbrohyttans masugn för systern enkefru Louise Johansson, såsom ensam arfvinge efter den aflidne bruksegaren 28.11.1899 (mapp 2/4).
Lagfartsbevis för enkefru Louise Johansson å 2/36 i Storbrohyttans masugn 28.11.1899 (mapp 2/4).
1/8 mtl Sågen i Bjurkärns socken: Uppgift öfver verkstäld räkning af skogen till 1/8 mtl Sågen 31918/1.000.000 mtl Åbyhult i Bjurkärns socken 1918 (mapp 2/5).
Sälboda Bruksegendom i Gunnarskogs socken Wermland: Köpeskillingsräkning för Sälboda, Rexed och Frederos bruksegendomar med tillhörande verk och inrättningar, hemman och lägenheter, som af Gammelkroppa Bruksintressenter den 5 juli 1873 såldes till ett norskt konsortium 1.11.1873 (mapp 2/6).
Göteborgs Rådhusrätts meddelade tillstånd för grosshandlaren Jonas Kjellberg, såsom förmyndare för Carl Gustaf och Bernhard Alex Weinberg, att få sälja myndligarnes andelar i ofvannämnda egendomar 24.4.1873 (mapp 2/6).
Bolagsordning för Sälboda Aktiebolag det nya konsortiet 19.6.1874 (mapp 2/6).
Egendomen Tvärbäcken om 22 har 78 ar 50 kv.meter: Köpekontrakt hvarigenom Lundsbergs Skogsaktiebolag försäljer ofvanstående egendom till Johan Andersson i Tvärbäcken 4.3.1912 (mapp 2/7).
Lägenheten Udden No 2 m. fl. lägenheter afsöndrade från 11/96 mtl Asphyttan No 1 i Fernebo socken: Köpebref hvarigenom Storfors Bruks Aktiebolag jemte P. Jonsson och Helge Nilsson i Asphyttan försälja till P.J. Pettersson i Björnbotten lägenheterna Udden No 2, Kärrlyckan No 1, Baggviken No 1 och Baggviken No 2, hvilka för alltid afsöndrats från 11/96 mtl Asphyttan No 1 med å köpebrefvettecknadt bevis att Kon.Befallninhafvande den 3 juni 1915 fastställt berörda jordafsöndringar 21.5.1915 (mapp 2/8).
Afskrift af förestående köpebref med åtskilliga vidfogade anteckningar med karta 1915 (mapp 2/8).
Westanfors med fler verk: Notarien Grönvalls relation angående sina besök i Bessemer verkstäderna vid Westanfors, Bräcke, Sandviken, Långshyttan och Siljansfors 1870 (mapp 2/9).
Åsjöhytte skvaltkvarnar i Bjurkärns socken: Landshöfdingen Didrik Wrangels meddelande till Kammarkollegiet att i anledning af arrendatorn Kroppa kronobruk Jonas Stockhuusens till honom remitterade ansökan om handräckning för afskaffande af de i Åsjöhytte ström befintliga skvaltkvarnarne , hvilka till en del förtoge inkomsten från kronokvarnen vid Storfors, han vid resa i Bergslagen företagit undersökning och dervid funnit att bergmännen uppfört skvaltkvarnar i hvarje tjenligt strömdrag, samt att de samtliga vore uppbyggda utan tillstånd. Beträffande skvaltkvarnarne i Åsjöhytteströmmen föreslog Landshöfdingen, att en kronokvarnborde uppföras derstädes innan skvaltorna refves 13.3.1690 och 5/7 1690 (mapp 2/10).
Kammarkollegii svar å förestående skrifvelse med gillande af landshöfdings förslag om kvarnbyggnad i Åsjöströmmen 13.8.1690 (mapp 2/10).
Krono Befallningsmannens (kronofogdens) förslag att den ifrågasatta kronokvarnen borde uppföras vid sjön på ett ställe, kallad Sågen, för att allmogen måtte kunna föra sin mäld till kvarnen i båtar och icke behöfde använda både båtar och landsväg 24.10.1690 (mapp 2/10).
Landshöfdingens resolution med afslag på allmogens i Karlskoga ansökan att få bibehålla skvaltkvarnarne i Åsjöhytte strömmen, enär ställe för en ny kvarnbyggnad derstedes vore utsedd 16.11.1690 (mapp 2/10).
I samma ark der landshöfdingen Wrangels meddelande till landshöfding aflåten skrifvelse till Statskontoret angående hemmanen Östra och Vestra Klenaret med hemställan, huruvida dessa hemman på anförda skäl borde indragas eller såsom varande förpantade inlösas, enär de för skogens skull vore nödiga för Kroppa Kronobruk 5.7.1690 (mapp 2/10).
Hemmanet Åskogen i Kroppa socken: Fernebo Häradsrätts uppskofsprotokoll i ett af brukspatronen P. Wikland å Svartsången och torparen Nils Israelsson instämdt mål mot torparen Nils Pettersson i Åskagen med påstående dels om ansvar å denne, för det han, som brukat en en af Wiklands egendomar endast ett år, under tiden tagit 2:a rågskördar, dels om skadeersättning till efterträdaren Nils Israelsson för sålunda mistad skörd 17.10.1840 (mapp 2/11).
Brukspatronen P. Wiklands å Svartsången den 1/10 1841 upprättade lösöreköp med Anders Lager i Åskogen hvilket tingförts 26.10.1841 (mapp 2/11).
1/2 hemman Åskogen i Kroppa socken: Den s.k. Ekgården om 61/384 mtl. Egendomsbyte, hvarigenom J.G. Eriksson i Torskbäcken bekommit af P. Wikland på Svartsång den s.k. Ekegården i halfva hemmanet Åskogen 5.9.1846 (mapp 2/11) se även hemmanet Svartsång prot. ö utslag 1848, 1849. 64 2/5.
1 mtl Ölmskog i Wäse socken: Köpebref af N. Oterdahl och B. Åkerman m.fl. till grefven C.G. Löwenhielm å 1/4 del i bl.a. detta hemman 1.7.1829 (mapp 2/12).
Fastebref för grefve Löwenhielm derå 16.10.1830 (mapp 2/12) se även Kungskogs masugn 117 1/4.		 
119Personhistoria: Brukspatronen Elias Linroth. stamfader för Linrothska släkten. Arfsförening mellan arfvingarna efter inspektoren Elias Larsson Linroth nemligen: Enkan fru Catarina Danielsdotter Linroth, 6 söner: Daniel, Elias, Gustaf, Claes och Lars, samt 3 döttrar af hvilka en var gift med häradshöfdingen Erik Schreuder, en med häradshöfdingen Adlerclo, och en med faktorn Hans Preuts. Föremål för delning voro utom hvad som omförmäles rörande förlager och kontanter hufvudsakligen: 2 härdar vid Bjurbäcken och 5/8-delar i masugnen derstädes en härd vid Forsbacka Bruk, en ny hammare och en ny masugn vid Alkvettern, samt kronohammaren vid Asphyttan. Efter lottning delades sålunda att Johan och Daniel Linroth bekomma en härd i Bjurbäcks Övre hammare och 1/2 i masugnsandelar, de tre döttrarna med deras män jemte aflidne kamreraren Per Erssons barn erhölls den Nedre hammarens härd och hälften i masugnsandelar vid Bjurbäcken, hvarifrån samtliga dessa skulle utlösas, Elias och Gustaf Linroth bekommo härden vid Forsbacka Bruk, Claës och Lars Linroth en härd i den nya hammaren med 1/2-ten i den nya masugnen vid Alkvettern. Alla arfvingarna vore berättigade till proportionerlig andel i kronohammaren vid Asphyttan. Slutligen förbehöll sig enkefru Linroth att under sin återstående lifstid få mot kontrakt arrendera Alkvetterns gård med allt hvad det tillhörde, viljande ersätta sonen Claes för hans omkostnader på nya hammaren. De flesta söner var till ålder komna 3.1.1694 (mapp 1/1).
Enkefru Catharina Danielsdotter Linroth å Alkvettern. Enka efter Linrotharnas stamfader brukspatronen Elias Linroth och stammoder till slägten var vid sin död betydligt gammal. En på slutet defekt bouppteckning efter enkefru Catharina Danielsdotter Linroth. I de sista bladen fattas jemte årtal omkring 1712 (mapp 2/1).
Asessorn ock Brukspatronen Johan Linroth i Bjurbäcken. Bouppteckning, som assessorn Johan Linroth förrättat å all sin egendom i anledning af hans hustru fru 1;a giftet Birgitta Roches år 1698 timade frånfälle, för de omyndiga barnen, sonen Elias samt döttrarna Anna Maja och Cajsa måtte kunna tilldelas sitt modernearf, som belöpte sig till 11000 daler silfmt. hvilka de skulle utbekomma vid myndig ålder. Bland fastigheter upptagas Upperuds Bruk med 2 hamrar och 4 härdar, Forsbacka Bruk, Kungskogs hytta, Bjurbäcks Övre hammare 1/2 härd, 2/3-delar i Östra hammaren, 1/8-del i Bjurbäcks hytta och 1/8 i Asphyttehärden 23.9.1698 (mapp 3/1).
En skrift, hvarigenom de omyndiga barnens gode män, nemligen assessor Linroths broder löjtnanten Claes Linroth å Alkvettern och svåger handelsmannen Adam Altensleben förklara sig nöjda med bouppteckningar och det barnen tilldelade mödernearfvet 11.6.1700 (mapp 3/1).
Häradsrättens attest om lagligheten af det tilldelade mödernearfvet 20.6.1700. Assessor Linroth ingick nytt äktenskap år 1700 med Juliana Margareta Ehrtman (mapp 3/1).
Testamente af assessorn Johan Linroth hvarigenom förordnas att hans fru i andra giftet Juliana Margareta Ehrtman hvilken egde att ur oskifta boet efter honom bekomma den för henne bestämda morgongåfvan af 3000 daler silfmt. , skulle efter hans död under sin lifstid ega och besitta Bjurbäcks Bruk och 3/4 i Asphytte hammare med till dessa hörande hemman och lägenheter jemte Kungskogs masugn med tillhörigheter, samt att efter hennes frånfälle Bjurbäcks Bruk och Asphytte hammare skulle i eganderätten öfvergå till barnen i andra giftet, nemligen sönerna Axel och Johan Gustaf Linroth, äfvensom att Kungsskogs masugn med tillhörigheter skulle delas mellan barnen i båda giftena, sålunda mellan Elias, Anna Maja, Catharina, Axel och Joh. Gustaf Linroth, Hvaremot assessor Linroth förordnande att omedelbart efter hans död Upperuds Bruk med 2 hamrar och 4 härdar skulle tillträdas af hans barn i första giftet, förenämnda Elias, Anna Maja och Catharina, samt att Forsbacka Bruk med 2 hamrar och 4 härdar likaledes af barnen i andra giftet Axel och Johan Gustaf. Lösegendomen skulle delas lika mellan enkefru Juliana Linroth, barnen i första och barnen i det andra giftet 11.4.1716 (mapp 3/2).
Hofrättens protokoll rörande detta testamente 23.3.1721 (mapp 3/2).
Arfskifte efter framlidne assorn Johan Linroth mellan enkefru Juliana Margareta Linroth född Ehrtman, och barnen i assessorns första gifte, nemligen fru Anna Maja Linroth enka efter ryttmästaren Erik Simton, och fru Cajsa eller Catharina Linroth, gift med assessor Carl Ehrenpreus (sonen Elias finnes ej omnämnd) samt enkefru Juliana Linroths egna barn sönerna Axel och Johan Gustaf Linroth. Den aflidnes kvarlåtenskap i fast och löst delades i öfverensstämmelse med föreskrifterna derom i det af assessor Linroth den 11 april 1716 upprättade testamente 14.1.1721 (mapp 3/3).
En afskrift af förestående arfskifte med deri år 1725 gjort tillägg angående delning af några fastigheter, hvilka sedan arfskiftet varit under fru Juliana Linroths enskilda disposition (se särskild akt) 14.1.1721 (mapp 3/3).
Hofrättens protokoll rörande detta arfskifte 23.3.1721 (mapp 3/3).
Ett häfte innehållande uträkningar och förteckningar med flera till arfskiftet hörande uppgifter 1721-1723 (mapp 3/3).
Tillägg till arfskiftet den 14 jan. 1721. Öfverenskommelse mellan enkefru Juliana Linroth, å egna och sina söners Axel och Johan Gustaf Linroths vägnar, samt å styfbarnens vägnar lagmannen Niol. Stedt för sin fru Anna Maja Linroth och assessor Carl Ehrenpreus för sin fru Cajsa Linroth, angående delning af några obytta fastigheter, hvilka sedan arfskiftet varit unde enkefru Linroths enskilda disposition i mars 1725 (mapp 3/4).
Sterbhusintressenternas sluträkenskapers undertecknande 26.3 1725 (mapp 3/4).
Lagmannen N. Stedts å sin frus Anna Maja Linroths vägnar till enkefru Juliana Linroth meddelade qvitts å 1/6-del andel i sterbhusets fordran dels af Asphytte bergsmän dels och och af Kungl.Maj:t och Kronan 13.1.1728 (mapp 3/4).
De öfriga sterbhusdelegarnas slutliga godkännande af en af enkefru Juliana Linroth efter 1725 års sluträkenskapers afgifvande den 6 april 1726 afgiven räkning hvari hennes styfdöttrar fruarna Anna Maria Stedt född Linroth och Cajsa Ehrenpreus född Linroth debiteras för en tackjernsskuld af 486 daler 22 1/2 öre silfmt. 19.2.1729 (mapp 3/4).
Fru juliana Margareta Linroth född Ehrtman: Gåfvobrev, hvarigenom assessorn och brukspatronen Johan Linroth vid ingående af äktenskap med Juliana Margareta Ehrtman skänker henne i morgongåfva 3000 daler silfvermynt 23.7.1700. Assessor Johan Linroth hade förut varit gift med Brigitta Rocke hvilken dog 1698( se vidare bouppteckning 1698) (mapp 4/1).
Assessorskan enkefru Juliana Linroth enka efter assessorn Johan Linroth: Bouppteckning efter assessorskan enkefru Juliana Margareta Linroth född Ehrtman hvilken afled den 3 mars 1745 efterlämnade såsom arfvingar sönerna kammarherren Axel Linroth och brukspatronen Johan Gustaf Linroth. Kvarlåtenskapen utgjordes af förutom lösegendomen, Bjurbäcks Bruks bestående af Övre hammaren med 2 härdar vid Åminnefors och Nedre hammaren med 1 härd vid Bjurbäcken samt 13/16-delar i Bjurbäcks hytta med till dessa hörande hemman och lägenheter 25.7.1745 (mapp 4/2).
Arfvingarna anhållen hos Hofrätten om anstånd bouppteckningen samt Hofrättens medgivande dertill 30/4 och 19/8 1745 (mapp 4/2).
Hofrättens protokoll rörande den insända bouppteckningen 9.10.1745. Kungskogs masugn finnes ej omnämnd här ej heller i arfskiftet (mapp 4/2).
Arfskifte å kvarlåtenskapen efter den 3 mars 1745 aflidna enkefru assessorskan Julia Linroth emellan hennes båda söner kammarherren Axel Linroth och brukspatronen Johan Gustaf Linroth. De i bouppteckningen upptagna lösörena delats i 2del jemngoda lotter af hvilka arfvingarna utan lottdragning togsvar sin del. Beträffande fastigheterna, utgörande Bjurbäcks Bruk bestämde af 2 hamrar med 3 härdar jämte 13/16 delar i Bjurbäcks hytta med till dessa hörande hemmanets lägenheter, så enär de båda bröderna alltsedan faderns assessorn Johan Lönroth år 1720 timade frånfälle till hälften hvardera innehaft Forsbacka Bruk med 2 kamrar och 4 härdar jemte tillhörigheter, enades nu derom att sedan de båda Bruken blifvit värderade, kammarherren Axel Linroth skulle bekomma hela Forsbacka Bruk och lemna en mellangift af 1531 daler silfmt. till brodern brukspatronen Johan Gustaf Linroth som erhöll Bjurbäcks Bruk och masugn 4.9. 1745 (mapp 4/3).
En öfverenskommelse ang. delaktighet i fordringar vid de båda Bruken 20.12.1745 (mapp 4/3).
Ett häfte med förteckning å lösören och fordringar 1745 (mapp 4/3).
Ett häfte innehållande repartitions räkningar öfver lösören och effekter, diverse utdrag av Bjurbäcks och Forsbacka Brukens böcker m.m. 1745 (mapp 4/3).
Assessorn och brukspatronen Johan Gustaf Linroth: Bouppteckning efter assessorn Johan Gustaf Linroth, hvilken afled den 5 april 1772, efterlemnade såsom arfvingar, enkan fru Brita Catharina Linroth född Stedt, sonen majoren Johan Linroth och dottern Sara Cajsa Linroth, gift med öfversten grefve Carl Gustaf Löwenhielm. Kvarlåtenskapen utgjordes af förutom lösegendomen och fordringar Bjurbäcks Bruk bestående af Övre hammaren med 2 härdar vid Åminefors och Nedre hamaren med 1 härd och en oskattlagd knipphammare vid Bjurbäcken 13/16-delar i Bjurbäck Hytte, Kvarn och Tegelbruk samt en mängd specificerad hemman och torp, äfven som 3/8-delar i Kungskogs masugn 10.8.1772 (mapp 5/1).
Hofrättens protokoll rörande denna bouppteckning 8.10.1772 (mapp 5/1).		 
120Personhistoria: Majoren Johan Linroth. Bouppteckning efter majoren Johan Linroth hvilken afled den 10 mars 1775, efterlämnade såsom arfvingar, enkan fru Johanna Maria Linroth född friherrinna Gerdesschiöld, en omyndig son och en omyndig dotter ej namngifna, för hvilka direktören Frietscky af hofrätten förordnats att vara god man, likasom han ock af enkefrun förordnats att jemte inspektoren Sven Sundström uppgifva boet. Kvarlåtenskapen utgjordes i fastigheten af Bjurbäcks Bruk, bestående af Övre hammaren vid Åminnefors med 2 härdar, Nedre hammaren med 1 härd, en knipphammare, 13/16 delar i Bjurbäcks masugn, en husbehofskvarn och såg vid Bjurbäcken samt Kungsskogs masugn jemte en myckenhet specificerad hemman och torp 25.9.1975 (mapp 1/1).
Förteckning på lösören som vid bouppteckningen 1772 efter assessor Johan Gustaf Linroth blifvit undantagna till hushållet vid Bjurbäcken och som gottgjorts i bouppteckningen efter majoren Linroth 1775 (mapp 1/1).
Kalkyl öfver vad som kunde tillökas i förestående bouppteckning om fastigheten och lösören upptagas till sitt rätta värde 2.10.1775 (mapp 1/1).
Angående ifrågasatt arfskifte m.m. Förslag till delning af kvarlåtenskapen efter framlidne majoren Linroth 2.10.1775 (mapp 1/2).
En handling, hvarigenom enkefru Jeanne Marie Linroth som vore sjuklig med föga hopp helsans återställande, förklarar att en arfsdelning mellan henne och barnen syntes onödig, då det tvistom vore förmånligare att kvarlåtenskapen hålles tillsammans, så att ej genom förlagernas skingring och den nödiga löegendomens försäljning brukshållningen försvagades. Efter samråd med barnens gode man direktören Claes Frietscky förordrades om ett bestämt penningebelopp som han sjelf årligen egde att bekomma från bruket likasom ett årligt anslag till barnens uppfostran. Wide sin egendom säteriei Hesselby Uppland hade hon någon obetydlig skuld i följd af de utbetalningar af sina arfsmedel, som hon gjort till gäldande af Bjurbäcks Bruks skulder, med derför hade hon af sin man erhållit ett reversal å 30.000 daler kopparmt. som fing innestä mot 67% årlig ränta 12.9.1777 (mapp 1/2).
Uppgift å major Linroths skulder som vore betalda och räkenskaperna afförda 1975-1978 (mapp 1/2).
Likvidationsräkning med major Linroths sterbhus öfver sålda och inköpta egendomar 6.5.1778 (mapp 1/2).
Enkefru Jeanne Marie Linroth född friherrinna Gerdessköld. Enka efter majoren Johan Linroth å Bjurbäcken. Bouppteckning efter enkefru Jeanne Marie Linroth, född friherrina Gerdessköld, hvilken afled den 15 augusti 1778, efterlemnade såsom arfvingar 2 omyndiga barn, nemligen dottern Catharina Marie Linroth på det 15:de och sonen fänriken Johan Gustaf Linroth på det 13:de. Den fasta egendomen skulle upptags lika som i den efter majoren Linroth år 1775 hållna bouppteckningen. Bland egendomar utom orten omförmäles Hässelby Kyttinge ers Westerby säterier i Olands härad Uppland, samt Ekeby säteri ? af Stockholms län. Såsom förmyndare för de omyndiga barnen hade förodrnats baronen Axel von Axelsson och bruksdirektören Claes Frietscky 15.10.1778 (mapp 2/1).
Fröken Catharina Maria Linroth. Dotter till majoren Johan Linroth i Bjurbäcken och hans fru friherrinnan Jeanne Marie Gerdessköld. Bouppteckning efter fröken Catharina Maria Linroth, hvilken den 8 juni 1780 afled vid 17 års ålder, efterlämnade såsom enda arfvinge brodern fänriken Johan Gustaf Linroth, sedan föräldrarna förut med döden afgått, fadern den 10 mars 1775 och modern den 15 augusti 1778. Bouppteckningen förrättades af de af Svea Hofrätt förordnade förmyndare baron Axel von Axelsson och bruksdirektören vid Storfors Claes Frietscky. Tillgångarna utgjordes i fastigheten af Bjurbäcks masugn, några frälseräntor samt Kungskogs masugn jemte till dessa verk, hörande hemman och lägenheter. Såsom tillgångar utom orten upptagas Hässelby och Kyttinge säterier samt Westerby rusthåll i tuna socken af Upsala län äfvensom Ekeby säteri i Knutby socken af Stockholms län 27.9.1780 (mapp 3/1?).
Majoren Claes Linroth å Alkvettern, äfven egare af Storfors Bruk m.m. Bouppteckning efter i December 1726 med döden afgångne majoren Claes Linroth och jemvel efter hans den 4 mars 1746 aflidna makan enkefru Sara Linroth född Ehrenpreus. Någon bouppteckning efter Major Linroth hade förut icke blifvit hållen, arfvingarna voro äldste sonen framlidne assessorn Hans Gustaf Linroths omyndiga söner Johan och Claes Gustaf Linroth, andre sonen bruksherren Salomom Linroth, tredje sonen kaptenen Carl Linroth, arfvingarna efter lagmannen Nils Stedts aflidna fru Sara Catharina Linroth, fru Margareta Linroth gift men öfversten Ernst Günther, framledne öfverstelöjtnanten Johan de Frietsckys enka fru Anna Elisabeth Linroth samt fru Maria Linroth enka efter kommerserådet Olof von Törner. Det hufvudsakliga lösöreboet fanns i makarna Linroths hem i Alkvettern och inventarieförteckningar visa livsegendom även vid Storfors och vid deras egande yxegård. Fastigheterna utgjordes af Alkvetterns säteri med Lanfors 2:e hamrar i Silverhytte masugn, Storfors och Lillfors Bruk och gårdar, Kroppa Kungsgård med dess masugn (Nykroppa) samt en härd i Björneborgs hammare och yxe gård 11/6-19/7 1746 (mapp 4/1).
Majoren Claes Linroth å Alkvettern äfven egare af Storfors m.fl. Bruk. Handlingar rörande dels år 1727 upprättadt arfskifte efter året derförut aflidne majoren Claes Linroth och dels år 1746 förättadt arfskifte efter honom och hans sistnämnda med döda afgångna enka fru Sara Linroth född Ehrenpreus 1727, 1746 (mapp 5/1).		 
121Personhistoria: Sara Linroth född Ehrenpreuss, enka efter majoren Claes Linroth å Alkvettern död 1726. Orig. och avskrift. Testamente, hvarigenom enkefru Linroth förordrar om delningen af kvarlåtenskapen efter hennes död mellan hennes arfvingar nemligen, dottern Sara Cajsa gift med lagermannen Nicol. Stedt å Hovk och död 1716, sonen assessor Hans Gustaf Linroth, döttrarna Brigitta Margareta gift med kaptenen C.G. Günther, Anna Elisabeth med ryttmästaren Johan de Frietscky och Maria gift kommerserådet Olof von Törne samt omyndige sönerna Salomon och Carl Linroth. Enligt förordnande af hennes man skulle enkefru Linroth under lifstid få disponera Alkvetternmed allt hvad därtill hörde, likasom och sonen Hans Gustaf skulle under sommartid disponera Storfors och Kroppa mot ett visst pris hvart skeppund stångjern som delades mellan syskonen. Nu förordnades att Alkvetterns säteri med Lannfors 2e stångjärnshamrar och silverhytte masugn, såsom den Linrothska familjens stamgods skulle delas så att sönerna toge 2 delar och döttrarna en tri.... Stor och Lillfors Bruk och gårdar, Kroppa kungsgård med dess masugn, en härd i Björneborgs hammare med dessa verks tillhörigheter samt kontanter och lösören, allt detta skulle delas mellan arfvingarna så att dotter lika med son. Särskilt förordnades angående ryttmästaren de Frietckys i Nerike innehafvande lantegendomar 25.1.1729 (mapp 1/1).
Hofrättens protokoll rörande detta testamente 13.12.1729 (mapp 1/1).
Tillägg till testamentet som den 13 dec 1729 lemnades i Hofrätten hvarigenom enkefru Linroth förordnar att all den egendom som hon efter testamentets upprättande förvärfvat och komme att förvärfvas delas lika mellan arfvingarna så att dotter får lika andel som son 25.2.1739 (mapp 1/1).
Testamentariskt förordnande af majorskan Sara Linroth född Ehrenpreus på sjukbädden hvarigenom bestämmes att fröknarne Friderika Günther, Hedvig de Frietscky och Maria von Törne skulle hvardera ur det oskifta boet bekomma 3000 daler kopparmt. för den särskilda uppmärksamhet de bevisat mormodern , nedskrifvet af pastorn i Kroppa Erik P Kjeliin 28.1.1746 (mapp 1/1).
Enkefru majorskan Sara Linroth född Ehrenpreus å Alkvettern. Bouppteckning och arfskifte efter den 4 mars 1746 aflidna enkefru majorskan Sara Linroth. Dessa concepthandlingar års vidlyftiga och svårbegripliga. Se bouppteckningar efter majoren Linroth och jemväl efter enkefru Sara Linroth 11/6-19/7 1746 (mapp 1/2).
Hofrättens protokoll rörande begärdt anstånd med bouppteckningen 12/5 1746 (mapp 1/2).
Assessorn Hans Gustaf Linroth son till majoren Claes Linroth. Likvidation emellan framlidne assessorn Hans Gustaf Linroth enka fru Johanna Maria Linroth och de öfriga intressenterna i Storfors Bruk 1929(mapp 2/1).
En af enkefru Johanna Maria Linroth utställd räkning på medintressenterna 1731 (mapp 2/1).
Enkefru Johanna Maria Linroth omgift med Öfversten Mauritz Klinkovström (mapp 2/1).
Grefliga ätten Löwenhielm. Kaptenen grefve Carl Gösta Gustaf Löwenhielm. Arfskifte efter den 10 febr. 1839 aflidne Kaptenen grefve Carl Gustaf Löwenhielm emellan arfvingarna, nemligen sonen ministern, kammarherren, förste adjunten, generalmajoren m.m. grefve Carl Gustaf Gösta Löwenhielm. Dottern grefvinnan Charlotta Löwenhielm gift med överstelöjtnanten Emil Adam von Gerdten, dottern grefvinnan Augusta Löwenhielm gift med genermajoren friherre Carl Cederström, dottern grefvinnan Agneta Sofia Löwenhielm gift med hofmarskalken friherre Christian Anton Wrangel 19.2.1840 (mapp 3/3).
Grefliga ätten Löwenhielm. Kaptenen Grefve Carl Gustaf Gösta Löwenhielm. 2:a auktionsprotokoll vid försäljning af lösören i sterbhuset efter framlidne kaptenen grefve Carl Gösta Löwenhielm 1839, 1840 (mapp 3/4).
Bokhålleri eller formulär till huvudbok för år 1788 (mapp 3/5) saknas.		 
122Personhistoria: Lagmannen Nicol. Stedt i Hook. Arfskifte, hvarigenom lagmannen Nicol. Stedt hvilken i ett endast 6-årigt äktenskap varit förenad med år 1716 aflidna Sara Cajsa Linroth dotter till majoren Claes Linroth på Alkvettern och hans maka Sara Ehrenpreus, och nu ämnade ingå i nytt äktenskapmed Anna Maja Linroth enka efter ryttmästaren Erik Simton och dotter till assessorn Johan Linroth på Bjurbäcken, tilldelar sina fyra barn Sara Maja, Brita Cajsa, Clas Hendrik och Anna alla omyndiga, i mödernearf 3200 daler silf.mt. jemte juveler, smycken och andra värdesaker efter modern, hvarsom lagmannen Stedt, hvilken af svärfadern erhållit penningebidrag att lösa den stora egendomen Hook i Jönköpings län, afges berättelse till denna 9.2.1722 (mapp 1/1).
Majoren Claes Linroths tillägg till förestående redogörelse med förordnande att de 10500 daler kopp.mt. som han under sin dotters lifstid förskjutit, skulle utgöra barnens andel i egendomen Hook, eller om säteriet Hook såldes och en annan egendom anskaffades barnen derute skulle ega motsvarande andel samma handling 9.7.1722 (mapp 1/1).
Lagmannen Nicol. Stedt i Hooks säteri. Bouppteckning och arfskifte å kvarlåtenskapen efter lagmannen Nils Stedt, hvilken afled den 7 december 1736, efterlemnade såsom arfvingar enkan fru Anna Maja Stedt född Linroth, sonen Claes Stedt, dottern Sara Maria gift med kammarherren Axel Linroth, dottern Brita Cajsa gift med brukspatronen assessor Johan Gustaf Linroth och dottern Anna Stina gift med löjtnanten Nils Ehrenpreus. Fasta egendomen bestod af Hooks säteri i Svenerums socken af Jönköpings län med tillhörande säterier och torp i samma och flera socknar af berörda län 26.7.1737 (mapp 1/2).
Framlidne lagmannen Nicol. Stedt å Hool död 1736 och hans fru i första giftet Sara Cajsa Linroth från Alkvettern död 1716. Arfskiftesdelning å den del af enkefru majorskan å Alkvettern Sara Linroths född Ehrenpreus, efterlemnade fasta och lösa egendom, som vid den 11 juni 1746 efter henne förrättadt arfskifte tillföll de fyra till henne år 1716 aflidna dotter fru Sara Cajsa Stedt född Linroth, nemligen sonen kammarherren Clas Stedt, dottern Sara Maria Stedt gift med kammarherren Axel Linroth, dottern Brita Cajsa Stedt gift med brukspatronen assessor Johan Gustaf Linroth samt aflidna fru Anna Stina Stedt Ehrenpreus omyndiga dotter Anna Sara Ehrenpreus hvilkens rätt bevakades af förmyndaren kammarherrren Claes Stedt 21.7.1746 (mapp 1/3).
Friherrliga ätten Cederström. Utdrag af bouppteckning efter generalmajoren friherre Carl Cederström hvilken afled den 30 dec. 1842 efterlemnade såsom arfvingar, förutom enkan fru grefvinnan Augusta Cederström född Löwenhielm, sönerna kanslisten friherre Claes Rudolf Cederström och studeranden änuu omyndige friherren Carl Gustaf Cederström, samt döttrarna friherrinnan Charlotta Cederström gift med teologier adjunkten prosten Thure Annerstedt och ogifta fröknarna Augusta Jaequette, Beata Lovisa Fredrika och Emilia Carolina 18.7.1843 (mapp 2/1).
Utdrag af arfskifte efter framlidne generalmajoren friherre Carl Cederström 29.12.1843 (mapp 2/1).
Slägten Ekelund. Arfskifte efter aflidna brukspatronen Lars Ekelund och hans jemväl aflidna maka Britta Maja Schultz mellan 3 söner och en omyndig dotter 2.4.1823 (mapp 3/1).
Slägten Fröding från Göteborg. Transsumt och 3 afskrifter af bouppteckning efter grosshandlaren och brukspatronen Anders Fröding hvilken afled i Göteborg den 19 april 1860, efterlemnade såsom arfvingar enkan fru Augusta Fröding född Bergendahl, myndige sonen August Fröding och omyndiga sönerna Hugo Gustaf, Carl Mauritz och Anders Peter Fröding samt döttrarna Amalia Fröding gift med löjnanten Ferdinand Palm och Martina Elisabeth Fröding gift med possessionaten Carl Simon Kock 6.8.1860 31/8? (mapp 4/1).
Utdrag af arfskifte efter grosshandlaren och brukspatronen Anders Fröding 27.9.1862 (mapp 4/1).
Överstelöjtnanten E.A. von Gerdten. Uppgift från Storfors Bolag till bouppteckningen efter aflidne överstelöjtnanten E.A. von Gerdten gift med grefvinnan Charlotta Löwenhielm, hvilken egde 1/5-del i Storfors Bruksbolag 1845 (mapp 5/1).
Slägten von Gerdten. Rättegångshandlingar i mål mellan öfverste löjtnanten E.A. von Gerdtens enka fru Charlotta von Gerdten först grefvinna Löwenhielm, å ena sidan, samt Carlstads stads drälselkammare å andra sidan angående fru von Gerdtens yrkande att sedan till staden för reglering af gator, torg och allmänna platser äfvensom till bangård för nordvestra stambanan exproprierats bland annat hennes tillhöriga tomtområden, bestående af trädgårdar åker och slåttermark, staden måtte åläggas att inlösa öfriga 8 st. tomter, som genom de största tomternas expropriation blifvit till mindre nytta. Genom Rådstufvurätten i Carlstad utslag den 16 juli 1868 dömdes Drätselkammaren skyldig att af fru von Gerdten inlösa 3 tomter, hvilket utslag på besvär af Drätselkammaren af Hofrätten fastställdes genom utdrag 16.11.1868 (mapp 5/2).
Ytterligare 3e protokollhandlingar, rörande kartläggning af de exproprierade och inlösta tomtområdena samt den särskilda nämndens värdering af dessa områden m.m. 1868, 1869 (mapp 5/2).
Generalmajoren Aug. Malmborg. Delegare i Storfors Bruk. Uppgift af Storfors Bolags Disponent till bouppteckningen efter generalmajoren Aug. Malmborgs den 10 aug 1860 aflidna fru S. Augusta Malmborg född von Gerdten. Uppgiften afsåg 1/6-del i Storfors Bolags tillhörigheter 8.4.1861 (mapp 6/1).
Slägten Malmborg. Utdrag af bouppteckning efter generalmajoren O.A. Malmborgs hustru fru Augusta Malmborg född von Gerdten, hvilken afled den 10 aug. 1860. efterlemnade förutom mannen såsom arfvingar sonen underlöjnanten Erik Adolf ännu omyndig och döttrarna Emilia Lovisa gift med brukspatronen J. Herlenius , Sofia gift med brukspatronen H. Croneborg, Margareta Mathilda gift med löjnanten F.W Westfeldt, Julia, Augusta Charlotta, Emilia Adolfina, Mari Henriette, Ebba Aurora, Charlotta och Anna Vilhelmina alla omyndiga 16.3-10.4 1861 (mapp 6/2).
3e utdrag af arfskifte efter fru generalskan Augusta Malmborg född von Gerdten upprättad 3.10.1861 (mapp 6/2).
Arfskifte i afskrift efter den 21 maj 1864 aflidne general-löjtnanten Otto August Malmborg emellan arfvingarna nämligen svärsönerna brukspatronen J. Herlenius, kaptenen B.G. Geijer, brukspatronen Hjalmar Croneborg och löjnanten F.W. Westfeldt, sonen löjtnanten Adolf Malmborg samt omyndiga döttrarna Augusta Charlotta, Emilia Adolfina, Maria Henrietta, Ebba Aurora och Anna Wilhelmina Malmborg 20.7.1864 (mapp 6/3).
Kammarherren Claes af Geijerstam. Disponent vid Storforsverken 1840-1864. Kontrakt hvarigenom Storfors Bolag antager kammarherren Claes af Geijerstam till disponent öfver Bolagets Landt och Grufve egendomar 7.11.1840 (mapp 7/1).
Generell fullmakt för disponenten Claes af Geijerstam att vid alla tillfällen och på alla ställen, der bolagets rätt kunde ifrågakomma, bevaka dess intressen, utgifven af samtlige Bruksintressenterna 6.11.1840 (mapp 7/1).
Fullmakt för kammarherren af Geijerstam att å Bruksintressenternas vägnar försälja alla Storfors Bolag tillhöriga inom Kristinehamns område belägna egor, ej daterad (mapp 7/1).
Kammarherren och Bruksegaren Claes af Geijerstam under lång tid disponent vid Storfors Bruksbolag 1840-1864. Uppgift för taxeringsberednings kommittén å kammarherre af Geijerstams egande fastigheter inom Lungsunds socken 1862 (mapp 7/2).
Affärshandlingar med kammarherre af Geijerstam rörande Ackkärrs bruk som egdes af honom till hans frånfälle 1864 och derefter med sterbhuset. Samtliga under åren 1863-1866 (mapp 7/2).
Fältsekreteraren Joh. Henrik Herlenius. Bouppteckning efter fältsekreteraren Joh. Henrik Herlenius, hvilken afled vid Ackkärrs Bruk den 18 november 1867, efterlemnade såsom arfvingar, sönerna Daniel, Jonas, Gustaf och Henrik Herlenius, gifta döttrarna fruarna B.M. Örtensten, Johanna af Geijerstam och Henrika Thornblad samt ogifta döttrarna Alice och Gustafva Sofia Herlenius 3.2.1868 (mapp 8/1).
Brukspatronen Jonas Herlenius. Disponent vid Storfors Bruk 1864-1893. Protokoll vid bolagsstämma med Storfors Bruks Intressenter, då till disponent efter kammarherren Claes af Geijerstam, hvilken frånsagt sig befattningen, utsågs brukspatronen Jonas Herlenius dock att disponentskapet skulle börja den 1 nov. 1864 23.11.1863 (mapp 8/2).
Kabinettskammarherren Aug. Herlenius. Disponent vid Storfors 1894-1910 varefter disponent för Uddeholmsverken. I bilagda exemplar af tidskriften " Hvar 8 dag" för den 3 juni 1917 finnas jämte fotografi Kabinettskammarherren Herlenius liv och verksamhet beskrifna 1917 (mapp 8/3).
Slägten Mickel Hansson vid Bjurbäcken. Ett af två prester och en bergsfogde m.fl. framstående män afgivet intyg, att Mickel Hansson, då han den 4 nov. 1681 bortgifte sin dotter Margareta Mickelsdotter med bruksskrifvaren, sedermera gruffogden Anders A. Hult, lofvade henne i hemgift 100 Riksdaler in specie, en ko och en säng, "så godt han sjelf ville i hans förråd åt sig uppreda" 15.11.1681 (mapp 9/1).
2e tingsprotokoll angående gruffogden Anders Hults tilltal mot syskonen och en svåger till hans hustru Margareta Mickelsdotter för det de nekade henne att utbekomma ofvannämnda af fadern utlofvade hemgift. Saken uppsköts första gången det andtra protokollet deffekt 20/6 och 5/11 1685 (mapp 9/1).
Protokoll vid exekutiv förrättning för uttagande åt gruffogde Anders Hult af mernämnda hemgift hos aflidne Mickel Hanssons arfvingar. Som några penningar eller lösören icke funnes i sterbhuset, öfverläts till bemälde gruffogde torpet Knoptorpet med Holsmåsängen? som det stod arfvingarne fritt att inom en viss bestämd tid igenlösa 26.8.1686 (mapp 9/1).
Slägten Mickel Hansson vid Bjurbäcken. Rådmännens i Filipstad värdering af Mickel Hanssons gård i staden samt hvad sonen Hans Mickelsson påkostat 1.6.1681 (mapp 9/2).
En af enkan Margareta Mickelsdotter den 17 nov. 1687 till brukspatronen Johan Gustaf Carlström utgifven skuldförbindelse å 485 daler 28 öre koppmt, som hon infriade med bland annat leverans af malm till Uddeholms Bruk 1690 (mapp 9/2).
En afhandling, hvarigenom Johan Bÿlo.. i Filipstad öfverlåter till sina styfbarn sin pretenderade fordran af enkan Margareta Mickelsdotter på sin hustrus afvejord i Fallet eller Bjurbäcken eller Wästanbäck, öfverenskommelse åt styfsonen Erik Thorsson att dermed handla såsom honom bäst syntes, dock skulle han sina svågrar ers svägerskor proportionsvis sedermera betala 10.6.1697 (mapp 9/2).
Filipstads Bergslags Häradsrätts utslag angående enkan Margareta Mickelsdotters klagan mot sin svåger Arfvid Jonsson, att han icke betalat henne för det med henne den 29 april 1691 ingånga köpet af hennes fastighet i Filipstad. Rätten dömde till återgång af köpet med åläggande för Arfvid att försätta husen i det skick som han mottog desamma 22.10.1697 (mapp 9/2).
Tullnären och Bruksegaren Mickel Hansson vid Bjurviken. Ett utslitet och söndrigt häfte af följande innehåll, specifikation på de dokumenter i fastebref och annat, som anginge fasta egendomar efter framlidne tullnären Mickel Hansson, enligt uppgift af äldste sonen Fredrik Mickelsson 30.5.1685 (mapp 9/3).
Instrument öfver förrättad värdering af framlidne Mickel Hanssons åt arfvingarna, 2 söner och 3 döttrar, efterlemnade egendom, bestående af dels 3/16 delar i Bjurbäcks hytta med tillhörande skog och mark, redskap och kolhus, dels ock en hammare med 2 härdar vid Bjurbäcks Bruk, af hvilka den ena var satt under förbud. Hammarbyggnaden förfallen. Dottern Margareta Mickelsdotter gift med gruffogden Anders Hult, gjorde anspråk på att såsom sin enskilda tillhörighet ur boet bekomma 100 daler koppmt jemte en ko och en säng som hon erhållit i gåfva af sin fader för den tjenst, hon gjort modern under hennes sjukdom och äfven fadern under hans skröplighet samma handling 1/6 1685 (mapp 9/3).		 
123Personhistoria: Grefliga ätten Löwenhielm. Öfversten Grefve Carl Gustav Löwenhielm egare af Bjurbäcks bruk. Ett till Hofrätten ingivet utdrag af bouppteckningen efter den 15 sept. 1826 aflidna enkefru grefvinnan Sara Catharina Löwenhielm född Linroth, enka efter år 1813 aflidna öfversten m.m. grefve Carl Gustav Löwenhielm, egare af Bjurbäcks bruk. Enda arfvingen var sonen kaptenen grefve Carl Gösta Löwenhielm på Storfors 1827 (mapp 3/1) se även 113 3/1?
Grefliga ätten Löwenhielm. Kaptenen Grefve Carl Gösta Gustaf Löwenhielm. Uppgift till bouppteckning vid 1 Stöpafors å 2 befintliga lösören efter framlidne egaren kaptenen grefve Carl Gösta Löwenhielm, hvilken den 10 februari 1839 afled på sin egendom Lång 1839 (mapp 3/2).
Storfors Rörverk. Disponenter vid Storfors efter Sara Linroths år 1746 timade frånfälle: 1. Kaptenen Carl Linroth 1746-1756, 2. Godsägaren Clas Frietzcky 1756-1776, 3. Löjnanten Clas Samuel Linroth 1776-1782, 4. Kaptenen Carl Axel Linroth 1782-1799, 5. Kaptenen Clas Samuel Linroth 1799-1813, 6. Kaptenen greve Carl Gösta Löwenhielm 1813-1839, 7. Kammarherre Claes af Geijerstam 1840-1864, 8. Brukspatron Jonas Herlenius 1864-1893, 9. Kabinettskammarherren Aug. Herlenius 1849-1910, 10. Disponenten Gustaf Ekman 1910-1919, Ekmans Storforsverkens Historia förvaras i samma fack? (mapp 1).
Kaptenen Carl Linroth Disponent vid Storfors Bruk 1746-1756. Genom den 25 juli 1746 utfärdat kontrakt som här saknas hade kaptenen Carl Linroth antagits till disponent vid Storfors bruk med tillhörande egendomar. En generell fullmakt för kaptenen Linroth att vid domstolar och alla slags myndigheter bevaka Brukets angelägenheter 29.7.1746 (mapp 1/1).
Nytt kontrakt, hvarigenom Storfors Bruks intressenter ånyo antaga kaptenen Carl Linroth till disponent 16.5.1750 (mapp 1/1).
Godsegaren Clas Frietscky. Disponent vid Storfors Bruk 1756-1776. Generell fullmakt för till disponent vid Storfors Bruk antagne intressenternas slägting Clas "de" Frietscky att vid domstolar och alla andra myndigheter bevaka Brukets intressen 22.10.1756 (mapp 1/2).
Bruksintressenternas kontrakt med Clas Frietscky om disponentskapet af Storfors Bruk 16.5.1760. Egde godset Säbylund i Nerike (mapp 1/2).
Löjtnanten Clas Samuel Linroth Disponent vid Storfors Bruk 1776-1782. Instruktion för till disponent vid Storfors bruk efter Clas Frietscky antagne löjtnanten Clas Samuel Linroth 1776 (mapp 1/3).
Intressenternas kontrakt med disponenten Linroth 1776 se kontrakt med Clas Frietscky af den 10/5 1760 (mapp 1/3).
Kaptenen Carl Axel Linroth Disponent vid Storfors Bruk 1782-1799. Kontrakt hvarigenom kaptenen Carl Axel Linroth antages till disponent vid Storfors 1.10.1782 (mapp 1/4).
Generell fullmakt för disponenten Carl Axel Linroth att på alla ställen der Brukets angelägenheter kunde förekomma, bevaka dess rätt och bästa 1.10.1782 (mapp 1/4).
Kaptenen Clas Samuel Linroth. Disponent vid Storfors 1799-1813? Intressenternas kontrakt med kaptenen Clas Samuel Linroth om disponentskapet af Storfors Bruk 12.3.1799 (mapp 1/5).
Generell fullmakt för disponenten Linroth att på alla ställen der Brukets angelägenheter kunde förekomma bevaka dess intressen 15.3.1799 (mapp 1/5).
Kaptenen Grefve Carl Gösta Löwenhielm. Disponent vid Storfors Bruk 1813-död 1839 10/2.
J.A. Svenonius disponent till 1840 då kammarherren Claes af Geijerstam tillträdde disponentskapet. Se vidare grefliga ätten Löwenhielm (mapp 1/6).
Kammarherren Claes af Geijerstam. Disponent för Storfors Bruksbolag 1840-1864 se vidare Slägten af Geijerstam (mapp 1/7).
Brukspatron Jonas Herlenius. Disponent för Storfors Bolag ock Bruks Aktiebolag 1864-1893 se vidare slägten Herlenius (mapp 1/10)?
Kabinettskammarherren Aug. Herlenius. Disponent för Storfors Bruks Akt.bolag 1894-1910. Derefter disponent för Uddeholmsverken se vidare slägten Herlenius (mapp 1/9).
Brukspatron Gustaf Ekman. Disponent den sista för Storfors Bruks Aktiebolag 1910-1919. Tal af disponenten Gustaf Ekman vid aftäckningen af minnesstenen öfver Carl IX vid Nykroppa 14.6.1919 (mapp 1/10).
Gustaf Ekman Storforsbolagets siste disponent har utgifvit Storfors Bruks Historia (mapp 1/10).		 
124Storfors Rörverk. I Personhistoria: 1. Förvaltare inspektorer och andra tjänstemän vid Storfors, Nykroppa, Bjurbäcken och Gammelkroppa 1730-1920 Handlingar 1-2 (mapp 1).
II Personhistoria: 2. Förvaltare inspektorer och andra tjänstemän vid Storfors, Nykroppa, Bjurbäcken och Gammelkroppa 1730-1920 (mapp 2).
Carl Arendt Jerelström. Inspektor eller förvaltare vid Storfors Bruk på 1730- och 1740-talen (mapp 1/1) se även Storfors Bruk/Bruksegendom 109 3/1.
Bruksinspektoren Johan Ahlgren. Rättegångshandlingar angående majoren Carl Linroths, å egna och medintressenternas vägnar, gjorda anmärkningar igenom 26 särskilda stämningspunkter mot inspektoren Johan Ahlgrens förvaltning af Storfors Bruksegendom nemligen, Bruksintressenternas genom majoren Carl Linroth upprättade kontrakt med inspektoren Johan Ahlgren inspektionen och bruksbeställningen vid Storfors norra och södra hamrar, Lillfors Hättelfs hamrar, Storfors Knipphammare, Nykroppa masugn med stämpelverk, Storfors och Kroppa kvarnar, Lillfors såg, samt alla tillhörande hemman 28.4.1745 (mapp 1/2).
Urtima Bergstingsrättens utslag som förklarar målet hvilande enär det befanns att tillförordnande domaren var jäfvig 5.12.1754 (mapp 1/2).
Urtima Bergstingsrätten uppskof med målet 9.10.1755 (mapp 1/2).
Urtima bergstingsrättens behandling af de särskilda anmärkningarna af hvilka Insp. Ahlgrens juridiska biträde påstod att en del tillhörde Häradsrätten att bedömma, hvarför han förklarar missnöje 12.3.1756 (mapp 1/2).
Inspektoren Ahlgrens besvär hos Bergskollegiet 1756 (mapp 1/2).
Ahlgrens erkännande att han bekommit ny stämnining i målet urtima Bergstingsrättens protokoll den 21 mars 1757 samt fastställelse af en mellan parterna ingången förlikning 24.3.1757 (mapp 1/2).
Inspektoren And. Utterholm vid Storfors 1753-1767. Förteckning å inventarier och brukseffekter som inspektoren Anders Utterholm levererat till inspektoren Per Lindstedt 7.10.1767 (mapp 2/1).
Inspektoren Per Lindstedt vid Storfors 1767-1770. Disponenten Clas Frietsckys kontrakt med bokhållaren Per Lindstedt om inspektionen vid Storfors Bruk 3.7.1767 (mapp 2/2).
En förbindelse af inspektoren Lindstedt att före sin afflyttning afsluta hufudboken vis Bruket 10.10.1770 (mapp 2/2).
Ofvannämnda kontrakt i samma handling transporterade på bokhållaren Gustaf Wahlund, hvilken dermed förklarat sig nöjd 1.9.1770 (mapp 2/2).
Inspektoren Gustaf Wahlund vid Storfors 1770-1775. Kontrakt med bokhållaren Gustaf Wahlund om inspektionen vid Storfors Bruk 1.9.1770-se inspektoren Per Linstedt (mapp 2/3).
Förteckning på inventarier och effekter som inspektoren Gust. Wahlund mottagit af Bruket 23.10.1770 (mapp 2/3).
Inspektoren Skogsborg vid Storfors Bruk 1775-1776. Kontrakt hvarigenom disponenten Clas Frietscky uppdrager åt inspektoren Skogsborg inspektorsbeställningen vid Storfors Bruk 25.1.1775 (mapp 2/4).
Inspektoren Magnus Gröndal och Inspektoren Daniel Rådström vid Storfors Bruk. Kontrakt hvarigenom disponenten Claes Sam. Linroth antager till inspektoren vid Storfors Bruk bokhållarna Magnus Gröndal och Daniel Rådström 16.4.1776 (mapp 2/5).
Uppgift å diverse inventarier som inspektoren Daniel Rådström mottagit af inspektoren Gust. Wahlund 1.11.1776 (mapp 2/5).
Inspektoren Petter Strokirk vid Storfors Bruk 1795-1800. Kontrakt hvarigenom disponenten Claes Samuel Linroth uppdrager åt inspektoren Petter Strokirk inspektorsbeställningen vid Storfors Bruk 20.3.1799 (mapp 2/6).
Uppgift å inventarier som blifvit öfverlemnade till inspektoren Petter Strokirk 27.10.1795 (mapp 2/6).
Inspektoren Alexander Wahlenberg vid Storfors Bruk 1800-1804. Kontrakt hvarigenom disponenten Clas Samuel Linroth uppväger åt inspektoren Alexander Wahlenberg inspektionen vid Storfors Bruk 9.9.1800 (mapp 2/7).
Inspektoren Fredr. Fosselius vid Storfors Bruk. Kontrakt hvarigenom disponenten Claes Samuel Linroth antager inspektoren Fredr. Fosselius till inspektor vid Storfors 9.19.1804 (mapp 2/7).
Inspektoren Joh. And. Svenonius vid Storfors Bruk. Kontrakt hvarigenom Storfors Intressenter antaga Bruksinspektionen Joh. And. Svenonius till inspektorsbeställningen vid Storfors Bruk 16.3.1809 (mapp 2/10).
Inspektoren T.A. Svenonius och inspektoren A.H. Forssenius Vid Storfors Bruk. Kontrakt m. bilaga hvarigenom disponenten Claes Samuel Linroth uppdraget åt bokhållarne T.A. Svenonius och A.H. Forssenius inspektions och Bruksbeställningarna vid Storfors 14.1.1808 (mapp 2/10).
Bruksbokhållaren C.Ax. Smedberg vid Storfors. Bouppteckning efter aflidne bruksbokhållaren Smedberg 15.4.1802 (mapp 2/11).
Bruksbokhållaren Carl Gustaf Lindgren vid Storfors. Bouppteckning efter aflidne bruksbokh. Lindgren 17.1.1826 (mapp 2/12).
Bruksförvaltaren vid Gammelkroppa Carl Erik Esseen. Arfskifte i sterbhuset efter den 2 okt. 1867 aflidne bruksförvaltaren Carl Erik Esseen och den 12 okt. 1870 jemväl aflidna fru Anna Elisabeth Essen född Spångberg. Arftagare voro 9 barn af hvilka en dotter var gift med bruksförvaltaren och bruksegaren J.E. Mörtstedt vid Gammelkroppa 2.9.1871 (mapp 2/13).
Uppgift å tjenstemän vid Nykroppa 1894-1912 (mapp 2/14).
Personaluppgifter för Storfors, Nykroppa och Bjurbäcken 1920 (mapp 2/15).		 
125Industri, järnbruk och masugnar. Gemensamma handlingar rörande bergsbruket: Bergshantering. En bunt handskrivna häften innehållande redogörelser över tillverkningsförfarandet och proberandet vid gruvor och förädlingsverk på olika platser och tider. Utredningen är odaterad, men avhandlar malmbrytnings och förädlingsförfarandet under tiden 1543-1724, vilken tidsperiod återfinnes på ett flertal ställen i texten. Den på täta raden skrivna redogörelsen omfattar ungefär 400 sidor 1543-1724.
Ett bundet häfte innehållande en redogörelse angående smältverket vid Stora kopparslaget och driften där år 1704. Utredningar är gjorda av bergmästaren Nathanael Ekman i Falun och daterad den 14 oktober år 1725 saknas.
Underdånig relation om bergverkens tillstånd sedan nästlidna riksdag, bland annat rörande Matlångs bruk i Värmland. Handlingen är underskriven av Gustaf Bonde och daterad den 3/8 1726.
En av bergmästarna i hela riket lämnad redogörelse till Bergskollegium om berghanteringen under åren 1738-1740.		 
126Industri, järnbruk och masugnar, Storfors bruk, Storfors stångjärnsverk: Storfors intressenters vågräkning med Kristinehamns våg för åren 1786-1843.
En av brukspatronen greve C.G. Löwenhielm egenhändigt förd kassabok disponentkassa för åren 1810-1815, 1822 och 1823.
Korrespondens, En bunden bok, innehållande avskrifter av till brukspatronen Claes af Geijerstam anlända och av honom avlåtna skrivelser under tiden 5/7 1841-3/10 1845. Korrespondensen uppordnas sedan alla övriga handlingar genomgåtts och registrerats.		 
127 
128Industri, järnbruk och masugnar, Asphytte kronobruk, Asphytte masugn: Asphytte hyttelags räkenskaper med tillhörande verifikationer för åren 1852-1864.
Kanaler för sjöfart. Norsbäcks kanal: En redogörelse av brukspatronen Lars Ekelund på Bjurbäcken över företagen uppmuddring av Norsbäcken, kostnaderna härför och huru dessa böro fördelas på de bruk som betjäna sig av denna 18/3 1807.		 
129Fyndigheter Gruvor och gruvandelar. Nyhytte gruva: Ett antal handlingar rörande inmutningar, utmål, viloståndsbevis och liknande handlingar för Nyhytte gruva för åren 1863-1882 (mapp 1).
Storfors Rörverk. Västra Jordkullen: 1. Lars Jonssons testamente till förmån för sonen Jonas Larsson dat. den 13/6 1851, 2. Utdrag av Storfors Bolags räkenskaper angående Lars Jonssons arvingars innestående fordran av bolaget år 1859 , 3. Utdrag av förmyndareskapsprotokollet, hållet med lagtima vintertinget den 2 januari 1862 ang. förmyndareskapet för Jonas Larssons omyndiga barnbarn (mapp 3).
Yngsjöhyttan: 1. Brukningskontrakt mellan Storfors Bolag och inspektoren A. Larsson om arrende av Yngshyttan 8/4 1852, 2. Värdering av Storfors Bolags inventarier vid Yngshyttan vid samma tillfälle 9/3 1866, 3. Protokoll hållet vid auktion hos inspektoren A. Larsson i Yngshyttan den 27 och 28 mars 1866, 4.Utdrag av Storfors Bruks böcker för åren 1854-1863 i netto proveny på Storfors Bolags egendom 55/576 i Yngshyttan 16/12 1864 (mapp 4).
Nyhytte Gruve Aktiebolag: 1. Styrelseprotokoll för åren 1871, 1872, 2. Stämmoprotokoll för åren 1871-1880 m. aktier, 3. Bolagsordning för Nyhytte Grufve Aktiebolag med instruktion för styrelse och tjänstemän 1874 (mapp 2).