bild
Arkiv

Frisinnade landsföreningen


Arkivbildaren

Frisinnade Landsföreningen stiftades vid ett sammanträde, som hölls i Stockholms arbetareinstituts lokaler och som avslutades måndagen den 24 februari 1902. Landsorganisationen upphörde vid ett möte på Viktoria-
salen vid Tunnelgatan i Stockholm söndagen den 25 augusti 1935. Rollen som politiskt parti hade dock redan under sensommaren 1934 övertagits av det nybildade Folkpartiet.

Landsföreningen verkade som politisk riksorganisation för frisinnade och liberala idéer. Motsvarande parti i Riksdagen använde namnet "Liberala Samlingspartiet".

Allmän rösträtt för män och kvinnor, begränsning av de militära resurserna - tron på varaktig fred var stark hos många inom partiet - och åtgärder för bättre folknykterhet var viktiga punkter i det politiska programmet.

Partiet var emellertid såväl ideologiskt som socialt heterogent. Den klasskaraktär som utmärkte såväl Högern som Socialdemokratiska Arbetarepartiet fanns inte hos Landsföreningen och dess riksdagsgrupp Liberala Samlingspartiet. Man ville vara borgerlig vänster med tonvikt på "borgerlig". Socialdemokraternas dåtida krav på kompromisslös socialisering höll rågång mellan de frisinnade och socialdemokraterna. Denna hindrade inte att man samarbetade för att främja av båda parter gillade reformer.

Även beträffande de samlande punkterna gick meningar och tolkningar isär inom det egna partiet. Försvarsvänners och radikala nedrustares synpunkter förlikte sig endast med svårighet. Samma med nykterhetspolitiken. Frisinnade förbudsivrare stod mot de liberaler, som hellre ville stävja superiet genom att använda lämpor.

Motsättningarna i vad gällde nykerhetspolitiken med flera frågor ledde till att liberalerna i oktober 1923 bröt sig ur och bildade Sveriges Liberala Parti. De båda partierna återförenades i augusti 1934 under namnet Folkpartiet.

Frisinnade Landsföreningen hade unde sina trettiotre år sammanlagt sex ledare, nämligen folkskoleinspektören och tidningsmannen Ernst Beckman, landssekreteraren Axel Schotte, bonden Daniel Persson i Tällberg, godsägaren greve Raoul Hamilton, tidningsmannen Carl Gustaf Ekman samt lantbrukaren Ola Jeppsson i Mörrum.


Arkivet

Frisinnade Landsföreningens handlingar överlämnades som deposition till Kungl. Biblioteket i slutet av år 1935. Sommaren 1990 lämnade biblioteket - i samråd med Folkpartiet - beståndet till Riksarkivet.


Ordnings- och förteckningsarbetet

Ordnings- och förteckningsarbetet har utförts av Bengt Rur.


Tillgänglighet

Arkivet är fritt tillgängligt för forskning.


Litteratur

Hans-Krister Rönblom "Frisinnade Landsföreningen 1902-1927". Stockholm 1929.


Frisinnade Landsföreningens Meddelanden 1934:3. "Sammanslagningen". Stockholm 1934.

Volymerna 73-75 är i formatet 50 x 70 cm. Förvaras i ritningsskåp.

 Arkiv (1 st)

 Serier (10 st)