Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Göteborgs sockerfabriks arkiv


HISTORIK

1808 uppförde tysken Abraham Robert Lorent ett sockerraffinaderi vid Klippan, ett av Göteborgs äldsta industriområden invid Älvsborgs fästningsruin. Redan då kunde kajen angöras av djupgående fartyg, vilket underlättade för importen av råsocker. En av landets första ångmaskiner installerades 1810 och raffinaderiet var först med att införa benkolsteknik för rening av socker. Företaget fick dock ekonomiska svårigheter och försattes i konkurs efter Lorents död 1833. Tre år senare förvärvades fastigheterna med sockerbruk och bryggeri av David Carnegie jr. Han drev fram ytterligare tekniska förbättringar med exempelvis vacuumkokning 1838. Under 1840- och 1850-talen stod Carnegie & co i Göteborg för omkring 30 procent av Sveriges sockerproduktion.

I början av 1880-talet dominerade rörsockret helt men genom Gustav Ekmans tekniska omdaningar skapades förutsättningar för övergång till betsockerraffinad. Innan Carnegieraffinaderiet genom delägarskap skaffade sig inflytande över flera betbruk i Skåne, hämtades betråsockret från Tyskland.
Carnegie & co omfattade även bland annat ett porterbruk. Bolaget upplöstes 1907, då sockerrörelsen övertogs av det nybildade Svenska Sockerfabriks AB (SSA), och de kvarvarande verksamheterna delades mellan bolagen Porterbryggeriet D. Carnegie & Co och Fastighets AB D. Carnegie & Co.
Efter strukturrationalisering i samband med fusionen av sockerindustrin 1907 lades fem av landets raffinaderier ner, medan de fyra återstående i Landskrona, Arlöv, Göteborg och Stockholm byggdes ut.

Dr Harald Lundén (1878-1930), anställd inom SSA från 1923 med början i Göteborg, var en internationellt känd forskare. Hans banbrytande analysmetoder beredde vägen för SSAs centrallaboratorium i Staffanstorp (senare flyttat till Arlöv).

Under första världskriget fick man igång en omfattande produktion av sirap i Landskrona och Göteborg. Efter kriget avtog sirapsframställningen, men 1932 anlades i Göteborg en modern sirapsfabrik, som utformats av disponent Sigvard Reuterskiöld efter Harald Lundéns idéer. Göteborgssirapen konkurrerade snabbt ut brittisk och holländsk importsirap från den svenska försäljningen. Vid andra världskrigets slut hade Sverige blivit helt självförsörjande. Under krigsåren lärde man sig dessutom att framställa sirap ur inhemskt betråsocker liksom man tidigare gjort ur kolonialråsocker.
En detaljerad teknisk beskrivning av verksamheterna vid sockerbruket i Göteborg, fram till mitten av 1930-talet, generöst fotoillustrerad och författad av dåvarande disponent Sigvard Reuterskiöld, finns i ”Sockerbruket i Göteborg 1808-1934”.

Brukets tillverkning lades ner 1957. Av arkivet att döma tycks det ha funnits kvar ett försäljningsnederlag eller liknande på platsen fram till 1965 men exakt vilken verksamhet som bedrivits har inte kunnat fastställas.
Brukets disponenter under 1900-talet var Sigvard Reuterskiöld 1903-1935, Sixten Stare 1935-1942, Axel Laudon 1942-1957 och efter sockertillverkningens nedläggning S Hammarskiöld 1957-1965.



ARKIVBESTÅNDET

Arkivbeståndet från Göteborgs sockerbruk omfattar huvudsakligen tiden 1907-1956, men här finns även en del äldre handlingar och en del serier går fram till 1965.
Bland de ämnesordnade handlingarna märks särskilt en lång serie med disponent Axel Laudons akter i varierande ämnen. Dessa akter innehåller även tidigare disponenters handlingar och kan ge en god inblick i verksamhetens olika frågor. Här finns även reseberättelser.
Det finns utförliga räkenskaper från hela perioden 1907 till 1965. Arkivet innehåller även en hel del olika tillverknings- och försäljningsböcker, handlingar rörande personal, en mindre del korrespondens och ett antal fotografier.

Ritningar har separerats och registrerats separat under egen rubrik i de fall de bedömts vara av viktigare eller mer unikt slag, ofta direkt knutna till Sockerbolagets fabriker eller verksamheter (koppling till ritningarnas ursprungliga tillhörighet framgår under respektive ritningspost). Övriga ritningar, till offerter och liknande, kvarligger i ursprungsvolymerna.

En del äldre handlingar rörande sockerbruket under D. Carnegies tid finns i AB D Carnegie & Co:s arkiv (SE/LLA/30648:076) vid Landsarkivet i Lund, i D. Carnegie och Co:s arkiv (SE/GLA/10788) vid Landsarkivet i Göteborg och eventuellt även i Porterbryggeriet D. Carnegie och Co:s, Göteborg, arkiv (SE/GLA/10997), också detta vid Landsarkivet i Göteborg.

Dr Harald Lundéns efterlämnade handlingar finns i Svenska Sockerfabriks AB. Huvudkontorets arkiv, serie F 8 G, vid Landsarkivet i Lund.
Specialsamlingar med handlingar rörande Axel Laudon och Harald Lundén finns också i Sockermuseets i Örtofta bibliotek.


Arkivarie Maria Wallin 2015


KÄLLOR
Bodman, Gösta och Reuterskiöld, Sigvard (1934): Sockerbruket i Göteborg 1808-1934.
Darphin, Jean-Paul (1994): Sockrets katedraler: en studie av sockerindustrins historia och arkitektur.
Ekman, Håkan och Attman, Artur (1958): Sockerbruket vid Klippan 1808-1958.
Kuuse, Jan (1982): Sockerbolaget Cardo 1907-1982.

 Arkiv (1 st)

ReferenskodTitel 
Se även: SE/LLA/30648:076AB D Carnegie & Co:s arkiv 

 Serier (44 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
#Kartor och ritningar som ej redovisas i annan serieRitningsböcker är registrerade i serie B 6.
Serien innehåller även en del ritningar från Tanto sockerbruk, Arlöv, Linköping, Mörbylånga, och Landskrona sockerbruk, då dessa ritningar troligen använts som exempel eller inspiration i Göteborg.		 
DLIGGARE OCH REGISTER
Läsesal
 
D 1Register över anställdaHandlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall.
Serien i arkivbox om ej annat anges.
Register över anställda i Göteborg ingår även i Svenska Sockerfabriks AB. Huvudkontorets arkiv, serie D 3 A.		 
D 2BÖCKER ÖVER TILLVERKNING OCH FÖRSÄLJNING
Läsesal
 
D 2 AAnalysböckerSerien inbunden om ej annat anges. 
D 2 BLaboratoriejournalerSerien i tranåskartonger om ej annat anges. Med luckor augusti 1939-juli 1942 och oktober 1945-april 1949. 
D 2 CFördelningsböckerSerien inbunden. Innehåller uppgifter om fördelning på fat, säckar, lådor m.m. 
D 2 EBöcker över sirapstillverkning och -försäljningSerien inbunden. 
D 2 FTillverkningsböcker av skilda slagSerien inbunden. 
D 2 GTekniska böckerSerien inbunden. 
D 2 HRapporterSerien i arkivbox om ej annat anges. Driftrapporterna överlappar varandra bitvis, där olika anteckningar har förts för samma dagar. Närmare omständigheter är oklara. 
EKORRESPONDENS
Läsesal
 
E 1KorrespondensSerien i arkivbox. 
FÄMNESORDNADE HANDLINGAR
Läsesal
 
F 1Tekniska handlingarSerien i arkivbox om ej annat anges. 
F 2Disponent Axel Laudons akterSerien i arkivbox om ej annat anges.

Axel Laudon var disponent för sockerfabriken 1942-1957. Serien innehåller även handlingar som tillhört fabrikens tidigare disponenter Sigvard Reuterskiöld (1903-1935) och Sixten Stare (1935-1942).

Ritningar av stort format har i vissa fall separerats och förvaras i Landsarkivets kart- och ritningssamling. Se rubriken "# Kartor och ritningar som ej redovisas i annan serie".

Sist i serien tre volymer reseberättelser, både Laudons och andras.		 
F 3Handlingar rörande anställdaHandlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall.
Serien i arkivbox.		 
F 4Handlingar rörande kommittéerSerien i arkivbox. 
F 5Ämnesordnade handlingar av skilda slagSerien i arkivbox om ej annat anges. 
F 6RitningsböckerSerien inbunden.
Lösa ritningar har registrerats under "Kartor och ritningar som ej redovisas i annan serie".
Ritningsböckerna är likartade men alla innehåller inte riktigt alla ritningar, och en del innehåller anteckningar av senare datum. Ritningarna är troligen upprättade under 1910-1920-talen.		 
GRÄKENSKAPER
Läsesal
 
G 1HUVUDBOKFÖRING, BOKSLUT OCH INVENTARIUM
Läsesal
 
G 1 AHuvudböckerVolym 1-34 inbundna.
Volym 35-45 utgörs av huvudbokssammandrag (maskinlistor) i arkivboxar.		 
G 1 BBokslut och sidoredovsiningSerien i arkivbox. 
G 1 CInventarium och nyanskaffningarSerien inbunden om ej annat anges. 
G 2GRUNDBOKFÖRING
Läsesal
 
G 2 AKassaböckerSerien inbunden om ej annat anges. Efter juli 1923 se serier G 2 B och G 2 C. 
G 2 BKreditkassaböckerSerien inbunden om ej annat anges.
Volym 26-27 består av kreditkassa/postgiro/checkräkningsböcker.

Volym 38-52 består av kreditlistor i arkivbox.

Före 1923 se G 2 A.
Efter 1947 se även serie G 2 D.		 
G 2 CDebetkassaböckerSerien inbunden om ej annat anges.
Volym 23-34 består av debetkassa/postgiro/checkräkningsböcker.
Volym 35-52 består av debetlistor i arkivbox.

Före 1923 se G 2 A.
Efter 1947 se serie G 2 D.		 
G 2 DKassa/postgiroböckerSerien består av häften i arkivboxar om ej annat anges.
Före 1947 se serierna G 2 A, G 2 B och G 2 C.		 
G 2 EMemorialböckerSerien inbunden om ej annat anges. 
G 3RESKONTRABÖCKER
Läsesal
 
G 3 AReskontraböckerSerien inbunden. 
G 4JOURNALBOKFÖRING
Läsesal
 
G 4 AKassajournalerSerien inbunden. 
G 4 BKontojournalerSerien inbunden. 
G 5HJÄLPBOKFÖRING
Läsesal
 
G 5 AAvlöningsböcker och lönestatistikHandlingar som är yngre än 70 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med deponenten från fall till fall.
Serien inbunden om ej annat anges.		 
G 5 BJournaler av skilda slagSerien inbunden om ej annat anges. 
G 6ÖVRIGA RÄKENSKAPER
Läsesal
 
G 6 ARäkenskaper för sirapstillverkningenSerien inbunden. 
G 6 BRäkenskaper av skilda slagSerien inbunden. 
KFOTOGRAFIER
Läsesal
 
K 1FotografierI de fall svartvita pappersbilder och negativ förekommer har dessa fått ligga kvar med tillhörande handlingar, se hänvisningar.
Färgfotografier har separerats till egen volym.