Arkiv

Adseke Stärkelsefabriks arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/30842

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/tAbk8DMkZaz3NAEFMypxPD

Omfång

0,3 Hyllmeter

4 Volymer

Datering

1893

–

1967

(Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 150/2010., Arkivvårdskursen (2001)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Adseke Stärkelsefabrik

Kategori: Företag

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr LLA/30842 Förteckning Förteckning över Adseke Stärkelsefabiksförenings u p a arkiv 1893-1967 Förteckningen upprättad av Arkivvårdskursen på Landsarkivet i Lund, november 2001: Ann-Christine Heimonen, Anna Gullberg och Eva Fransson.
Allmän anmärkning	Arkivet ordnat och förtecknat i samband med arkivvårdskursen på Landsarkivet 2001 av Ann-Christine Heimonen, Anna Gullberg och Eva Fransson.
Inledning (äldre form)	Den 15 december 1893 samlades 21 hemmansägare från byarna Adseke, Ljungstorp, Ljungarum och Nävlinge. De skrev tillsammans ihop ett kontrakt som skulle gälla för en tid av 49 år. Avsikten var att samtliga skulle "ingå i ett på gemensam och fullständig ansvarsfrihet grundat bolag i öferensstämmelse med Kongl förordning af den 28 de juni 1798 med ändamål att i Adseke i Norra Mellby socken af Kristianstad Län uppföra fabrik och idka fabrikation af potatisstärkelse". (Se F:1 kontrakt). Eventuell vinst eller förslust i företaget skulle fördelas i förhållande till andelar och om företaget upplöstes skulle dess egendom delas på motsvarande sätt. För giltiga beslut i bolagets angelägenheter fordras minst 3/5 delars majoritat av det vid sammanträdet representerade kapitalet hos de närvarande delägarna. Det skrevs in att potatisen bör betalas efter gångbart pris och om möjligt efter stärkelsehalt. Avfallet bör avhämtas av delägarna i förhållande till insatt kapital. Bolagets fortsatta arbete framgår av protokoll av den 4 januari 1894. Vid sammanträdet var 14 delägare närvarande. Nils Olsson, Adseke nr 4, föreslog att fabriken skulle byggas nära östra änden av grustaget, vid Nils Olssons skifte istället för på den förut bestämda platsen som låg närmare byn (se A:1). Den 13 september 1894 sammanträdde åter Adseke stärkelsefabriksdelägarna för att välja styrelsen. Driften skulle starta den 24 september 1894 och styrelsen skulle sammanträda i augusti 1895 beslutades av bolagsstämman att styrelsen skulle bestå av fem personer. I 1894-1895 års redovisning av stärkelsefabrikens verksamhet, redovisades en behållning av 219,72 kronor. Efter det två inledande åren hade man skapat ett mönster av återkommande rutiner som i framtiden reglerade verksamheten vid fabriken. Vid årssammanträdet den 25 juni 1896 redovisades en årsvinst på 860,41 kr. Stämman beslutade då att fördela 800 kr med 40 kr per aktie till delägarna. År 1899 sålde man mjöl för ca 42 000 kr och tack vare innestående fordringar på 4000 kr från året dess förinnan, som nu betalts, kunde 1655 kr fördelas till delägarna vid årsmötet den 18 maj 1900. Den 3 augusti 1900 beslöt man att anskaffa en kvarn från Hvilans gjuteri. Den 25 juni 1901 beslöt bolaget att ansluta sig till Svenska Potatisstärkelsefabriksföreningen. Den 14 augusti 1917 tecknar styrelsen fem andelar i Svenska Stärkelsefabrikernas Gråmjölsrenseri för föreningens räkning. På rund av fallande mjölpriser gick verksamheten 1921 med förlust på något över 10 000 kr. Kapital fick lånas upp i bank. Först i november 1923 började priserna gå uppå igen. Under åren 1924-1927 gick verksamheten något så när ihop men under åren växlade den med vinst eller förlust i smärre belopp. Den 28 januari 1931 beslöt styrelsen att varulagret i fabriken skulle brandförsäkras för 5000 kr. Enligt inventarium år 1931 beräknas som tillgångar fabrikens byggnader, maskiner och redskap till 15, 307 kr. Man beslöt också vid detta sammanträde att låta inregistrera ny stärkelsfabriksförening. Den 8 april vid konstituerande föreningssammanträde med Adseke stärkelsefabrik godkändes bildandet av Adseke stärkelsefabriks förening u p a. Vid sammanträdet var medlemmar med 30 andelar representerade av de 40 andelarna i fabriken. I bildandet ingick övertagandet av Adseke Stärkelsefabrik med tillgångar och skulder den 1 september 1931. Vidare antogs enhälligt stadgar för föreningen som vederbörligt styrkta, var bilagda protokollet (se F:1). Den 12 augusti 1932 blev Adseke Stärkelsefabriksförening u p a registrerad i Kristianstad läns landskanslis föreningsregister (se F:1). I december 1931 var styrelsen nödsakad att ta ett sex månaders lån i Sösdala sparbank för att lösa en växel på samma belopp, som skulle förfalla till Sydbanken den 10 januari 1933 (se F:1). År 1935 friköpte man fabriken med angränsande mark och fick detta lagfört vid häradsrätten. Sommaren 1938 genomfördes en grundlig översyn av ångmaskinen. Hässleholms Verkstäder skickade sakkunnig personal för att besiktiga ångpannan innan den på nytt togs i bruk (se F:1). Vid årsstämman den 16 september 1939 beslutades att låta inteckna föreningens fastighet med två stycken inteckningslån, det första med 8 000 kr utan birgen, det andra på 9 000 kr med styrelsen som borgenär. Lånen skulle tas i Mellby, Tjörnarp och Häglinge socknars sparbank (se F:1). Vid årsstämman den 21 september 1945 avgick Nils Nilsson som ordförande, kassör och disponent. Han hade haft denna post sedan 1931 då han efterträdde Fredrik Cederholm. Den 17 oktober 1947 skrev man under ett lån på 12 000 kr som beslutades av stämman den 24 september (se F:1). samtliga i styrelsen var närvarande vid sammanträdet den 24 september 1949. Från Stärkelseföreningen och Livsmedelskommissionen hade inkommit en skrivelse, som innebar att fabrikens licenstillverkning blivit radikalt beskuren. Styrelsen beslöt dock att försöka göra upp en fördelningsplan trots restriktionerna (se A:1). Nästa årsstämma skulle hållas den 29 september 1949. Stämman skulle få ta ställning till om fabriken skulle sättas igång efter de nya premisserna, eller om man skulle överlåta sin licens till någon annan fabrik. Man kunde inte komma till något beslut utan frågan ajournerades till en extra stämma den 15 oktober (se A:1). Den 17 oktober 1949 beslöt styrelsen att teckna ett överlåtelsekontrakt på sin tillverkningslicens 1949-1950 med Tvärskogs Stärkelsefabriksförening (se F:1). Licensen för 1950-1951 gav en tillverkning av 1000 säckar mjöl. Fabriken skulle dock inte startas utan man fördelade tillverkningen mellan Bjärreds Stärkelsefabrik och Tvärskogs Stärkelsefabrik. Vid styrelsesammanträde den 18 mars 1951 beslöt man meddela Sveriges Stärkelseproducenters förening att all post och alla in- och utbetalningar i fortsättningen skulle ske genom nye vice ordförande Lars Nilsson som dessutom var firmatecknare (se F:1). Styrelsen beslöt 20 juli 1951 att säga upp föreningens medlemskap i Ångpanneföreningen eftersom driften av fabriken var nerlagd och ångpannan inte användes längre (se F:1). Vid förfrågan hade det visat sig att Sveriges Stärkelseproducenters Förening var villiga att lösa in fabriken till ett visst belopp. Efter besiktning erbjöds ersättning för tillverkningsrätten med 40 000 kr och beloppet betalades ut under oktober månad. Samtidigt överfördes innestående årsavgifter och tillverkningsrätten till Tyringe stärkelsefabrik (se F:1). Man utannonserade fabriks- och magasinsbyggnader till försäljning den 12 september 1951. Årsstämman den 25 november 1951 beslöt att föreningen skulle upplösas så snart förenings skulder blivit betalda, fastigheten försåld och inventarierna blivit förvandlade till kontanter (se A:1). Styrelsen förhandlade 1953 med Pansarregementet i Hässleholm om uthyrning av magsinsbyggnaden vid fabriken. Kontrakt omfattade tiden 1 oktober 1954 till den 30 september 1959 upprättades (se F:1). den 27 november beslöt styrelsen att av befintliga medel utbetala 90 kr per andel som dellikvid till andelsägarna (se A:1). Panssarregementet använde magasinsbyggnaden som förråd fram till den 30 juni 1965. Den 26 april 1966 var styrelsen samlad för att på nytt diskutera försäljningen av tomt och byggnader. Bror Axel Nilsson erbjöd sig att köpa tomten för taxeringsvärdet 1500 kr (se A.1). sista protokollet är skrivet 16 december 1966. Man beslutar hur man skall göra inför den avslutande revisionen. (Se A:1). en revisionsberättelse är skriven och undertecknad av revisorerna den 14 december 1966 i räkenskapsboken för Adseke Stärkelseförening. Ett beslut från Lokala Skattemyndigheten från den 24 april 1967 medelar att ingen skatt kommer att påföras föreningen mer eftersom den har upphört att existera (se F:1) Litteratur: "Adseke Tågarp Skea - Tre grannbyar i Sydvästra Göinge" av Åke Perlestam 1998. Arkiv nr 578 "Tyringe Stärkelsefabriksförening" i Hässleholms kommunarkiv.

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Skapad	1998-10-23 00:00:00
Senast ändrad	2013-09-09 12:56:13

Den 15 december 1893 samlades 21 hemmansägare från byarna Adseke, Ljungstorp, Ljungarum och Nävlinge. De skrev tillsammans ihop ett kontrakt som skulle gälla för en tid av 49 år. Avsikten var att samtliga skulle "ingå i ett på gemensam och fullständig ansvarsfrihet grundat bolag i öferensstämmelse med Kongl förordning af den 28 de juni 1798 med ändamål att i Adseke i Norra Mellby socken af Kristianstad Län uppföra fabrik och idka fabrikation af potatisstärkelse". (Se F:1 kontrakt). Eventuell vinst eller förslust i företaget skulle fördelas i förhållande till andelar och om företaget upplöstes skulle dess egendom delas på motsvarande sätt. För giltiga beslut i bolagets angelägenheter fordras minst 3/5 delars majoritat av det vid sammanträdet representerade kapitalet hos de närvarande delägarna. Det skrevs in att potatisen bör betalas efter gångbart pris och om möjligt efter stärkelsehalt. Avfallet bör avhämtas av delägarna i förhållande till insatt kapital.

Bolagets fortsatta arbete framgår av protokoll av den 4 januari 1894. Vid sammanträdet var 14 delägare närvarande. Nils Olsson, Adseke nr 4, föreslog att fabriken skulle byggas nära östra änden av grustaget, vid Nils Olssons skifte istället för på den förut bestämda platsen som låg närmare byn (se A:1).

Den 13 september 1894 sammanträdde åter Adseke stärkelsefabriksdelägarna för att välja styrelsen. Driften skulle starta den 24 september 1894 och styrelsen skulle sammanträda i augusti 1895 beslutades av bolagsstämman att styrelsen skulle bestå av fem personer. I 1894-1895 års redovisning av stärkelsefabrikens verksamhet, redovisades en behållning av 219,72 kronor.

Efter det två inledande åren hade man skapat ett mönster av återkommande rutiner som i framtiden reglerade verksamheten vid fabriken. Vid årssammanträdet den 25 juni 1896 redovisades en årsvinst på 860,41 kr. Stämman beslutade då att fördela 800 kr med 40 kr per aktie till delägarna. År 1899 sålde man mjöl för ca 42 000 kr och tack vare innestående fordringar på 4000 kr från året dess förinnan, som nu betalts, kunde 1655 kr fördelas till delägarna vid årsmötet den 18 maj 1900.

Den 3 augusti 1900 beslöt man att anskaffa en kvarn från Hvilans gjuteri. Den 25 juni 1901 beslöt bolaget att ansluta sig till Svenska Potatisstärkelsefabriksföreningen. Den 14 augusti 1917 tecknar styrelsen fem andelar i Svenska Stärkelsefabrikernas Gråmjölsrenseri för föreningens räkning. På rund av fallande mjölpriser gick verksamheten 1921 med förlust på något över 10 000 kr. Kapital fick lånas upp i bank. Först i november 1923 började priserna gå uppå igen.

Under åren 1924-1927 gick verksamheten något så när ihop men under åren växlade den med vinst eller förlust i smärre belopp.

Den 28 januari 1931 beslöt styrelsen att varulagret i fabriken skulle brandförsäkras för 5000 kr. Enligt inventarium år 1931 beräknas som tillgångar fabrikens byggnader, maskiner och redskap till 15, 307 kr. Man beslöt också vid detta sammanträde att låta inregistrera ny stärkelsfabriksförening.

Den 8 april vid konstituerande föreningssammanträde med Adseke stärkelsefabrik godkändes bildandet av Adseke stärkelsefabriks förening u p a. Vid sammanträdet var medlemmar med 30 andelar representerade av de 40 andelarna i fabriken. I bildandet ingick övertagandet av Adseke Stärkelsefabrik med tillgångar och skulder den 1 september 1931. Vidare antogs enhälligt stadgar för föreningen som vederbörligt styrkta, var bilagda protokollet (se F:1). Den 12 augusti 1932 blev Adseke Stärkelsefabriksförening u p a registrerad i Kristianstad läns landskanslis föreningsregister (se F:1).

I december 1931 var styrelsen nödsakad att ta ett sex månaders lån i Sösdala sparbank för att lösa en växel på samma belopp, som skulle förfalla till Sydbanken den 10 januari 1933 (se F:1). År 1935 friköpte man fabriken med angränsande mark och fick detta lagfört vid häradsrätten. Sommaren 1938 genomfördes en grundlig översyn av ångmaskinen. Hässleholms Verkstäder skickade sakkunnig personal för att besiktiga ångpannan innan den på nytt togs i bruk (se F:1). Vid årsstämman den 16 september 1939 beslutades att låta inteckna föreningens fastighet med två stycken inteckningslån, det första med 8 000 kr utan birgen, det andra på 9 000 kr med styrelsen som borgenär. Lånen skulle tas i Mellby, Tjörnarp och Häglinge socknars sparbank (se F:1). Vid årsstämman den 21 september 1945 avgick Nils Nilsson som ordförande, kassör och disponent. Han hade haft denna post sedan 1931 då han efterträdde Fredrik Cederholm.

Den 17 oktober 1947 skrev man under ett lån på 12 000 kr som beslutades av stämman den 24 september (se F:1). samtliga i styrelsen var närvarande vid sammanträdet den 24 september 1949. Från Stärkelseföreningen och Livsmedelskommissionen hade inkommit en skrivelse, som innebar att fabrikens licenstillverkning blivit radikalt beskuren. Styrelsen beslöt dock att försöka göra upp en fördelningsplan trots restriktionerna (se A:1).

Nästa årsstämma skulle hållas den 29 september 1949. Stämman skulle få ta ställning till om fabriken skulle sättas igång efter de nya premisserna, eller om man skulle överlåta sin licens till någon annan fabrik. Man kunde inte komma till något beslut utan frågan ajournerades till en extra stämma den 15 oktober (se A:1). Den 17 oktober 1949 beslöt styrelsen att teckna ett överlåtelsekontrakt på sin tillverkningslicens 1949-1950 med Tvärskogs Stärkelsefabriksförening (se F:1).

Licensen för 1950-1951 gav en tillverkning av 1000 säckar mjöl. Fabriken skulle dock inte startas utan man fördelade tillverkningen mellan Bjärreds Stärkelsefabrik och Tvärskogs Stärkelsefabrik.

Vid styrelsesammanträde den 18 mars 1951 beslöt man meddela Sveriges Stärkelseproducenters förening att all post och alla in- och utbetalningar i fortsättningen skulle ske genom nye vice ordförande Lars Nilsson som dessutom var firmatecknare (se F:1). Styrelsen beslöt 20 juli 1951 att säga upp föreningens medlemskap i Ångpanneföreningen eftersom driften av fabriken var nerlagd och ångpannan inte användes längre (se F:1). Vid förfrågan hade det visat sig att Sveriges Stärkelseproducenters Förening var villiga att lösa in fabriken till ett visst belopp. Efter besiktning erbjöds ersättning för tillverkningsrätten med 40 000 kr och beloppet betalades ut under oktober månad. Samtidigt överfördes innestående årsavgifter och tillverkningsrätten till Tyringe stärkelsefabrik (se F:1). Man utannonserade fabriks- och magasinsbyggnader till försäljning den 12 september 1951. Årsstämman den 25 november 1951 beslöt att föreningen skulle upplösas så snart förenings skulder blivit betalda, fastigheten försåld och inventarierna blivit förvandlade till kontanter (se A:1).

Styrelsen förhandlade 1953 med Pansarregementet i Hässleholm om uthyrning av magsinsbyggnaden vid fabriken. Kontrakt omfattade tiden 1 oktober 1954 till den 30 september 1959 upprättades (se F:1). den 27 november beslöt styrelsen att av befintliga medel utbetala 90 kr per andel som dellikvid till andelsägarna (se A:1). Panssarregementet använde magasinsbyggnaden som förråd fram till den 30 juni 1965. Den 26 april 1966 var styrelsen samlad för att på nytt diskutera försäljningen av tomt och byggnader. Bror Axel Nilsson erbjöd sig att köpa tomten för taxeringsvärdet 1500 kr (se A.1). sista protokollet är skrivet 16 december 1966. Man beslutar hur man skall göra inför den avslutande revisionen. (Se A:1). en revisionsberättelse är skriven och undertecknad av revisorerna den 14 december 1966 i räkenskapsboken för Adseke Stärkelseförening.

Ett beslut från Lokala Skattemyndigheten från den 24 april 1967 medelar att ingen skatt kommer att påföras föreningen mer eftersom den har upphört att existera (se F:1)

Litteratur:
"Adseke Tågarp Skea - Tre grannbyar i Sydvästra Göinge" av Åke Perlestam 1998.

Arkiv nr 578 "Tyringe Stärkelsefabriksförening" i Hässleholms kommunarkiv.

Serier (7 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Protokoll med bilagor
B	Utgående skrivelser
D	Register och liggare
E	Inkomna skrivelser
F	Ämnesordnade handlingar
G	Räkenskaper	Serien i arkivboxar.
Ö	Övriga handlingar