Sök i arkiven
Genvägar MENY

KNUT NILSSONS OCH CENTERNS LANDSTINGSGRUPPS ARKIV

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
296 KNUT NILSSONS OCH CENTERNS LANDSTINGSGRUPPS ARKIV
Knut Nilssons och centerns landstingsgrupps arkiv omfattar åren 1967 till 1994 och belyser Nilssons dryga trettio år som landstingsråd. Handlingarna består till största delen av pappershandlingar. Arkivet innehåller inget elektroniskt material.
Knut Nilssons politiska bana började redan 1937 då Centerpartiet fortfarande hette Bondeförbundet och leddes av Axel Pehrsson-Bramstorp. Tio år senare vid 24 års ålder hade Knut Nilsson avancerat till ombudsman för SLU (dåvarande centerns ungdomsförbund) i Skåne. På femtiotalet flyttade han med sin familj till Stockholm och mellan åren 1958-1970 var Knut ledamot i kommunfullmäktige i Österhaninge. 1965-1969 var han vice ordförande i Centerpartiet Stockholms län och blev därefter även ordförande, en post som han hade ända fram till 1987.
1966 tog Knut Nilsson plats i det så kallade "gamla" landstinget (samma år som Centerpartiet valdes in i Stockholms stadshus för första gången). Stockholmsregionen var på den tiden uppsplittrad i långt fler kommuner än idag - till exempel Norrtälje bestod då av tio olika kommuner. Politikerna oroade sig för samordningsproblem mellan Stockholms stad och det övriga länet då man räknade med att Stockholm vid millennieskiftet skulle ha 2,5 miljoner
invånare. Man behövde därför utveckla ett närmare samarbete med grannkommunerna i stora frågor som trafik, bostadsbyggande och sjukvård. Även skattesatserna behövde synkroniseras för att inte de ekonomiska skillnaderna skulle bli så påtagliga mellan å ena sidan kommuner med normal tillväxttakt och å andra sidan kommuner som växte fortare och därför var tvungna att spendera mer pengar på exempelvis bostäder. Detta var en av anledningarna till att centern i slutet av 1970-talet enträget arbetade för en inomregional skattekraftsutjämning.
Ett nytt landsting blev en nödvändighet och idén till det nya Storlandtinget föddes av socialdemokraten Hjalmar Mehr i mitten av 1960-talet. Han menade att: "Den kommunala självstyrelsen måste bevaras men dess arbetsformer anpassas till tidens krav. Vid sidan av fullmäktigeförsamlingarna i de olika kommunerna [...] skulle sålunda [...] den stora regionen [...] styras av ett gemensamt landstingsparlament" (Så blev storlandstinget till; 1991:21). Orsaken var som sagt den väntade befolkningsexplosionen.
I denna omvälvningens tid deltog också Knut Nilsson. Bland annat satt han med i KSL (samordningsorgan för arbetet med att slå sammam A (Stockholms stad) och B (Landstinget i Stockholms län) till dagens storlandting). Centerpartiet såg positivt på en ökad samverkan mellan kommunerna och Knut Nilsson har själv sagt att han ser "landstinget som ett viktigt instrument för individernas samverkan i ett solidariskt samhälle. Inte minst i en region som vår med stor risk för snedfördelning av service och resurser" (ibid: 137).
Knut Nilssons tid som landstingspolitiker är i det närmaste omöjlig att sammanfatta på en A4 sida - han verkar ha haft ett finger med i det mesta som format Stockholms läns landsting under de gångna trettio åren. Han är ensam om att ha varit finanslandstingsråd två mandatperioder på rad mellan åren 1974-1980. Han har också varit fastighets-, kultur- och skärgårdslandstingsråd både mellan åren 1980-1983 och 1986-1989. Men hans engagemang sträcker sig även utanför uppgifterna som landstingsråd. Otaliga är de intresseföreningar som Knut Nilsson engagerat sig i och det är kanske främst glesbygden som legat honom varmt om hjärtat. Detta märks inte minst i den uppsjö av handlingar som berör Stockholms skärgård och andra mindre lättillgängliga platser i länet. Att förbättra kommunikationen dit och på så vis bibehålla en levande glesbygd har förmodligen varit mycket viktigt för Knut Nilsson.
Detta personliga engagemang har varit väl synligt i det arkivmaterial som vi har arbetat med. Ständigt har de officiella åtagandena blandats med privata särintressen vilket strundtals har försvårat arbetet men som å andra sidan tydliggjort vilken engagerad och intresserad politiker som Knut Nilsson varit.
Linda Eriksson
Eva-Marie Lundström
Julia Åslund
Arkivvetenskap, ht 1999
Handledare: Peter Nordström
Till förteckningen har i efterhand bifogats tillägg av Knut Nilsson själv. Knut Nilsson, som mycket intresserat sig för handlingarnas framtida öde, vill bland de många frågor som engagerat honom under årens lopp särskilt framhålla den inomregionala skatteutjämningen. han har också förklarat sig beredd att, i mån av tid och möjlighet, diskutera sin gärning med eventuella forskare.
Peter Nordström
2000-09-08
(Tillägg till historiken från Knut Nilsson, samt ett brev med information om att Knut Nilsson förlänats medalj i 8:e storleken i serafimerordens band för betydelsefulla regionalpolitiska insatser i Stockholms län, se D1)
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_296
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/rX5Gz4nvco3APNFddsbuB3
SpråkSvenska
ExtraIDLA_296