BOSTADS AB MIMERS ARKIV (1919 – )

Organisation

Kategori

Företag. Ospecificerad (Kommunala bolag)

Alternativa namn

Företaget byter namn fr o m 1/1 2006 till Bostads AB Mimer. Tidigare namn Byggnads AB Mimer

Historik

H I S T O R I K
Västerås stadsarkiv
263 BYGGNADS AB MIMERS ARKIV
Företaget byter namn 1/1 2006 till Bostads AB Mimer
Genom den byggnadsverksamhet som under 10-talets senare hälft utvecklades avde stora industrierna och av det halvkommunala AB Arbetarebostäder täcktes hjälpligtden brist på mindre bostäder, som orsakades av den kraftiga ekonomisk-industriella expansionen i Västerås under första världskriget. Bristen på större lägenheter kvarstod emellertid. Ett förnyat kommunalt engagemang ansågs vara av nöden. Efter beslut av stadsfullmäktige den 28 maj 1919 bildades det halvkommunala Byggnads AB Mimer.Konstituerande bolagsstämma hölls den 4 oktober s.å. Bankdirektören och DK-ordföranden Axel Sundström blev förste ordförande i styrelsen, byggmästaren Edvard Karlsson förste VD.
År 1920 byggdes i kv. Kalla (" Helvetet"), och omfattande planer smiddes för fortsatt verksamhet. Lågkonjunkturen kom emellertid, och blott ett av de aktuella projekten realiserades. I kv. Leif uppfördes 1923-24 det kombinerade affärs- och bostadshus som senare skulle bli säte för Mimers förvaltning.
Därefter lade de båda fredskriserna för ett 20-tal år en död hand över företaget. Dess byggnadsverksamhet kunde återupptas först 1943, sedan en ny uppvind dragit in över staden. Därefter har Mimerbolaget utvecklats till den största byggherren i Västerås. Det började i Haga, fortsatte med bl.a. Skallberget, Malmaberg, Pettersberg, Vallby, Råby och Bäckby.
En rad smärre allmännyttiga bostadsproducerande företag har uppgått i bolaget, 1956 AB Arbetarebostäder, 1964 Stiftelsen Solgårdar, 1968 Skultuna Fastighets AB. I Byggnads AB Mimers expansion har många goda krafter tagit del. Det finns skäl särskilt nämna Fritz Eklund, styrelsens ordförande 1938-52, Gustaf Olsson, ordförande 1952-54 och 1957-70, däremellan VD, samt Börje Backman, VD sedan 1957.
Västerås den 3 november 1971
Sven Olsson
Västerås blev från sekelskiftet 1800 en expansiv industristad. Efterfrågan på arbetskraft ökade, vilket medförde en ökad efterfrågan på bostäder. Det var brist på sk arbetarbostäder, lägenheter med ett till två rum och kök. Industriernas byggverksamhet samt skapandet av det halvkommunala bostadsbolaget AB Arbetarbostäder var ett försök att fylla tomrummet.
Problemet med den växande tjänstemannakårens behov av lite större bostäder, 3-4 rum kvarstod och ökade under första världskriget. Västerås Stads drätselkammare tillsatte 1919 en kommitté, som föreslog bildandet av ett halvkommunalt bostadsbolag. 1920 registrerades Byggnads AB Mimer och samma år började bostadshus i kv Kalla att färdigställas för inflyttning 1921. Efter en tid av ekonomiska problem utfördes 1923 en nybyggnad vid Köpmangatan. 20- och 30-talet innebar ett ökat bostadsbehov, men samtidigt en ökad arbetslöshet och därför riktade bolaget in sig på förvaltning av de två fastigheterna.
I slutet av 30-talet ökade den industriella expansionen, vilket återigen ledde till en ökad efterfrågan på bostäder. 1937 löste Västerås Stad in alla aktier i Byggnads AB Mimer, som blev helt kommunägt. I början av 1944 antog bolaget en entreprenör för bostadshusen inom Hagaområdena. Ett större objekt på ca 800 lägenheter var utbyggnaden av Södra Skallberget 1945. Det nya bygget omfattade också ett hobbyrum, motions- och samlingssalar, samt en centraltvätt, som efter en period av utarrendering övertogs av kommunen 1975. Därefter utfördes bebyggelser inom kv Malmaberg och Jakobsberg. Efter samråd med privata byggherrar påbörjades projekteringen av två höghusområden på Gideonsberg, Norra Skallberget, samtidigt som man uppförde två objekt med sammanlagt 500 lägenheter 1953.
Kännetecknande för de tidigare upphandlingarna var kostnadsstegringarna, vilket föranledde nya byggmetoder inom Östra Malmaberg och uppförandet av putsfria hus, en stående metod för alla invändiga betongytor under 60-talet. 1955 fattades avgörande beslut för bostadsproduktionen i Sverige. Fr o m 1956 skulle en del av byggkostnaden maximeras till ett högsta efter vissa normer framräknat belåningstak, som justerades till olika orters prisnivå, där Västerås blev riktort. Belåningstaket blev lågt, vilket kom att leda till stora finansieringsproblem för bolaget. Första området med maximerat lånetak var kv Timmerkojan inom Östra Malmaberg. Därpå följde Vetterstorpsområdet 1958, kv Skjutbanan och kv Markörvallen 1959. Upphandlingen fr o m 1956 och fram till uppförandet av kv Urberget 1964 medförde en stor negativ differens mellan produktionskostnaderna och lånetaket. Med Västerås tillväxt under 60-talet fyrdubblade Byggnads AB Mimer sitt fastighetsbestånd, bl a genom bygget i Pettersberg med 1137 lägenheter, till största del placerade i höghus. De ökade kostnaderna medförde, efter drätselkammarens beslut 1963 om att cirka 1500 lägenheter inom Vallbyområdet skulle byggas av bolaget, en ny typ av upphandlingsform som erbjöd en långt driven standardisering och typisering. Våren 1964 fick ett antal firmor komma med anbud på entreprenaden inom Vallbyområdet, som omfattade hus, trädgårdsanläggningar, parkeringsplatser och interna gator, samt ett friluftsbad. Detta var första gången som en så stor totalentreprenad användes i Sverige. Byggnationen påbörjades och första inflyttningen ägde rum 1966 och pågick kontinuerligt under de följande tre åren. Bebyggelsen inom nästa större bostadsområde, Råby med 708 bostäder, utbjöds också som totalentreprenad. Entreprenörer antogs 1967 och bebyggelsen påbörjades våren 1968 och avslutades hösten 1970. En upphandling 1969 ledde till uppförandet av 97 hus med 1278 lägenheter inom Bäckbyområdet våren 1970.
Miljonprogramsatsningen 1965-1975 hade stor betydelse, men 70-talet blev ett avbrott i tillväxten och man började uppmärksamma problemet med tomma lägenheter och sociala problem. Det konstaterades att Byggnads AB Mimers fastighetsbestånd var i stort behov av upprustning även om denna verksamhet funnits sedan 1957. I slutet av 1983 görs en överenskommelse mellan Förvaltning AB Formator om förvaltning av "omdaning Vallby", vilket omhändertogs av Temabostäder från 1984 till 1988. Under samma period omdanas också Råby. En viktig förutsättning var det statliga bostadsfinansieringssystemet med räntebidrag som upprättades under 80-talet.
I början av 90-talet investerade Byggnads AB Mimer huvudsakligen i äldreboende, studerande- och ungdomsbostäder, samt affärscentra. Fastighetsbeståndet uppgår idag till ca 13000 lägenheter, vilket gör Byggnads AB Mimer till ett av Sveriges stora kommunala bostadsbolag.
Byggnads AB Mimers fastighetsbestånd utökades inte enbart genom nybyggnader. AB Arbetarbostäder, som under 20-talet råkat ut för ekonomiska svårigheter kom att ha en gemensam verkställande tjänsteman med Byggnads AB Mimer fram till 1954. Från detta år utarrenderade AB Arbetarbostäder sina fastigheter till Mimer som 1955 förvärvade aktierna i bolaget och följande år genomförde en fusion. 1966 och 1967 överläts kv Josef och kv Ivar till Byggnads AB Mimer som byggde om dessa 1966-1969. 1963 överläts förvaltningen av 359 pensionärshem och 1967 ytterligare 99 stycken. 1964 övertog man förvaltningen av Stiftelsen Solgårdar och samtidigt utsågs en gemensam styrelse för stiftelsen och bolaget. 1965 förvärvades stiftelsens fastigheter och dessa inlemmades helt i bolagets bestånd. 1968 slöts ett förvaltningsavtal med Västerås Parkeringshus AB, som uppfört Punkt. Efter kommunsammanläggningarna 1967 förvärvade Byggnads AB Mimer 1968 dels Skultuna Fastighets ABs samtliga fastigheter, dels aktierna i bolaget. Fusion ägde senare rum mellan bolagen. I Dingtuna och Kungsåra övertogs dels den pågående och planerade produktionen av bolaget, dels förvärvades företagens fastigheter. 1988 övertog man Byggnadsaktiebolagets Valter Nilsson Eftertr verksamheter i Västerås, samt dess dotterbolag VNE Bygg Entreprenad, vilka man använt sig av som leverantörer från 70-talet. Företagen kom efter försäljning i mitten av 90-talet att förbli vilande. I samband med omdaning Vallby under andra delen av 80-talet uppfördes Vallbyinstitutet som inhyste ett hotell och en restaurangverksamhet. Efter att entreprenören gått i konkurs 1991 övertog Byggnads AB Mimer verksamheten 1992 under namnet Nya Hotel Edison. I slutet av 1997/början av 1998 lades verksamheten återigen ut på entreprenad. Under slutet av 80-talet och i början av 90-talet var man dessutom ägare av kommanditbolagen Vallby Video Produktion KB (1988-1993) och Hässlö Förvaltning KB (1990-1992). Byggnads AB Mimer har ibland också samarbetat med kommunen, som t ex när man stod för finansieringen vid uppförandet av polishuset i kv Norna 1966, pengar man återfick vid försäljningen av huset till staten 1969. Man byggde 22 barnstugor, som kommunen hyrde efter uppförandet. Ålderdomshemmet Södergårdens uppförande 1968-1969 är ett annat exempel samt tillkomsten av en bowlinghall i kv Mina 17 1962.
Fram till 1944 utgjorde kv Kalla och kv Leif bolagets hela fastighetsinnehav. Det erfordrade ingen större förvaltningsapparat, utan förvaltning och redovisning handlades av verkställande direktör. Första heltidsanställde verkställande tjänsteman infördes 1943. Utökningen skedde 1947 med en byggnadsingenjör och en fastighetsförvaltare 1949, vilka dubblerades 1950. Fram till 1954 sköttes kontorssysslorna av två kvinnor. 1954 tillsattes en kamrer för att sköta lånefrågorna och redovisningen. Med växande verksamhet behövdes en fastare förvaltningsorganisation med särskilda avdelningar med speciella ansvarsområden. 1958 indelades förvaltningen i vd, ekonomi, drift, underhåll och nybyggnation. Rena driftsfrågor sköttes av 5 verkmästarområden med självständig verksamhet. 1977 kom man ytterligare att dela in organisationen i 9 verkmästarområden i två övergripande distrikt, vilka med mindre förändringar i början av 80-talet kom att utökas till 3 1986. 1994 omorganiserades bolaget i fem distrikt i en alltmer decentraliserad organisation.
Från 1958 skulle hyrorna sättas genom förhandling med hyresgästorganisationen och om man inte kom överens skulle beslut fattas av en central hyresmarknadskommitté, idag hyresnämnd. För att utvidga kontakterna med hyresgästföreningen bildades 1963 bl a en samarbetsnämnd, samt kontaktkommittéer, som i sin tur har arrangerat fritidsaktiviteter och framfört synpunkter på framtida bostadsplaner.
Västerås 981208
Angelica Björlestrand
Byggnads AB Mimer

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/U006/VSA_263
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/BtwwPmNQd426fymMIdGiw4
Språk	Svenska
ExtraID	VSA_263

Arkivbeskrivning

BOSTADS AB MIMERS ARKIV (Västerås stadsarkiv)