Sök i arkiven
Genvägar MENY

SOCIALDEMOKRATISKA ARBETAREKOMMUNEN I BÄRBO  (1929 – 1966)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Politiska)
HistorikVERKSAMHET
Arbetarekommunen bildades vid en sammankomst med intresserade den 24/7 1929 efter ett anförande av lantbrukaren och sedermera riksdagsmannen E. Lundbom Stigtomta. Nio personer anmälde sig som medlemmar och dessa var följande:
Hjalmar Karlsson, David Berg, O.Berg, Einar Johansson, Emil Pettersson, Eskil Johansson, Knut Larsson och Harald Eriksson, samt Axel Eriksson.
Till styrelse utsågs ordf. E. Johansson v. ordf. Hj. Karlsson, kassaförvalt. Oskar Berg, samt Emil Pettersson och Eskil Johansson.
Anslutning till Sörmlands Soc.dem. partidistrikt skulle ske från 1/1-29.
Den första fråga som blev upptagen till behandling var att söka få kommunalstämmorna förlagda till söndagar så att arbetare kunde ha möjlighet att närvara. Beslut fattades också att medlemmarna i arbetarekommunen skulle mangrant besöka stämmorna. Lokal för mötesverksamheten blev även föremål för behandling, bl.a. efterhördes att få förhyra dansbanan i Bärbo att använda till en fest, vilket dock avvisades på grund av att markägaren icke tillät politiska och fackliga organisationer att hyra den. Framställning gjordes då till Stigtomta att få hyra denna dansbana.
Lokala meddelanden till tidningen Folket var föremål för diskussion och åtgärd varvid beslöts på mötet den 10 juni 1933 uppdraga åt två medlemmar att svara för denna förmedling till tidningen. Att börja med skulle en skolbarnens lustresa refereras.
Arbetslösheten i orten var ett stort problem, vilket gav anledning till att en arbetslöshetskommitté aktualiserades av arbetarekommunen genom skriftlig framställning till kommunalstämman. Arbetstillfällen i socknen borde bl.a. bättre fördelas.
Vid ett möte den 4 juli 1934 beslöts att bilda en soc. dem. kvinnoklubb. Till interimstyrelse valdes Gunda Nilsson, Lisa Johansson och Signe Larsson. Ett första möte skulle hållas den 26 juli till vilket en talare skulle förmedlas genom arbetarekommunen.
Bildandet av en ungdomsklubb behandlades vid flera möten, men på grund av bl.a. den lokala Templarordens inställning, att icke uthyra sin samlingslokal till politisk organisation uppsköts frågan tills vidare.
Efter hand kom nya tider. Världskrig nummer två hade utbrutit och med detta många nya problem även för Sverige. Den kommunala förvaltningen hade förändrats till en representativ demokrati och arbetarna hade fått sina representanter i kommunala nämder och styrelser i förhållande till organisationernas storlek, samt resultat av politiska och kommunala val. Medlemsantalet i arbetarekommunen var i början av 1940-talet 65 st.
Inkomna på 1950-talet var planering av en kommunsammanläggning aktuell och överläggningar påbörjades mellan socknarnas kommunalmän. De små kommunerna så som Bärbo skulle ingå i Stigtomta kommun och gemensamt med några andra bli en storkommun. Genom detta blev sammanslagning av arbetarekommunerna aktuell och vid ett möte den 9 dec. 1964 diskuterades frågan om en sammanslagning. Frågan bordlades dock tills vidare. Den genomförda kommunreformen 1952-53 var redan urvuxen och planer på ytterligare sammanläggningar i större format aktualiserat. vid ett möte den 17 aug. 1966 beslöts av Bärbo arbetarekommun att en framställning skulle göras till Stigtomta arbetarekommun om sammanslagning från årsskiftet 1966-67.
Den 16 nov. 1966 hölls ett sista möte med arbetarekommunen i Bärbo. Till detta hade inbjudits representanter från arbet.kommun och kvinnoklubb i Nyköping och en kontaktkommitté valdes, vilken skulle vara verksam under en övergångstid. Under en tidsperiod av 37 år hade den lilla arbetarekommunen i Bärbo varit verksam, varvid medlemmarna gjort sin insats i bygdens kommunala och kulturella liv till gagn för dem som där levat och arbetat. Som följd av urbanisering och avflyttning från landsbygden var tiden mogen att upphöra med lokal verksamhet och taga steget in i en tidsperiod med större enheter både av folkliga rörelser som kommunal verksamhet.
Folkrörelsearkivet i Nyköping, maj 1973
R. Larsson
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/NKFA/NFAR_573
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/6obzXgdPbwH7TT44YERzFF
SpråkSvenska
ExtraIDNFAR_573