Sök i arkiven
Genvägar MENY

Sjuk- och begravningskassan Westa

Organisation (upphörd)

KategoriFörening. Ej klassificerade föreningar
Alternativa namn
Sjukkassan Westa erkänd sjukkassa  (1934 – )
Westa, sjuk- och begravningskassa
HistorikSjukkassan Westa - en historik



Sjukkassan Westa (1909-1954) grundades av de anställda på Dahlanders tapetfabrik vid Mölndalsvägen i Göteborg. Westa kom under åren 1935 och fram till kassans upplösning 1954 att bli den största lokalsjukkassan i Göteborgsområdet, och en av de största lokalsjukkassorna i landet. Som mest var antalet medlemmar 25.844, och att kassan skulle möta sådan framgång var förmodligen mer än vad någon av de närvarade vid kassans tillkomst kunde ana.


”Idén till sjukkassan var Anders Johanssons, som också arbetade på Dahlanders. Det första sammanträdet hölls den 16 okt. 1909 i handtryckssalen på fabriken, och samtliga anställda voro inbjudna till sammanträdet. De närvarande 35 personerna beslutade bilda en sjuk- och begravningskassa…”


Citatet är hämtat ur Gösta Carlssons historik om Westa, och uppgifterna är Emil Ströms. Ström var en av de 35 personer som var deltog den 16 oktober 1909. Datumet för kassans formella tillkomst var den 7 november 1909, då stadgarna definitivt hade antagits. Westa registrerades hos magistraten i Göteborg den 4 mars 1910, och kassans styrelse arbetade ideellt vid sidan av arbetet på Dahlanders.


Kassans ursprungliga namn var ”Sjuk- och begravningskassan Westa vid J. Dahlander & Co:s tapet- o. persiennefabrik”. Inträdesåldern var mellan 15 och 50 år, och månadsavgiften var antingen 0.50, 0.75 eller 1 krona. Enligt de första stadgarna var sjukhjälpstiden 90 dagar per kalenderhalvår, och vid kronisk sjukdom utgick sjukpenning med 90 dagar första året och följande år med 45 dagar. Begravningshjälp utbetalades med 100 kronor. Vesta var enligt den romerska mytologin den husliga härdens gudinna, men att kassan tog namnet Westa har förmodligen sitt ursprung i det lokalhistoriska sammanhanget: Den angränsande byggnaden till Dahlanders hade tillhört den engelska tändsticksfabriken Vax-Westa som tillverkade vaxtändstickor, och även spårvagnshållplatsen vid fabriken hade fått namnet Westa.




Westas logotyp


Den 1 november 1911 öppnades även sjukkassans verksamhet för andra än de anställda på Dahlanders. Samtidigt höjdes kraven på inträde: Inträdesåldern höjdes från 15 till 16 år och den högsta inträdesåldern sänktes från 50 till 40 år. 1914 uppgick Westas medlemsantal till 100, vilket medförde registrering enligt 1910 års sjukkasselag. Med åren uppgick en rad mindre sjukkassor i Westa. Detta skedde särskilt i samband med riksdagens förordning om erkända sjukkassor av år 1931. Genom ett aktivt värvningsarbete och efter sammanslagningar med andra sjukkassor expanderade Westa kraftigt. Som störst var kassan år 1953 då den uppgick till 25.844 anslutna medlemmar.






Följande sjukkassor uppgick i Westa 1909-1933:



Sjukkassan Westa



Sjuk- och begravningskassan Bröderna Viljan (år 1925)

Sjuk- och begravningskassan Bohus (1928)

Sjuk- och begravningskassan samfundet Klippan (1929)

Sjuk- och begravningskassan Viktoria (1929)

AB Svenska Gardinfabrikens Arbetares sjukkassa (1930)

Sjuk- och begravningskassan Norden (1931)

Göteborg-Särö järnvägspersonals sjuk- och begravningskassa (1931)

Reseffektarbetarnas sjuk- och begravningskassa (1931)

Fabriken Tomtens sjuk- och begravningskassa (1932)

Bröderna Kanolds sjuk- och begravningskassa (1932)

Alb. Bohlins fabrikspersonals sjukkassa (1932)

Bageri- och konditoriarbetarnas sjuk- och begravningskassa (1932)

Göteborgs Bokbindares sjuk- och begravningskassa (1933)

Kvinnliga kontoristförbundets sjuk- och begravningskassa (1933)






Westas inflytande ökade med åren. Den 11/12 1910 beslutade kassans medlemmar på förslag från styrelsen att kassan skulle ansluta sig till ”Sjukkassornas centralförsamling i Göteborg”. Sjukkassornas Centralförsamling var en organisation i Göteborg som hade syftet att befrämja sjukkasseverksamhet. Senare bedrev Westa gemensamma förhandlingar med S.K.F.s arbetares sjuk- och begravningskassa och med Götaverkens arbetares sjuk- och begravningskassa om anslutning till fortsättningskassan Central. Detta ledde till anslutning 1/1 1927, och kom för Westas medlemmar att innebära sjukpenning utan tidsbegränsning och året om. Sjukkassan Westa kom även att bistå med försäkring för läkarvårdsutgifter och moderskapshjälp till barnaföderskor.


Under den första tiden bedrevs verksamheten från styrelsemedlemmarnas hem. Men då medlemsantalet ökade hyrde Westa åren 1919-1932 rum på Linnégatan 41, och dessutom även en tid på Linnégatan 27 i Göteborg. År 1932 tillträdde Westa en fastighet på Kungsportsavenyen 22.


1934 blev Westa erkänd sjukkassa enligt 1931 års sjukkasseförordning. Detta innebar för Westas del att bidragen från staten höjdes. Samtidigt skedde vissa administrativa förändringar, bland annat att begravningshjälpen skulle skiljas från sjukkasseverksamheten. Den 1 april 1934 uppstod därför Westa i två ekonomiskt och juridiskt separata delar: Dels som sjukkassan Westa, och dels som understödsföreningen Westa. Det var understödsföreningen Westa som ansvarade för begravningshjälpsverksamheten. Verksamheten bedrevs emellertid från samma lokaler. 1954 avslutades sjukkassan Westas verksamhet eftersom den allmänna sjukförsäkringen tog över. Namnet Westa återuppstod emellertid i Försäkringskassan Westa och dess understödsfond, även om verksamheten kom att kom att genomgå övergripande förändringar.


Magnus Hansson och Jenny Eriksson (Göteborg, januari 2000)


Litteratur:

Gösta Carlsson, ”Sjukkassan Westas historia 1909-1954” (Göteborg, 1955).
Hänvisningar till orter
Göteborgs kommun (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/GLA/4830
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/a1KmKigRrH6xqG3GjpvwY3