Sök i arkiven
Genvägar MENY

NORRTÄLJE SJUKVÅRDSOMRÅDE (NSO)  (1989 – 1998)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
451 NORRTÄLJE SJUKVÅRDSOMRÅDE (NSO)
Nordöstra förvaltningsområdet (NÖFO), Nordöstra sjukvårdsområdet (NÖSO) föregick Norrtälje sjukvårdsområde. Danderyds sjukvårdsområde har även samband med dessa.
Arkivbildaren omfattar material från Norrtälje sjukvårdsområdes arkiv, markerat med fetstil. För närliggande organisationer, se respektive arkivbildare, enligt följande:
Nordöstra förvaltningsområdet, NÖFO - 1971-1982
Nordöstra sjukvårdsområdet, NÖSO - 1983-1988
Norrtälje sjukvårdsområde, NSO - 1989-1998
Danderyds sjukvårdsområde, DSO - 1989-1991
Nordöstra sjukvårdsområdet, NÖSO - 1992-2002
Historiken sträcker sig ända från storlandstingets bildande 1971, trots att denna arkivbildare existerade senare, detta för att klargöra sambanden mellan de olika organisationerna på ett tydligt sätt.
Allmän historik
Storlandstinget
En länsindelningsutredning tillsattes 1963 med uppgift att föreslå näringspolitiskt sammanhållna administrationsområden som underlag för en effektiv regional förvaltning i statlig och landstingskommunal regi. Resultatet av denna utredning blev bland annat att Stockholms stad slogs ihop med landstingskommunen, och därmed bildades Stockholms läns landsting 1/1 1971 med dess nuvarande geografiska avgränsning, verksamhetsområde och politiska ledningsorganisation.
Politisk organisation
Stockholms läns landsting är en politisk organisation, bestående av fullmäktige, styrelse och nämnder. En av nämnderna var Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, som 1971 hade fem olika lokalstyrelser, en per förvaltningsområde. 1999 bestod HSN av en hälso- och sjukvårdsnämnd med sex sjukvårdsområden, en Produktionsnämnd med elva produktionsområden, samt sex akutsjukhus.
I varje sjukvårdsområde fanns en politiskt vald sjukvårdsstyrelse som utsågs av landstingsfullmäktige och leddes av en sjukvårdsdirektör. Sjukvårdsstyrelsen ansvarade för att befolkningen i området fick den hälso- och sjukvård de var berättigade till. Skattemedel tilldelades sjukvårdsområdet i proportion till befolkningens storlek, åldersfördelning och socioekonomisk situation. Efter införandet av Stockholmsmodellen (se nedan) så beställde och upphandlade sjukvårdsområdet vård av såväl offentliga som privata vårdgivare, samt slöt vårdavtal med dessa.
Stockholmsmodellen
Modellen infördes i Stockholms läns landsting med början 1992. Politikerna fungerade som patienternas företrädare och beställde vården inom sitt område. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fungerade som koncernledning och styrelse över akutsjukhusen, d.v.s. producenterna. Sjukhusens och vårdcentralernas roll blev att producera den vård som efterfrågades. Stockholmsmodellen innebar ett nytt ekonomiskt styrsystem för sjukvården, man tog betalt per prestation. Det blev ingen total utbyggnad av beställare och producentmodellen med en gång, eftersom sjukvårdsområdena fortfarande var ansvariga för produktionen av primärvård, geriatrik och psykiatri samtidigt som de fungerade som beställare av vårdtjänster gentemot akutsjukhusen. 1994 hade man inom samtliga sjukvårdsområden helt eller delvis infört en intern uppdelning i beställare och producenter. 1995 tillsätts en sjukhusstyrelse av HSN för att tydligare markera skillnaden mellan beställare och producenter.
1999 var Stockholmsmodellen fullt utbyggd, sjukhusstyrelsen avvecklades och ersattes av produktionsnämnden som ansvarade för driften av verksamheten vid akutsjukhusen och inom geriatrik, psykiatri och primärvård. 1999 blev det sex stycken sjukvårdsområden istället för de tidigare nio. Sjukvårdsområdena var dock fortfarande under HSN:s ledning. Varje sjukvårdsområde hade akutsjukhus som ansvarade för att befolkningen inom respektive område erbjöds viss hälso- och sjukvård och dessa styrdes alltså under produktionsnämnden. Produktionsområdena fortsatte att vara nio till antalet.
Den 1 januari 2000 skedde en omorganisation för primärvården, geriatrik och psykiatri. De tidigare nio produktionsområdena skars ned till fyra områden; Norra Länets produktionsområde (NLPO), Norra Stockholms produktionsområde (NSPO), Södra Stockholms produktionsområde (SSPO) och Södra länets produktionsområde (SLPO). En produktionsstyrelse tillsattes som ansvarade för akutsjukhusens drift av verksamheten av geriatrik, psykiatri och primärvård. Den 1:a maj 2001 skars produktionsområdena ned till tre områden - Södra Stockholms produktionsområde SSPO och Norra Stockholms produktionsområde NSPO slogs ihop till Stockholms produktionsområde (SPO). Produktionsnämnden hade åter det övergripande ansvaret för akutsjukhusens verksamhet.
Sjukvårdsområdets organisation
Norrtälje sjukvårdsområde, NSO, bildades 1989 och området bröts ut ur det gamla NÖSO. Arkivet har förtecknats som en egen arkivbildare, då det så markant avvek organisatoriskt från NÖSO och det samtidigt befintliga DSO. I slutet av 1990-talet återgick NSO till stora delar tillsammans med DSO till att bli det förut existerande NÖSO. Materialet i detta arkiv härrör från tiden före 1998-12-31, då verksamheten permanent delades i beställar- och producent-organisationer. Beställaransvaret flyttades återigen över till Nordöstra sjukvårdsområdet - NÖSO, produktionen fick samtidigt sin egen administration under namnet Norrtälje produktionsområde - NTPO.
Hälso- och sjukvården i Norrtäljetrakten har anor från 1700-talet och i handlingsbeståndet finns spår från de tidiga lasarettens och provinsialläkarnas dagar fram till Norrtäljes moderna akutsjukhus och primärvård. Arkivets omfattning är med några undantag de tio år som Norrtälje sjukvårdsområde har haft en egen styrelse och direktion. Verksamheten har påverkats av Stockholms läns landstings historia och den provinsial- och distriktsläkarverksamhet som har funnits i Norrtäljetrakten under en betydligt längre period. (Angående de historiska handlingarna före 1971, hänvisas till Norrtälje sjukhus arkiv).
När storlandstinget bildades 1971 upphörde direktionen för Norrtälje sjukhus och man fördes administrativt över till Nordöstra förvaltningsområdet som hade sin direktion i anslutning till Danderyds sjukhus. Under den tid då man ingick i Nordöstra förvaltningsområdet utgjorde Norrtälje bassjukvårdsområde 15% av upptagningsområdet.
Den första egna verksamheten startade 1989 till följd av en ny organisation för hälso- och sjukvården i Stockholms län. Norrtälje bröts då ut ur Nordöstra sjukvårdsområdet och fick en egen direktion och en egen politisk styrelse, som dels hade områdesansvar för kommunens invånare, dels ett producentansvar för den sjukvård som erbjöds inom Norrtälje sjukvårdsområde. Samtidigt bytte Nordöstra förvaltningsområdet namn till Danderyds sjukvårdsområde, DSO.
Sjukvårdsområdet omfattade primärvård, psykiatrisk vård och långtidsvård för befolkningen i Norrtälje kommun, samt akutsjukvården vid Norrtälje sjukhus. Under 1989 hade upptagningsområdet 43.000 invånare och bassjukvården var indelad i en primärvårdsdel och en sjukhusdel. Primärvårdsdelen utgjordes av bassjukvårdsområden med geografiskt områdesansvar. Sjukhusdelen bedrevs på Norrtälje sjukhus som svarade för invärtesmedicin, allmänkirurgi, medicinsk service och långtidsvård. Långtidsvård bedrevs även på ett antal sjukhem. Psykiatrisk vård bedrevs vid Sektorklinik Norrtälje och psykiatriskt sjukhemsboende på Norrby, där driftsansvaret delades med Danderyds sjukvårdsområde.
Samtidigt som organisationen för Stockholms sjukvårdsområden förändrades påbörjades planeringen för den så kallade ÄDEL-reformen. Först ut var äldrevården för att sedan följas av psykiatrin. Idén var att man skulle få bort institutionsvården och låta människor vistas i sin hemmiljö så långt det var möjligt.
När sedan konjunkturen vände neråt 1991 påverkades personalsituationen inom hälso- och sjukvården ganska drastiskt, från att man tidigare hade haft svårigheter att besätta alla lediga tjänster fick man nu kämpa med övertalighet. Denna situation återverkade på hela vårdorganisationen. Personalstyrkan i Norrtälje fick minskas.
Sjukvårdsförvaltningen var till en början placerad i lokaler på Stockholmsvägen, en organisation som bröts upp och förändrades i flera steg. Det påbörjade införandet av Stockholmsmodellen som med början 1992 gjorde Hälso- och sjukvårdsnämnden till koncernledning och respektive sjukvårdsområde till beställare. Sjukhusen och vårdcentralernas roll blev vårdproducentens. Undantagen var Norrtälje och Södertälje sjukvårdsområde där både sjukhus och vårdcentraler kom att ingå i respektive sjukvårdsområde. Detta gjorde att Norrtälje och Södertälje sjukvårdsområden under en period var de enda med både beställar- och producentansvar.
År 1994 fullföljdes Stockholmsmodellen i NSO och återigen delades organisationen, nu till en sjukhusdel med egen stab placerad på sjukhuset och en beställarstab som även fortsättningsvis fick både beställar- och producentansvar. Specialistläkargruppen vid Norrtälje sjukhus bildades som ett resultat av primärvårdens omorganisation och Norrtälje sjukvårdsområdes anpassning till Stockholmsmodellen.
Norrtälje sjukvårdsområdes beställarstab flyttade samtidigt till nya lokaler på Danskes gränd i centrala Norrtälje. Samtidigt infördes husläkarsystemet under våren 1994, vilket innebar att läkarens geografiska områdesansvar byttes mot ett individansvar. Avsikten var att patienter skulle erbjudas kontinuitet i sin läkarkontakt och själv aktivt skulle lista sig hos "sin" husläkare. Systemet blev kortlivat, redan den 1:a juli 1996 återgick man till områdesbaserad primärvård. För Norrtäljes del innebar detta geografiska åtagande att primärvården organiserades i tre resultatenheter, d.v.s. Södra, Norra och Hallstavik/Väddö.
På Danskes gränd fanns administrationen kvar tills sjukvårdsområdet återigen delade sin organisation vid årsskiftet -98/-99. Nu med resultatet att beställarfunktionen flyttades över till Nordöstra sjukvårdsområdet och producenterna, det vill säga vårdcentralerna inom primärvården, fick en egen lokal administration kallad Norrtälje produktionsområde - NTPO, med staben placerad på Norrtälje sjukhus. Samtidigt som 9 sjukvårdsområden minskades till 6 fick vi 9 produktionsområden med egna stabsfunktioner.
Verksamhetsområde
Norrtälje sjukvårdsområde ansvarade för befolkningen i Norrtälje kommun, som geografiskt ensam utgjorde NSO. När NSO upplöstes återgick detta område till det återbildade NÖSO.
Norrtälje sjukvårdsområde motsvarade geografiskt samma område som Norrtälje kommun och utgjorde till ytan en tredjedel av Stockholms län. Bebyggelsen på den 2000 kvadratkilometer stora ytan återfinns i mindre samhällen såväl som skärgård och traditionell jordbruks- och skogsbygd. Relativt sett har området glesbygdskaraktär med de tre större tätorterna: Norrtälje stad, Rimbo och Hallstavik.
Arkivet
Under perioden före beställar-/producentorganisationen som genomfördes på 1990-talet fanns både den administrativa och vårdrelaterade verksamheten, och dess handlingar, inom sjukvårdsområdets ramar, d.v.s. vårdcentraler, sjukhus + den centrala förvaltningen. I den nya organisationen där administration och vård delas upp i sjukvårds- och produktionsområden så har man här under de olika arkivbildarna, d.v.s. sjukvårdsområdena, bara tagit med den administrativa delen av materialet, då resten finns inom produktionsområdets verksamhet. Men detta kan även gälla tidigare organisationer då vårdinrättningarna har bildat egna arkivbildare. Handlingarna i detta arkivbestånd omfattar därför endast administrativa handlingar. Dessa härrör främst från sjukvårdsområdets centrala förvaltning.
Handlingar i NSO:s arkiv
A - Protokoll och beslut
I serierna A1a och b finns fullständiga följder med sjukvårdsstyrelsens protokoll, med och utan bilagor. Även övriga mötesprotokoll, och en serie med sjukvårdsdirektörens beslut finns - under A2.
B - Utgående handlingar
Informationsmaterial och personalinformation finns i denna serie, dock i liten omfattning.
C - Originaldiarium
Under perioden 1989-1993 var Norrtälje sjukvårdsområde och Norrtälje sjukhus en organisation med gemensamt diarium som fördes på NSO:s kansli, fr.o.m. 1994 delades organisationen i två delar med separata diarier. Hela NSO:s originaldiarium finns här, dessutom söklistor till diariet i serie C2, dessa är sorterade efter korrespondenter, sökord samt ärendemening.
E - Diarieförda handlingar
En komplett följd av akter till diariet.
F - Handlingar ordnade efter ämne
Patientjournaler, F1a-g. Dessa har sedan tidigare förtecknats ihop med övriga arkivhandlingar för denna arkivbildare. Journalerna var kartonglagda och uppmärkta redan vid leveransen till Landstingsarkivet, därför har de fått ligga kvar som de är, och inte under respektive vårdcentral som egna arkivbildare. Det gäller journaler från följande vårdcentraler; Rimbo VC, Läkarstationen Hallstavik, Väddö VC, Vigelsjö VC, Castors husläkarmottagning, Kyrkogatans läkarmottagning och Bergshamra VC. Hänvisningar finns från vårdcentralernas arkiv till Norrtälje sjukvårdsområdes arkiv.
Under F2 finns ett par volymer med handlingar rörande några olika projekt inom NSO. SIRI-projektet var ett befolkningsinriktat samverkansprojekt mellan primärvården och Försäkringskassan i Norrtälje kommun, som rörde olika sjukdomsgrupper. Bettan-projektet syftade till att underlätta och förbättra rehabilitering och vård för äldre invånare i Norrtälje. Projektet leddes av Norrtälje sjukvårdsförvaltning och kommunens omsorgsförvaltning. Utvecklingsprojektet var ett samarbete mellan bland andra pensionärsorganisationer och patientföreningar, och syftade till kompetensutveckling inom sjukvården.
Ö - Föremål
En ordförandeklubba finns bevarad från Norrtälje sjukvårdsområdes styrelse.
Närliggande arkivbildare:
Nordöstra sjukvårdsområdet, NÖSO - inklusive föregångare till detta. Se även Norrtälje sjukhus arkiv
Arkivarie Maria Gidlöf
Landstingsarkivet
2003-2004
Källor:
Tidigare förteckning och historik för Norrtälje sjukvårdsområde av arkivarie Kerstin Wahlfort 1999 (se även volym D1:1)
Telefonkataloger för Landstingets förvaltningar och avdelningar 1971-2002.
"Hälso- och sjukvårdens övergripande organisation", internt dokument inom LA
"Stockholmsmodellen", 1993
"Landstingets hälso- och sjukvård. En sammanfattande beskrivning av verksamhet och organisation" (1983)
"Några fakta om hälso- och sjukvården i Stockholms län"
Hänvisningar till orter
Norrtälje kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_451
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ULCOKEfJSqUhHxDpgsayx5
SpråkSvenska
ExtraIDLA_451