bild
Arkiv

Kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt 1965-1980


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01310
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/5lyxlHIysb3XziofIrsl0I
ExtraID01310
Omfång
276,25 Hyllmeter  (-)
Datering
19651980(Tidsomfång)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt 1965-1980 (1965 – 1980)

Innehåll

Inledning (äldre form)Organisation och verksamhet
Vid delningen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet den 1 januari 1965 upprättades 81 kronofogdemyndigheter i Sverige. I Malmö upprättades ett kronofogdedistrikt (SFS 1964:366). Den nyupprättade kronofogdemyndigheten övertog uppgifterna som Förste resp. Andre Stadsfogden i Malmö samt landsfiskalerna i Torna, Bara, Svedala och Vellinge tidigare haft.

Kronofogdeinstruktion gavs i SFS 1964:845 med ändringar bl.a. 1965:687 och 1971:425. Länsstyrelsen var Överexekutor, d.v.s. fungerade bl.a. som första besvärsinstans och handlade försäljningen av utmätt fast egendom. Centralmyndighet för exekutionsväsendet var Exekutionsväsendets organisationsnämnd som 1 juli 1973 uppgick i Riksskatteverket. Löpande personaladministration handlades av länsstyrelsen.

Kronofogdemyndigheternas uppgifter var främst exekutiva enligt Utsökningslagen, Lag om avbetalningsköp samt Uppbördslagen. Myndighetens verksamhet bestod huvudsakligen i handläggning av allmänna och enskilda mål. Allmänna mål var de som rörde förfallna skatter, böter och viten samt andra avgifter till stat eller kommun. Verkställighetsformer i dessa mål var utmätning i lön eller av egendom, fast eller lös; i vissa fall beträffande böter kunde införsel, ett slags prioriterad löneutmätning, förekomma.

I enskilda mål var det någon enskild, privatperson eller företag etc., som var sökande. Det kunde då röra sig om förfallna hyror, lån och skadestånd m.m. Verkställighetsformerna var desamma som ovan. Dessa mål var utsökningsmål, till dem hörde också avhysningar. Andra enskilda mål var mål om införsel och avflyttningsförbud som handlade om obetalda underhållsbidrag; dessutom förekom återtagningsmål enligt lagen om avbetalningsköp.

En del av landsfiskalernas andra uppgifter övertogs också av kronofogdemyndigheterna. Det rörde sig om upptagande av växelprotester (gällde endast orter där Notarius publicus saknades), omhändertagande av förverkat gods, registrering av lösöreköp, utredning om rättshjälp enligt lagen om fri rättegång, handläggning av den statliga lönegarantin vid konkurser (fr.o.m. 1971) m.fl. uppgifter.

Verksamheten vid arkivbildaren fortsatte utan några organisatoriska förändringar av Kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt, 1981-1988.06. Myndigheten uppgick den 1 juli 1988 i Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län och den 1 januari 1997 i Kronofogde-myndigheten i Malmö samt den 1 juli 2006 i Kronofogdemyndigheten (en riksomfattande myndighet). Kontoret i Eslöv lades dock ned den 1 januari 1998 varvid verksamheten överfördes till kontoret i Lund. Stationeringen i Simrishamn lades ned 1998 och verksamheten där överfördes till en sektion vid kontoret i Kristianstad.

Arkivet
Arkivet består av de handlingar som nämns i Kungörelsen om handläggning hos utmätningsman (SFS 1964:846). Allmänna mål sammanställdes i avräkningsliggaren (C V) där varje medelsslag representerar en typ av skuld. I restlängder m.m. (E V) inkom ansökan beträffande varje individuell skuld. Dessa fördes sedan till handräcknings- och centralregister (C VI respektive E VI). Förekom utmätning skrevs protokoll (A III). Registren och protokollen är ordnade i bokstavsordning. Handlingar i enskilda mål, protokoll (A I - A II) och dagböcker (C II - C IV), är sorterade i diarienummerordning.

Sökregistren (D XII - D XIII) var gallringsbara (Kronofogdemyndighetens beslut den 26 februari 1982) enligt SFS 1953:716. Dock har dessa bevarats i respektive serie som sökingång till protokollen (A I a) respektive dagböckerna (C II a och C III).

Arkivet omförtecknades under våren 2012 inför leverans till arkivmyndighet.

Kontroll

Skapad2012-04-25 13:07:15
Senast ändrad2015-01-07 14:38:36