SDHK-nr: 11952

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering
1381  juli  16
Utfärdandeort
Ärkebiskopsgården (Biskops-)Arnö 
Innehåll

Ej namngiven notarie utfärdar notarialinstrument i vilket intygas att kyrkoherden Gregers Petersson i (Uppsala-)Näs i Uppsala stift på ärkebiskop Birgers begäran inställt sig inför denne den 16 juli 1381, ungefär vid tiden för ters (vid niotiden), på ärkebiskopens gård Arnö i närvaro av utfärdaren och nedanstående vittnen för att under ed sanningsenligt vittna i fråga om Enköpings hospital. Gregers Petersson hade föreslagits (som föreståndare) vid hospitalet av framlidne kung Magnus av Sverige, vars kaplan han enligt uppgift varit. Herr Gregers försäkrade att kungen, samma år (1359) som herr Magnus blivit återinsatt som Sveriges kung efter att hans son Erik avlidit, hade kommit till staden Enköping där kyrkoherden Lars vid Vårfrukyrkan förestod hospitalet efter att ha blivit utsedd av framlidne ärkebiskop Peter (Tyrgilsson) i Uppsala. Vidare framhöll herr Gregers att kungen utsett honom (till föreståndare) för hospitalet, eftersom kungen ansåg att han hade patro­natsrätt över hospitalet. Då ärkebiskopen, som vid tillfället var närvarande, fick höra detta, lät han kalla till sig herr Gregers. På frågan om han ville stödja sig på kungens förslag gav herr Gregers genast vika, sedan han frågat sina vänner och erfarit att han inte med stöd av kungens presentationsrätt kunde få en säker position i nämnda hospital. Han tillade även att några riddare, nämligen Erengisle Sunesson, Gustav Arvidsson, Karl Ulfsson och flera andra av rikets främste, vilka dagen efter hade varit församlade hos kungen, hade sagt till honom att hospitalet sedan gammalt varit under ärkebiskopens makt och förvaltning. Därför behöll herr Lars föreståndar­skapet för hospitalet så länge han levde. Senare svor kyrkoherden Johan Esbjörnsson i Skön i Uppsala stift, även han kaplan hos kung Magnus, att han varit närvarande och sett att det gått till så som omnämns ovan. Ärke­biskop Birger bad utfärdaren att upprätta ett eller flera notarialinstrument över det ovannämnda, så många som behövdes. Närvarande vittnen var herr Olof Botvidsson, ständig vikarie vid Vårfrukyrkan i Uppsala, och Johan Tyrgilsson, kaplan hos ärkebiskop Birger.

Språk

latin

Källor
  • Medeltida avskrifter: vidimation på perg. 1414 6/2 (SD nr 1902/SDHK nr 18241), Sv. Riksarkivet
  • Eftermedeltida avskrifter: Örnhielm I s. 1081, RA; Örnhielm III s. 165, RA
Brevtext

Jn nomine Dominj amen. Anno natiuitatis Eiusdem Millesimo cccº lxxxºj, jndiccione quarta pontificis sanctissimi in Christo patris et dominj nostri dominj Vrbani diuina prouidencia pape sexti anno quarto ‧ xvj die mensis Julij, 1‑hora terciarum‑1 uel quasi ‧ constitutus coram venerabili jn Christo patre domino Birgero archiepiscopo Vpsalensi predicto ‧ jn manerio suo dicto Arnø jn presencia mei notarij publici et testium infrascriptorum dominus Gregorius Petri rector parrochialis ecclesie Næs Vpsalensis diocesis per eundem dominum archiepiscopum requisitus per juramentum suum jn verbis sacerdotis manibus applicatis ad pectus de veritate dicenda super negocio Enecopensis hospitalis, ad quod per illustrem principem dominum Magnum olim regem Suecie bone memorie, cuius capellanus extiterat aliquando, ut audiuimus, fuerat presentatus, jn fide sua asseruit ‧ et ad manus meas personaliter jurauit ‧ quod anno, quo jdem dominus Magnus restitutus ad regnum Suecie ‧ filio suo domino Erico defuncto ad opidum Enecopense venit, ubi quidem dominus Laurencius rector parrochialis ecclesie beate Uirginis ibidem hospitale predictum ex prouisione ordinaria per venerabilem in Christo patrem dominum Petrum felicis recordacionis tunc archiepiscopum Vpsalensem sibi facta gubernabat ‧ eundem dominum Gregorium ad hospitale supradictum presentauit ‧ credens se in eo jus patronatus habere ‧ Quod audiens dominus archiepiscopus antedictus tunc ibidem existens ad se vocari fecit dictum dominum Gregorium ipsum ‧ jnterrogans, si vellet inniti presentacioni dominj regis predicti sibj facte ‧ Qui consultis amicis suis jnformatus, quod per presentacionem huiusmodj firmum pedem in hospitali sepedicto non posset habere nec figere ‧ statim cessit et adiecit, quod dominj milites et pociores regni, videlicet Ærengisluus Sunesson ‧ Gozstauus Aruidsson et Karolus Wlpson ‧ aliique quam plurimi jn crastino tunc sequenti apud ipsum dominum regem congregati sibi dixerunt, quod hospitale memoratum sub potestate et prouisione dominj archiepiscopi Vpsalensis fuerit ab antiquo ‧ Et ob hoc dictus dominus Laurencius possessionem gubernacionis in ipso hospitali diu ante, ut premittitur, inchoatam continuauit et retinuit, quoad uixit ‧ Quibus omnibus sic gestis et actis quidam dominus Johannes Esberni rector parrochialis ecclesie Skøøn eiusdem Vpsalensis diocesis tunc eciam capellanus supradicti dominj regis Magni jn consciencia sua eciam ad manus meas jurauit se affuisse et fieri vidisse quemadmodum superius est expressum ‧ Super quibus omnibus et singulis premissis prenominatus archiepiscopus requisiuit me notarium publicum infrascriptum, vt sibi vnum uel plura, tot et quot sibi necessaria fuerint, conficerem publica instrumenta ‧ Acta sunt hec in manerio ipsius dominj archiepiscopi wlgariter Arnø dicto de anno, jndiccione, mense, die, hora, loco, pontificatu quibus supra, presentibus honorabilibus et discretis viris dominis Olauo Botwidi perpetuo vicario ecclesie beate Virginis Vpsalensis ‧ necnon Johanne Thyrkilli capellano ipsius dominj archiepiscopi antedicti testibus ad premissa vocatis specialiter et rogatis.

Tryckt
Tryckt regest
    RPB 1611
    A. Hellbom, Medelpads äldre urkunder (1972), nr 27
Litteratur och kommentar

Om Gregers Petersson, som omnämns som kyrkoherde i Uppsala-Näs mellan 1369 och 1381, se B. Hedberg, Uppsala stifts herdaminne IV:2 (2014), s. 475.

Angående Lars Johansson, som under perioden 1357–1363 omtalas som kyrkoherde vid Vårfrukyrkan i Enköping, se S. Ljung, Enköpings stads historia I (1963), s. 135, 208 och 210.

Om riddarna Erengisle Sunesson (båt), Gustav Arvidsson (Sparre av Vik) och Karl Ulfsson (Sparre av Tofta), se SRM s. 33, 38 och 53.

Angående kyrkoherden Johan Esbjörnsson i Skön, som 1380 omnämns som prost, se Hellbom, a.a., s. 57, nr 26, och SDHK nr 44985.

Om Enköpings hospital se Ljung, a.a., s. 197 f.

Kung Magnus (Erikssons) besök i Enköping torde ha ägt rum i slutet av 1359; sonen Erik avled 20/6 1359. Om besöket i Enköping se Ljung, a.a., s. 208. Angående Erik Magnussons regeringstid (1356–1359) se SBL XIV, s. 261 ff.

Om brevet se Ljung, a.a., s. 208–211.

Notarialinstrumentet är avskrivet i en vidimation som i sig är ett notarialinstrument, upprättat 1414 6/2 av notarien Konrad från Köln, klerk i Kölns stift, med sammanlagt fem avskrifter rörande Enköpings hospital. Förutom föreliggande notarialinstrument upptas följande brev: 1378 16/7 (DS nr 9861/SDHK nr 11359), vari ingår en avskrift av brev 1278 2/1 (DS nr 634/SDHK nr 1043), vidare 1364 4/10 (DS nr 7075/SDHK nr 8599), 1407 14/9 (SD nr 879/SDHK nr 16922) och 1412 13/9 (SD nr 1615/SDHK nr 17879).

Senast ändrad

2021-10-27


    • 1‑1D.v.s. vid kl. 9 på förmiddagen.


Kommentera post/rapportera fel