Sök i arkiven
Genvägar MENY

BYGGNADSKOMMITTÉ: CENTRALSANATORIUM, UPPSALA  (1934 – 1940)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Byggnadskommittéer)
Alternativa namn
Sanatoriebyggnadskommittén, Byggnadskommittén för Uppsala läns sanatorium, Uppsala läns sanatoriebyggnadskommitté
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet Uppsala län
213 BYGGNADSKOMMITTÉ: CENTRALSANATORIUM, UPPSALA
Verksamhetstid: 1934-1940?
Andra namn som byggnadskommittén bl.a. kallats för: Sanatoriebyggnadskommittén, Byggnadskommittén för Uppsala läns sanatorium, Uppsala läns sanatoriebyggnadskommitté.
Historik
Redan 1884 väcktes från universitetshåll förslag om särskild paviljong för bröstsjuka på Akademiska sjukhusets tomt. Förslaget föll liksom flera förslag under 1880- och början av 1890-talen. 1897 års kommittés förslag om om- och nybyggnader vid Akademiska sjukhuset vann myndigheternas gillande. 1899 års riksdag och 1899 års landsting beviljade medel till nybyggnader vid Akademiska sjukhuset, i vilket ingick även en bröstklinik som öppnades 1903. Innan den nybyggda Bröstkliniken hade ett provisorium sedan 1897 funnits i Slottskällans gymnastikhus. Bröstkliniken var avsedd för vård av hjärt- och lungsjukdomar. Mycket snart kom denna klinik att praktiskt taget helt tas i anspråk för vård av lungtuberkulösa. Den visade sig dock vara otillräcklig för länets behov.
Vid 1931 års landsting diskuterades tuberkulosvårdens ordnande och om uppförande av ett nytt sanatorium i länet, antingen i anslutning med Akademiska sjukhuset eller en egen fristående anstalt. En särskild kommitté tillsattes av 1931 års landsting för att ge förslag i ärendet samt träda i förhandlingar med Universitet om ett gemensamt sanatorium. 1932 och 1933 inkom kommittén med redogörelser och skrivelser i ärendet.
Vid urtima möte i november 1933 beslöt Uppsala läns landsting att uppföra ett till Akademiska sjukhuset anslutet centralsanatorium med 112 vårdplatser, isoleringsplatser inte inräknade, och beviljade för ändamålet ett anslag av 843900 kr. Beslutet fattades under förutsättning, att statsbidrag skulle erhållas med 5000 kr per vårdplats, dvs 560000 kr.
Sedan Kungl. Majt: i 1934 års statsverksproposition föreslagit riksdagen att bevilja landstinget ett bidrag av 4000 kr per vårdplats, fattade riksdagen i maj 1934 beslut i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag. Med anledning av detta riksdagsbeslut sammanträdde landstinget efter Kungl Maj:ts förordnande till nytt urtima möte i juni 1934. Landstinget bekräftade därvid sitt i november 1933 fattade beslut med den förändringen, att det för sanatoriets uppförande beviljade anslaget höjdes till 955900 kr.
Vid mötet i juni 1934 beslöt man också att tillsätta en byggnadskommitté för sanatoriets uppförande samt utsåg ledamöter i denna. Ledamöterna blev herrar doktor Axel Pettersson, sammankallande, riksdagsmannen Joh. Larsson, landstingsmännen Medén, Hedén och Almgren och dessutom professor G.Nyström, samt vid förfall för den sistnämnde, den då förordnande verkställande direktören vid Akademiska sjukhuset. Byggnadskommittén bemyndigades att, i mån av behov, till sitt biträde tillkalla sakkunniga personer. Personerna i byggnadskommittén hade redan tidigare vid urtima mötet i november 1933 § 11 utsetts till ledamöter i en byggnadskommitté för samma syfte. Men med anledning av som nämnts ovan behövde beslutet åter tas upp vid urtima mötet i juni 1934. I skrivelse till landstingsmötet den 3/9 1934 skrev byggnadskommittén att man konstituerade sig omedelbart efter urtima mötet i juni 1934. Till en början utredde kommittén också möjligheterna att bygga en ny kvinnoklinik. Detta utredningsarbete av kommittén verkar dock bara ha pågått under en kort tid. En byggnadskommitté för kvinnokliniken utsågs nämligen av det större akademiska konsistoriet den 1/9 1934 med två representanter för landstinget.
Redogörelser och skrivelser från byggnadskommittén för Centralsanatoriet lämnades in till landstinget 1935-1937.
Vad det gäller Centralsanatoriet kan nämnas att det uppfördes av Uppsala läns landsting å en till universitetet av staten upplåten tomt vid Akademiska sjukhusets område, stadsägen 670 i Uppsala. Ritningarna till sanatoriet hade gjorts av arkitekt G. Birch-Lindgren. Till entreprenörer hade antagits för byggnadsarbetena A.B-B Skånska Cementgjuteriet, för rörledningsarbetena firman J.F.Jansson, Uppsala, för hissanläggningarna A.S.E.A., för belysnings- och svagströmsanläggningen G.Kärne, Uppsala och för lokaltelefonen A.-B. Siemens, Stockholm. Byggnaden för sanatoriet påbörjades i september 1935. Den 21 juni 1937 togs centralsanatoriet i bruk och överlämnades till universitet vid en invigning den 9 september 1937. Sanatorieanläggningen var belägen på en höjd söder om det övriga sjukhusområdet och bestod av en huvudbyggnad, själva sanatoriet, och en mindre byggnad för personalbostäder, den s.k. villan.
Sanatoriet drevs av universitetet men landstinget ersatte (vårdavgifter) UAS (universitetet) för den sjukvård centralsanatoriet gav till länets patienter. För ytterligare information angående kontrakt och driftskostnader för centralsanatoriet se sid. 46 i boken Akademiska sjukhuset 1926-1958 - Administration, ekonomi, byggnadsfrågor, befattningar m.m. Av Fredrik Berg. Uppsala 1959.
När byggnadskommittén för Centralsanatoriet upphörde sin verksamhet har inte kunnat fastställas av undertecknad men räkenskaper för den finns ända fram till 1940.
Källor: Arkivarie Margareta Lemmings sammanställning om Epidemisjukhuset/centralepidemisjukhuset, Centralsanatoriet, Sanatorium, tuberkulossjukstugor.
Akademiska sjukhuset 1926-1958 - Administration, ekonomi, byggnadsfrågor, befattningar m.m. Av Fredrik Berg. Uppsala 1959.
Årsberättelser för Akademiska sjukhuset 1934-1935, 1937.
Landstingets tryck.
/Maria Hagberg
December 2011
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/C018/LA_213
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/Q12YmXNvqqMkWwnIwsORB3
SpråkSvenska
ExtraIDLA_213