Sök i arkiven
Genvägar MENY

GÖTEBORGS HEMBYGDSFÖRBUND  (1956 – )

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (HEMBYGDS- OCH STADSDELSFÖRENINGAR)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Övriga föreningsarkiv)
HistorikHembygdsgillenas samarbetskommitté uppgick i Göteborgs hembygdsförbund 1975. Se även Samarbetskommittén som egen arkivbildare perioden innan samgåendet
------------------------------------
ARKIVBESKRIVNING/HISTORIK
Datum: 2004-01-08. Uppgiftslämnare: Camilla Svensson (Arkivet är förtecknat 2003/04 av CS, Arkivvetenskap GU (IJ), samt av Åsa Ljunggren 2005/03)
Verksamheten började år: 1950
Göteborgs Hembygdsförbunds skriftserie Förr och nu, som började utges 1960, finns i Region- och Stadsarkivet Göteborgs referensbibliotek.
Historik: Föjande historik är hämtad ur "1950-1975". En 25-årskrönika om Göteborgs Hembygdsförbund (ingår i F 2:3)
Göteborgs Hembygdsförbund bildades den 12 maj 1950 vid ett möte i Gathenhielmska kulturreservatet, på inbjudan av Västsvenska Hembygdsnämnden, som vid denna tid var samarbetsorgan för de västsvenska hembygdsföreningarna. Flera representanter för de kommande medlemsföreningarna deltog i mötet. I stadgarnas första paragraf anges förbundets uppgift: att öka kunskapen om och stärka sammanhållningen kring hembygden, att väcka intresse för bevarande av stadens ur historisk, topografisk eller konstnärlig synpunkt värdefulla kultur- och naturminnen, samt att verka för tillgodoseendet av historiska och estetiska krav vid stadens omdaning och utveckling.
Stadgeförslag utarbetades av en interimskommitté, som även fick i uppdrag att kalla till ett allmänt sammanträde. Förbundets första allmänna sammankomst hölls i Högskolans aula den 14 november 1950. Redan från början togs kontakt med Göteborgs Arbetarinstitut och i samarbete med dem höll Förbundet sin första serie hembygdsföreläsningar 1950.
1951 inleddes samarbetet med Turistbyrån och sikte togs på en utbildning av guider och reseledare, av vilka staden led stor brist. Den första kombinerade hembygds- och guidekursen hölls 1950. Deltagare var polismän, spårvägsmän, droskförare, affärsbiträden och andra som hade daglig kontakt med turister och önskade utvidga sin kunskap om Göteborg. I den praktiska kursen förekom guideövningar, studiebesök och demonstrationer. För övrigt inleddes en serie visningar och studiebesök i olika delar av staden. Även kyrkbussturer började anordnas.
1952 var Förbundet värd för Samfundet för hembygdsvårds sommarmöte, som ägde rum på Börsen.
1953 inleddes ett samarbete med landskapsgillena i staden, som resulterade i Västgötaveckan arrangerad tillsammans med Wästgöta Gille och Arbetarinstitutet.
1954 bildade deltagarna i årets praktiska guidekurs Guide- och reseledarklubben i Göteborg. En Hallandsvecka arrangerades i samarbete med Hallands Gille och Arbetarinstitutet.
1955 kom spårvägsstyrelsens förslag att dra en spårvägslinje på egen banvall genom en del av Nya Allén. Samtidigt kom stadsplanekontoret med förslag att ordna skrymmande cirkulationsplatser i allén och Kungsparken. Förbundets styrelse förde underhandlingar med myndigheterna och sände en skrivelse till stadsfullmäktige och yrkade avslag på förslaget. En Värmlandsvecka arrangerades i samarbete med Värmlands Gille.
1956 sände Förbundet en skrivelse till stadsfullmäktige angående bevarandet av Gröna Gatan i Majorna. Bebyggelsen revs dock. En Bohuslänsvecka arrangerades i samarbete med Bohusläns Gille.
1957 var Förbundet värd för Nordisk samverkan för bygd och natur med representanter för de nordiska länderna. Frågan om Rya Skogs bevarande avhandlades. En Dalslandsvecka arrangerades i samarbete med Dalslands Gille.
1958 utvidgades sommarens turistvisningar och täckte nu veckans samtliga dagar.
1959 konstituerades Göteborgs guidenämnd med Förbundets sekreterare som ordförande. Förbundets Damklubb bildades och genomförde omväxlande program, bl.a. visningar och samkväm.
1960 firades Göteborgs Hembygdsförbunds 10-årsjubileum i Rikssalen, Kronhuset. Den första årsboken utkom. Oskargatans framdragning genom det gamla Majorna, var ett av de ärenden som förekom. Förbundet lyckades förmå myndigheterna till en dragning där de flesta kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna kunde bevaras. Även frågan om ett skolmuseum i Haga behandlades.
1961 framhöll Förbundet i en skrivelse betydelsen av att Älvsborg Kungsladugård bevarades för framtiden. En annan fråga var Slottsbergets bevarande.
1963 anordnade Förbundet ett offentligt diskussionsmöte över ämnet Sanera och bevara i Göteborg.
1964 inbjöds till ett informationsmöte för att få med stadsdelsföreningarna i genomförandet av den stora inventering av kultur- och byggnadsminnen som staden planerade. En Smålandsvecka arrangeras i samarbete med Smålands Gille.
1965 genomfördes Dalslandsveckan i samarbete med Dalslands Gille. Några stadsvisningar anordnades inte längre eftersom Turisttrafikförbundet övertagit den uppgiften. På Förbundets ordförandes initiativ bildas Kulturminnesföreningen Varvet Kusten, med uppgift att verka för bevarande av den gamla varvsmiljön.
1966 genomfördes Värmlandsveckan i samarbete med Värmlands Gille och övriga värmlandsföreningar.
1967 arrangerades Västergötaveckan i samarbete med Västgöta Gille.
1969 präglades verksamheten av det förslag till stadsbana som framlagts och väckt opinion bland göteborgarna. För första gången upptogs studiecirkelverksamhet på Förbundets program, t.ex. kursen Att samla göteborgiana. Föreläsningen Skall koloniträdgårdsrörelsen dö? resulterade i att staden tillsatte en kommitté för åtgärder att stödja koloniträdgårdsrörelsen.
1971 medverkade Förbundet vid genomförandet av utställningen "Torg och marknadsliv i Göteborg" i Kronhuset och i den julmarknad som för första gången genomfördes i samma lokal. För bevarandet av det s.k. Drottning Kristinas jaktslott har Förbundet deltagit i bildandet av Kulturminnesföreningen Otterhällan. I en skrivelse till kommunstyrelsen hemställde förbundet att inga punktåtgärder skulle vidtagas beträffande Saltholmens ordnande, utan en ordentlig plan för hela området.
1972 deltar Förbundet i firandet av Taubedagen.
1973 deltar Förbundet i anordnandet av Reservatets dag i Gathenhielmska kulturreservatet. Stadsdelen Gamlestaden firade 500-årsminnet av Nya Lödöses grundläggning. Förbundet hade sina lokaler i fastigheten Kronhusgatan 10. En halvtidsanställd kontorist har ställdes till förfogande från Arbetsmarknadsverket. Skrivelser har avlåtits beträffande Museisakkunnigas betänkande, Kulturrådets betänkande och den kommunala beredningen Kub 69 utredning om kulturverksamheten i Göteborg. I en skrivelse till Utbildningsdepartementet protesterade Förbundet mot en föreslagen utbyggnad av Lundby gamla kyrka. Kommunfullmäktige erhöll en skrivelse angående Hagas sanering och en om åtgärder för bevarandet av området kring kyrkoruinen i stadsdelen Färjestaden, Karl IX.s Göteborg. Till Askims kommun utgick en skrivelse angående bevarandet av fastigheten Uggledal och Uggledals by. I samarbete med Historiska Museet anrodnades under året söndagsvisningar och i samarbete med Föreninen Norden en hembygdsafton i Kronhuset. En studiecirkel i arkivvård genomfördes. I skriftserien utgavs boken om Östra Nordstaden efter manuskript av Maja Kjellin.
1974 deltog Förbundet som medarrangör i Historiska Museets utställningar Birgitta och det hela landet och Den nordiska trästaden. En förteckning över stadsdelsföreningar och andra till Förbundet anslutna föreningar utgavs. En skrift om Skolmuseet av Elof Lindälv utgavs i samarbete med Skolmuseet.
- - - - - -
Organisation: Göteborgs Hembygdsförbund är en sammanslutning av föreningar och enskilda för kultur- och hembygdsvård i Göteborg. År 1994 hade förbundet 1393 enskilda medlemmar och 42 kollektivt anslutna föreningar. (År 1975 hade förbundet 1475 enskilda medlemmar och 95 kollektivt anslutna föreningar, tillsammans ca 16500 medlemmar).
Förbundets angelägenheter handhas av en styrelse bestående av minst tolv personer, som väljs vid årsmätet. Vid val av styrelse iakttas att skilda stadsdelar, samt musäer och andra kulturinstitutioner med intresse för förbundets verksamhet blir representerade.
Ett antal styrelsekommittéer har förekommit under åren, t.ex. inom områdena program och studier, skola och ungdom, utflykter, julmarknader, miljö, naturvård, stadsdelar, gillen, samt arkiv och bibliotek. Områdena ger en bild av förbundets verksamhetsfält och intresseområden.
På riksnivå är Riksförbundet för Hembygdsvård överordnat Göteborgs Hembygdsförbund, som verkar på regional nivå. Göteborgs Hembygdsförbund är medlem i Riksförbundet för Hembygdsvård, som grundades 1916 och är riksförbund för miljö- och landskapsvård samt bygdekultur. Samfundet för hembygdsvård bytte 1975 namn till Riksförbundet för hembygdsvård och blev därmed hembygdsrörelsens riksorganisation.
Verksamhetens ändamål: Förbundets uppgift är att äka kunskapen om och stärka sammanhållningen kring hembygden, att väcka intresse för bevarande av stadens ur historisk, topografisk eller konstnärlig synpunkt värdefulla kultur- och naturminnen, samt att verka för tillgodoseendet av historiska och estetiska krav vid stadens omdaning och utveckling.
Huvudsaklig verksamhet: Inför varje termin presenterar förbundet sitt program. I detta finns inbjudningar till intressanta visningar av Göteborg, innehållsrika föredrag om Göteborg och utfärder i studiesyfte till historiskt intressanta bygder.
Förbundets utgivning består av skriftserien Göteborg Förr och nu (jfr ovan), som innehåller artiklar om stadsdelar, händelser och personer, samt en småskriftserie med rikhaltigt innehåll. En konstmapp med Göteborgsmotiv har även utgivits.
Förbundet sänder skrivelser till olika organisationer i samhället i syfte att påverka stadens omdaning och utveckling.
Viktigare handlingstyper: Se arkivförteckningen.
IT-system som används i verksamheten: Någon enstaka datautskrift finns i det levererade materialet, vilket skulle tyda på att IT har börjat användas.
Organisation för arkivet: Okänd/finns inte.
Gallringsregler: Gallringsbeslut fattas av förbundet. Gallringsförslag kommer att inlämnas
till hembygdsförbundet när ordningarbetet är klart.
Eventuell större administrativ förändring sedan föregående arkivbeskrivning: -
Arkivansvarig: Okänd/finns inte.
Arkivredogörare: Okänd/finns inte.
Sökingångar i arkivet: Beståndsregister och arkivförteckning i IT-systemet Visual Arkiv.
I Visual Arkiv finns möjlighet att söka i arkivbildarkort (beståndsregister) och historik samt i serier och volymer (inkl. anmärkningar).
Inskränkningar i tillgängligheten: GSA, Folkrörelsernas arkiv ska inhämta skriftligt godkännande från Göteborgs Hembygdsförbund inför varje förfrågan rörande förbundets handlingar
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/O258/GF_1281
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/4QT2GWv9m4ksbmbNS8by92
SpråkSvenska
ExtraIDGF_1281