Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Bergmästaren Franz von Schéele


Grunddata

ReferenskodSE/VA/11403
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/2WLpApSUOKA5fcNY04qdC3
ExtraID11403
Omfång
1,9 Hyllmeter  (-)
Datering
1693–1865(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland)
Arkivbildare/upphov
Schéele, Frans Adolf von (1795-10-21 – 1863-07-20)
Alternativa namn: Schéele, Franz Adolf von
Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer

Innehåll

Syfte & innehållBERGMÄSTARE

* Utföra syne och undersökningsförrättningar av gruvor och bruk.
* Förrätta bruksvärderingar.
* Övervaka kronoskogar.
* Ha uppsikt över underlydande bergstjänstemän.
* Meddela mutsedlar (tillståndsbevis för att bearbeta en fyndighet).
* Lägga utmål (bestämma område för bearbetningen av fyndigheten).
* Bevilja vilostånd för gruvor.
* Tillse att gruvarbete bedrevs på bergsmansvis.
* Avge årliga rapporter till Bergskollegium.
* Vara domare i gruv och bergstingsrätterna (t.o.m år 1851).

BERGSMÄN

Från senmedeltiden och fram till bruksdöden vid 1800-talets mitt, verkade bergsmän i bergslagerna. De var egentligen bergsbrukande bönder som varvade sin tid mellan jordbruk, gruvhantering, skogsbruk och tackjärnsframställning. 1600 talets statliga regleringspolitik strävade efter att bergsmannens huvudsakliga uppgift skulle vara tackjärnsframställning. medan smidet reserverades för andra grupper. I slutet av 1700 talet stod bergsmanshyttorna för hälften av landets tackjärnstillverkning. I Värmland luckrades bergsmännens situation upp en aning, då det också förekom att brukspatroner och köpmän ägde andelar i hyttorna. År 1859 släpptes kravet på att tackjärnsframställningen skulle vara en bergsmansuppgift. I praktiken hade många bergsmän långt dessförinnan återgått till att vara bönder.

EN BENÄMNING TILL PÅ BERGSMÄN

Yrkesgrupp, som före brukspatronernas och bolagens tid hade hand om gruvdrift och tackjärnstillverkning. Bergsmännen bodde på sina gårdar runt omkring hyttan och drev sin hantering med hjälp av sina söner och drängar. Hyttan byggdes och ägdes av bergsmännen gemensamt, men varje bergsman var egen företagare och bröt sin egen malm i gruvan och blåste sitt eget järn i hyttan.


GESCHWORNER = (instruktion 1752, indrogs 1854) var en tekniskt utbildad bergskunnig ämbetsman tillsatt av Bergskollegium;

* Övervakade själva gruvarbetet
* Var bergmästarens närmsta man
* Avlämnade årligen berättelser om sin verksamhet
* Lämnade förteckningar på tillverkningen vid varje s.k. relationer som innehåller uppgifter om antalet anställda vid varje gruva, hur lång tid av året de var sysselsatta etc.

BERGSLAG

Benämning på det område (Bergslagen) i mellersta Sverige, där Värmlands, Dalarnas och Västmanlands gruvbygder är belägna. Formen "Bergslaget" betecknar St. Kopparbergs bergslags aktiebolag. Ursprungligen var bergslag beteckningen på ett distrikt bestående av flera hyttelag (hyttelag = en grupp bergsmän, som ägde och använde samma hytta).
Ordning & strukturArkivet är ordnat efter ämne.
ArkivhistorikBERGMÄSTARE FRANZ VON SCHÉELE

Bergstjänsteman, kommunaltjänsteman, riddare av Kongl. Nordstjärne- och Vasa-orden, m.m

Född på Eckersholm i Jönköpings län d. 21 oktober 1795. Föräldrar: godsägaren, kammarjunkaren Adolf Fredrik von Schéele och Henrika Kristina von Knorring. Efter studier i Lund ingick Schéele vid bergsstaten och förordnades 1823 till geschworner i Värmland.
Här stannade han livet ut och utvecklade i flerahanda riktningar en verksamhet, som gjort hans minne i provinsen älskad och hedrad. Redan 1821 erhöll han bergmästare titeln, utnämndes år 1829 till kammarjunkare samt blev ordinarie bergmästare i Värmland 1835. Både före och efter denna sista utnämning företog han utländska resor, studerade bergshanteringens utveckling i andra länder samt meddelade i tidskrifter och årsberättelser sina iakttagelser och rön, under det han bemödade sig om att i sin hemorts bergshantering införa de förbättringar vilka han ansåg mest gagneliga. Men hans nit stannade inte härvid utan sökte sig nya verksamhetsfält, varhelst han trodde något som var att vinna för Värmlands utveckling och förkovran. Sålunda var han dels upphovsman, dels nitisk medverkande till stiftandet av Värmländska Bergselementarskolan, Värmländska Bergsmannaföreningen, Värmlands Naturhistoriska förening, Värmländska Brandstodsföreningen och Värmländska Hypoteksföreningen. Dessutom hade han sekreterarebefattning hos Värmlands Hushållningssällskap, var ombudsman för Brandstodsföreningen, ombudsman i Värmländska Brattfors bolag, medlem av styrelsen över lantbruks, trädgårds- och skogsskolorna inom länet; ordförande i styrelsen för Värmlands Kommunikationsanstalter inom bergslagen, i länets Lasarettsdirektion, för Filipstads Stadsfullmäktige o. s. v. - Under loppet av flera år gjorde han stora samlingar till Värmlands historia och beskrivning, av vilka han begagnade en del för det av honom anlagda stora planschverket Värmland i teckningar. Hans nit och verksamhet blev både bemärkta och belönade. Han fick dessutom Överintendents titeln år 1860, han fick av Järnkontoret och Värmlands Hushållningssällskap mottaga deras stora förtjänstmedaljer i guld, han hedrades med kallelse att vara ledamot i flera in- och utländska vetenskapliga samfund. Han avled i Filipstad den 20 juli 1863, och är begravd på Filipstads västra kyrkogård, avd. V Västra, nr. 26. Gift 1822 med Maria Elisabet Lundqvist.


Förteckningen är upprättad av Eva-Gullan Näsström, Värmlandsarkiv 2018 i maj månad.
Allmän anmärkningFler handlingar om bergmästaren (än i hänvisning till arkivenheter) finns hos; Kungliga biblioteket, enheter för handskrifter, kartor och ritningar.
Föreningsarkivet i Värmlands län: Linus Brodin, Västra Ämtervik i H2:71, 84.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Filipstads församling

Tillgänglighet

DepositionNej

Kontroll

Om postens upprättandeArkivbeskrivning

Arkivet har kommit in till Värmlandsarkiv från Göteborgs Landsarkiv. Det har varit flera personer innan mej som har påbörjat förteckningsarbetet, så det blev lite krångligare än jag trodde. Men i och för sig ganska bra ordning.

Källa; Almquist, Bergskollegium och Bergslagsstaterna 1637-1857, Stockholm 1909.

Källa; Litet järnlexikon, ordlistan är hämtad ur "Gruvor, hyttor och bruk i Värmland", Museisats från Värmlands Museum 1978.

Källa; Bergmästaren Franz von Schéeles arkiv.

Källa; Frans Adolf von Scheeles privatarkiv
Skapad2014-02-14 13:03:01
Senast ändrad2021-03-23 10:26:03