Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.

Borås auktionskammare

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Kommunal)
HistorikEnligt en Kunglig resolution den 3 december 1680, § 10 tilläts större städer att upprätta auktionskammare och därvid tillämpa Stockholms stads auktionskammarordning ( bl a av Kunglig Maj:t
fastställd i Reglemente för auktionsverket i Stockholm den 30 december 1830).
Denna rättighet utvecklades genom sedvänja till ett auktionsmonopol för städerna. Sålunda konstaterades exempelvis vid ett rättsfall i Borås rådhusrätt den 28 februari 1825, att det enligt lag och särskilda författningar är magistratens ovillkorliga rättighet att förrätta alla auktioner i staden och följaktligen även på stadens grund.
Enligt en domboksuppgift den 31 december 1821 sköttes auktionskammaren i Borås turvis av rådmännen för ett år i sänder.
Fram till år 1921 fanns icke något egentligt auktionsverk i Borås, utan auktionsverksamheten sköttes av magistratens ledamöter, vilka hade personlig skyldighet att förrätta auktioner och ansvara för
auktionsmedlens redovisning.
Auktionsprovisionen utgjorde sportler, vilka under tiden närmast före år 1921 fördelades med 4/9 till borgmästaren, 2/9 till förste rådmannen (vilken enligt arbetsordningen skulle föra auktionsprotokoll och utskriva räkningar), 2/9 till andre rådmannen samt 1/9 till tredje (illiterate) rådmannen. Beräkningsgrunderna för auktionsprovisionens storlek ändrades för Borås den 15 november
1869 och den 23 oktober 1893.
I ny arbetsordning för rådhusrätten och magistraten i Borås, vilken ersatte arbetsordning av den 24 mars 1893 samt fastställdes av Kunglig Maj:t den 12 november 1920 och trädde i kraft den 1 januari 1921, uteslöts tidigare bestämmelser angående magistratens handhavande av auktioner.
Stadens auktionsmonopol bibehölls men auktionskammaren ombildades till ett särskilt auktionsverk under överinseende av drätselkammarens första avdelning (nuvarande finansavdelningen). Reglemente för den sålunda ombildade auktionskammaren fastställdes av KB den 30 april 1921 och trädde i kraft tre månader efter fastställelsen.
En nyinrättad befattning som auktionsföreståndare tillträddes den 1 juli 1921.
Auktionsmonopolet gäller för närvarande icke i Borås stad i dess helhet. I Kungligt brev av den 28 februari 1919 angående införlivning av Torpa socken med Borås stad, stadgas i § 7 bland annat, att de för det äldre stadsområdet gällande föreskrifterna rörande auktioner icke skall gälla för det inkorporerade området. Upphävandet av detta undantag från auktionsmonopolet har begärts av
stadsfullmäktige hos Kunglig Maj:t den 18 april 1957.
Auktionskammaren synes undertecknad vara ett organ av övervägande
kommunal natur fram till juli/augusti 1921 och därefter av helt kommunal natur.
Auktionskammarens arkiv kan, trots kammarens omorganisation år 1921, betraktas såsom en enhet.
Generella bestämmelser angående förteckning och gallring av auktionskammarens arkiv synes ej ha utfärdats.
Gallringsplaner för Stockholms stads auktionsverk har utfärdats av Riksarkivet år 1930 och den 21 september 1940.
Källor och litteratur:
Borås stadsfullmäktiges protokoll.
Nils Herlitz, Svensk stadsförvaltning på 1830-talet, s. 228.
Kungliga brev, privilegier och resolutioner, år 1620-1734,
maskinfol. 180 ff. Stadsarkivets I.nr 54:7257.
Emil Olmers samling (I.nr 54:7249-7252), lappregister till domböcker (auktion).
Meddelanden från Riksarkivet för år 1930 och 1940.
1956 års arkivgallringskommittes betänkande angående kommunal
arkivgallring ( stadsarkivets D.nr 43/58), s . 54 ff.
Antecknat i stadsarkivet den 1 augusti 1958
Torgny Bondestam
Auktionskammarens verksamhet 1965-1971
Enligt ändrat reglemente, antaget av stadsfullmäktige 1965-02-18
§ 30 skulle auktionskammarens föreståndare och kanslibiträde tilllika vara anställda vid Borås stads pantlånekontor.
Enligt kungligt beslut 1970-04-24 om sammanläggningen av Brämhults
landskommun med Borås stad skulle stadens auktionsmonopol icke gälla för Brämhult.
Enligt lag 1969-12-19 om enhetlig kommunbeteckning m m (SFS
780/1969) skall stads ensamrätt till auktionsverksamhet upphöra
senast vid utgången av år 1972. Enligt stadsfullmäktiges beslut
1970-11-19 § 274 skulle verksamheten vid Borås stads auktionskammare och pantlånekontor successivt avvecklas under år 1971 för att upphöra helt fr o m 1971-10-01. Efter verkställd avveckling av stadens auktionsmonopol övertogs auktionskammaren och pantlånekontoret av Carl-Olof Olson.
Borås i stadsarkivet i juni 1975
Torgny Bondestam
Stadsarkivarie
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/BSA/BSA_445
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/8xedr2rVYKUcrT8yibsN01
SpråkSvenska
ExtraIDBSA_445