Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Fröken Anna Dahlgrens personarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/3010033
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/cbliranqTq6YXHp7yfTXE6
ExtraIDA:35g
Omfång
1,4 Hyllmeter 
22 Volymer 
Datering
1887–1944(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmHela arkivförteckningen är inte inskriven i Arkis/NAD. För fullständig arkivförteckning se arkivförteckning (pdf-fil) under sökmedel
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning I:11/1974
Brevskrivarregister: Bilaga till förteckningen (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Dahlgren, Anna (fröken) (1859 – 1947)
Kategori: Person (släkt). Pedagogiskt arbete

Innehåll

Inledning (äldre form)Fröken Anna Dahlgrens arkiv.

HISTORIK

Anna Tullia Dahlgren 24/12 1859 - 6/11 1947

Anna Tullia föddes i Åmål i den av farfadern rådman Ian Magnus Dahlgren ägda gård, som ännu är känd under namnet "Dahlgrensgården". Här bodde vid denna tid Anna Tullias föräldrar Johan Erik Dahlgren och hans hustru Sofia Kristina, f. Almqvist. Johan Erik, som en tid drivit affärsrörelse, bl.a. som bokhandlare, köpte 1864 den nära staden belägna egendomen Kasenberg. På denna egendom nedlade han all sin kraft men fick inte skörda frukterna av sitt arbete, innan han 1868, endast 41 år gammal, bortrycktes av döden. Hustrun återflyttade därefter med barnen till Dahlgrensgården, där den gamle rådmannen till sin död 1873 var familjens stöd.

Anna Tullias syskon var Gertrud, f. 1858, sedermera sjuksköterska och 1888 gift med seminarierektor Ernst Jungner i Skara, Harald, f. 1861, som kom att göra sig ett namn som skolman, samt Elin, f. 1863, död på Kasenberg 1868.

Efter rådman Dahlgrens död flyttade Anna Tullias mor år 1875 till Skara. Det skedde med hänsyn till sonens Haralds skolgång. Det kan nämnas att gården i Åmål förblev i moderns ägo till år 1898.

År 1880 trädde Anna Tullias mor i nytt gifte. Det var med prosten Claës Beckman i Synnerby en mil väster om Skara. Beckman hade ett par år tidigare blivit för andra gången änkeman. Tre syskonkullar blev genom hans giftermål med Sofia Dahlgren sammanförda i Synnerby prästgård. Barnen i den äldsta kullen var Beckmans första hustrus barn i hennes föregående gifte. De hette Hasselrot och av dem var då i livet Axel, Carl-Rudolf och Per, samtliga präster. Axel, gift med sin kusin Nelly Hasselrot, var kyrkoherde i Långared, i vilken befattning han vid sekelskiftet efterträddes av Carl-Rudolf. Denne tillträdde 1910 kyrkoherdetjänsten i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Han var gift med Sigrid Georgii.

Den mellersta kullen bestod av Beckmans barn i hans gifte med Fredrika Linnarsson: Hanna, som blev gift med Anna Tullias bror Harald, Natan, sedermera professor i Göteborg och gift med Martha Linaae-Knutsen, Maria, sedermera gift med Hjalmar Danell, som blev biskop i Skara, Ester, som blev barnmorska, samt Elias, sedermera läroverksadjunkt och gift med Vivi Uhr. Den Dahlgrenska syskonkullen var i ålder ungefär mitt emellan de andra. De tre kullrna smälte på ett lyckligt sätt samman och det vackra hemlivet i Synnerby prästgård blev av största betydelse för Anna Tullia.

Sin grundläggande skolbildning hade Anna Tullia väsentligen erhållit i barndomshemmet samt genom privatundervisning. Tillsammans med styvsystern Hanna Beckman genomgick hon läsåret 1883-1884 som extra elev högsta klassen i elementarläroverket för flickor i Skara. Senare ägnade hon några år åt språkstudier utomlands. Det var dels åren 1885-1887 i Clarens och i Fleurier (Pension Favre) i Schweiz samt i Paris, dels åren 1894-1895 också i Schweiz och Frankrike. Hon var bl.a. elev till den kände fonetikern Paul Passy, lärare vid Ecole des hautes études i Paris. Med Passy och hans familj knöt hon bestående vänskapsband.

Anna Tullia representerade en kvinnlig bildningstyp, som ännu i början av vårt sekel torde haft många företrädare. Hennes kunskaper var gedigna, särskilt var hennes språkskicklighet stor. Franskan var hennes älsklingsämne. Hennes kall blev först lärarinnans. Tidvis var hon guvernant, bl.a. hos de nämnda familjerna Hasselrot i Långared. Höstterminen 1881 till vårterminen 1898 tjänstgjorde hon som lärarinna vid elementarläroverket för flickor i Skövde. Hon var därvid tjänstledig för den ovannämnda studieresan 1894-1895 samt för hälsans vårdande 1896-1897. Definitivt lämnade hon befattningen i Skövde för att vara till hjälp i föräldrahemmet, där de gamla och till hälsan svaga föräldrarna behövde henne. Längre fram i tiden ledde Anna Tullia privata skolkurser. Att hon var en skicklig pedagog med särskild förmåga att skapa klarhet i begreppen, grammatiska lika väl som botaniska, bör i sammanhanget framhållas.

Efter Synnerbyhemmets upplösning - modern dog 1901, styvfadern 1902 - kom Anna Tullia också att som värdinna i olika hem fullgöra husmoderns svåra och grannlaga värv. I större eller mindre utsträckning förenade hon det med guvernantens. Sålunda var hon under senare delen av 1900-talets första decennium knuten till kyrkoherde Wilh. Larssons hem i Norra Vi i Östergötland och i Kungsholms församling i Stockholm samt senare till domprosten Edvard Wermcrantz hem i Skara.

Åren 1910-1914 var Anna Tullia bosatt i Uppsala och undervisade grupper av barn i de tre första skolårens kuser. Läroverkens klass 1 var då fjärde skolåret. I Uppsala bodde då sedan flera år hennes bror med familj och var seminarierektor. Anna Tullia blev medlem av familjen. Till hennes elever hörde brorsonen Sten Dahlgren. När brodern 1914 som undervisningsråd flyttade till Stockholm följde Anna Tullia med dit och blev skrivbiträde i folkskolöverstyrelsen.

Harald Dahlgren drog sig emellertid år 1917 tillbaka som seminarierektor i Strängnäs. Kort efter sin inflyttning där miste han sin hustru. Anna Tullia blev från den tiden husmor i hans hem. Hon var det under broderns svåra år i Strängnäs 1917-1926, under vilken tid han även förlorade sonen Sten, vidare under den tid 1926-1933 han som pensionerad var bosatt i Sigtuna och verkade som lärare och studierektor vid Sigtunaskolan, samt slutligen under hans sista år, då han var bosatt i Uppsala.

Efter Harald Dahlgrens död stannade Anna Tullia i Uppsala. Hon hade först sitt hem tillsammans med systern Gertrud, död 1937, och systerdottern Ragnhild Jungner, ped. insp. för sinnesslöundervisning. De fem sista åren av sitt liv bodde Anna Tullia på stiftelsen "Andreas Ands minne" i Uppsala.

Anna Tullia hade en spröd kroppsbyggnad och måste ständigt kämpa mot fysiska lidanden. Plikttrogenhet, viljestyrka och energi höll henne uppe.

Litteratur
Beckman, Bj, Från Natan Beckmans ungdom (h. 1 1967, h. 2 1969, h. 3 1970),
Dahlgren, H, Ian Magnus Dahlgren 1792-1873. 1939,
Danell, Maria, Mitt barndomshem i Synnerby prästgård (i Minnen från gamla prästgårdar i Skara stift. 1928)

Nedanstående indelning i serier gör inte anspråk på fullständighet. De olika serierna utesluter inte fullständigt varandra.

Förteckningen utarbetad av undertecknad f.d. arkivarie
Härnösand den 2 maj 1974
Erik Dahlgren

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Om postens upprättandeUppgift om leveransnummer saknas.
Skapad1997-10-23 00:00:00
Senast ändrad2019-11-18 08:52:44