Sök i arkiven
Genvägar MENY

Sigurd Curman  (1879 – 1966)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (-)
HistorikArkivet efter riksantikvarien, professor Sigurd Curman (1879-1966) skänktes till Kungl. Biblioteket 1977-1978 av familjen Curman genom dottern fru Brita Ekström, född Curman. Arkivet överfördes som deposition till ATA 1983 (dnr 3329/83 D).
Flertalet handlingar härrör från Sigurd Curman själv. Ett mindre antal brev mellan olika medlemmar av den Curmanska familjen bevaras dessutom i arkivet. Huvuddelen av fadern, professor Carl Curmans, och andra familjemedlemmars handlingar finns kvar på Kungl. Biblioteket. ATA har dock sedan tidigare en mindre samling av Carl Curmans fotografier.
Sigurd Curmans arkiv hör till de mest fullständiga personarkiv som bevarats från en framstående ämbetsman under nittonhundratalet. Som i gamla tider går här ingen skarp gräns mellan privatpersonen och den offentliga. Åtskilligt av tjänstekaraktär under riksantikvarietiden påträffas således också i Curmans privata korrespondens. Förutom ritningarna till Curmans egna restaureringar 1909-1925 som han själv tidigare överlämnat till ATA omfattar arkivet omkring tjugo hyllmeter på 402 volymer. Den medvetna arkivbildningen synes Curman ha påbörjat redan omkring 1910 med löpande serier av inkomna handlingar, koncept, räkenskaper m.m. I arkivet ingår även material från Curmans barn- och ungdomsår. Den lättsammare sidan hos den gemytliga umgängesmänniskan Curman representeras i serien Lifvet där Curman år för år samlat matsedlar, kvitton, tillfällighetsvers och audiafora som på något sätt berört honom.
Sigurd Curman har hittills inte varit föremål för någon större biografi. I samband med sin avgång som riksantikvarie hyllades han med festskriften Ad patriam illustrandam, 1946, där olika sidor av hans verksamhet belyses. Efter Curmans död skrev Karl Asplund en minnesteckning i Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1966. Vissa av hans restaureringar är behandlade i Göran Tegnérs uppsats vid Stockholms universitet, Sigurd Curmans kyrkorestaureringar, 1969. Som inledning till den bibliografi som utarbetades av John Tuneld i Kungl. Gustav Adolfs Akademiens minnesbok 1957-1972 (Lund 1978) ges en utförlig sammanställning (sid 319-321) av bibliografiska uppgifter om Sigurd Curman som delvis citeras i det följande.
Jon Sigurd Curman, född i Stockholm 29/4 1879, död därstädes 14/2 1966. Föräldrar: Professorn Carl Curman och Calla Lundström.
Mog.-ex vid Högre latinläroverket å Norrmalm 1897, student vid Uppsala universitet s.å., fil.kand 1900, genomgick Tekniska högskolans arkitekturavdelning 1901-03, fil.lic i Uppsala 1908, disputerade för fil. doktorsgraden 1912 och fil. d:r s.å. - Amanuens i Överintendentsämbetet 1907, arkitekt där 1910; biträdande lärare i svensk arkitekturhistoria vid Konsthögskolan 1910-12 och professor i samma ämne därstädes 1912-17; byggnadsråd och chef för byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå 1918-23, riksantikvarie 1923; emeritus 1946.
Personligen ledare vid av en rad restaureringsarbeten av kyrkliga och profana byggnadsminnesmärken såsom Strängnäs domkyrkas medeltida kalkmålningar 1907-09, Vreta klosters kyrka 1914-17 samt utgrävningen av dess klosterruiner 1918-23, Varnhems klosterkyrka 1918-23, ett större antal äldre kyrkor såsom Edebo, Ballingsta, Skefthammar, Ed, Vika, Torsång, Svärdsjö och Nyköpings Nikolaikyrka (tillsammans med arkitekten E. Fant), herrgårdar såsom Bjärka-Säby, Bålby och Gimo disponentgård, inre restaureringen av den äldre delen av frimurarhuset i Stockholm samt landskapsvårdande arbeten vid kraftverksbyggen i Norrland 1946-55.
Sekreterare hos de sakkunniga angående omorganisationen av Överintendentsämbetet 1913-15, ledamot av 1913 års kommitté för kulturminnesvårdens ordnande 1913-21, av 1916 års kommitté för fastställande av ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster 1916-22, en av sakkunniga för granskning av förslag till Åbo domkyrkas restaurering 1923-29, ledamot av 1930 års kommitté för kulturminnesvården 1930-32 och 1936 års kommitté för samma ändamål 1936-38, av kommittén för uppgörandet av generalplan till Uppsala domkyrkas restaurering 1937-40, av 1935 års museisakkunniga angående sammanförande och organisation av i Stockholm befintliga arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna och Främre Orienten 1935-36 samt ensam sakkunnig för samma ändamål jämte Östasien 1946-51.
Styrelseledamot av Samfundet S:t Erik 1912 och vice ordförande där 1930-49, ordförande i Föreningen konserveringsateljé Pietas i Stockholm 1913 (1949 ansluten till Riksantikvarieämbetet), i Svenska teknologföreningens avdelning för husbyggnadskonst 1915-17, ledamot av Stadshistoriska nämnden 1919, styrelsen för Svenska sällskapet för antropologi och geografi 1924-25, ordförande i Skandinaviska museiförbundets svenska arbetsutskott 1925-46 och HL av förbundet 1946.
Ledmot av ett flertal organisationer och nämnder i Stockholm, såsom styrelsen för K. F. Lundströms stiftelse 1918, Rådet till skydd för Stockholms skönhet 1918-29 (ordförande 1927-29). Nämnden för Helgeandsholmens ordnande 1919-22, Stockholms högskolas styrelse 1921-26, Sällskapet Iduns nämnd 1924-28, Stadsmuseikommittén 1925, Nordiska museets nämnd 1926-49 (ordförande 1935-49), Samfundet Nordiska museets vänners styrelse 1928-57 (vice ordförande 1950-57) samt ordförande i Sjöhistoriska museets nämnd 1932-39.
LHA 1923, sekreterare 1923-46 och preses 1950-55, LFrKA 1923, LLHS s.å., LIVA 1924, LVA 1925 och preses 1945/46, LSkS 1926. - HL av Pirita kaunistamise selts (Sällskapet för Piritas försköning) 1930, Svenska fornminnesföreningen 1931, Örlogsmannasällskapet 1939, Svenska odlingens vänner 1946, Svenska arkeologiska samfundet 1948, GAA 1954 samt flera av landets fornminnesföreningar.
Sekreterare i Humanistiska fondens nämnd 1929-50, vice ordförande 1947-50 och ordförande 1950-54, ledamot av Kulturrådet 1935-44 samt ordförande i dess fortsättning Svenska institutets råd 1945-47, ordförande i Föreningen Nordens frihet 1940-44 samt i Kommittén för Estlandssvenskarna i Sverige (1940-43: Rågösvenskarna) 1940-50, ledamot av Patriotiska sällskapets förvaltningsutskott 1947-65 samt av en rad kommittéer, nämnder och utskott anknutna till Vitterhetsakademien, såsom Runkommitén 1933-39, Antikvariska nämnden från 1934, Kommittén för beskrivning av Sveriges mynt 1942-59 och Kommittén för utgivande av handskrifter ur Antikvitetsarkivets samlingar 1954.
Ledamot av styrelsen för Lysekils nya badhusaktiebolag 1916-25, styrelseordförande i Stockholms badhusaktiebolag 1927-66 samt i Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag 1943-55.
Arkivordningsarbeten i Sigurd Curmans arkiv har till och från gjorts, delvis medan arkivbildaren ännu levde. Före hans död synes hela registret över brevskrivare och koncept ha utarbetats (Bil 2). Arbetet med Curmans arkiv avslutades våren 1986 på ATA då även föreliggande arkivförteckning upprättades.
Stockholm 14 mars 1986
Krister Malmström
I samband med kontroll och inskrivning av Sigurd Curmans arkiv i Visual Arkiv (2006-2008) kunde några förändringar iakttagas. En stor del av Sigurd Curmans ritningar har filmats och förteckningen över dessa finns i Ritningsregistret (http://ritreg.raa.se/cocoon/ritreg/index.html). De ritningar som inte filmats och förtecknats i Ritningsregistret är förtecknade i Sigurd Curmans arkiv under serie J 1.
Stockholm 12 februari 2008
Alexandra Franzén
ReferenskodSE/ATA/ENSK_21
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/58pXSiOm04IGxSnmu7vne0
SpråkSvenska
ExtraIDENSK_21