Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Longs Gård, Grums (Longs egendom)


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51087
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/JLlVLXJJ0agYfzBliMSJo0
Omfång
6,5 Hyllmeter 
Datering
1843–1969(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Löwenhielm, Agnes (Volym Ö 1)
Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer
 
Rosensvärd, Carl (1874-08-09 – 1933-09-14) (Volym Ö 3)
Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer
 
Longs gård (Grums socken) (1300-tal)
Alternativa namn: Longs säteri (Grums socken)
Alternativa namn: Långs gård (Grums socken)
Alternativa namn: Långs säteri (Grums socken)
Alternativa namn: Longs egendom (Grums socken)
Alternativa namn: Långs egendom (Grums socken)
Alternativa namn: Longs slott (Grums socken)
Alternativa namn: Långs slott (Grums socken)
Kategori: Gård. Gårdar
 
Rosensvärd, Natalie (Natalia) (f. Löwenhielm) (1842-09-16 – 1933-05-22)
Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer
 
Grums kontrollförening
Kategori: Förening. Övriga föreningar
 
Grums mejeriförening (Volym Ö 6)
Kategori: Förening. Övriga föreningar
Kategori: Förening. Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri (Mejeri)
 
Rosensvärd, Gunnel
Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer
 
Nor- Segerstads kontrollförening
Kategori: Förening. Övriga föreningar
 
Longs mejeri
Kategori: Företag. Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri (Mejeri)
 
Ekholmens gård (Grums) (Volym Ö 8)
Kategori: Gård. Gårdar

Innehåll

Ordning & strukturSerier D 1 till G 9 innehåller handlingar från gården. Ö-serierna innehåller handlingar från personer knutna till gården samt övriga arkivbildare.
Allmän anmärkningFörteckningsnummer 29/79
Inledning (äldre form)Longs Gård, Grums (Longs egendom)


Källa: Värmland förr och nu s.80ff (1937)

GENERALEN GREVE C. G. LÖWENHIELM

Under 1840- och 1850-talet hade Värmland inom sin landamären en verklig "storpamp", nämligen generallöjtnanten greve Carl Gustaf Löwenhielm på Long, av folkhumorn ofta benämnd "dundrapart". Då han efter sin faders död 1839 bosatte sig på Longs fideikommis, hade han bakom sig en ganska lysande levnadsbana. Han hade varit ministerpresident i Konstantinopel och minister i Wien och hade använts i mångahanda ärenden vid de utländska hoven. Senare blev han landshövding i Göteborg (1843-47), och 1848 var han befälhavare för de svenska inventionstrupperna på Fyen. Han var i sitt enskilda umgänge okonstlad och enkel och mot underlydande, som vunnit hans förtroende, välvillig och skämtsam samt ägde liksom sin äldsta syster, den bekanta grevinnan Charlotte von Gerdten på Apertin, en god portion humor. Men på samma gång var han i hög grad hänsynslös och högdragen, och i civila befattningar ville han gärna tilllämpa ett slags militärdisciplin. Härigenom ådrog han sig på många håll stor ovilja, ävensom genom sitt häftiga och uppbrusande, mången gång rent av oresonliga lynne. På Long fördes ett ståtligt, nästan furstligt hus, och därvid bidrog i ej ringa mån hans charmanta och ståtliga grevinna, Natalie von Buxhöwden, även hon synnerligen högdragen. Hon tillhörde den förnäma och rika ryska familjen med samma namn och var sondotter till den i sista finska kriget så bekante generalen, som var gift med en dotter till kejsarinnan Katarina II och Orloff. I Karlstad, där det grevliga herrskapet ofta bodde om vintrarna, hade greven låtit uppbygga det ståtliga Klaraborg. I staden blev det till stor förnöjelse för sociteten därstädes ofta häftiga uppträden mellan grevinnan Löwenhielm och landshövdingskan Amalia Oldevig, en tyskfödd och livlig dam, om vem som skulle sitta mitt i soffan och taga för sig först av vad som bjöds. Var och en av de båda damerna förklarade högljutt:


Källa: Svenska män och kvinnor s. 181

Löwenhielm, Carl Gustaf, greve, arméofficer, diplomat, f.31 jan. 1790 på säteriet Lång i Grums skn, Värml, län, + 18 maj 1858 därstädes. Föräldrar: Kaptenen greve Carl Gustaf L. och Agneta Sofia Wrangel. Sonsons son till L. I.- L. bedrev under fyra år studier vid uppsala univ. och blev kornett 1809. Kavaljer hos hertig Karl av Södermanland 1811 och attaché vid beskickningen i S:t Petersburg 1812, åtföljde envoyén greve Carl L. (L. 3) till ryska högkvarteret och deltog i slaget vid Vitebsk. Han kom som frivillig adjutant till general von Bennigsen och beviste slaget vid Borodino samt tjänstgjorde under slaget vid Leipzig 16-19 okt. 1813 som adjutant hos kejsaren av Ryssland. Återkommen till Sverige inträdde han i tjänstgöring vid hovet och blev 1821 överste i armén och Generalstaben. L. trädde i ett nära tjänste- och vänskapsförhållande till kronprins Oscar och följde bl.a. denne på hans stora europeiska friarresa på sommaren 1822. I början av 1824 ministerresident i Turkiet kvarstannade han i Konstantinopel, till dess han 1827 blev minister i Wien; 1828 erhöll han samma befattning i Munchen. År 1835 blev han generalmajor och 1844 generallöjtnant. År 1843 lämnade han den diplomatiska banan och var 1843-47 landshövding i Göteborg och Bohus län. Sistn. år blev han generalbefälhavare i Tredje militärdistriktet. Han förde följ. år befälet över de sv.-norska trupperna på Fyn under slesviska kriget. Han blev serafimerriddare 1849 och led. av Krigsvet. akad. s. å. År 1856 tog han avsked på gund av en ögonsjukdom och tillbringade resten av sitt liv på utrikes resor, i Stockholm eller på sitt fädernegods Lång i Värmland. - Intelligent, fint bildad och plikttrogen var L. en skicklig diplomat och officer. Starkt konservativ blev han ofta häftigt angripen i den liberala pressen. Hans på franska skrivna, i sv. övers. 1927-29 utgivna "Minnen" i tre bd, som sträcka sig till 1854, äga stort värde; om övers. se kritisk granskning av G. Hornvall i Scandia 1947, h. l.-
Gift
1) 1817-28 med grevinnan Charlotta Jaequette Aurora Gyldenstolpe;
2) 1840 med riksgrevinnan Natalia Alexandra von Buxhörden från Livland.
F.M,T.T.H.

Kontroll

Senast ändrad2018-11-12 08:21:09