Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Finska eskadern

Flottans arkiv

Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0500-0503/0503/021
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ekknXR19pqE9f0QSOfnA41
Omfång
1 Hyllmeter 
Datering
1758–1790(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Finska eskadern (1758 – 1792)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Den 18 oktober 1756 utfärdades ett kungl brev angående inrättandet av Arméns flotta. Till dess högste chef utsågs Augustin Ehrensvärd. En eskader skulle vara förlagd till Stockholm och en till Finland (Sveaborg). Uppsikten över förvaltningen tillkom inte Amiralitetskollegium utan Krigskollegium. Någon fast organisation av Arméns flotta blev inte genomförd de första åren. Eskaderkanslierna fungerade sålunda även som chefens för Arméns flotta kanslier, allteftersom denne vistades i Stockholm eller Sveaborg. Någon särskild stat för den finska eskader fanns inte under den första tiden. Chefen för eskadern utsågs hösten 1763. Detta år fanns ett sjömilitiekontor och ett tygkontor och år 1764 ett tyg- och militiekontor på Sveaborg.

Hösten 1766 beslöt riksdagen, som då dominerades av mösspartiet, att Arméns flotta skulle ställas under Amiralitetskollegiet och kallas Galärflottan. A Ehrensvärd ersattes av Kristoffer Falkengrén. I ett kungl brev den 19 maj 1767 förklarades att "hädanefter ingen särskild stat för finska eskadern kommer att bestås, och redogörelse därvid bör inflyta i Stockholmseskaderns räkenskaper, så att allenast några få personer kunna bestyra alla de göromål, därstädes förekomma".

Sedan hattpartiet åter hade segrat vid riksdagen 1769 återupprättades Arméns flotta och Augustin Ehrensvärd återfick befälet genom ett kungl brev den 2 januari 1770. Civilstaten blev till en början oförändrad med undantag av att en regementsskrivaren utnämndes, vilken, sedan förbindelsen med galäreskadern i Stockholm hade brutits, skulle ansvara för redogörelsen vid sjömilisen. En ny organisation genomfördes år 1773 enligt ett nytt reglemente, som hade utarbetats av den nye chefen för Arméns flotta, Henrik af Trolle. Militärdetaljen och redogöringen uppdrogs åt äldste regementsofficeren i hans egenskap av chefen närmaste man. Ansvaret för varv och artilleri tillkom tygmästaren. Vid eskadern skulle finnas tygkontor, kassakontor, justitie- och fiskalkontor samt ett sjömilitiekontor, som tidvis var förenat med tygkontoret.
Huvudböckerna skulle hädanefter avslutas i Krigskollegiet och endast de speciella räkenskaperna skulle föras vid eskadern. I Krigskollegiet inrättades ett särskilt kontor, Sjömilitiekontoret. Personal hämtades från flottans civilstat. Vid den finska eskadern fanns sedan endast 1 kassör, 2 tygvaktare, 1 militieskrivare, 3 tygskrivare och 1 sjukhusinspektor. Eskaderns ekonomiförvaltning synes sålunda ha varit föga utvecklad.

Genom ett kungl brev den 10 februari 1777 förenades galäreskadern i Stockholm med Arméns flotta i Finland. Arméns flotta, vars chef fortfarande var H af Trolle, kom sålunda åter att bestå av två eskadrar: svenska och finska eskadrarna av Arméns flotta. En sekundchef och överste förordnades som eskaderchefer vid vardera eskadern. Civilstaten, som befunnits alldeles för liten, utökades betydligt genom ett kungl brev den 17 juni 1788. En planerad omorganisation av redogöringen blev med anledning av det annalkande kriget däremot inte genomförd.
Utöver tidigare nämnda kontor kan nämnas kammar- och varvskontoren (från omkring 1790?).
Under kriget 1788-1790 förlades divisioner av eskadern i Åbo och Saimen. Förhållandet mellan huvudeskadern och dess detachement i Åbo reglerades genom ett kungl brev den 14 januari 1791.

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se-hänvisning från: Chefen för arméns flotta 1770-1777 (Ehrensvärd, af Trolle) (SE/KrA/0500-0503/0503/003/002)
Se-hänvisning från: Åbo eskader (SE/KrA/0500-0503/0503/023)

Kontroll

Skapad1998-03-06 00:00:00
Senast ändrad2020-09-17 09:45:15