Sök i arkiven
Genvägar MENY

KAROLINSKA SJUKHUSET - ORTOPED  (1913 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad
Alternativa namn
Vanföreanstalten
Norrbackainstitutet
Kliniken för ortopedisk kirurgi
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
622 KAROLINSKA SJUKHUSET - KLINIKEN FÖR ORTOPEDISK KIRURGI
Kliniken för ortopedi (fr.o.m. 1969 för ortopedisk kirurgi) tillkom 1913 som klinisk bas för en nyinrättad professur i ortopedi vid Karolinska institutet. Det var en av de första ortopediska klinikerna inom landet och den första som samtidigt var en institution för akademisk forskning.
Den kliniska ortopedin behandlar sjukdomar och skadetillstånd i rörelseapparaten: leder, ben och muskler. I början av 1900-talet bestod patienterna i hög utsträckning av unga människor som under uppväxtåren förvärvat missbildningar genom vitaminbrist, polio och ledtuberkulos. Genom bättre kost, vaccin och antibiotika har denna grupp i stort sett försvunnit fr.o.m. 1950-talet. Kvar finns de från födseln missbildade, olycksfallen, reumatikerna och andra sjuka. Den allmänna standardhöjningen, längre livslängd och den högre andelen äldre av befolkningen har dock medfört ett mycket starkt efterfrågesug på ortopedisk behandling för att öka livskvaliteten för äldre människor, av vilka de flesta förr eller senare kan tänkas vara hjälpta av sådan (t. ex. av endoproteser). Antalet arbetsskadade, trafikoffer och idrottsskadade har samtidigt långsiktigt ökat och ambitionsnivån vad gäller behandlingen av dem likaså. Ortopedins traditionella inriktning på rehabilitering i bred bemärkelse har medfört ett försteg i förhållande till andra specialiteter. Allt detta, samt det faktum att ortopedin fr.o.m. slutet av 1940-talet kom att överta behandlingen av frakturer från allmänkirurgin, har sedan dess medfört en mycket kraftig expansion av verksamheten. Inom landet finns i dag drygt 40 ortopediska kliniker (med drygt 2000 vårdplatser), varav cirka 10 universitetskliniker. Denna utveckling har inneburit en över tiden alltmer specialiserad roll för kliniken för ortopedisk kirurgi vid KS.
Kliniken var ursprungligen en del av den 1891 grundade Vanföreanstalten i Stockholm och låg 1913-1935 i anslutning till denna vid Grevturegatan 61. Huvudman var den privata stiftelsen Föreningen för Bistånd åt Lytta och Vanföra i Stockholm. I samband med flyttning till Norrbacka 1935 bytte denna namn till Norrbackainstitutet. Staten övertog verksamheten 1972 och kliniken införlivades då med Karolinska sjukhuset, vilket 1982 övergick till landstinget. 1985 flyttade kliniken från Norrbackabyggnaden till Karolinska sjukhusets huvudbyggnad.
Antalet vårdplatser vid kliniken ökade från initialt 35 i flera steg till 135 i och med inflyttningen till Norrbacka och ett maximum om ca 170 under 1940-60-talen. Av hygieniska och andra skäl kom vårdplatserna att därefter minskas i den alltmer slitna byggnaden för att från och med början av 1970-talet stabilisera sig på en nivå om ca 75 platser, vilket först under senare år något ytterligare reducerats. Sedan 1935 har dock det årliga antalet patienter mottagna för behandling i såväl sluten som öppen vård visat en märklig konstans runt ca 2000 respektive 20 000. Antalet operationer har under senare decennier fördubblats från ca 1500 till ca 3000 per år. Dessa siffror pekar entydigt på en ökad patientgenomströmning, vilken förutom snabbare behandlingsresultat kan hänföras till en mer specialiserad vårdfunktion, där ”klinikfärdiga” patienter slussas vidare till andra vårdformer.
Klinikens organisation i form av ledning, expedition, mottagning, 3-4 vårdavdelningar och operationsavdelning har under senare decennier omfattat ca 120 årsarbetande, varav ca 20-25 läkare. Parallellt med denna administrativa organisation (se bilaga 1) finns en medicinsk i sektioner (se bilaga 2) efter subspecialiteter med särkskilt hög forskningskompetens. Inom dessa har upptagningsområdet för patienter sträckt sig långt utöver KS normala. Av dessa har barn och tumörortopedi sedan länge också varit kopplade till specialiserade vårdavdelningar. Under senare år har tillkommit ett akutvårdscentrum i vilket kliniken bidrar med speciell kompetens rörande multitraumabehandling. 1986 knöts till kliniken en professur i idrottstraumatologi, vilket också inneburit en betydlig ökning av motsvarande patientgrupp.
Huvudansvaret för kliniken har vilat på klinikchefen. Till klinikchef har tidigare automatiskt valts professor eller tf professor (Patrik Haglund 1913-1936, Henning Waldenström 1936-1942, Sten Friberg 1943-1961, Ulf Nilsonne 1962-1969, 1973-1975 och 1980-1982, Carl Hirsch 1969-1973, Sven Olerud 1975-1980, Ian Goldie 1982-1995), men sedan andra halvåret 1995 har befattningarna särats på professor Andris Kreicbergis och klinikchef Gunnar Németh.
Klinikchef har också haft arkivansvaret. Detta har realiserats för patientjournalerna, F1, och för serier som kan kopplas till dessa, remissdiarium, C1, och register och liggare, D1-D6, samt för konsultremisser, B5. Patientjournaler och operationsliggare täcker med vissa luckor hela perioden 1913-1995, medan andra av dessa serier täcker stora delar av denna period. Sökingång till patientjournal är till och med 1971 namn och därefter födelsedatum. Genom liggare och register är mer strukturerade sökningar på basis av variabler så som kön, ålder, civilstånd, yrke, läkare, behandlingsår, behandling och diagnos möjlig. Vissa liggare och register är också så innehållsrika att givande bearbetningar bör vara möjliga enbart på basis av dem. Genom jämförelse mellan å ena sidan register och liggare och å andra sidan bevarade patientjournaler bör det också vara möjligt att närmare kunna bestämma storleken av olka bortfall. Journaler kan antas ha förkommit i ganska hög utsträckning (av ett slumpurval om 50 vårdtillfällen år 1993 saknades journaler för 12, dvs ca 25%).
Personalakter, räkenskaper (utom nedan nämnt undantag) och diarieförda beslutshandlingar har arkiverats av överordnade organ och kan sökas där. I klinikens arkiv finns vissa personalliggare och tjänstgöringsscheman, D8, fr.o.m. 1978 bevarade, vilka kan tjäna som strukturerande sökinstrument i förhållande till personalakterna eller som egen kunskapskälla rörande personalens sammansättning och kliniken organisation. Årsredovisningar, G1, finns bevarade i klinikens arkiv fr.o.m. 1988. Genom införandet av den s.k. Stockholmsmodellen inom landstinget fr.o.m. 1992 baseras sedan dess huvuddelen av tillflödet av finansiella resurser till kliniken på den viktade mängden behandlingar. Originalverifikationerna till den därav föranledda patientrelaterade redovisningen har bevarats på kliniknivå, G2.
För övriga administrativa handlingar har saknats bestämda instruktioner, planer och förteckningar för KS som helhet och för dess olika delar. På ortopediska kliniken har detta åtminstone under senare decennier uppfattats som en rätt till skönsmässig gallring. Större odokumenterade gallringar beordrades av Hirsch vid tillträdet och av Goldie vid flyttningen från Norrbacka. Därefter har principen varit att allt kan gallras efter att det aktuella intresset har upphört.
Från det sedan 1983 enligt muntlig uppgift verksamma klinikrådet (enligt organisationsplan från 1990 klinikens högsta organ bestående av klinikledning, sektionschefer och avdelningsföreståndare) saknas bevarade protokoll, vilket dock också skulle kunna förklaras av att sådana inte förts; det troliga är att både protokollsföringen och bevarandet varit bristfälliga och samverkat till att bevarade protokoll nu saknas. Protokoll för möten mellan klinikchef och avdelningsföreståndare är bevarade för senare år, A1. Sedan början av 1970-talet har under olika namn och med stöd av lagstiftning och avtal funnits organ för medbestämmande vid kliniken. Tack vare att fackliga representanter sparat kopior har dessa kunnat tillföras arkivet, så att serierna är förhållandevis kompletta, A2. Protokollen från de huvudsakligen sedan 1991 förekommande arbetsplatsmötena vid de olika avdelningarna/enheterna., A3, är också ganska väl bevarade, med undantag för ortopedavdelning 2, vars protokoll helt gallrades vid dess nedläggning 1995. Övriga protokoll är väl bevarade från senare år. Dessa har här delats på projektgruppsprotokoll, A4, som består av protokoll efter grupper bildade inom kliniken för att lösa tidsligt avgränsade problem och samarbetsgruppers protokoll, A5, som består av protokoll efter grupper bildade av kliniken tillsammans med andra parter utanför densamma. Klinikens deltagande i övergripande samarbete på divisions, sjukhus och regional nivå under senare år i syfte att nå ett effektivare resursutnyttjande tycks ha ökat, vilket väl avspeglas i detta material.
En källa till det snävt uppfattade ansvaret för administrativa handlingar på kliniknivå är troligen den kanslifunktion på mellannivå som funnits i form av kirurgblocket 1972-1982, driftsektionen för kirurgi 1983-1991 och kirurgdivisionen fr.o.m. 1992. Klinikintendenterna inom block/driftsektion var troligen de personer som hade den mest kompletta samlingen av de underliggande klinikernas administrativa handlingar. 1988 övergick dessa från att vara anställda centralt till att bli anställda av klinikerna, vars budgetansvar samtidigt ökade. Bland annat medförde detta ett decentraliserat beslutsfattande, där klinikchefen tog beslut efter föredragning av klinikintendenten. Alla beslut behövde inte längre diarieföras centralt och numrering/arkivering av för kliniken interna beslutsserier tycks ha ombesörjts av intendenten. Genom divisionaliseringen 1992 upphörde den ökade självständigheten för kliniken till förmån för divisionen. Block- och driftsektionens arkiv övertogs inte av kirurgdivisionen och har av mig inte kunnat spåras (tidigare lokaler är utrymda för ombyggnad). Detta innebär att beslutshandlingar för perioden 1988-1991 i hög grad gått förlorade, A6. Dessförinnan bör dock alla beslut finnas diarieförda och arkiverade centralt inom nord-västra sjukvårdsområdets kansli. Från och med 1992 har situationen, efter att sjukvårdsområdet upphört som överordnat organ och i stället som beställare blivit en motpart, varit oklar: ett begränsat antal klinikbeslut ska diarieföras centralt inom KS; divisionen saknar diarium, men numrerar beslut; klinikchefen fattar beslut som inte numreras. Fördelningen av arkivansvar har inte reglerats.
I samband med arkivets ordnande har den principen valts att KS är att betrakta som en enda arkivbildande enhet, samt att ansvaret för arkivläggning av handlingar som uppstår på grund av relationerna mellan olika organisatoriska nivåer i varje särskilt fall vilar på den högre nivån. Korrespondens med högre nivåer har därför som regel ej bevarats, utan får sökas där. På grund av i föregående stycke berörda förhållanden omfattar dessa serier av utgående handlingar B1-B4, av korrespondens E1-E3 och av ämnesordnade handlingar F2-F9, så gott som uteslutande av handlingar från senare år. Verksamhetsberättelser, B1A saknas 1991-1994, men ska finnas tryckta tillsammans med övriga KS:s klinikers.
Eftersom diarium, räkenskaper, personalakter och centrala skrivelser från/till överordnade organ med vissa undantag saknas i arkivet är sökvägarna begränsade. Förutom arkivförteckningen kan liggare och register nämnas. Den som vill forska om olika sidor av klinikens verksamhet kan vinna ytterligare information genom att kombinera sökningar i dess arkiv, med sökningar på minst sju andra håll: 1) I Norrbackainstitutets arkiv 1936-1971, vilket omfattar ca 41 hm och förvaras på Riksarkivet 2) I centrala kansliers arkiv (hälso- och sjukvårdsnämndens 1982-1995, Nordvästra sjukvårdsområdets 1982-1991 och KS:s egna till och med 1981 och från och med 1992), där diarieförda skrivelser och protokoll rörande kliniken ska finnas 3) I överordnade byråers/avdelningars arkiv: till exempel personalavdelningens för avställda personalakter och ekonomiavdelningen för årsredovisningar etc. 4) I kirurgdivisionens arkiv där till exempel aktuella personalakter finns 5) I centrala patientregister på datamedium (landstingets, socialstyrelsens och nationella ortopediska register) där också klinikens patienter ingår 6) I KI:s ortopediska institutions arkiv som är väl ordnat och förvaras på klinikens bibliotek, samt innehåller handlingar rörande forskning och undervisning vid kliniken och 7) I svenska läkaresällskapets arkiv, dit kliniken till exempel regelbundet skickat verksamhetsberättelser och där de kan finnas bevarade.
1996-02-10
Håkan Olsson
Arkivhjälpen Alpha
Inventering och revidering av förteckning gjord av Birgitta Eriksson i juni 2006.
Bilaga:
1. Organisationsplan för ortopedkliniken, uå
2. Medicinsk organisation/sektionering för Ortopedkirurgiska kliniken, uå
Konkordans/bier 2006-06-28
Tidigare signa (KS:s förteckning) Nytt signa
A5:2 Tid 1995-1998 In i A5:1
E3C Affärskorrespondens E3C Övrig extern korrespondens
E3D Övrig extern korrespondens E3C Övrig extern korrespondens
F2-F9 F2:1-16 Övriga ämnesordnade handlingar
G1:1 B1A:1 Verksamhetsberättelser och årsredovisningar
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_622
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ApkXqZrFxKAynRnpMzT5Z2
SpråkSvenska
ExtraIDLA_622