Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Spånga kommun

Spångaarkiven

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0550/01/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/FXHqJ7tETag1DI6SziGqu2
Omfång
51,6 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan, Liljeholmskajen)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/15471

Förteckning 550









Förteckning

över

Spångaarkiven I/Spånga kommun
Allmän anmärkningSpånga inkorporerades i Stockholm stad år 1949.

Byggnadsnämndens handlingar förvarades tidigare i serie F3d i Stadsbyggnadskontorets arkiv.

Övriga bygglovshandlingar för Spånga finns insorterade i Byggnadsnämndens expedition och stadsarkitektkontors arkiv.
Inledning (äldre form)Spånga i äldre tid

Spånga socken är den äldsta kulturbygden inom nuvarande
Stockholm (NA), ett naturligt jordbruksområde småningom
översköljt av kapitalflödet från den närbelägna stor-
staden. Det Spånga vi möter i protokollen från den unga
kommunen efter 1862 års reformverk är också en "godsägardemokrati", helt dominerad av de höga öretalen
(S).

Det hände inte så mycket på stämmorna i 1800-talets
Spånga. Magasinsväsendet avvecklades, dock snarast senare än annorstädes, 1867. Magasinsbyggnaden gav rum åt de fattiga. Ett nytt fattighus uppfördes - efter år av parlamenterande - 1890 på prästgårdens hagmark
(jfr A). Man talade under tidigt 90-tal om fattiggård för utnyttjande av arbetskraften. Man fattade till och med beslut, men när man kom till ekonomin gjorde man halt, och det med besked (5164 fyrkar mot 1080 okt.
1894). Med 1888 hade den allmänna sockenfattigvården, i
god anslutning till lagstiftning och praxis, avlösts av
fattigrotering. Roteringen föranledde ideliga bekymmer men kvarstod till 1908. År 1906 ombenämndes fattighuset
- tidigt nog - till ålderdomshem, och 1907 beslöts ombyggnad av detsamma för 3 à 4 personer per rum. Ytterligare förbättringar gjordes 1909, då även föreståndare antogs, och 1910 fick fattigvården sin egen styrelse. En ny tid hade brutit in, eller rättare,
morgonrodnaden till en ny dag kunde skönjas. Välfärds-
anordningarna var eljes på denna ännu lantliga ort få.
Tre idiotplatser abonnerades 1896 hos landstinget. Epidemisjukstugefrågan diskuterades i 90-talets slut med omgivande kommuner, men till någon varaktig lösning
kom man först 1905, då sjukstuga för 12 personer inreddes i ett förhyrt hus vid Breda. Man talade hellre
om ekonomi och fjärdingsmän. År 1903 begärdes masskonkurs för skatterestantier. Beloppen varierade mellan 50 öre och 26:30. Antalet ordningsmän ökades 1907 från 2 till 4. Sistnämnda åtgärd motiverades givetvis dock av den pågående intensiva samhällsbildningen, vartill blir anledning återkomma.

Vilka var det då som styrde i det gamla Spånga? Protokollen ger upplysning. Som stämmoordförande fungerade 1863-65 den store finansmannen C.G. Cervin på
Hässelby, 1965-73 Elof Silversparre på Hägerstalund,
1874-77 Carl Casper Nettelbladt på Bromsten, 1877-83
kyrkoherde J.H. Robbert, 1884-90 direktören Ferdinand Leissner på Hässelby, 1891-1931 "stadsbygdens fader"
Karl Rehn, ursprungligen kamrer på Hässelby. I kommunalnämnden var, som annorstädes, till en början växlingarna färre. Här satt 1863-83 Carl August Waller
på Rissne (Sundby), tvingad ut på grund av en rätt avsevärd kassabrist, 1884-90 den nämnde Leissner som alltså samlade den kommunala makten hos sig, 1891 Albert Åberg på Rissne, 1892-1903 Albion Pauhlson på Lunda, 1904-12 slutligen Karl Rehn.

Stockholms förortsbebyggelse framväxer i nära anslutning till järnvägarna (A, L). Här ute närmast sockengränsen grundades i 70-talets slut invid SWB Sundbyberg. I Spånga begynte tätortsbildningen år 1894
strax invid Järfällagränsen, vid Riddersvik. Pionjärerna var arbetare vid Lövsta sopstation, dit järnväg dragits i 80-talet mitt. Det var dåvarande ägaren av Hässelby Carl Johan Trolle-Bonde som upplät
marken. Det gick sakta i början, men år 1900 avsöndrades 1000 tunnland från egendomen för försäljning. Trädgårdshanteringen invaderade trakten. Ett samhälle med en mycket bestämd egenart uppstod. Då hade emellertid såg och hammare redan börjat sin växelsång på annat håll i socknen. I närheten av Sundbyberg byggde år 1898 smeden E.O Borg, och året efter bildades av rotemannen Carl Alm AB Hem på landet.
På och i närheten av det gamla Dufvebol växte nybyggarsamhället Duvbo upp. Arbetare - främst från närbelägna företag som L M och Sepatator - flyttade hitut. Det var icke de första egnahemmen vid Stockholm,
men det var den första medvetna samhällsbildningen efter egnahemsprincipen, den första jämväl där profiten
ej gavs rum. Ej mycket senare började tomtbildning och byggande på Bromstens ägor. Det var godsägare J.E.
Lignell som satte igång här. Han och hans arvingar bildade AB Billiga Tomter. Man byggde upp till tre våningar vid järnvägen i detta Western - samhälles centrum. År 1904 började Hem på landet sälja tomter också i Spånga centralbygd. Solhem växte fram. Karaktärsbyggnaden i Duvbo var tvåfamiljshuset. Här dominerar villan, enfamiljslösningen. Samma år, 1904,
påbörjade Johan och Erik Wall tomtförsäljning på Flysta
ägor västligare i socknen.

Spånga kommun stod icke alldeles passiv inför den exploatering, den kolonisering av bygden som utan dess
åtgörande ägde rum. Karl Rehn var en modern kommunalman. I april 1904 sänkte stämman i akt och mening att stimulera till ökad inflyttning det bevillningsföra avdraget, och då nybyggarsamhällena visade tendenser att själva vilja vårda om sitt i byggnads-, brand-, ordnings- och hälsovårdshänseende gjordes inga svårigheter.

Se fortsättningen av Spånga i äldre tid och Spånga kommun efter samhällsbildningen i den ma

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2020-10-05 08:57:52