Sök i arkiven
Genvägar MENY

AB SÄVSJÖ SANATORIUM  (1906 – 1947)

Organisation

KategoriFöretag. Ospecificerad (HÄLSO- OCH SJUKVÅRD)
Alternativa namn
Sävsjö sjukhus; eftervårdssjukhus; sanatorievård
HistorikSÄVSJÖ SANATORIUM - från bolag till eftervårdssjukhus
1905 övertog AB Sävsjö sanatorium den skogstomt och de byggnader som sedan 1870-talet använts som kurort för lungsjuka. Bolaget beslöt att uppföra ett nytt och fullt modernt utrustat sanatorium. En stor 3-våningsbyggnad var klar att tas i drift 1907. Sanatoriet kunde ta emot 81 patienter i enskilda och halvenskilda rum samt även tillfälliga gäster.
Den nya byggnaden innehöll dessutom en matsal för ca 100 personer och även matsal för slutna sällskap, bibliotek, badavdelning, desinfektionsanstalt mm. Rum för sjukvårdspersonalen fanns på avdelningarna. Nordväst om sanatoriet var en 80 m lång ligghall uppförd. Öster om sanatoriet fanns maskinhus med elverk och maskinell tvättstuga.
Vid sanatoriet tjänstgjorde 1 överläkare, 1 underläkare, husmor samt 3 avdelningssköterskor och erforderligt antal sköterskebiträden.
Vårdavgifterna för detta privatsanatorium kunde inte stiga över en viss gräns och under 1940-talet ledde de ekonomiska svårigheterna till att Göteborgs stad övertog sanatoriet.
Den 26 augusti 1947 beslöt Göteborgs sjukhusdirektion att för en köpesumma av 415 000 kronor överta AB Sävsjö sanatorium med tillträde 1 september samma år. Köpet godkändes av stadsfullmäktige den 23 oktober 1947. Sanatoriets platsantal var då 95.
1951 inrättades en särskild avdelning för arbetsterapi och omskolning.
1959 började anläggningen användas för medicinisk eftervård eftersom sjukvårdsstyrelsen beslutat lägga ner sanatorievården. Under åren 1984-1985 var Sävsjö sjukhus en klinik under Östra sjukhuset i Göteborg. Den 31 december 1985 upphörde vården vid Sävsjö. Eftervård sker därefter i Göteborg.
Fr o m 1955 ingår Sävsjö sjukhus räkenskaper i Göteborgs sjukvårdsförvaltnings räkenskaper.
1966/1967 övertar CLS (centrala lönesektionen) löneuppgifterna.
SANATORIETS/SJUKHUSETS ÖVERLÄKARE:
1907-1916 Tideström, Jakob Hjalmar Ferdinand
1916-1928 Bergstrand, Paul Johannes
1928-1932 Gentz, Carl
1932-1942 Björklund, Åke Artur Roberg [?] Eugen Owen
1942-1971 Ideström, Sven Georg
1971-1978 Forestier, Georges A M
1979-1983 Torp, Steffen
1984-1985 Tresselt, Charles
MANUSKRIPT TILL ANFÖRANDE HÅLLET AV STINA OLDAEUS VID SJUKHUSETS JUBILUEUM 1977:
Sävsjö har gamla anor som kurort. Redan i början av 1870-talet sökte sig människor med bröstsjukdomar hit och fann klimatet och trakten tilltalande. Genom sitt läge vid södra stambanan hade trakten goda förbindelser särskilt mot Stockholm, Malmö och Göteborg. Det gjordes också från ortsbefolkningens sida en del anstalter för att ta emot gästerna.
År 1874 ansågs tiden vara inne att driva sanatorierörelsen under större förhållanden än hittills varit fallet. Ett bolag bildades av prominenta ortsbor och dess första åtgärd var att omedelbart uppföra "Restaurationsvillan", Villa "Emmy" och Villa "Selma", som senare användes som socitetslokal. I början av 1900-talet uppfördes Villa "Ingeborg" och ytterligare bostadshus. Därmed var emellertid endast de mest trängande behoven av bostäder tillgodosedda, ty frekvensen av kurgäster var betydlig (åtskilliga hundratal varje sommar). Gäster mottogs endast på sommaren. En stor del av dem måste därför inackodera sig i Sävsjö samhälle och många bodde i riskojor i skogen. Det hela var anlagt för att "lapa luft". Man tillbringade sin dag i hängmattan, i gröngräset, i vilstolar på särskilt uppförda terrasser. En sådan terrass fanns i backsluttningan mellan sanatoriet och överläkarvillan. Det var grevarna Piper och Rewentlows terrass. Alla samhällsklasser var representerade bland kurgästerna, de förnämliga elementen ingalunda i minoritet. Om dagarna användes till stärkande friluftsliv så tillbringades kvällarna med besök på restaurationen där utskänkningen av spirituosa var oinskränkt. Balar och andra festligheter avlöste varandra och sanatoriet var ett nöjescentrum, inte bara för kurgästerna utan också för ortsbefolkningen, som för en avgift av 1 kr erhöll rätt att deltaga i festligheterna under hela sommaren.
Efter ca 10 års blomstrande tillvaro började emellertid kurorten gå tillbaka, och det ursprungliga bolaget måste rekonstrueras. De nya männen lyckades inte rycka upp kurorten till vad den varit förut, utan förhållandena blev mer eller mindre rörliga med olika huvuddelägare. I början av 1890-talet lyckades man emellertid intressera den bekante doktor Torstensson i Mösseberg för sanatoriet och därmed blev det åter liv i det hela. Nyanläggningar gjordes bl a uppfördes ett badhus, maskin- och tvättbyggnad, en gymnastikbyggnad och ett inhalatorium. Dr Torstensson syns dock ha använt Sävsjö sanatorium för att bereda vård åt SINA lungsjuka patienter. Han besökte anläggningen ett par gånger varje sommar och skötte för övrigt sjukvården genom en särskilt anställd läkare. Sanatoriet förde en mycket tynande tillvaro. Officiellt upphörde det dock inte att existera under de närmaste åren, ty villorna uthyrdes fortfarande till kurgäster, som dock måste inta sina måltider på ortens hotell då sanatoriets restaurationshus hölls stängd. Omkring 1901 beslöt sig slutligen de dåvarande delägarna i sanatoriebolaget för att upplösa bolaget och realisera dess tillhörigheter.
Villorna köptes efter ett år av en fröken Selma Asplund, som åter upptog driften av sanatorieverksamheten. Kurortsverksamheten var en rörelse som drevs ibland av enskilda ibland av bolag. Tidvis blomstrade rörelsen, tidvis låg den nere men helt slocknade den aldrig.
Året 1905 ändrades kurortens ansikte högst väsentligt i och med att AB Sävsjö sanatorium bildades med uppgift att övertaga skogsparken och uppföra ett modernt sanatorium.
1907 stod byggnaden färdig för att ta emot sjuka från hela landet. I stället för den riskabla kurortsformen för vård av bröstsjuka hade trätt en sluten anstaltsvård med fast anställda läkare och personal i övrigt. Sanatoriet kunde beläggas med 81 patienter och var landets största privatsanatorium. Som sådant fick sanatoriet en livslängd av 40 år. De ekonomiska svårigheterna på 40-talet blev till slut övermäktiga. Vårdavgifterna kunde ej tillåtas stiga över en viss gräns. Även om alla möjligheter att hålla sanatorieverksamheten flytande måhända inte tillvaratogs, så var det dock tydligt att tiden för en definitiv avveckling av privatsanatoriet inte kunde vara långt borta. Den 1 september 1947 övertogs Sävsjö sanatorium av Göteborgs stad.
I Göteborgs stads ägo gick sanatoriet en ny ljus framtid till mötes. Moderniseringar genomfördes och personalbostäder byggdes. Terapiverksamheten startades och man kunde säga att sanatoriet var väl rustat för att delta i den slutgiltiga striden för tuberkulosens förintande.
De medicinska framstegen på 50-talet blev revolutionerande, och redan 1957 hade sanatoriet svårt att få platserna belagda. En kortare tid vårdades tb-sjuka flyktingar men risken var överhängande att sjukhuset skulle behöva stänga. Sjukvårdsstyrelsens beslut att lägga ner tb-vården på Sävsjö sanatorium kom 1958 - men samtidigt enades man om att på försök använda anläggningen för medicinsk eftervård. En blygsam början skedde i början av 1959 med 2 vårdavdelningar öppna. Försöket slog väl ut och 1963 hade sjukhuset 94 vårdplatser. 1965-1966 företogs brandskyddande åtgärder, hela sjukhuset kläddes innifrån med brandhärdigt matrieal och automatiskt brandlarm installerades. Vid denna tid var Göteborg i behov av ytterligare vårdplatser. Administrationen var då belägen inom sjukhuset, likså gästrummen. Personalbostadshuset saknade nästan hyresgäster och interiören var sådan att man med smärre ändringar kunde låta administrationen ta det i besittning. Vi kunde samtidigt utöka gästrummen - en stor fördel för patienterna. (5 kr/natten och fastställda kostpriser. 12 gästrum varav 2 dubbelrum.) Likså löstes problemet med sammanträdeslokaler. De friställda lokalerna i sjukhusbyggnaden blev en ny vårdavdelning. Sanatoriet kallades nu för Sävsjö sjukhus.
Nästa stora fråga var hygienutrymmen på vårdavdelningarna. De fyllde inte tidens krav. 1969 äskades om anslag i budgeten för upprustningen och efter några års utredning löstes detta 1972-1973 med tillbyggnader, som omfatta sköljrum-, förråd och handikapptoalett för 4 vårdavdelningar. De gamla sköljrummen gjordes om till pausrum för personalen.
Redan i början av 60-talet förstod sjukhusledningen att storköket inte fyllde tidens krav, särskilt påpekades arbetsmiljön. Man kan faktiskt säga att det blev en segsliten fråga men sjukhusledningen gav sig inte utan kom igen år efter år. Till slut kom den glädjande nyheten. Köket skulle få byggas om. Det visade sig senare att de gamla lokalerna inte räckte till för att få ett ur alla synpunkter väl fungerande arbetsställe. Beslut fattades om en tillbyggnad.
Samtidigt hade vi bekymmer med den provisoriskt inredda avdelningen på Norr. Man enades om en övervåning på köket. På så vis fick man en förlängning av avdelningens yta med möjligheter att modernisera samt utöka vårdplatsantalet med 6 nya platser. Sjukhuset har nu 119 vårdplatser. Sjukgymnastiken blev också tillgodosedd med en modern gymnastiklokal.
Med miljöpengar har sedan de gamla kökslokalerna gjorts om till personalrum och personalmatsal.
Vår uppgift är att se till att utvecklingen inte stannar upp. Det skulle för sjukhusets del betyda ett steg tillbaka.
Problemet vi brottas med idag är källarplanets lokaliteter. Vi har inte tillräckligt med omklädningsutrymmen för kvinnlig personal och saknar helt för manlig personal, lika så städcentral. Skyddsombudet har liksom sjukhusledningen en bestämd uppfattning om förrådslokalernas och badets lokaler. De är långt ifrån sådana att man kan godkänna dem som arbetsmiljö. Problemen har diskuterats i samtliga sjukhusets insatser och i långtidsplaneringen har ett förslag framlagts om en lösning av problemen, som vi kallar för 1000 kvadrat.
Vi sysslar just nu med en modernisering av sjukhusets värmesystem som också ses som energibesparande åtgärder, installation av ny transformator och ev reservkraft. Kanske vi också har möjlighet att leda in reservbelysning. Inom skyddskommittén arbetar vi med en utrymmningsplan som skall vara färdig om någon månad.
Låt oss därför se framtiden an inför sjukhusets 70- och 30-års jubileum med optimism om den 1000 kvadrat.
Hänvisningar till orter
Sävsjö församling (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Jönköpings län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/O258/GS_284
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/YuaJU1XImqEsVa1A2YaTb1
SpråkSvenska
ExtraIDGS_284