RUUTHSKA BRUKET

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (FÖRETAG)
HistorikH I S T O R I K
Kulturmagasinet
124 RUUTHSKA BRUKET
Ruuthska bruket är Helsingborgs första egentliga industri.
Det startades genom att Eric Ruuth, 1746-1820, 1798 köpte stadens största tomt (som gick mellan Prästgatan-Södra Storgatan-Trädgårdsgatan) och uppförde där "...Järngjuteri, fabrik af Saltglacerade käril och eldfast lera, med mera". Lerkärlsfabriken producerade bl.a. klurkor, burkar, krus m.m. i saltglaserat stengods. Järngjuteriet startades först år 1800 och där tillverkades stekpannor, grytor och spisar m.m. Tillverkningen växte och till slut tillverkades även ånglok. Under en period (1805-1808) tillverkade Ruuthska bruket också glasföremål.
Eric Ruuth ordnande också de omkringliggande bitarna till bruket på ett bra sätt. Han arrenderade kronolägenhetetn Hästhagen i Ramlösa för att få tillgång till foder åt de hästar som krävdes för driften av verksamheten. För vattentillgång ingick han ett avtal med rådman Christian Hellborg och fick på så vis disponera en dal som försörjde bruket m.m. med vatten. Han uppförde även ett boningshus (Gröna längan) på fabrikstomten.
1816 överlät Eric Ruuth rörelsen på sina bröders svärsöner som drev den vidare under namnet Carl Claes & Eric Piper och Associerade. 1840 köpte Johan August Dreilick gjuteriet och lerkälsfabriken. Dreilick rustade upp verksamheten men tvingades 1869 att sälja den till Helsingborgs Jern- och Lerkärlsfabriksaktiebolag med konsul Petter Olsson som disponent.
1885 flyttades delar av verksamheten till området väster om järnvägen, men lerkärlsfabriken låg kvar på tidigare plats. Den del som flyttats fick ny namnet Helsingborgs Mekaniska verkstad. Ytterligare namnbyte skedde 1913 då namnet Helsingborgs Järn- och lerkärlsfabriks AB kom till. Lerkärlstillverkningen avvecklades dock 1922 och den kvarvarande delen var insnurrad i många olika namn och företag.
1939-1940 flyttades verksamheten till ett nyinköpt område vid Hästhagen och en utvekcling av veksamheten skedde. 1950 ändrades namnet igen, den här gången till Elektromekano, och företaget hade under 1950-talet som mest 1200 anställda. ASEA övertog aktiemajoriteten och AB Elektromekano upphörde 1967. ASEA och senare ABB drev företaget vidare tills det från slutet av 1990-talet har avvecklats eller diversifierats.
ReferenskodSE/M031/HSA09_197
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ohmSAMWAuKMruUaSRKUDR1
SpråkSvenska
ExtraIDHSA09_197