Arkiv

Almqvist & Wiksells boktryckeri AB

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/10007

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/5Bj6bDX9rH6cxG02H087k3

ExtraID

10007

Omfång

154,5 Hyllmeter

Datering

1887	–	1973		(Tidsomfång)
1839	–	1974		(Huvudsaklig tid)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

AB Akademiska bokförlaget

Kategori: Företag. Media, reklam, kultur

Ivar Haeggströms boktryckeri- och bokförlags AB

Kategori: Företag. Media, reklam, kultur

AB Nybergs Bokbinderi- och kartongfabrik

Kategori: Företag. Media, reklam, kultur

Almqvist & Wiksells boktryckeri AB (1888 – 1973)

Kategori: Företag. Media, reklam, kultur

Innehåll

Ordning & struktur	Storparten av arkivet är förtecknat.
Allmän anmärkning	Deposition (1975, 1980). Lev. (1982, 1991). Lev. (2000) Handlingar från upphörda tryckerier m m. Ungefärlig beståndstid 1880-1930.
Inledning (äldre form)	Almqvist & Wiksell grundades i oktober 1882 då fil. kand. Robert Almqvist, 1857-1938, och studenten Julius Wiksell, 1855-97, köpte upp Edquist & Berglunds tryckeri. Bolaget blev aktiebolag 1888. År 1904 erhöll man Kungliga Vetenskapsakademins privilegium på att trycka almanackor, kalendrar och andra liknande arbeten, bland annat Sveriges statskalender. Den första katalogen över kalenderpublikationerna utkom 1906. Privilegiet fanns kvar till 1972. 1923 blev Carl Z Haeggström, som före 1918 varit VD för det av Almqvist & Wiksell uppköpta Haeggströms boktryckeri och bokförlags AB, VD för företaget. Företaget ingick i AWT-koncernen, som leddes av familjen Haeggström, fram till 1973 då det köptes upp av Esselte. Almqvist & Wiksell har varit ett tryckeri 1882-2005 och ett förlag 1923-1990 och är sedan 1990 ett varumärke för läromedel inom Liberkoncernen. Arkivet har ordnats, förtecknats och ställts upp i tre skilda delar. Den första omfattar den centrala företagsorganisationens handlingar och har kallats ”Huvudkontorets arkiv”, den andra innehåller olika projekt som företaget arbetat med under tidernas gång, exempelvis utgivandet av uppslagsverket ”Focus”. Den tredje delen omfattar förutom privat korrespondens de verksamhetsavdelningar som haft egen bokföring i en eller annan form som t ex ”Bokbinderiet”, ”Litografiska avdelningen” m fl. Almqvist & Wiksells ledning insåg kanske först i landet vilka möjligheter som datortekniken skulle medföra inom grafisk industri. Almqvist & Wiksell utvecklade system för datoriserad sättning. Utvecklingskostnaderna var betydande men Almqvist & Wiksell blev marknadsledande. Lönsamheten utvecklades dock inte så som man hoppats. Kostnaderna för löner utvecklades snabbt, produktiviteten förblev låg och priskonkurrensen särskilt med Esselte var hård. Styrelsen för Almqvist & Wiksell beslöt då att inköpa ett stort markområde vid det nya industriområdet Fyrislund söder om Uppsala för att där uppföra en modern ”informationsindustri” dit såväl Uppsala- som Stockholmstryckerierna och den expanderande dataavdelningen skulle sammanföras. Fastigheterna i Uppsala och Stockholm såldes för sammanlagt 37 miljoner kronor. Ett större långfristigt lån på 14 miljoner upptogs. Detta skulle väl räcka för att finansiera nybygget, som fullt färdigt med maskinutrustning kalkylerats att kosta ca 35 miljoner kronor. Om inte fusionen genomförts och konkurrensen mellan Almqvist & Wiksell och Esselte fortsatt och kanske ytterligare skärpts hade Almqvist & Wiksells lönsamhetsproblem säkerligen fortsatt under stor del av 70-talet.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Wiksell, J..

Gebers förlag AB.

Haeggström, Göran Z.

Wiksell, J..

Ämnesord, ort

Uppsala kommun

Ämnesord, sak

Litografi (Lokalt ämnesord)

Boktryckerier (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

Sekretess	Nej
Deposition	Ja

Kontroll

Skapad	1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad	2020-10-05 12:06:54

Almqvist & Wiksell grundades i oktober 1882 då fil. kand. Robert Almqvist, 1857-1938, och studenten Julius Wiksell, 1855-97, köpte upp Edquist & Berglunds tryckeri.

Bolaget blev aktiebolag 1888. År 1904 erhöll man Kungliga Vetenskapsakademins privilegium på att trycka almanackor, kalendrar och andra liknande arbeten, bland annat Sveriges statskalender. Den första katalogen över kalenderpublikationerna utkom 1906. Privilegiet fanns kvar till 1972.

1923 blev Carl Z Haeggström, som före 1918 varit VD för det av Almqvist & Wiksell uppköpta Haeggströms boktryckeri och bokförlags AB, VD för företaget. Företaget ingick i AWT-koncernen, som leddes av familjen Haeggström, fram till 1973 då det köptes upp av Esselte.

Almqvist & Wiksell har varit ett tryckeri 1882-2005 och ett förlag 1923-1990 och är sedan 1990 ett varumärke för läromedel inom Liberkoncernen. Arkivet har ordnats, förtecknats och ställts upp i tre skilda delar. Den första omfattar den centrala företagsorganisationens handlingar och har kallats ”Huvudkontorets arkiv”, den andra innehåller olika projekt som företaget arbetat med under tidernas gång, exempelvis utgivandet av uppslagsverket ”Focus”. Den tredje delen omfattar förutom privat korrespondens de verksamhetsavdelningar som haft egen bokföring i en eller annan form som t ex ”Bokbinderiet”, ”Litografiska avdelningen” m fl.

Almqvist & Wiksells ledning insåg kanske först i landet vilka möjligheter som datortekniken skulle medföra inom grafisk industri. Almqvist & Wiksell utvecklade system för datoriserad sättning. Utvecklingskostnaderna var betydande men Almqvist & Wiksell blev marknadsledande. Lönsamheten utvecklades dock inte så som man hoppats. Kostnaderna för löner utvecklades snabbt, produktiviteten förblev låg och priskonkurrensen särskilt med Esselte var hård.

Styrelsen för Almqvist & Wiksell beslöt då att inköpa ett stort markområde vid det nya industriområdet Fyrislund söder om Uppsala för att där uppföra en modern ”informationsindustri” dit såväl Uppsala- som Stockholmstryckerierna och den expanderande dataavdelningen skulle sammanföras. Fastigheterna i Uppsala och Stockholm såldes för sammanlagt 37 miljoner kronor. Ett större långfristigt lån på 14 miljoner upptogs.

Detta skulle väl räcka för att finansiera nybygget, som fullt färdigt med maskinutrustning kalkylerats att kosta ca 35 miljoner kronor. Om inte fusionen genomförts och konkurrensen mellan Almqvist & Wiksell och Esselte fortsatt och kanske ytterligare skärpts hade Almqvist & Wiksells lönsamhetsproblem säkerligen fortsatt under stor del av 70-talet.