Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Karlholms bruk


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/12185
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ICH6bDX9rH6cxG02H087k3
Omfång
35 Hyllmeter 
VillkorNej
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Karlholms bruk
Kategori: Företag

Innehåll

Inledning (äldre form)KARLHOLMS BRUKS ARKIV

Karlholms bruks arkiv levererades till Landsarkivet i slutet av 1995, lev.nr. 162/95. Leveransen innehöll två arkiv: Karlholms bruk ULA/12185 och Karlholms AB ULA/12378. Arkiven var en gåva från Västlands Hembygdsförening. Karlholmsbruk ligger i Västlands socken i Uppland, vid Tämnaråns mynning i Bottenhavet, ungefär 4 mil sydost om Gävle. Arkiven ordnades och förtecknades hösten 1997 av Erik Lindblad som en del av ett Sesam-projekt för bruksarkiv. De båda arkiven har ordnats efter olika principer; det äldre bruksmaterialet har i huvudsak ordnats kronologiskt i volymnummerordning, medan de yngre handlingarna från Karlholms AB ordnades efter det allmänna arkivschemat.

Stora delar av materialet hade på grund av omfattande vattenskador blivit utsatta för mögelangrepp. Dessa handlingar har nu, efter att först blivit ordentligt torra, sanerats med borste i dragskåp. Totalt var ca 180 volymer i behov av sanering. I samband med leveransen fick dock en del yngre handlingar från Karlholms AB slängas, då de konstaterades vara alltför vattenskadade för att kunna räddas.

Till arkiven hör även ett antal kartor och ritningar vilka redovisas i separata förteckningar.


KARLHOLMS BRUK
ULA/12185

Arkivbeskrivning

Arkivet består av 35 hyllmeter handlingar mellan åren 1691 och 1938. Sanering har utförts på ca 140 volymer. Handlingarna har ordnats kronologiskt i nummerordning i två serier; Bruksböcker, serie A 1, och Övriga handlingar, serie B 1. I serie A 1 ingår de vanliga bruksböckerna såsom avräkningsböcker, kassaböcker, olika journaler, dagsverksböcker m.m. I serie B 1 ingår åtkomsthandlingar, verifikationer, korrespondens m.m. Vid förtecknandet har hänsyn tagits till förekommande årsvis fortlöpande gemensam paginering för räkenskapsböckerna. Bokföringsmetoderna har dock varierat genom åren.

I innehållsförteckningen finns ett register över de olika typer av handlingar som ingår i serien Bruksböcker.

Delar av Karlholms bruks arkiv ingår i Leufstaarkivet, också förvarat i Riksarkivet i Uppsala. Detta gäller handlingar 1725 - 1830, inventarier 1735 - 1829, kapitalböcker 1776 - 1859 (åren 1800 och 1809 - 1810 saknas), 1863 och 1865 - 1870.


Historik

Karlholms bruk var verksamt mellan åren 1728-1931 och tillhörde den krets av järnbruk som försågs med malm från Dannemorafälten. Det anlades av Lövsta bruks ägare Charles De Geer, som gav namn åt bruket. Efter rysshärjningarna 1719 hade Lövsta bruk förstörts och skogarna runt Lövsta utarmats. De Geer förvärvade säterigårdarna Finnerånger och Holmsånger med tillhörande skogsinnehav, mark samt vattenrättigheter vid Tämnaråns mynning i Lövstabukten, vilket var ett gynnsamt läge för ett järnbruk. Efter en årslång process med grannbrukens ägare fick De Geer privilegium beviljat av Bergskollegium och arbetet med det nya bruksbygget påbörjades vintern 1727-28. 1728 uppfördes en masugn som var överflyttad från Lövsta bruk och våren 1730 kunde masugnen tas i drift.

År 1735 kompletterades anläggningen med en stångjärns- hammare, ditflyttad från Hillebola bruk. Stångjärns- smidet (vallonsmidet) kom igång 1736 men nedlades redan 1748, då det överfördes till Lövsta bruk. Istället uppfördes en anläggning för plåtsmide och s.k. knippsmide. Denna ödelades dock av "vådaeld" redan nästföljande år, varefter endast plåtverket
återuppbyggdes. Plåtsmidet bedrevs fram till 1808, då stångjärnssmidet återupptogs med en ny hammare, överflyttad från Lövsta bruk. Masugnsdriften bedrevs fram till 1834 då masugnen revs och ersattes med tackjärn från Utansjö bruks masugn i Ångermanland.

År 1880 ägde en genomgripande förändring rum då vallonsmidet ersattes med lancashiresmide. En ny smedja med väsentligt utökad och moderniserad maskin- utrustning togs då i bruk. Samtidigt kompletterades vattenkraften med en ångmaskin, vars panna eldades med gaser från de nya lancashirehärdarna. Denna smedja är bevarad än idag och går att beskåda i ursprungligt skick.

Produktionen vid bruket steg och i slutet av 1800-talet
överträffades brukets tillverkningssiffror i Uppland endast av Söderfors och Österby. Omkring år 1910 utökades verksamheten vid bruket med en relativt omfattande träindustri, varvid ett nytt stort sågverk byggdes med hyvleri- och ribbkolningsanläggningar, brädgård och hamn för skutor och pråmar.

Järnbruksdriften i Karlholm var i släkten De Geers ägo fram till 1917 då det skildes från fideikommiss- egendomen och såldes till Gimo-Österby Bruks AB. Från mitten av 1920-talet arrenderades bruket av Fagersta Bruks AB. Smedjan drevs fram till den 23 september 1931, då den sista stångjärnsskenan framsmiddes. Sågverket levde vidare till 1936. År 1937 köptes brukets mark av Karlholms AB, som till en början var ägt av Kooperativa Förbundet och Korsnäs Sågverks AB gemensamt. Här anlades nu fabriksanläggningar för tillverkning av träfiberprodukter. 1943 blev KF ensam ägare till Karlholms AB.

Tillgänglighet

SekretessNej
DepositionNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Leufstaarkivet (SE/ULA/13506)

Kontroll

Skapad1996-01-17 00:00:00
Senast ändrad2023-07-03 12:14:12