Sök i arkiven
Genvägar MENY

SÄLLSKAPET VARBERGS JULTOMTAR  (1898 – 1983)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (Solidaritetsförening)
HistorikH I S T O R I K
Folkrörelsernas arkiv i norra Halland
265 SÄLLSKAPET VARBERGS JULTOMTAR
(Ur Norra Halland Vestkusten 26/2 1898)
Enligt den inbjudning, som, undertecknad af fruarne Gerlach, Sandberg, Carlsson och Jobson samt hrr d:r Almer och handl. H. Memsen, i senaste numret af stadens tidningar riktades till de personer inom samhället, hvilka intresserade sig för bildandet af en förening i och för att bringa tillfällig hjelp åt deraf behöfvande fattiga Varbergsbarn hade Torsdagen den 24 dennes ett 30-tal personer infunnit sig å stora rådhussalen, der mötet, såsom bestämdt, skulle ega rum med början kl. 6 e.m.
Förhandlingarne inleddes af hr handl. H. Memsen, som i egenskap af inbjudare och fattigvårdsordförande riktade några väl affattade ord till de församlade.
Uttryckande sin förbindelse till de personer, som genom sin närvaro hedrade sammankomsten, bad hr Memsen framför allt få fästa uppmärksamheten derpå, att sällskapets sträfvan skulle gå ut på att, i mån af tillgångar, anskaffa beklädnad åt fattige välartade barn samt på annat sätt sörja för de samhällets minderårige, hvars föräldrar och målsmän vore ur stånd att uppfylla sina pligter gent emot de små.
Hr Memsen sade sig, såsom varande ordförande i fattigvårdsstyrelsen, mer än en gång hafva varit i tillfälle iakttaga den stora nöd, som inom stadens fattiga familjer rådde - och säkerligen vore det icke heller de här närvarande obekant att så var förhållandet
Hvad särskildt fattigmans barn beträffar, måste de ju mången gång och på flere sätt beklagligen vårdslösas.
Från stadens folkskolor hade man ju hemtat den underrättelsen att barnen ofta, tillfrågade om orsaken till deras uteblifvande från lektionstimmarne, lemnat svaren: "Mamma har sagt att vi inte få gå - vi ha inga snygga kläder."
Det har numera flerstädes i vårt lands städer, såsom ju bekant är, bildats hjelpföreningar, liknande den tilltänkta, hvilka blifvit till stor och verklig välsignelse.
Så har man t.ex. i vår grannstad Borås redan sedan flera år tillbaka bildat en dylik förening, som under namn of "Jultomtarne" arbetar i angifna syftet. Särskildt hade i nämnda stad fabrikör A. W. Lindgren lagt i dagen stor förtjenst om denna hjelpförening.
På grund deraf hade hr M redan i höstas företagit en resa till Borås för att af nämnde fabrikör göra sig närmare underrättad om föreningens uppgift och stadgar m.m., hvilka underrättelser också erhållits.
"Vi hafva nu", yttrade talaren. "här samlats för att bilda ett sådant sällskap - jag har länge tänkt på möjligheten att få det till stånd" -, men på hvad sätt hade talaren icke kommit på det klara med, då damerna härom dagen sjelfmant framträdde för att räcka honom en hjelpsam hand.
Hr Memsen bad derpå till ordföranden för dagen få föreslå hr ingeniör Hugo Gerlach, hvilket förslag af de närvarande lifligt gillades.
Ingeniör Gerlach intog derpå, sedan han tacksam för valet utbedt sig få till allmänheten och särskildt de inbjudande framföra sitt tack för intresset för saken i fråga, ordförandestolen.
Angående föreningens syften vore de ju välbekanta enär tidningarne nogsamt refererat desamma. Visst vore att denna välgörenhetsidé vore en barmhertighetssak, som borde vinna framgång och anslutning.
Derefter uppläste ordföranden stadgar från Boråsföreningen Jultomtarne hvilken skulle utgöra ett slags föredöme för Varbergsföreningen.
Äfven jemfördes dessa stadgar med dem, hvilka inbjudarne framlagt till ordföranden i och för uppläsning och granskning.
Första och närmast till hands liggande fråga blef emellertid den: "Hvad skall föreningen kallas?"
Denna fråga framkallade åtskilliga repliker.
D:r Almer föreslog att alldenstund i de flesta svenska städer, exempelvis Borås, dylika hjelpföreningar gälla under det nätta namnet "Jultomtarne" borde man äfven här använda denna benämning.
Äfven föreslogs Sällskapet Varbergs Jultomtar.
Hr. H. Memsen ansåg deremot att alldenstund föreningens hjelpsamhet icke blott skulle utsträcka sig till jultiden, vore af förre talaren föreslagna namnet icke lämpligt.
Sällskapet skulle ju oberoende af årstiden "efter förmåga och i mån af behof" hjelpa der, hvarest hjelpen bäst behöfdes.
Antoge man nu namnet "Jultomtarne" så blefve man gerna bunden uteslutande vid jultiden i utöfvandet af sin barmhertighet.
Visserligen vore vintern den årstid, då föreningens hjelpsamhet mest toges i anspråk men äfven under sol- och sommardag skulle föreningens medel, så framt sådana ingingo, finna användning.
Hr grossh. Hillman, instämde med d:r Almer, men ansåg att man ur språklig synpunkt borde kalla förening "Sällskapet jultomtarne i Warberg". Det vore icke så sällskapet Varbergs tomtar.
Dr. Almer åter insåg icke alls att just ur språklig synpunkt sedt, något origtigt förelåge deruti, att man, om nu nödvändigt något tillägg skulle göras, satte stadens namn före föreningens.
Talaren hade ju visst icke något emot "Sällskapet Varbergs jultomtar".
Stadsfiskal Samuelsson uttalade sin mening att namnet borde blifva "Varbergs jultomtar."
Ännu en gång betonade hr Memsen att han, på grund af utf honom förr uppgifna skäl, ? benämningen "Sällskapet Barnens Vänner".
Man finge då, vid utöfvandet af barmhertighet, friare händer, och man skulle säkerligen icke, såsom måhända nu under tidernas lopp, d.v.s. om sällskapet, såsom önskligt vore, finge ega bestånd, kunna invända, att jultomtarnes verkningskrets otvifvelaktigt vore hänvisad till jultid; icke till sommar- och vårmånader.
Alltså vore såväl jultomtarne som öfriga af föregående talarna föreslagna benämningar mindre lämpliga.
Ordföranden sade sig i öfrigt icke vilja göra några invändningar angående namnet, utan önskade nu endast göra dr Almer uppmärksam på, att ingen af benämningen: "jultomtarne" kunde sluta sig till om föreningen vore ett välgörenhetssällskap eller - ett aktiebolag. Kanske kunde man derjemt sammanställa "jultomtarne" med ordet "sällskap."
D:r Almer yttrade, att alldenstund jultomtarne voro en benämning som så att säga vunnit burskap inom Sverige - d.v.s. att ordet af sig sjelft medtörde ett begrepp om hvad en förening med detta namn hade till uppgift - skulle säkerligen ingen misstaga sig derpå.
Förordade i öfrigt ju lika gerna "Sällskapet Varbergs jultomtar", hvilket äfven på flertalets önskar fastställdes såsom gällande.
Så genomgingos då stadgarne för "Sällskapet Varbergs jultomtar". Dessa stadgar, innehålladne 18 paragrafer, granskades och diskuterades ganska lifligt.
Redan mot första paragrafen, hvars andemening gick ut på föreningens ändamål, riktade stadsfiskal Samuelsson ett litet angrepp.
Man afsåge ju icke att hjelpa endera gossar eller flickor, utan välartade, fattiga barn i allmänhet, alltså borde det i paragrafen heta: gossar och flickor, icke gossar eller flickor. Äfven herr Gerlach hade gentemot en af paragrafens satser en anmärkning att göra: Icke borde väl endast folkskolebarn bibringas hjelp. I ett fattigt och eländigt hem vore jemväl de mindre barnen i behof deraf.
D:r Almer ansåg, att så länge ordet helst fanns (helst sådana barn som åtnjuta undervisning i folkskolorna sade stadgarne) kunde icke något invändas mot bestämmelsen i fråga. Mot ett uttryck i 2 paragrafen, angående sättet, hvarpå sällskapet skulle gå tillväga för erhållandet af pekuniera understödsmedel hvaribland årliga bazarer upptogos - gjorde konsul Jobson inpass, nemligen just mot dessa obligatoriska bazarer.
Om ordet Bazarer utströkes, hindrade likväl detta icke att man, om man dertill hade lust, kunde ställa till både en, två och tre sådana årligen. Icke borde man, enligt talarens begrepp, binda sig vid dylikt stadgande. Invendningen lände icke till någon förändring.
Vidare skulle damkomitén sammanträda 2 gånger i månaden.
Hr Hillman utryckte det man skulle vara så ofsam som möjligt gent emot komiténs medlemmar, enär damerna redan gjort så mycket för föreningen; det vore ju de som gifvit klaven till bildandet af sällskapet. En gång i månaden vore nog för sammanträdena i fråga, men kanske önskade damerna det annorlunda - då ville hr Hillman visst icke invända något.
Beslut blef enligt stadgeförslaget §3 stadgade medlemmarnes årsafgift till 1 kr för äldre och 50 öre för barn. Årskort skulle dervid utlemnas.
Tullförvaltare Pettersson ansåg det årsafgiften för barn borde utgå.
De vore icke i tillfälle sjelfve fötrjena medel dertill, ej heller visste de att uppfatta det allvarliga i saken.
Häradsh Sörensen visste icke annat än det menskligheten i stort sett sönderfölle i tvenne grupper, kvinnor och män. Hvilka voro Barn? En åldergräns borde sättas, men alla, barn som äldre, ega inskrifnings- och medlemsrättigheter.
Tullförv Pettersson vidhöll att barn under 15 år icke måtte få intagas i sällskapet.
Dr Almer svarade att föreningen ur ren ekonomisk synpunkt icke finge tillbakavisa någon. Om föräldrar, för att gynna det goda ändamålet, ville inskrifva sina barn i föreningen, bör de då ej ega rättighet dertill?
Hr Jobson trodde att barnens intresse genom ett slags personligt - låt vara passivt - deltagande kunde bringas på tanke om det ädla uti företaget och hjelpsamhetskänslan väckas.
Hr Pettersons hemställan ändrade icke stadgarnas innehåll.
Den 5 paragrafen stadgande utbetalning åt de hjelpbehöfvande af sällskapets möjligen en gång i framtiden erhållna penningmedel, väckte ett lifligt meningsutbyte, särskildt angående 5 eller 10 proc utdelning äfvensom tiden för de tvenne årsstämmorna m.m.
Öfriga bestämmelser - rörande hufvudsakligen styrelsens besluträtt, ordf rättighet att jemte en styrelsemedlem underteckna gällande beslut o. d. - antogs, utan några som helst repliker.
Såsom tillägg till stadgarne antogs hr Memsens förslag att 10 uppsamlingslådor eller sparbössor borde uppsättas i skilda stadsdelar.
Dessa lådor, som enligt hvad hr M. inhemtat från grannstaden Borås, derstädes visat sig vara till ofantligt stor nytta, borde i närvaro af minst två komitéemedlemmar tömmas 2 gånger i månaden.
Äfven skulle de förses med sinnrikt inrättade lås (två för hvarje låda).
Emellertid antogs det styrelsens sjelf skulle ega rätt bestämma, huruvida den fann för godt upphänga dessa samlingslådor eller ej.
Sedan stadgarne med dess många omtvistade § blifvit ordnade och bestämda, skreds till val af de 7 styrelsemedlemmarne, hvilket skedde medelst röstning genom slutna sedlar, hvarvid följande personer invaldes.
Dr Almer med 22 röster, hr Harry Memsen med 21, fruarne Anna Gerlch med 20, Alma Sandberg med 18, E Jobson med 16, doktorinnan I Carlsson med 15, rektorskan Börjesson med 11.
Till suppleanter valdes med acklamation: fru Magnusson, borgmästarinnan H Svensson, kamrer Knut Strömberg.
Till revisorer: fröken Rylander och stadsfiskal Samuelsson med suppleanterna konsul Jobson och häradsh Sörensen.
För justeringsgranskningen: fru Strömberg.
Såsom föreningsmedlemmarna inskrefvo sig 24 personer.
Först omkring kl 8,49 e. m. förklarades mötet afslutadt.
Förtecknat i maj 1987 av Rose-Marie Lundin. Omarbetat jan 2008 av arkivassistent Anders Andersson.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/FANN/FANN_265
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/RVixdLCGGagXhWmwLgcyG7
SpråkSvenska
ExtraIDFANN_265