Volym

Korrespondens 1894-1955, personliga handlingar t ex betyg, handlingar rörande konferens med idrottsledare och präster 1945 i Storlien

Grunddata

Referenskod	SE/ÖLA/12197/1
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/arkiv/mcpP3L1AKKsUVzPy4JEqO3
Arkivinstitution	Riksarkivet i Östersund

Innehåll

Syfte & innehåll

Edvin V Magnusson, mest känd som Effe Magnusson föddes 1888-12-19 i Östersunds församling, Jämtlands län (enl fb för Brunflo)
Död:1964-12-17 i Östersunds församling, Jämtlands län. Gift 20 nov 1921 i Ragunda, Jämtl, m Hedvig Gisslen, f 5 juni 1899 där, dotter till lantbrukaren Gullik G och Katharina Kristina Backlund som har ett eget arkiv "Familjen Gisslén, Böle, Hammarstrand SE/ÖLA/12196".

E var journalist, radiochef på Radio Jämtland och redaktör för Östersundsposten, därtill en stor föreningsmänniska, idrottsman och idrottsledare och låg bl a bakom byggandet av Hofvallen. Han var också humorist - deltog i Östersundsrevyerna och gav ut humorskrifter. Han hade ett enormt kontaktnät och engagemang i många av länets viktiga frågor.

Lars Rumar har sammanfattat hans gärning i Svenskt biografiskt lexikon:

"Under M:s 36 år långa tid som chefredaktör moderniserades Östersunds-Posten på flera punkter. En ny och större byggnad uppfördes, och nya tryckpressar anskaffades 1930 och 1948. Tidningens omfång kunde därigenom ökas, vilket möjliggjorde nya redaktionella inslag. Särskilt när det gällde fylliga sportreferat var Östersunds-Posten en föregångare inom lokalpressen. Tidningens upplaga sexdubblades under M:s chefstid, och vid hans avgång var den en av landets största landsortstidningar.

M var måhända inte särskilt framstående som skribent och samhällsanalytiker, men genom sin personlighet betydde han mycket för sin tidning. Han hade ett unikt kontaktnät. Redaktörn eller Effe, som han gemenligen kallades i sitt hemlän, var bekant med de flesta, och hans väntrum på redaktionen var smått legendariskt. Där passerade dagligen en ström av människor för att få tala med honom om små och stora angelägenheter. Genom det vittförgrenade kontaktnätet fångade M upp mycket av det som hände i länet, och han fick möjlighet att till tidningen knyta många goda lokala förmågor.

I sin hemstad var M involverad i det mesta. En uppmärksammad insats gjorde han under sitt första år som chefredaktör, då han i tidningens namn organiserade en länsomfattande hjälpkommitté till stöd för dem som drabbats av spanska sjukan. Till de områden han under hela sitt liv ägnade särskilt stort intresse hörde turismen i länet, och han var bl a en av initiativtagarna till Jämtlands turistförening 1925. Som nykterhetsnämndens och länsnykterhetsnämndens ordförande i många år företrädde han en ganska liberal linje. Han var bl a den främste tillskyndaren av kommunala ölkaféer i Östersund.

Mer än något annat var det dock idrotten som gjorde M känd. Som ung var han själv aktiv och innehade en tid distriktsrekordet i spjutkastning. Sin stora insats gjorde han emellertid som idrottsledare. Han hörde – redan vid 18 års ålder – till grundarna av föreningen IFK Östersund 1906. Under några år var han ordförande i föreningen liksom i Östersunds skidlöparklubb. M:s skötebarn i Östersund var idrottsarenan Hofvallen, i vars styrelse han satt under 43 år. Han ledde som ordförande den stora ombyggnaden av idrottsplatsen 1936. Till minne av hans insatser har en byst rests över honom på Hofvallen.

Tidigt blev M engagerad i idrottsrörelsens regionala och nationella ledning. Vid 24 års ålder utsågs han till ledamot av styrelsen för Jämtland-Härjedalens idrottsförbund och var 1937–50 ordförande. Ett särskilt intresse ägnade han skidsporten och medverkade bl a som tävlingsarrangör vid flera stora tävlingar, bl a SM på skidor i Östersund 1932 och 1943. Han kom med tiden att framstå som länets idrottshövding framför andra. Det var naturligt att han som sådan representerade distriktet i Sv skidförbundets och Skidfrämjandets styrelser samt i överstyrelsen för Riksidrottsförbundet.

I unga år framträdde M som revyförfattare. Under pseudonymen Fillekromiss författade han bl a lokalrevyerna i Östersund 1915–17 och var även kuplettfurnissör till Ernst Rolf. M:s dagsverser i Östersunds-Posten om kända profiler i hemstaden var uppskattade utslag av hans talanger som humorist. De utgavs i bokform med teckningar av David Cederberg under titeln Vem är det? M var på sin tid också en känd röst i radio. Han hörde till landets första hallåmän. I nära 25 år var han programchef för Radiotjänst i Östersund och som sådan ledamot av Sveriges radios programråd. M förde ofta den enkla förströelsens talan, och detta präglade även många av hans inslag i radion.

De sista åren förmörkades av sjukdom. M drabbades av svår ledgångsreumatism, och de sista fjorton åren var han bunden till rullstol, avskärmad från det aktiva liv han tidigare levt."

Kontroll

Skapad	2019-08-02 15:53:47
Senast ändrad	2019-08-05 08:47:24