Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Edvin Effe Magnusson


Grunddata

ReferenskodSE/ÖLA/12197
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/pwfciqfeJKc2lyz5AMK0zT
Omfång
0,56 Hyllmeter 
Datering
1880-tal–1970-tal(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Östersund (depå: Landsarkivet, Skattehuset)

Innehåll

Syfte & innehållEdvin V Magnusson, kallad Effe Magnusson, föddes 1888-12-19 i Östersunds församling, Jämtlands län och dog 1964-12-17 i Östersund. Han var journalist och redaktör för Östersundsposten, radiochef för Radio Jämtland och en mycket aktiv person inom idrottsrörelsen och föreningslivet i Jämtland. Han har bland annat blivit känd för att ligga bakom byggandet av Hofvallen i Östersund. Dessutom var han en humorist och skrev texter till revyer m.m.

Edvin gifte sig 1921 i Ragunda, med Hedvig Gisslén, f 5 juni 1899. Det finns även ett arkiv efter Familjen Gisslén, Böle, Hammarstrand SE/ÖLA/12196.

I Svenskt biografiskt lexikon porträtteras Edvin Effe Magnusson på följande sätt:

Under M:s 36 år långa tid som chefredaktör moderniserades Östersunds-Posten på flera punkter. En ny och större byggnad uppfördes, och nya tryckpressar anskaffades 1930 och 1948. Tidningens omfång kunde därigenom ökas, vilket möjliggjorde nya redaktionella inslag. Särskilt när det gällde fylliga sportreferat var Östersunds-Posten en föregångare inom lokalpressen. Tidningens upplaga sexdubblades under M:s chefstid, och vid hans avgång var den en av landets största landsortstidningar.

M var måhända inte särskilt framstående som skribent och samhällsanalytiker, men genom sin personlighet betydde han mycket för sin tidning. Han hade ett unikt kontaktnät. Redaktörn eller Effe, som han gemenligen kallades i sitt hemlän, var bekant med de flesta, och hans väntrum på redaktionen var smått legendariskt. Där passerade dagligen en ström av människor för att få tala med honom om små och stora angelägenheter. Genom det vittförgrenade kontaktnätet fångade M upp mycket av det som hände i länet, och han fick möjlighet att till tidningen knyta många goda lokala förmågor.

I sin hemstad var M involverad i det mesta. En uppmärksammad insats gjorde han under sitt första år som chefredaktör, då han i tidningens namn organiserade en länsomfattande hjälpkommitté till stöd för dem som drabbats av spanska sjukan. Till de områden han under hela sitt liv ägnade särskilt stort intresse hörde turismen i länet, och han var bl a en av initiativtagarna till Jämtlands turistförening 1925. Som nykterhetsnämndens och länsnykterhetsnämndens ordförande i många år företrädde han en ganska liberal linje. Han var bl a den främste tillskyndaren av kommunala ölkaféer i Östersund.

Mer än något annat var det dock idrotten som gjorde M känd. Som ung var han själv aktiv och innehade en tid distriktsrekordet i spjutkastning. Sin stora insats gjorde han emellertid som idrottsledare. Han hörde – redan vid 18 års ålder – till grundarna av föreningen IFK Östersund 1906. Under några år var han ordförande i föreningen liksom i Östersunds skidlöparklubb. M:s skötebarn i Östersund var idrottsarenan Hofvallen, i vars styrelse han satt under 43 år. Han ledde som ordförande den stora ombyggnaden av idrottsplatsen 1936. Till minne av hans insatser har en byst rests över honom på Hofvallen.

Tidigt blev M engagerad i idrottsrörelsens regionala och nationella ledning. Vid 24 års ålder utsågs han till ledamot av styrelsen för Jämtland-Härjedalens idrottsförbund och var 1937–50 ordförande. Ett särskilt intresse ägnade han skidsporten och medverkade bl a som tävlingsarrangör vid flera stora tävlingar, bl a SM på skidor i Östersund 1932 och 1943. Han kom med tiden att framstå som länets idrottshövding framför andra. Det var naturligt att han som sådan representerade distriktet i Sv skidförbundets och Skidfrämjandets styrelser samt i överstyrelsen för Riksidrottsförbundet.

I unga år framträdde M som revyförfattare. Under pseudonymen Fillekromiss författade han bl a lokalrevyerna i Östersund 1915–17 och var även kuplettfurnissör till Ernst Rolf. M:s dagsverser i Östersunds-Posten om kända profiler i hemstaden var uppskattade utslag av hans talanger som humorist. De utgavs i bokform med teckningar av David Cederberg under titeln Vem är det? M var på sin tid också en känd röst i radio. Han hörde till landets första hallåmän. I nära 25 år var han programchef för Radiotjänst i Östersund och som sådan ledamot av Sveriges radios programråd. M förde ofta den enkla förströelsens talan, och detta präglade även många av hans inslag i radion.

De sista åren förmörkades av sjukdom. M drabbades av svår ledgångsreumatism, och de sista fjorton åren var han bunden till rullstol, avskärmad från det aktiva liv han tidigare levt.
ArkivhistorikArkivet lämnades in i juli 2019 tillsammans med arkivmaterial från hustrun Hedvig Gissléns familj och gård Böle i Hammarstrand. Familjen Gissléns arkivmaterial har skilts ut och bildar ett eget arkiv: Familjen Gisslén, Böle, Hammarstrand SE/ÖLA/12196.

Mötesprotokoll för Föreningen Östersundsstudenter 1952- 1969 som inkom med arkivet har överlämnats till Föreningsarkivet i Jämtlands län som förvarar resten av föreningens arkiv.

En arkivvolym innehållande material rörande Sven Magnusson, Edvin och Hedvigs son, som också var redaktör på Östersundsposten har behållits som en del av arkivet. Den innehåller huvudsakligen fotografier relaterade till arbetet på ÖP.

Kontroll

Skapad2019-07-30 16:07:04
Senast ändrad2023-03-16 10:28:08