bild
Volym

Ingen titel

HELSINGBORGS MUSEER. MUSEIANA

Grunddata

ReferenskodSE/M031/HSA09_93-1/F 32 A/[H0203]
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Jlua7dWWx4YuLWlkE57DN2
ExtraID[H0203]
ArkivinstitutionKulturmagasinet/Helsingborgs museer

Innehåll

Allmän anmärkningNumismatik, historia
numismatik (fr. numismatique, av senlat. numi´sma '(guld)mynt', av likabetydande lat. nomi´sma, av grek. no´misma 'det gällande myntet'), vetenskapen om mynt, myntsubstitut (sedlar, polletter m.m.) och medaljer. Dess syfte är att på grundval av en systematisk materialsamling och föremålsanalys sätta in dessa föremål i deras historiska sammanhang. Resultaten är av betydelse för t.ex. arkeologi, historia, konsthistoria, idéhistoria, ekonomisk historia och religionshistoria, speciellt i fråga om perioder med få eller inga skriftliga källor. För perioder då myntens värde huvudsakligen bestämdes av den ingående metallen är analyser av metallhalten ett viktigt hjälpmedel. Jämförande stampforskning kan ge upplysningar om upplagor och myntningens organisation. Analyser av myntfynd möjliggör slutsatser beträffande myntcirkulation och handelsvägar under olika epoker och om oidentifierade mynts präglingsort och datering; redan daterade mynt daterar fyndet och fyndet i sin tur indikerar datering för odaterade mynt.
Numismatikens ursprung är renässansens studier av antika, främst romerska mynt. På 1600-talet började man studera även andra mynt samt medaljer. De första metodiska framstegen gjordes vid uppordnandet av de samlingar som fanns vid de furstliga hoven. Inom den antika numismatiken gjorde österrikaren J.H. Eckhel (1737-98) en pionjärinsats genom sitt verk "Doctrina Numorum Veterum", som utgavs 1792-98 i åtta band. Elias Brenner lade genom "Thesaurus nummorum Sveo-Gothicorum" 1691 grunden för den svenska numismatiken.
Av tradition har den numismatiska forskningen i huvudsak ägnats mynt i metall från äldre tid då uppgifter om utgivare, präglingsort och årtal saknas, vilket oftast är fallet med mynt från antiken fram till 1500-talet. Många problem rörande senare tiders mynt har lösts genom modern forskning (t.ex. om de svenska plåtmynten). Studiet av medaljer, vilka i princip bara har tillverkningssättet gemensamt med mynten, inriktas främst på att klargöra deras konsthistoriska sammanhang. Även nyare tiders betalningsmedel som polletter, sedlar och kontokort samlas och katalogiseras efter liknande principer som mynten.
Kungl. Myntkabinettet i Stockholm är med sina omfattande samlingar (fler än 500 000 föremål, varav ca 200 000 från vikingatiden) och arkiv ett naturligt centrum för forskningen i Sverige. Ett flertal publikationsserier utges. År 1979 inrättades en forskningsprofessur i numismatik, sedan 1988 knuten till Stockholms universitet.

Kontroll

Skapad2019-07-08 16:09:14
Senast ändrad2019-07-08 16:09:14