Sök i arkiven
Genvägar MENY

NORDVÄSTRA SJUKVÅRDSOMRÅDET (NVSO)  (1971 – 2002)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad
HistorikLandstingsarkivet i Stockholm
452 NORDVÄSTRA SJUKVÅRDSOMRÅDET (NVSO)
Arkivbildaren omfattar material från hela verksamhetsperioden.
Nordvästra förvaltningsområdet, NVFO 1971-1982
Nordvästra sjukvårdsområdet, NVSO 1983-2002
Allmän historik
Storlandstinget
En länsindelningsutredning tillsattes 1963 med uppgift att föreslå näringspolitiskt sammanhållna administrationsområden som underlag för en effektiv regional förvaltning i statlig och landstingskommunal regi. Resultatet av denna utredning blev bland annat att Stockholms stad slogs ihop med landstingskommunen, och därmed bildades Stockholms läns landsting 1/1 1971 med dess nuvarande geografiska avgränsning, verksamhetsområde och politiska ledningsorganisation.
Politisk organisation
Stockholms läns landsting är en politisk organisation, bestående av fullmäktige, styrelse och nämnder. En av nämnderna var Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, som 1971 hade fem olika lokalstyrelser, en per förvaltningsområde. 1999 bestod HSN av en hälso- och sjukvårdsnämnd med sex sjukvårdsområden, en Produktionsnämnd med elva produktionsområden, samt sex akutsjukhus.
I varje sjukvårdsområde fanns en politiskt vald sjukvårdsstyrelse som utsågs av landstingsfullmäktige och leddes av en sjukvårdsdirektör. Sjukvårdsstyrelsen ansvarade för att befolkningen i området fick den hälso- och sjukvård de var berättigade till. Skattemedel tilldelades sjukvårdsområdet i proportion till befolkningens storlek, åldersfördelning och socioekonomisk situation. Efter införandet av Stockholmsmodellen (se nedan) så beställde och upphandlade sjukvårdsområdet vård av såväl offentliga som privata vårdgivare, samt slöt vårdavtal med dessa.
Stockholmsmodellen
Modellen infördes i Stockholms läns landsting med början 1992. Politikerna fungerade som patienternas företrädare och beställde vården inom sitt område. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fungerade som koncernledning och styrelse över akutsjukhusen, d.v.s. producenterna. Sjukhusens och vårdcentralernas roll blev att producera den vård som efterfrågades. Stockholmsmodellen innebar ett nytt ekonomiskt styrsystem för sjukvården, man tog betalt per prestation. Det blev ingen total utbyggnad av beställare och producentmodellen med en gång, eftersom sjukvårdsområdena fortfarande var ansvariga för produktionen av primärvård, geriatrik och psykiatri samtidigt som de fungerade som beställare av vårdtjänster gentemot akutsjukhusen. 1994 hade man inom samtliga sjukvårdsområden helt eller delvis infört en intern uppdelning i beställare och producenter. 1995 tillsätts en sjukhusstyrelse av HSN för att tydligare markera skillnaden mellan beställare och producenter.
1999 var Stockholmsmodellen fullt utbyggd, sjukhusstyrelsen avvecklades och ersattes av produktionsnämnden som ansvarade för driften av verksamheten vid akutsjukhusen och inom geriatrik, psykiatri och primärvård. 1999 blev det sex stycken sjukvårdsområden istället för de tidigare nio. Sjukvårdsområdena var dock fortfarande under HSN:s ledning. Varje sjukvårdsområde hade akutsjukhus som ansvarade för att befolkningen inom respektive område erbjöds viss hälso- och sjukvård och dessa styrdes alltså under produktionsnämnden. Produktionsområdena fortsatte att vara nio till antalet.
Den 1 januari 2000 skedde en omorganisation för primärvården, geriatrik och psykiatri. De tidigare nio produktionsområdena skars ned till fyra områden; Norra Länets produktionsområde (NLPO), Norra Stockholms produktionsområde (NSPO), Södra Stockholms produktionsområde (SSPO) och Södra länets produktionsområde (SLPO). En produktionsstyrelse tillsattes som ansvarade för akutsjukhusens drift av verksamheten av geriatrik, psykiatri och primärvård. Den 1:a maj 2001 skars produktionsområdena ned till tre områden - Södra Stockholms produktionsområde SSPO och Norra Stockholms produktionsområde NSPO slogs ihop till Stockholms produktionsområde (SPO). Produktionsnämnden hade åter det övergripande ansvaret för akutsjukhusens verksamhet.
Förvaltnings- och sjukvårdsområdets organisation
Verksamheten har varit relativt oförändrat under hela tidsperioden och inga uppdelningar och stora omorganisationer har ägt rum under denna period.
Nordvästra förvaltningsområdet, NVFO, bildades 1971 då den nya organisationen infördes inom SLL, förvaltningsområdet blev ett av fem områden inom landstinget. Verksamheten innehöll följande; långvårdsblock, psykiatriblock, medicinblock, kirurgiblock, primärvårdsblock samt serviceblock. Under NVFO låg även akutsjukhuset Löwenströmska sjukhuset samt Jakobsbergs sjukhus och Sundbybergs sjukhus.
Nordvästra sjukvårdsområdet, NVSO. 1983 omorganiseras Stockholms läns landsting och NVFO blev NVSO. Sjukvårdsstyrelser ersätter nu de förvaltningsstyrelser som dittills varit verksamma. Sjukvårdsstyrelserna beslutade om bassjukvården (dvs. primärvård, långtidssjukvård, invärtes medicin, allmän kirurgi samt sektoriserad psykiatri). NVSO bestod av fyra psykiatriska sektorskliniker (Solna/Sundbyberg, Järfälla/Upplands-Bro, Sollentuna samt Sigtuna/Upplands-Väsby). Karolinska sjukhuset övertogs från staten 1982 och fanns inom NVSO fram till och med 1991, då sjukhuset tillsammans med Löwenströmska skiljs från sjukvårdsområdet.
1992 delades sjukvårdsområdena upp i beställare och producenter, NVSO stod nu för huvudansvaret som beställare för den egna befolkningen. Nio sjukvårdsområden ombildas, men har fortfarande varsin politisk styrelse. Akutsjukhusen bryts ut ur sjukvårdsområdena och ställs direkt under Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). 1992 genomförs även den så kallade Ädelreformen inom omsorgen, SLL behåller endast den geriatriska vården vid sina geriatriska kliniker med intensiv medicinsk behandling och rehabilitering. Kommunerna får ett samlat ansvar för boende, service och vård till äldre, långvarigt sjuka samt handikappade. 1994 har samtliga sjukvårdsområden helt eller delvis infört en intern uppdelning i beställare och producenter.
1999 är Stockholmsmodellen fullt utbyggd. De politiska nämnderna och beställarnämnderna skiljs helt från produktionen, Sjukhusstyrelsen avvecklas och ersätts av Produktionsnämnden. De sex sjukvårdsområdena under HSN ansvarar för att befolkningen inom sina områden erbjuds viss hälso- och sjukvård.
Den centrala administrationen för NVSO låg från början på några adresser i Stockholm och i Solna för att sen flytta. Under perioden 1983-1992 fanns man på Karolinska sjukhuset och efter uppdelningen beställare/producenter flyttade man administrationen till Sollentuna sjukhus.
Verksamhetsområde
Ansvarsområdet innefattade kommunerna Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Järfälla, Sigtuna, Upplands-Väsby, och Upplands-Bro, samt under stora delar av 1970-talet även Johannes församling i Stockholm. Akutsjukvården vid Karolinska och Löwenströmska sjukhusen ingick även i ansvaret. Från början av 1990-talet och framåt ingår även Ambulanssjukvården i länet i NVSO:s ansvarsområde.
Arkivet
Under perioden före beställar-/producentorganisationen som genomfördes på 1990-talet fanns både den administrativa och vårdrelaterade verksamheten, och dess handlingar, inom sjukvårdsområdets ramar, d.v.s. vårdcentraler, sjukhus + den centrala förvaltningen. I den nya organisationen där administration och vård delas upp i sjukvårds- och produktionsområden så har man här under de olika arkivbildarna, d.v.s. sjukvårdsområdena, bara tagit med den administrativa delen av materialet, då resten finns inom produktionsområdets verksamhet. Men detta kan även gälla tidigare organisationer då vårdinrättningarna har bildat egna arkivbildare. Handlingarna i detta arkivbestånd omfattar därför endast administrativa handlingar. Dessa härrör främst från sjukvårdsområdets centrala förvaltning.
Som redan angetts så finns handlingar från hela tidsperioden 1971-2002 under denna arkivbildare, mycket på grund av att man inte har brutit exempelvis diarienummerserier eller bytt några administrativa rutiner när organisationen har bytt namn. Detta har gjort att jag har valt att förteckna hela materialet under en och samma arkivbildare. Dessutom har inga mer genomgripande omorganisationer eller delningar av sjukvårdsområdet gjorts, därför blev det naturligt att lägga allt i samma arkiv.
Handlingar i NVSO:s arkiv
A - Protokoll och beslut
En komplett serie protokoll från lokal- och sjukvårdsstyrelsen för hela verksamhetsperioden finns i serie A1. Övriga protokoll finns även under A.
Beslut från en mängd olika avdelningar och enheter finns för åren 1982-2000.
B - Utgående handlingar
Utgående handlingar för vissa år under 1990-talet. Se även korrespondens i serie E2.
C - Diarier
Originaldiarium för hela tidsperioden, men uppdelat i tre olika serier, C1a, b och c, beroende på olika leveranstillfällen o.s.v. (se E-serien nedan).
Söklistor till originaldiariet finns i serierna C2 och C3, men endast för åren 1971-1985, för sökning i resterande årgångar hänvisas till de digitalt lagrade diarieföringssystemen.
E - Inkommande handlingar och korrespondens
Serien av diarieförda handlingar/akter till diariet är uppdelad i tre delar, E1a, b och c, beroende på att verksamheten har funnits under olika namn. Jag har velat göra detta tydligare genom en uppdelning i tidsperioder, för att man lättare skall kunna urskilja de olika organisationerna. Observera dock att tidsperioderna inte exakt följer de olika namn- och organisationsbyten som har gjorts inom NVSO - serieindelningen har snarare styrts av olika leveranstider och att man 1985 har bytt till ett digitalt diarieföringssystem (se E1a och b). Originaldiariet är även det uppdelat på detta sätt.
Korrespondens finns här i serien E2, för den senare delen av NVSO:s verksamhetstid.
F - Ämnesordnade handlingar. Dessa serier innehåller en mängd olika slags handlingar, huvuddelen härrör dock från personalavdelningen/-arna. Akterna består av tillsättningsakter som innehåller handlingar rörande utlysta tjänster inom hela sjukvården i sjukvårdsområdet. Tillsättningsakterna har unika referensnummer (exempelvis NVL 69/84 för akt från 1984), ett för varje utlyst tjänst, och är sorterade efter dessa. Tyvärr finns inget register med andra sökkriterier, därför kan det vara svårt att hitta en akt om man inte har aktens referensnummer.
I serie F1e finns beslut rörande personalärenden, bland annat listor över förordnanden. I F1 finns personalakter. Observera att personalakter även finns samsorterade i SLL-serien.
I serierna F2 -F4 finns övriga ämnesordnade handlingar.
G
Fördelningsböcker
Arkivarie Maria Gidlöf
Landstingsarkivet
2003-2004
Källor:
Tidigare förteckningar och historik för Nordvästra förvaltnings- och sjukvårdsområdet.
Telefonkataloger för Landstingets förvaltningar och avdelningar 1971-2002.
"Hälso- och sjukvårdens övergripande organisation", internt dokument inom LA
"Stockholmsmodellen", 1993
"Landstingets hälso- och sjukvård. En sammanfattande beskrivning av verksamhet och organisation" (1983)
"Några fakta om hälso- och sjukvården i Stockholms län"
Hänvisningar till orter
Upplands Väsby kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_452
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/T9t3yDlePo7UfbH4I0GJb6
SpråkSvenska
ExtraIDLA_452