KAROLINSKA SJUKHUSET - KVINNOKLINIKEN/BB (1940 – )

Myndighet

Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Förlossningsvård (BB) (441))
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Gynekologisk vård (431))
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Mödrahälsovård (MVC) (003))

Historik

H I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
627 KAROLINSKA SJUKHUSET - KVINNOKLINIKEN/BB
Historik
Kvinnokliniken vid Karolinska sjukhuset öppnades vid husets invigning år 1940, tillsammans med kliniker för kirurgi, medicin och öron. Den fick lokaler i norra änden av huvudbyggnaden (C1 och C2), där det inrymdes förlossnings- och operations- och gynekologiska avdelningar, poliklinik samt bostäder åt medicine kandidater tjänstgörande vid kliniken. Åren 1940-1969 fanns här även privata vårdavdelningar. Omfattande om - och tillbyggnader skedde åren 1978-1984 varvid verksamheten omorganiserades. Numera har kliniken lokaler i byggnaderna C1, C2, C3, F1 och expeditioner i Elevhemmet H2.
Organisatoriskt var kvinnokliniken, liksom övriga kliniker på sjukhuset, direkt underställd direktionen fram till år 1974, då sjukhuset indelades i sex s.k. block med samordnande funktion för sina respektive kliniker/motsvarande. Kvinnokliniken tillhörde Barn- och kvinnoblocket. När Karolinska sjukhuset år 1982 blev landstingskommunalt och en integrerad del av Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO) omvandlades blocken till s.k. driftsektioner. Driftsektionen för barn/kvinnosjukvård lades ned den 15 januari 1985, varefter kvinnokliniken fick service från Driftsektionen för kirurgisk sjukvård (Sjukvårdsdirektörens beslut 14/85).
När Karolinska sjukhuset år 1992 återigen blev ett självständigt sjukhus direkt underställt Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) indelades sjukhuset i en rad divisioner, varunder kliniker/motsvarande sorterar. Varje division leds av en divisionschef, som till sin hjälp har en stab för administrativa funktioner inom kansli, personal, ekonomi, IT och vårdutveckling. Under divisionschef och stab lyder kliniker/verksamheter. Kvinnokliniken tillhörde Divisionen för kvinnosjukdomar och förlossningar, vilken år 1996 bytte namn till Divisionen för kvinnors hälsa. Vid den stora omorganisationen som trädde i kraft 1 januari 2004 när Karolinska Sjukhuset slogs ihop med Huddinge Universitetssjukhus kom Kvinnokliniken att lyda under MK2, Medicin kirurgidivisionen. Förutom kvinnokliniken ingår här SESAM (=Sex och Samlevnad) som en självständig enhet.
Alltsedan dess tillkomst år 1940 har vid kvinnokliniken funnits förlossnings- operations- och gynekologiska vårdavdelningar samt öppenvårdsmottagning. Infertilitetsmottagning inrättades på 1970-talet för spermiesemination från make eller donator, hormonbehandling m.m. Under 1980-talet fanns preventivmedelsmottagning (familjeplaneringsmottagning) numera överflyttad till SESAM. Sedan den 1 mars 1981 bedrivs specialistmödravård för gravida kvinnor med komplicerade sjukdomar, såsom diabetes, hjärtsjukdomar, hiv m.m, vilka remitteras hit från primärvårdens mödravårdscentraler. Under lång tid har kvinnokliniken dessutom varit landets största förlossningsklinik med drygt 4000 födslar per år under 1990-talet.
År 1992 etablerades Reproduktionsmedicinskt Centrum (RMC) som en del av Kvinnokliniken genom sammanslagning med kliniken dittills varande fertilitetsmottagning som funnits sedan1970-talet. Vid sammanslagningen mellan Karolinska sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus 1 januari 2004, flyttades RMC och slogs samman med Huddinge Infertilitetsklinik. RMS:s arkiv är därför avslutat och har sin egen arkivförteckning.
SESAM bildades den 1 september 1994 av kvinnoklinikens abortmottagning, hudklinikens venerologiska mottagning och den ursprungliga av LAFA (=landstinget förebygger aids) finansierade SESAM-enheten från 1989. Syftet med enheten verksamhet är att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar i samverkan med abortförebyggande arbete. SESAM var åren 1994-1996 ett samarbetsprojekt mellan kvinnokliniken och hudkliniken, med personal anställd på respektive klinik. Våren 1996 blev SESAM en egen resultatenhet inom divisionen för kvinnors hälsa. Därmed avstyckades abortmottagningen från kvinnokliniken. Hos SESAM görs läkarbesök, återbesök medan själva aborten fortfarande utförs vid kvinnokliniken.
År 1997 överfördes ultraljudsscreening av gravida kvinnor från röntgenavdelningen (avdelningen för diagnostisk radiologi) till kvinnokliniken.
Andrologiska kliniken lydde tidigare under kvinnokliniken men flyttades till MK1 efter den stora omorganisationen 1 januari 2004 när Karolinska sjukhuset slogs samman med Huddinge sjukhus.
Sedan länge tillhör en del externa gynmottagningar organisatoriskt kliniken, nämligen gynmottagningen vid Jakobsbergs sjukhus sedan den 1 april 1984, gynmottagningen vid Löwenströmska sjukhuset sedan den 1 januari 1997. Tidigare fanns också gynmottagningar i Traneberg och Kista men dessa lades ner 2001.
Organisation
Klinikens organisation har naturligtvis växlat över tid vad gäller uppdelningen. Kliniken leds av en verksamhetschef vilken är underställd divisionschefen.
Kvinnohälsan som inrättades 1998 är en fristående enhet, där man ägnar sig åt forskning i Karolinska Institutets (KI) regi och gör dessutom kliniska prövningar av läkemedel på kvinnoklinikens patienter.
Kvinnokliniken har inget klinikråd, håller inga sektionschefsmöten och har ingen samverkansgrupp utan tillhör divisionens centrala samverkansgrupp, vars protokoll arkiveras hos divisionsstaben. Dessutom hålls vid staben s.k. VIFT-möten (=Vi Fungerar Tillsammans) där divisionschefen, personalchefen, ekonomichefen, sektionschefer och avdelningsföreståndare deltar, men inga minnesanteckningar förs. Däremot håller avdelningsföreståndarna tillsammans med personalchefen regelbundna avdelningsföreståndarmöten alltsedan 1993, vars minnesanteckningar arkiveras hos divisionsstaben.
På kliniken hålls arbetsplatsmöten vid de olika sektionerna, avdelningsmöten, samt barnmorskemöten och undersköterskemöten vid förlossningsavdelningen.
På kliniken hålls arbetsplatsmöten vid de olika sektionerna, avdelningsmöten samt barnmorskemöten och undersköterskemöten vid förlossningsavdelningen.
Vid klinikerna arbetar kuratorer, som sedan den 1 januari 1993 är klinikanslutna. Dessa tar emot patienter från kvinnokliniken samt abortsökande patienter från SESAM. Här finns också en sjukgymnast från enheten för sjukgymnastik, kontrakterad av kvinnokliniken.
Sedan 1957 finns en särskild läkartjänst med uppgift att föra psykiatriska samtal med patienter som t.ex. lider av förlossningsskräck, har utsatts för våldtäkt, vill diskutera sitt samliv etc.
Arkivbeskrivning
Arkivet innehåller handlingar tillkomna alltsedan kliniken öppnande 1940 till dags dato, förvarade dels på Karolinska Universitetssjukhuset Solna och dels på Landstingsarkivet i Flemingsberg. Arkivhandlingar fanns också tidigare på de externa gynmottagningarna Kista, Traneberg, Jakobsberg och Löwet som nu är nedlagda. Arkivet består av pappershandlingar, digitala handlingar, ultraljudsbilder, videofilmer samt datoriserade och mikrofilmade journaler.
Mikrofilmning utförs av den centrala mikrofilmssektionen, numera kallad Visuell kommunikation, som nu mestadels utför scanning av arkivmaterial. En säkerhetsfilm förvaras i klimatarkiv på Landstingsarkivet, medan Visuell kommunikation behåller en bruksfilm. Sedan 1995 finns filmerna även överförda till CD-ROM-skivor. För sökning i mikrofilmade journaler vänder sig kliniken till Visuell kommunikation som levererar den önskade journalen digitalt.
Patientjournalerna inne på sjukhuset förs ännu på papper och mikrofilmas tre år efter avställning, bortsett från patienter med Turners syndrom där alla pappersjournaler bevarats. Patientjournalerna omfattar även SESAMs abortpatienter, eftersom själva aborterna utförs vid kvinnokliniken. Mödravårdsjournalerna vid specialistmödravården förs på papper och överförs vid inaktuellitet till huvudserien patientjournaler, som mikrofilmas efter tre år. Psykosomatiska journaler mikrofilmas ej regelbundet. Kuratorsjournaler och sjukgymnastjournaler förs på papper och gallras 10 år efter sista anteckning. Kuratorsjournalerna omfattar både kvinnoklinikens egna patienter och abortsökande patienter från SESAM.
Patientjournalerna vid de externa gynmottagningarna fördes under den senare tiden på data, utom Jakobsbergs och Löwets journaler. Äldre pappersjournaler finns bevarade och har ännu inte mikrofilmats. När pappersjournaler finns, förvaras ultraljudsbilder i dem.
Arkivet innehåller vidare en mängd liggare, både aktuella och avslutade serier äldre liggare. Patientregister, diagnosregister finns bevarade för äldre tid, men har upphört och ersatts av det vårdadministrativa systemet VAS gemensamt för Karolinska Solna. VAS infördes vid kliniken 1994 och har den centrala ekonomiavdelningen som arkivbildare. I VAS kan man t.ex. söka statistik över antalet besök.
Arkivet domineras av patientrelaterade handlingar, men här finns även en mindre mängd handlingar av administrativ karaktär. Dessa härrör från 1970-talet och framåt och innehåller klinikchefens beslut, klinikchefens korrespondens samt minnesanteckningar vid arbetsplatsmöten, barnmorskemöten och undersköterskemöten. Kliniken hade under 1980-talet en ledningsgrupp som höll protokollförda möten, men dessa protokoll har tyvärr förkommit.
Ett annat problem är att klinikchefen åren 1984-1999 även varit professor vid Karolinska Institutets (KI) institution för obstetrik och gynekologi, och inte hålligt isär den korrespondens som rör sjukhusets respektive Kis verksamhet. Den korrespondens som kartonglagts i kvinnoklinikens arkiv rör därför både tjänsten som klinikchef och som professor. KI-handlingar finns inblandade med övrig korrespondens och kan alltså sökas i kvinnoklinikens arkiv. Postlista till korrespondensen saknas, men den är alfabetiskt ordnad på avsändare/adressat eller ämne, vilket fungerar som sökingång.
Direktionens protokoll med handlingar (1936-1981) och andra avslutade centrala administrativa arkiv är värda att söka i. NVSOs årsredovisningar 1982-1991 innehåller enbart kortfattade ekonomiska redogörelser, medan NVSOs verksamhetsplaner för samma tid ger en fyllig beskrivning av klinikens organisation, verksamhet, ekonomi, personalsituation, lokaler, planer m.m.
Främst bör nämnas stabens för divisionen för kvinnors hälsa arkiv fr.o.m. 1992, där årsredovisningar och verksamhetsplaner gemensamma för divisionen arkiverats, liksom beslut, divisionens samverkansgruppsprotokoll, minnesanteckningar vid avdelningsföreståndarmöten, MBL-protokoll m.m.
Barn- och kvinnoblockets (1974-1981), sedermera driftsektionens för barn/kvinnosjukvård (1982-1985) arkiv har inte kunnat återfinnas, vare sig i sjukhusets egna lokaler eller hos NVSO.
Kristina Sandström
Projektanställd arkivarie
Augusti 1999
Uppdaterad januari 2005 av:
Kristina Lauridsen
Vikarierande arkivarie
Historiken införd och inventering gjord av Birgitta Eriksson maj 2006. Revidering av arkivförteckningen se nedan.
Bilaga, se serie D13 Arkivförteckningar:
Organisationsschema 1999
Konkordans LA:s förteckning 2004 till LA:s förteckning 2006:
Tidigare rubrik Ny rubrik
D3 Operationsliggare BB D3 Operationsliggare vid sluten vård
D4 Operationsliggare för polikl. D4 Operationsliggare vid öppen vård
Tidigare signum Nytt signum
D5 Diagnosregister D11 Äldre diagnosregister
F1 Gynekologkort - huvudserie F7 Poliklinikjournaler gyn
F2 Gynekologkort - biserie Osorterad F7 Poliklinikjournaler gyn (volymerna 83-90)
F3 Obstetriska kort F8 Poliklinikjournaler BB
F4 Gyn. poliklinikens patientjour. D9 Äldre patientregister
Tidigare signum (KS:s förteckning 1999)Nytt signum (LA:s förteckning 2004)
D1 + D2 D1 (volym 1-29 tidigare D1, volym 30-59 tidigare D2)
D3 Förlossningsliggare D2 Förlossningsliggare
D4 Operationsliggare vid sluten vård D3 Operationsliggare BB
D5 Operationsliggare vid öppen vård D4 Operationsliggare för polikliniken
Konkordans KS:s förteckning 1999 till KS:s förteckning 2005:
Borttagna serier
D9, D14, E2, F3-F5, F13-F23, F25
Verksamheterna har gått över till annan organisation. Se historik.

Hänvisningar till orter

Solna kommun (Verksamhetsort)

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Stockholms län (Verksamhetsort)

Referenskod	SE/AB019/LA_627
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/5aEKb4DTQ4AHZA3rKh2ys6
Språk	Svenska
ExtraID	LA_627

Arkivbeskrivning

KAROLINSKA SJUKHUSET - KVINNOKLINIKEN/BB (Regionarkivet- Region Stockholm)