OMSORGSSTYRELSEN  (1968 – 1970)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
Alternativa namn
Stockholms läns landstings Centralstyrelse för undervisning och vård av psykiskt efterblivna
Stockholms läns landstings styrelse för omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
Centralstyrelsen
HistorikStockholms läns landstings Centralstyrelse för undervisning och vård av psykiskt efterblivna. Från och med 1968-07-01 benämnd Stockholms läns landstings styrelse för omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Vanligen benämnd Centralstyrelsen/Omsorgsty
Centralstyrelsen för undervisning och vård av psykiskt efterblivna /Styrelsen för omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda/
Organisationsutveckling
Den moderna omsorgsverksamhet som växte fram från mitten av 1950-talet hade i mycket sin utgångspunkt i 1954 års lag om "undervisning och vård av psykiskt efterblivna" (SFS 1954:483, 734).
I 1944 års lagstiftning hade landsting och landstingsfria städer ålagts att anordna platser för undervisning, uppfostran och vård av "bildbara sinnesslöa"; vården av de "obildbara sinnesslöa" reglerades ännu endast i sinnessjukvårdslagen. Lagstiftningen från 1954 behandlade dock alla kategorier av psykiskt utvecklingsstörda och ålade landstingen att anordna platser även för sådana, som inte kunde tillgodogöra sig undervisning. Verksamheten skulle ledas av för ändamålet utsedda centralstyrelser.
Vid tiden för lagens tillkomst bedrevs verksamhet med psykiskt utvecklingsstörda på två håll inom det område som från och med 1971 skulle utgöra Stockholms läns landsting: dels inom Stockholms stads Centralstyrelse, dels inom det dåvarande landstingets Vårdhemsdirektion.
Vårdhemsdirektionen hade tillkommit inom landstingets utbildnings- och socialnämnd 1941. Den ledde dock inte endast institutioner för psykiskt utvecklingsstörda, utan hade även hand om institutioner för "lättskötta sinnessjuka" (med Ulvsunda som huvudanstalt), vilka inte omfattades av 1954 års lagstiftning. Vårdhemsdirektionen var således gemensam huvudman för två olika verksamhetsgrenar. Lagen från 1954 föranledde dock ett beslut från Förvaltningsutskottet om att Vårdhemsdirektionen, från och med 1955 och tills vidare, "tillika" skulle utgöra landstingets "Centralstyrelse för undervisning och vård av psykiskt efterblivna". Särskiljandet av verksamheten med psykiskt utvecklingsstörda markerades därmed även på huvudmannanivå, men den definitiva delningen av huvudmannaskapet skedde inte förrän i slutet av 1966.
Under denna nivå hade det delade huvudmannaskapet dock mycket liten praktisk betydelse. Den löpande verksamheten med psykiskt utvecklingsstörda bedrevs, såväl medicinskt som administrativt, från Centralstyrelsens huvudanstalt i Upplands-Väsby. Anstalten hade tagits i bruk så tidigt som 1884, och inneslöt vid 1950-talets mitt både särskola och vårdanstalt. Här fattades de löpande beslut om in- och utskrivning som från och med 1955 formellt åvilade Centralstyrelsen, genom dess delegation.
Anstalten förestods av en rektor, som samtidigt fungerade som vårdföreståndare. Rangen av huvudanstalt medförde, att denne tidigt kom att fungera som rektor/föreståndare även för de övriga institutioner som existerade eller tillkom. Vid sidan av huvudanstalten fanns år 1955 vårdhemmen i Hammarbo (Tungelsta) och Östhammar, samt externatskolorna i Solna och Södertälje. Den direkta ledningen över de senare handhades av så kallade externatnämnder. Nämndledamöterna, tre till antalet, valdes av Förvaltningsutskottet, Centralstyrelsen och respektive folkskolestyrelse. Den sammanhållande kraften i externatnämnderna har dock varit huvudanstaltens rektor. Dennes befattning som Centralstyrelsens "rektor tillika vårdföreståndare" formaliserades för övrigt 1955, i enlighet med den nya lagstiftningen.
Centralstyrelsen och dess gemensamma rektors- och vårdföreståndarexpedition kan således från och med 1955 sägas utgöra en organisatorisk helhet. Förändringarna 1955-1970 inom denna organisation har dock varit betydande.
Ansvaret för undervisnings- och vårdverksamheten delades 1962-1963 genom tillkomsten av en särskild vårdföreståndarexpedition, även denna placerad vid huvudanstalten.
Intendenturen hade dittills varit mycket splittrad, bland annat genom att huvudanstaltens ekonomiska förvaltning till och med 1962 var gemensam med Löwenströmska lasarettets. Den särskilda intendentur för huvudanstalten som tillkom 1963 fick även hand om externatskolorna, Knutby vårdhem och sådan ekonomisk verksamhet, som inte var knuten till viss institution. För Hammarbo och Ösmo vårdhem svarade dock intendenten vid Södertälje lasarett, och för Östhammars vårdhem intendenten vid Östhammars lasarett.
Tillkomsten av ett centralt kansli dröjde till 1965, då Förvaltningsutskottet beslöt om en ny organisation för den administrativa och medicinska ledningen av verksamheten med psykiskt utvecklingsstörda. Kansliet förlades till Solna, och kom att bestå av rektor, vårdföreståndare, överläkare, psykolog samt kamrer (SLL:s handlingar 1964, s 191-210, 1965 s 189 ff; FU:s protokoll 1965 § 52).
Från år 1967 skildes Vårdhemsdirektionen helt från Centralstyrelsen. Den senare stannade inom utbildnings- och socialnämnden, medan Vårdhemsdirektionen övergick till hälso- och sjukvårdsnämnden.
Samma år godkände landstinget en av KOP-kommittén föreslagen plan för den successiva utbyggnaden av Centralstyrelsens undervisnings- och vårdverksamheter (SLL:s handlingar 1967, s 797-822). Från och med 1 juli 1968 reglerades verksamheten av 1967 års lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda med tillhörande stadga (SFS 1967:940 respektive 1968:146). Den officiella beteckningen ändrades i samband med detta till "Styrelsen för omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda".
Den nya lagstiftningen betonade den förgrening av omsorgsverksamheten som redan var under utveckling och som ledde till att Omsorgsstyrelsen i slutet av decenniet stod som huvudman för ett 70-tal institutioner; förskolor, grundskolor, tränings- och yrkesskolor, skolor för specialundervisning, vårdhem, barndaghem, sysselsättningshem, elev- och inackorderingshem.
Undervisningsverksamheten uppdelades från och med den 1 juli 1968 på tre rektorsområden med tillhörande expeditioner, 1969 utvidgade till fyra: RO Upplands-Väsby, RO Solna, RO Södertörn och RO Björnkulla.
Omsorgsstyrelsens förvaltning upphörde med utgången av 1970 och ersattes av den till storlandstinget hörande Omsorgsnämnden.
Arkivets omfång och avgränsning
Det arkiv som här förtecknats speglar en från början tämligen splittrad förvaltning, som åren 1955-1970 utvecklats till en modern och enhetlig centralorganisation. Det har inte varit någon självklarhet att de olika beståndsdelarna i denna förvaltnings arkiv skulle förtecknas gemensamt. Att så ändå skett beror dels på den kontinuitet som trots allt existerat, dels på de svårigheter som en arkivalisk uppdelning skulle föra med sig. Men om det gemensamma förtecknandet ger uttryck åt en något större organisatorisk fasthet än som existerat i verkligheten, vinns å andra sidan den fördelen, att man på landstingssidan får en direkt motsvarighet till det enhetliga arkivet från Stockholms stads Centralstyrelse (1954-1970).
Centralstyrelseprotokollen från det gemensamma huvudmannaskapets tid är här endast representerade i form av kopior (serie A1); originalen återfinns i Vårdhemsdirektionens arkiv.
Andra gemensamma arkivserier som skall sökas i Vårdhemsdirektionens arkiv är de centralt förda diarierna över inkomna skrivelser 1955-1966 (serie C1), samt den likaledes centralt arkivlagda korrespondensen från samma period (serie E1). Beträffande den senare, som endast delvis upptas av diarieförd korrespondens, så tycks principen ha varit att fördela inkomna skrivelser i form av kopior till Vårdhemsdirektionens respektive Centralstyrelsens organ. Från den senares rektors- och vårdföreståndarexpedition ingår i detta arkiv ett antal ämnesordnade dossierer (serie F3-4), vilka delvis utgjort kontorsarkiv, men har efter viss gallring ändå bibehållits, eftersom de ger en inblick i verksamhetens bredd och omfattning som knappast kan nås i andra källor. En radikalare gallring av dossiererna har också försvårats av att den centrala korrespondensen inte varit tillgänglig vid ordningsarbetet, och av det faktum att dossiererna även rymmer originalhandlingar.
Omsorgsstyrelsens bestånd av dossierer över inskrivna och över anställd personal överfördes till Omsorgsnämnden vid des bildande 1971.
Originalhandlingar från de rektorsområdesexpeditioner som tillkom 1968 (se ovan) saknas i detta arkiv. Expeditionerna har visserligen utgjort decentraliserade delar av själva omsorgsförvaltningen, men deras arkivbildning har - trots förvaltningsreformen 1970/1971 - skett kontinuerligt, och deras inte alltför omfattande arkiv bör därför ordnas och förtecknas i ett sammanhang.
Protokoll från externatnämnderna ingår som serie A4. Externatnämnderna som sådana har redan behandlats. Originalprotokollen från dessa har efter hand samlats hos Central-/Omsorgsstyrelsens rektor, som för övrigt var sammankallande och dessutom ofta fungerade som sekreterare. Det kan ändå diskuteras om dessa protokoll inte borde frånskiljas och bilda ram för de skolarkiv som finns eller kan komma att samlas. Protokollen har dock förtecknats här i väntan på att frågan om skolarkiven löses.
Som serie A3 ingår protokollen från den till Centralstyrelsen hörande delegation, vars uppgifter reglerades i 1954 års lagstiftning. Delegationen bestod av en lagfaren ordförande, utsedd av Kunglig Maj:t samt två till fyra ledamöter, valda av Omsorgsstyrelsen själv, utan av landstinget, och därmed markerades dess ställning som en visavi Omsorgsstyrelsen fristående instans. Förändringen trädde i kraft den 1 juli 1968, varvid delegationen även bytte namn till Beslutsnämnden. Protokoll och övriga handlingar från den senare bör, av här redovisade skäl, inordnas i ett särskilt arkiv för Beslutsnämnden.
Omsorgsstyrelsens arkiv omfattar i ordnat skick 144 volymer, verifikationer oräknade.
Sundbyberg den 17 januari 1977
Tom Sahlén /tn
INACKORDERINGSHEM, ELEVHEM FÖR PSYKISKT UTVECKLINGSSTÖRDA
INACKORDERINGSHEM
Huddinge 1969-
Upplands-Väsby 1969-
Solna 1969-
Södertälje 1969-
Fruhäll 1966-
ELEVHEM
Södertälje 1969- (före detta ungdomshem)
Norrtälje I 1968-
Norrtälje II 1969-
Bilaga 1
Kodlista till diarium C3
Kodnr Ärende
1 Tjänster
2 Tjänstledigheter
3 Entlediganden, egenpensioner
4 Ärenden till/från FU
5 Andra personalärenden
6 Vårdverksamhet: byggnader, inspektioner, organisation med mera
7 Särskoleverksamhet
8 Elevhem, sysselsättningshem
9 Planering, organisation, administration
10 Skrivelser från personal-, byggnads- samt utbildnings- och socialnämnden
11 Skrivelser från/yttranden till andra landstingsorgan
12 Kurser, konferenser, kongresser
13 Inventarier
14 Elever
15 Diverse
16 Bokslut från landstingets revisionsnämnd
17 Vårdnadsbidrag
18 Budget
19 Öppen vård, sommarverksamhet, kolonier
20 Förmånsskrivelser från personalavdelning
21 Hyreskontrakt
1969 dessutom:
22 Patientärenden som placeringar med mera
23 -
Bilaga 2
Kodlista till sakregister C4BA
Sakkod Exempel
0 Budget och anslag Principbeslut
1 Organisation och administration Instruktioner, arbetsordningar, rekryteringsfrågor
personalplanering, AR, KR, nya tjänster
2 Personal Ärenden som rör redan inrättade tjänster, löne-
grads- och löneklassplaceringar, entlediganden,
och pensionering.
3 Juridiska frågor Försäkringar, skadeståndsärenden
4 Patientärenden Ärenden som rör viss bestämd patient.
5 Investering/Upphandling Planering, projektering, byggande, utrustning.
6 Avtal och ansvarsförbindelser
7 Statsbidragsansökningar
8 Val
9 Övrigt Yttranden, vårdavgifter, lånetillstånd etc.
Bilaga 3
Kodlista till verksamhetsregister C4BB.
Med "verksamhet" förstås diariets uppdelning efter titelplanen.
3001 Nävertorpsskolan, Katrineholm
3005 Ersättning till främmande särskolor
3006 Ersättning till främmande vårdanstalter
3070 Omsorgsstyrelsens öppna vård
3100 Särskolan i Upplands-Väsby
3105 Vårdanstalten i Upplands-Väsby
3106 Björnkulla
3111 Knutbyhemmet
3112 Ösmohemmet
3114 Åkersberga "Storhagen"
3120 Handens särskola
3122 Lidingö särskola
3123 Nacka sär- och förskola
3124 Solna särskola "Svedjeskolan"
3125 Södertälje särskola "Majtorpsskolan"
3126 Norrtälje särskola
3130 Bergshamra förskola
3131 Handens förskola
3132 Bollmora träningsskola
3170 Solna Upplands-Väsby daghem
3171 Täby daghem
3190 Franstorpsgården
3191 Pilgården
3192 Sturegården
3193 Danderyd-Täby sysselsättningshem
3900 Omsorgsstyrelsens kansli
3901 Inackorderingshemmet Furuhäll
3903 Norrtälje elevhem I
3905 Södertälje elevhem I
3906 Norrtälje elevhem II
3907 Solna elevhem
3921 Upplands-Väsby inackorderingshem
3922 Solna inackorderingshem
3923 Huddinge inackorderingshem
3924 Södertälje inackorderingshem
4701 Skyddad verkstad
/tn
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_71
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/RPpNe8TsoqwARwxvKsCIN0
SpråkSvenska
ExtraIDLA_71