bild
Serie

Värmland och Värmlänningar

Linus Brodin, Västra Ämtervik, samling

 Volymer (1 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
11u åVärmland och Värmlänningarna:
Citat och uttalanden ur: Rickard Steffens "Sidor av en samtida"; art. i Nationell Tidning 14/7 1931; And. Lindbloms tal 30/11 1933; H. Lilliebjörns "Hågkomster"; Peter Björkmans beskrivning över Värmland 1842; Värmlands Folkblads Julnummer 1939; Franz von Schéele "Wermland i bilder"; Håkan Håkanssons saga; notis i den första Värml. Tid. 10/12 1845; landshövdingeberättelsen 1828; Ludvig Bergströms reseberättelse; art. av Fale Bure i Folkskollär. Tid. 1931; art. i Stockholms Dagblad 20/9 1908 sign. Per Plöjare; Jordan Nilsson Edenius, Värmland; Olof Trätälja, kapitel 46.
Yttranden av Harald Hårfager år 872, Kristian II år 1520, Messenius år 1612, Adam af Bremen år 1072, Axel Oxenstjerna år 1631, vid julfesten i Uppsala år 1877, av Moritz Arndt år 1804.
Folkmängden i Värmland:
Orientering om folkmängden.
Folkmängd i länet enl. "Sv. geografiske beskrivning".
Folkmängden 31/12 1864, 31/12 1865, 1772-1830, 31/12 1861, 1772-1850.
Folkmängden i Kristinehamn och Varnum, Karlstad-Kristinehamn-Filipstad, Karlstads Stift 1847 och 1848, Nordmarks socken 1757.
Värmlands förhistoria:
Bronsåldern. Domarringen i Refsten, Rudskoga. Förhistoria. Istiden. Järnåldern. Skandinavien. Stenåldern, äldre och yngre. De äldsta uppgifterna om Thule.
De värmländska dialekterna:
Föredrag av Fil. lic. Richard Broberg.
Ortsnamn:
Orientering om ortsnamn.
Föråldrade ord som ingå i Svenska ortsnamn.
Talesätt, Ordspråk och Öknamn:
Dialektord från Gräsmark, Gunnarskog och Västra Ämtervik.
Ordstäv om väder från Gräsmark.
Ålderdomliga ord och uttryck.
Talesätt från Sunne och Lysvik.
Äldre namn.
Öknamn, Elakheter och Skällsord.
Öknamn på sockenmän.
Öknamn från Västra Ämtervik.