Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Reinholdsfors bruk


Basic data

Reference codeSE/VA/51138
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/SHtHGij2baoVUhdJ0xyb27
Extent
0.2 Hyllmeter 
Date
1827–1885(Tidsomfång)
Archive institutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Record creator / Origination
Reinholdsfors bruk (1761 – 1882)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, manufakturverk, kvarn)
 
Brunsbergs bruk (1684 – 1882 ?)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, manufakturverk, sågverk, kvarnrörelse)
 
Brunsbergsverken (Värmland) (Fraktböcker 1841-1845, specialer 1873-1875, järnräkningar 1852, invägningsböcker 1827-1838 m.m.)
Alternativa namn: De Brunsbergske Werken
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruksbolag)

Content

General noteFörteckningsnummer 11/78
Introduction (older form)REINHOLDSFORS BRUK

Reinholdsfors bruk i Mangskogs nuvarande socken brukar räknas som ett av de Brunsbergska verken. Dessa bruk var koncentrerade till två älvdalar. I den ena dalen kommer vattnet från sjöarna Säveln och Rinnen och i den andra från Mangen och Salungen. Båda vattendragen rinner ut i sjön Värmeln. Det äldsta bruket var Brunsbergs bruk, som fick sina första privilegier år 1684. Privilegierna gällde två hammarsmedjor som grundaren Kristoffer Geijer lät uppföra 1686 och 1691. Senare tillkom Rinnefors, Nolby, Moriansfors och Åmots bruk.

Reinholdsfors var det nordligaste av de Brunsbergska verken. Det var beläget vid en fors vid Mangens södra ände. Det fick sina privilegier för en hammare 1761. Det möjliggjordes genom flyttning av 460 skeppunds smide från Bofors bruk. Mot slutet av 1700-talet hade Reinholdsfors oförändrat smide. Forsen vid Reinholdsfors drev även en bruket tillhörig kvarn.

Sjön Värmelns närhet till Brunsbergsverken bidrog till att underlätta transporterna till och från bruken. Tackjärnet kom från Filipstads bergslag och fraktades vintertid med foror genom Nyed via Deje och Fryksta till Brunskog och Mangskog. Sommartid kostade transporterna hälften så mycket som på vintern, eftersom sjötransporter kunde utnyttjas mellan Kristinehamn och Borgvik samt efter en kort landstransport via Värmeln. Reinholdsfors hade enligt privilegiebrevet rättighet att hämta en del av sitt tackjärn från Karlskoga bergslag. Reinholdsfors var ett av de bruk i trakten som hade de besvärligaste fraktförhållandena.

De sista decennierna på 1700-talet utmärktes av täta ägarskiften då ägare eller deras efterlevande tvingades göra konkurs. På 1850-talet bestod Reinholdsfors bruk av två tyskhärdar och två hammare. Brunsbergsverken framställde på 1830-talet 3 000 skeppund stångjärn om året. På 1860-talet hade produktionen fördubblats. Lancashiremetoden var helt genomförd på 1870-talet och vid Reinholdsfors hade en smälthärd tillkommit.

Samtliga Brunsbergsverk hade 1863 uppgått i Borgviks bolag. Reinholdsfors bruk lade ner driften på 1870-talet. 1882 var järnindustrins epok i Brunskog och Mangskog slut.

Rivaliteten mellan bruksföretagen norr och söder om Värmeln (Brunsbergsverken och Borgvik) slutade med att det bättre belägna Borgvik slukade upp de mera avlägset liggande Brunsbergsverken.



Litteratur:

Furuskog, Jalmar: "De värmländska järnbruken" (1924).
Drakenberg, Sven: "De Brunsbergska verken" i En bok om Brunskog (1946).

References

Related archival units
Se även: Brunsbergs bruk (SE/VA/50103)

Control

Amended20/10/2016 10:25:45