ENSKILDA.WIBORG, VIKTOR M.FL. SLÄKTINGAR

Person

KategoriPerson (släkt). Ospecificerad (Enskilda)
HistorikH I S T O R I K
VIKTOR WIBORG m fl. släktingar.
Viktor Wiborg (1866-1943).
Viktor Wiborg m.fl. släktingar har betytt mycket för kultur- och musiklivet i Kisa.
En stor del av Viktors intressen rörde böcker och han var i likhet med sina syskon
musikaliskt begåvad, han var även en duktig amatörfotograf.
Släkten Wiborg är nära förknippad med Kisa. En bifogad släkttavla, som uprättats av bibliotekarie Curt von Wachenfeldt, inleds med Pehr Aronsson, född 1808 i Kisa socken och död inom samma socken 1869.
Av hans barn emigrerade en dotter, Anna Lena, och en son, Johannes, till Amerika.
Kvar i Kisa blev sonen Erik Aron. Han byggde 1872 Örsvik på Bollkinds ägor i Kisa socken, där ättlingar till honom i två generationer skulle komma att bo. Om Erik Aron i likhet med brodern kallade sig Wiborg är osäkert, men hans barn tog sig det nya namnet.
Äldst av barnen var Viktor, som gifte sig i Viprödsle i Ulrika socken. Viktor W. återvände senare till Kisa. Han var verksam först som skomakare, senare som symaskinsagent och kommissionär. En stor del av hans intressen och verksamhet rörde böcker. Han ägde själv en omfattande boksamling, vilka finns förtecknade i en katalog i arkivet, därtill kommer att han band böcker och arrangerade bokauktioner i Kisa. Viktor W. var i likhet med sina syskon musikaliskt begåvad och har betytt mycket för musiklivet i Kisa. En av hans musikaliska läromästare var spelmannen Göran Aronsson (Göran i läpp- om honom se arkiv nr 7). Tillsammans med Aronsson bildade Viktor W. den på sin tid lokalt mycket bekanta orkestern Lyran. Denna upplöstes 1902 och följdes av Wiborgska kvartetten, där bröderna Viktor, Johan och Johannes Wiborg ingick. I huvudsak spelade man dansmusik. Kvartetten upplöstes i och med Johannes Wiborgs död 1911. I Viktor W:s papper finns flera arrangemang för mässingsorkester.
Huvuddelen av Wiborgska arkivet har anknytning till Viktor W. Här finns förutom ovannämnda noter en dagbok som Viktor W. fört under nästan hela sitt liv och en omfattande fotosamling med bilder från kisatrakten. Viktor W. var en intresserad och duktig amatörfotograf. Ofta har han lämnat beskrivningar till sina bilder.
Viktor W. hade sonen Walter, som till följd av en misslyckad vaccination i barndomen under hela sitt korta liv städigt var sjuk. Han dog 1923, 29 år gammal. Av Walters hand finns bevarade en lång rad dikter, i manuskript och i tidningstryck. En del av dikterna finns också i hektograferade ettbladstryck. Walter W. utförde själv dessa enkla tryck, som han sedan sålde till ungdomar i Kisa. Flera av hans texter har tonsatts (bl.a. av kusinen Helge W.) och sjungits i bygden.
Av Erik Aron Perssons övriga barn
emigrerade en dotter, Hulda (gift Eriksson), till Amerika. I Kinda kommunbiblioteks samling av Kindalitteratur finns en bok av henne med titeln **”Vildblommor från den stora ängen”. Den innehåller dikter och små berättelser, bl.a. kapitlet, ”Barndomshemmet”, som handlar om Örsvik i Kisa. Boken är utgiven i Amerika (Chicago 1913) under pseudonymen Leonora.
Sonen Johan stannade i hemmet Örsvik. Han var verksam som skomakare och lantbrevbärare.
Av hans barn dog en son i unga år i tuberkulos, den musikaliskt begåvade Hugo. På ett bevarat fotografi står han med sin fiol under en björk - en medveten bild av en spelman.
Den andre sonen, Helge, stannade, i barndomshemmet hela sitt verksamma liv. De sista åren bodde han hos sin syster i Skänninge och dog där 1976. Han fortsatte i faderns yrke som lantbrevbärare. Även Helge W. var musikaliskt begåvad. Ibland vikarierade han som kantor i Tidersrum. I arkivet finns av hans hand ett manuskript rörande musiklivet i Kisa och ett manuskript som behandlar folklivet i bygden i äldre tider. Båda dessa manuskript tillkom i samband med att planerna på en socken-bok över Kisa socken tog form på 1950-talet.
Bland Johan Wiborgs barn var också en syster, Alice, som flyttade från barndomshemmet, först till Mjölby, senare till Vallerstad och sist till Skänninge, där hon dog ogift 1979 som den sista av Sverige-grenen av släkten Wiborg.
Det Wiborgska arkivet utgör en liten materiell spillra kvarlämnad till eftervärlden som minne av en samling rikt begåvade människor, vilka utifrån mycket enkla levnadsförhållanden, samtliga utan mera än den obligatoriska skolunderbyggnaden, omkring sig förmådde skapa en kulturell atmosfär som betytt mycket för Kisabygden.
Om Wiborgarnas betydelse för ortens musikliv har C.G. Lindqvist utförligt skrivit i kapitlet ”Anteckningar om musiklivet i Kisa” i ”En bok om Kisa socken” (d. 3, 1981).
I sin bok Viprödslebönderna har Helfrid Jordan skildrat Viktor Wiborg (1964, ny utg. 1970).
Dessutom finns i arkivet en rad tidningsurklipp, av vilka följande bör nämnas.
- Henrik Karlsson: Lantbrevbäraren som är astronom och blåsmusiker [Johan W.] Östgöten 27/8 1946).
- Stig Berg; Helge Wiborg, den siste på släkttorpet Örnsvik i Kinda, historieberättare av rang (Kinda Posten 9/12 1964)
- Författaren Torgny Bremers varmt personliga minnesartikel ”Ingen kamrat betydde så mycket som Helge” (Missionsbaneret 30/12 1976).
Till arkivet hör också en brevpress av glas med fotografi av Johan Wiborgs familj.
På bygdegården i Kisa hänger fyra inramade fotografier av Johan, Amanda, Hugo och Helge Wiborg.
** Boken ”Vildblommor från den stora ängen” finns numera (år 2006) på Kisa Emigrantmuseum.
Proveniens:
Gåvor av Viktor Wiborgs sterbhus, Helge Wiborg, Alice Wiborg och Viktorsson i Lilla Måla.
OBS! NY SORTERING EFTER ALLMÄNNA ARKIVSCHEMAT ÄR GJORD 2013.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/E243/KLA_8
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/upAukbPqdKYWWmNf6To670
SpråkSvenska
ExtraIDKLA_8