Sök i arkiven
Genvägar MENY

KAROLINSKA SJUKHUSET - SJUKHUSLEDNINGEN  (1992 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (-)
HistorikArkivbeskrivning för sjukhusledningen 2017-10-30
Adress: Nya hemmet Karolinska Universitetssjukhuset, 171 76 Stockholm
Ansvarig för arkivbeskrivningen:
Victoria Braun Högväg, arkivarie Karolinska Universitetssjukhuset
Oscar Berggren, administratör Karolinska Universitetssjukhuset
Beskrivning av nuvarande organisation
Verksamhetens startdatum (och eventuellt slutdatum)
1 januari 1992 -
Hur är verksamheten organiserad?
Sjukhusledningen består av:
Sjukhusdirektör, biträdande sjukhusdirektör, patientombudsman och chefsläkare.
Sjukhusdirektörens organisation innefattas av en central stab med avdelningarna:
Administration och service, Ekonomi, FoU, HR, Kvalitet och patientsäkerhet, SSVP och Kommunikation.
Biträdande sjukhusdirektörens centrala stab:
Programkontor nya Karolinska. IT, Utveckling och innovation, Utomläns, utomlands och rikssjukvård, samt Internrevision.
I sjukvårdsdirektörens organisation innefattas även vårddivisionerna:
Akut, ALB, Huvud, Karolinska Universitets laboratoriet, Medicin Kirurgi 1, Medicin Kirurgi 2, Onkologi, Thorax.
Beskrivning av verksamhetens tidigare organisation
Tidigare namn, adresser och geografisk placering
Sjukhusledningen är placerad i byggnad T5, Nya hemmet och är belägen vid Karolinska sjukhuset i Solna.
Tidigare organisation
Karolinska sjukhuset var ända fram till 1982 ett rikssjukhus och hade haft ett statligt huvudmannaskap under fyra decennier. 1982 ändrades detta och sjukhuset övergick från att ha ett statligt huvudmannaskap till ett landstingskommunalt. Samtidigt som Karolinska sjukhuset kommunaliserades, delades landstinget in i nio sjukvårdsområden och sjukhuset kom att ingå i Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO). Denna organisation bibehölls fram till 1991.
Den 1 januari 1992 började Stockholms läns landsting att införa den så kallade Stockholmsmodellen. Reformens syfte var bland annat att öka patienternas valfrihet samt öka effektiviteten i vården genom att decentralisera ansvar. I samband med Stockholmsmodellens införande i landstinget blev Karolinska sjukhuset ett självständigt sjukhus, lett av en sjukhusdirektör och direkt underställt Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Sjukhusledningen vid Karolinska sjukhuset uppstod 1992 och bestod bland annat av utvecklingsavdelningen och chefläkaren. Patientombudsmannen tillhör sedan 1994 organisatoriskt utvecklingsavdelningen. Utvecklingsavdelningen bytte namn 1999 till vårdutvecklingsavdelningen.
Sjukhusledningen bestod från och med 2001 av tre olika grupper som tillsammans utgjorde sjukhusets högst beslutande instans; direktörens ledningsgrupp (DLG), divisionschefgruppen (DVG) samt stabchefsgruppen (SCB). En administrativ division tillkom bestående av avdelningar för personal, ekonomi och vårdutveckling.
2004 slogs Karolinska sjukhuset i Solna ihop med Huddinge Sjukhus och bildade Karolinska Universitetssjukhuset. 2016 gick sjukhuset in i den nya tematiska organisationen, se punkten om hur verksamheten är organiserad för att se hur sjukhusledningen ser ut idag.
Beskrivning av vad verksamheten gör
Vad gör verksamheten inom ramen för sitt kärnuppdrag?
Sjukhusledningen utgör sjukhusets högsta beslutande instans och har det övergripande ansvaret för dess drift.
Vilka uppdrag/ansvarsområden har verksamheten?
Vi har i uppdrag att vara Stockholms länds landstings universitetssjukhus med ansvar för specialiserad och högspecialiserad sjukvård.
Beskrivning av hur verksamheten styrs
Vilka lagar och styrdokument styr verksamheten?
Offentlighets- och sekretesslagen. Patientärenden är belagda med sekretess enligt 25 kap. 1 §
Administrativa handlingar omfattas av Bevarande- och gallringsplan för administrativa handlingar version 4.0.
Vem fattar beslut om verksamheten?
Karolinska Universitetssjukhuset drivs under bolagsliknande former, vilket innebär att landstingsfullmäktige beslutar om reglementen för sjukhuset. Sjukhuset har en egen styrelse och verksamheten leds av sjukhusdirektören/sjukhusledningen. Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset ska bland annat svara för sjukhusets organisation och förvaltning av dess angelägenheter.
Beskrivning av verksamhetens handlingar/information
Vilka är de viktigaste typerna av ärenden och handlingar/information som skapas i kärnverksamheten?
Handlingar utgörs till större delen av patientärenden. Administrativa handlingar uppstår även i form av beslut och protokoll.
Vilka sökingångar och sökregister finns till handlingarna/informationen?
Arkivförteckning.
Övrig information
Arkivet är ordnat och förtecknat av sektionen för dokumenthantering. Arkivet har många luckor och kopior har bevarats då originalen ej påträffats. Huvuddelen av arkivet består av projekt bedrivna inom området kvalité och patientsäkerhet.
Projekt- sjukhusledningens arkivbestånd innefattas av nedanstående projektplaner.
Jourläkarprojektet 2001- 2002
Målet med projektet har varit att skapa en jourorganisation där läkarnas kompetens tillvaratas på ett optimalt sätt, samtidigt som kraven på medicinsk kvalitet och arbetsmiljö bibehålles, och specialisternas kompetens tas tillvara på de tider som bäst gagnar patienten. Projektets organisation har innefattats av ledande positioner på sjukhuset.
Dokumentationsprojektet 2002
Syftet med projektet har varit att skapa kontinuitet för patienten genom en tillgänglig, strukturerad och funktionell tvärprofessionell patientjournal av hög kvalitet, där det är möjligt att selektivt komma åt data från olika vårdgivare. Projektet utgjordes främst av personer i sjukhusledningen.
Biobanksprojektet 2003
Projektets mål har varit att säkerställa så att anvisningar finns hos all sjukvårdpersonal på KS om hur patienten skall informeras och hur samtycket till lagring skall inhämtas så att patientintegriteten skyddas och den medicinska säkerheten bibehålls. Samt att detta sker på ett resurseffektivt sätt. Projektet utgjordes främst av personer i sjukhusledningen.
Projekt - patienters och närståendes nuvarande och framtida behov och förväntningar 2001-2002
Målet med projektet är att skapa rutiner där patienters och närståendes synpunkter på nuvarande/framtida behov och förväntningar tillvaratas på ett mätbart och systematiskt sätt. Detta kommer sedan ligga till grund för det patientnära kvalitetsarbetet.
Källor till arkivbeskrivningen
Arkivbeskrivning, Kristina Lauridsen, arkivarie KS december 2003.
Inuti, KS intranät.
Bygdeman, Marc, Fridén, Siv och Lindsten, Jan, Minnen från att leda ett universitetssjukhus, http://www.wikiks.se
Bergman, Sven-Erik, Karolinska Sjukhuset - ´Rikssjukhuset´ som blev ett Stockholmssjukhus, http://www.wikiks.se
För original se LA 2018-0034, alternativt under gemet.
_______________________________________________________________
Arkivbeskrivning för sjukhusledningen, december 1998
Sjukhusledningen vid Karolinska sjukhuset (KS) tillkom 1992 då KS i samband med Stockholmsmodellens införande i landstinget åter blev ett självständigt sjukhus, lett av en sjukhusdirektör och direkt underställt Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Under sjukhusledningen indelades sjukhuset i en rad divisioner ledda av varsin divisionschef under vilka kliniker/avdelningar sorterade. Vidare inrättades en rad centrala administrationsavdelninger, vilka åren 1992-1997 utgjorde en administrativ division.
Sjukhusledningen består av en sjukhusdirektör som är sjukhusets högsta beslutande instans och till sin hjälp har ett kansli där bla registrator ingår. Här förs sjukhusets centrala diarium. Till sjukhusledningen hör organisatoriskt även chefläkaren som dock har egen verksamhet och egen arkivbildning.
Högsta beslutande organ under sjukhusdirektören är ledningsgruppen som inrättades i mars 1997 och består av sjukhusdirektören med kansli, chefläkaren, samtliga divisonschefer, omvårdnadsansvarig samt cheferna för FoUU-kommittén, ekonomiavdelningen, IT-avdelningen och personalavdelningen. Ledningsgruppens handlingar förvaras i sjukhusledningens arkiv.
Ledningsgruppen ersatte det tidigare sjukhusrådet som existerat åren 1992 till (mars) 1997 och varit ett rådgivande organ inför sjukhusdirektören. Det bestod av sjukhusdirektören, biträdande sjukhusdirektören, chefläkaren, samtliga divisionschefer och tidvis chefer från de centrala administrationsavdelningarna. Även sjukvårdsrådets handlingar förvaras i sjukhusledningens arkiv.
Sjukhusets samverkansgrupp är ett beslutande organ i arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor för hela sjukhuset och består av representanter från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. T.o.m maj 1995 kallades den sjukhusberedningen. Dess handlingar arkiveras hos sjukhusledningen liksom även administrationsavdelningarnas samverkansgrupp vars protokoll bildar en årlig akt i diariet.
Protokoll och handlingar rörande sjukhusets centrala kommittéer såsom etiska kommittén och centrala arbetsmiljöutskottet, registreras i sjukhusledningens diarium och arkiveras i dess akter i diariet.
Chefläkaren som organisatoriskt hör till sjukhusledningen har egen verksamhet och i stort sett egen arkivbildning, bortsett från Lex Maria-ärenden vilka arkiveras bland sjukhusledningens akter till diariet. Chefsläkarens korrespondens registreras även i sjukhusledningens diarium.
Efter arkivbeskrivning av Kristina Sandström, december 1998. Införd av Carin Saremyr-Holm i april 2005.
Revidering av arkivbeskrivningen 2003
Arkivbeskrivning
Frågan om att slå samman Chefläkarens arkivförteckning, Sjukhusledningens arkivförteckning, Utvecklingsavdelningens arkivförteckning och Patientombudsmannens arkivförteckning till en, uppkom i samband med att Karolinska Sjukhuset blev en egen nämnd inom Stockholms läns landsting och fick en styrelse den 1 februari 2003. Ovanstående avdelningar/funktioner har sedan 1992 ett gemensamt diarium, vilket är det tyngst vägande skälet till att de separata arkivförteckningarna avskaffas och slås samman till en gemensam. Även de ärenden som behandlas i styrelsen registreras i detta diarium. Vidare är det svårt att dra någon tydlig gräns mellan exempelvis chefläkarens och patientombudsmannens verksamheter och handlingar.
Den nya arkivförteckningen kommer endast att omfatta handlingar fr.o.m. 1992. Chefläkarens arkiv 1962-1991 har avslutats och levererats till Landstingsarkivet med övriga äldre administrativa arkiv i juni 2003.
Chefläkarfunktionen inrättades på Karolinska sjukhuset 1962. Chefläkarorganisationen byggdes ut kraftigt 1974 då det enligt beslut av direktionen 1973-11-23 inrättades ett kansli att biträda chefläkaren med dennes administrativa uppgifter samt vara sekretariat åt det nyinrättade sjukvårdsrådet, en sjukvårdssektion att övervaka och lämna förslag till samordning av sjukhusarbetet samt en sjukhushygieniker att inspektera lokaler, leda verksamheten till förebyggande och bekämpande av infektioner vid sjukhuset etc. Dessa tre organ underställdes chefläkaren.
Denna organisation bibehölls till 1982 då KS upphörde att vara ett självständigt sjukhus och övergick till att bli landstingskommunalt och en integrerad del av Nordvästra sjukvårdsområdet NVSO fram till 1991.
Sjukhusledningen vid Karolinska sjukhuset tillkom 1992 i samband med Stockholmsmodellens införande i landstinget och Karolinska Sjukhuset blev återigen ett självständigt sjukhus, lett av en sjukhusdirektör och direkt underställt Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Sjukhusledningen består fr.o.m. 26/3 2001 av tre olika grupper som tillsammans utgör sjukhusets högsta beslutande instans; direktörens ledningsgrupp (DLG), divisionschefgruppen (DVG) och stabschefsgruppen (SCB). En administrativ division bestående av centrala administrativa avdelningar för personal, ekonomi och vårdutveckling tillkom.
Utvecklingsavdelningen tillkom 1 januari 1992 och hette fr.o.m. den 1 juli 1999 vårdutvecklingsavdelningen. Avdelningen fick ett brett arbetsområde med ansvar för kvalitetsutveckling, katastrof- och beredskapsplanering, hygienfrågor och epidemiberedskap, säkerhet, risk- och skadehantering, miljöfrågor, investerings- och lokalfrågor, BMS-frågor samt etikfrågor. Utvecklingsavdelningen blev även ansvarig för mikrofilmsektionen. Den är även samordnare för Medicinska katastrofkommittén och Ledningsgruppen för hygienfrågor och epidemiberedskap. Controllerenheten för servicetjänster inrättades den 1 maj 2001 och sorterar under utvecklingsavdelningen.
Patientombudsmannen tillhör sedan 1 januari 1994 organisatoriskt utvecklingsavdelningen och chefläkarens beslut registreras och arkiveras hos patientombudsmannen, bortsett från Lex Maria-ärenden som arkiveras bland sjukhusledningens akter i diariet, eftersom chefläkaren organisatoriskt hör till sjukhusledningen. Patientombudsmannafunktionen vid Karolinska Sjukhuset inrättades 1991 som ett projekt vid sjukhusledningen. Patientombudsmannen har sedan dess haft en organisatorisk placering vid Utvecklingsavdelningen. Patientombudsmannens uppgift är att vara en förbindelselänk mellan patienten och vården. Det kan vara vid klagomål, positiva och negativa synpunkter och patienter kan få information eller råd. Efter diskussion med patienten tar Patientombudsmannen vanligen kontakt med berörd klinik, dess verksamhetschef och /eller berörd personal.
Arkivförteckningen omfattar handlingar från 1992 fram till dagens datum och innehåller både elektroniska handlingar och pappershandlingar. Diariet förs alltsedan den 1 januari 2000 i det datoriserade diarieföringssystemet DocuLive. DocuLive kommer dock att ersättas av ett annat system från och med den 1 januari 2004 efter Karolinska sjukhuset sammanslagning med Huddinge sjukhus.
Kristina Lauridsen
Vikarierande arkivarie
December 2003
Historiken införd och inventering gjord av Birgitta Eriksson 2006-04-06.
Bilaga
Organisationsskiss över Karolinska sjukhuset, odaterad
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_625
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/Sa6gajVFcaQKMey2qMZxf0
SpråkSvenska
ExtraIDLA_625