Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Vaxholms fästning


Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0586
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/1oTuTlklDqsGzlnZ0EDH27
Omfång
133 Hyllmeter 
Datering
1676–1948(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Vaxholms fästning (1549 – 1942)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Syfte & innehållINLEDNING
Arkivet består av följande delar:
a) Det sedan länge i Krigsarkivet förvarade Vaxholms fästningsarkiv, omfattande ungefärligen tiden fram till 1815 (gammal förteckning 32 a, se reversal av den 6/8 1881, KrA:s ämbetsarkiv, serie EIX 1880-1882).
b) Vaxholms fästning, Kassaavdelningen (acc 41/1970) - den senare benämningen anges i den gamla förteckningen 586 vara provisorisk.
c) Accessionerna 146/1977, 17/1978, 32/1979.

Arkivet har ordnats och förtecknats 1977/78. För tiden fram till och med 1902 har undertecknat svarat; för tiden därefter kapten Folke Almquist, Vaxholm. Bägge har biståtts av arkivarie Margareta Östergren. Vad gäller a-b ovan har volymernas nya signa angivits i de gamla förteckningarna; för c har de nya signa angivits på de till KrA insända reversalerna (KrA ink 1815-1977 S 60 och 320-1978-S 60 gäller för tiden fram till 1902, för tiden 1902-1942 är reversalet identiskt med den följande förteckningen.

Att här skildra Vaxholms fästnings historia är naturligtvis omöjligt, men några hållpunkter skall ges. För läsarens orientering finns en karta över Vaxholmsområdet sist i inledningen.

FÄSTNINGSBYGGNADEN
Den 6 augusti 1548 skrev Gustav I till ståthållaren i Stockholm Botvid Larsson (Anckar) "sammalunda må du och med blockhuset och Oxdjupet beställa låta, efter som du i vår mening därom tillförne förstått haver, så att där ingen försummelse företagen bliva måtte" (Gustaf I:s registratur /GR/del 19 s. 296).

Såvitt mig bekant är detta den första notis i kungens registratur som omtalar det i litteraturen om Vaxholms fästning så ofta omnämnda blockhuset. Under de följande åren kommer en strid ström av skrivelser från kungens kansli rörande blockhuset och försänkningen av den viktiga segelleden Oxdjupet (GR 20 s. 22, 79f, 86f, 133f, 240, 296, 312, 342, GR 21 s. 122, 229, GR 22 s. 15, 116, GR 23 s. 156, 247, GR 27 s. 85 samt GR 29 s. 137, 155). Exempelvis skrev kungen den 9 maj 1550 till Botvid Larsson att denne skall "med allt flit skaffa att Oxdjupet och de bommar, så och det torn, därom vi dig tillförne undervist hava, redo bliva måtte". Samma uppmaning får Axel Nilsson (Banér) m fl 22 mars året därpå. I praktiskt taget samtliga brev framträder klart Gustav I:s oro över att arbetena vid Vaxholm inte går fort nog. Han oroar sig för att fienderna skall komma etc. Det skulle emellertid visa sig att den långsamma byggnadstakten vad gäller Vaxholms fästning var något som även i framtiden skulle utmärka fästningen. Med jämna mellanrum konstaterade en fortifikationsexpert att fästningen var alldeles otillräcklig, varför han föreslog en förstärkning, vilken dock i flertalet fall oftast stannade på pappret av brist på medel. Vaxholms fästning har varit föremål för en mängd utredningar men resultaten av dem har blivit förhållandevis obetydliga. Naturligtvis har man ständigt utfört smärre reparationer på fästningen, men de större arbetena har inte varit många. Johan III lät bygga ett runt stentorn, som dock helt fick förfalla. Omkring 1730 byggdes ett fästningstorn på Värmdö vid Oxdjupet. Det fick 1737 namnet Fredriksborg.

Åren 1833-67 ombyggdes fästningen, Rindö redutt anlades 1858-64 och Oscar-Fredriksborg på Rindö byggdes 1870-77. Vid senaste sekelskiftet företogs förstärkningar. Fredriksborg på Värmdö nedlades 1826. År 1831 påbörjades försänkningsarbeten vid Oxdjupet, vilka var färdiga 1839. 1867 års befästningskommitté föreslog dock att segelleden borde flyttas från Kodjupet till Oxdjupet, varför Oxdjupet upprensades - ett arbete som var avslutat 1877.

Följande anläggningar hörde omkring år 1900 till Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.
Gåsviksskärs- och Pålsundsbatterierna
Vaxholms fästning
Rindö redutt
Nya Rindöbatteriet
Två kastbatterier
Två lätta batterier på Rindö mellersta del
Byviksbatteriet
Oscar-Fredriksborg
Värmdöbatteriet (halvpermanent) (Fortifikationens historia del V:2 s 233)

Under 1900-talet har de centrala fortens militära betydelse minskat, varför försvarslinjen under detta sekel har dragits allt längre ut i havsbandet.

BENÄMNING OCH ORGANISATION
Enligt de tryckta rullorna har organisationen benämnts:
1796 Vaxholm
1807 Vaxholm och Fredriksborg
1878 Vaxholms och Oscar-Fredriksborg
1894 Vaxholms och Oscar-Fredriksborg fästning
1915 Vaxholms fästning

I kommendantexpeditionens inkomna skrivelser tycks ända fram till 1890 benämningen alltid ha varit "kommendanten å Vaxholms fästning".
Fr o m 1891 finns även benämningarna "kommendanten å Vaxholm och Oscar-Fredriksborg" eller "kommendanten å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning". Det senare skulle bli det officiella namnet genom generalorder nr 1150 1893 (6/10). 1915 ändrades namnet till Vaxholms fästning. Fr o m 1943 ingår fästningen i organisationen Vaxholms försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar (SFS 33/1943).

Under dess första skede tycks Vaxholms fästning ha tillhört flottan, 1653 underställdes fästningen Krigskollegium, 1622 kom den under Amiralitetskollegium. Redan 1680 lades den återigen under Krigskollegium och hörde sedan till lantförsvaret till 1902 då den lades under marinförvaltningen i samband med Kustartilleriets uppsättande.

Reglementen återfinns i bl a: Kongl Maj:ts nådiga instruction för samtelige commendanter i Rikets fästningar (Kungl brev 31/7 1796, Årstrycket); Kongl Maj:ts nådiga tjenstgöringsreglemente för dess armee, del 2, Stockholm 1819; Kongl Maj:ts nådiga tjenstgöringsreglemente för dess armé 1858 del 2, Stockholm 1882 med tillägg och ändringar. Tjänstgöringsreglemente för arméen del 2, Stockholm 1889; Reglemente för flottan, del III, Stockholm 1905; Reglemente för marinen, del III, 1914 års upplaga; Reglemente för marinen del III B, 1931. Några exempel ur dessa reglementen skall ges.
I 1796 år instruktion omtalas utöver kommendanten även en fortifikationsbefälhavare och en artilleribefälhavare (som senare benämndes tygmästare, jfr 1905 nedan). Instruktionen är fåordig vad gäller dessa tjänster liksom den är fåordig vad beträffar expeditionsföringen i största allmänhet.

I 1889 års reglemente stadgas att kommendanten skall biträdas av fortifikationsbefälhavaren och tygmästaren.

Även en fästningsintendent kan finnas. Fortifikationsbefälhavaren - som svarade för byggnadsarbetena vid fästningen - stod under befäl dels av chefen för fortifikationen, dels av kommendanten. Under fortifikationsbefälhavaren lydde bl a en fortifikationskassör, som tillhörde förråds- och hantverksstaten. Denne förvaltade utöver anslagna medel till fortifikationsändamål även de medel som anslagits till kommendantskapets utgifter. Om tygmästaren stadgas inget närmare.

I 1905 års reglemente för flottan består en fästningsstab av kommendantsstab, artilleribefälhavare (tidigare tygmästare). Fortifikationsbefälhavare och vid den här aktuella fästningen även fästningsintendent samt auditören, regementspastorn och regementsläkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente. Först i detta reglemente anges mer i detalj artilleribefälhavarens (tygmästarens) åliggande.

GARNISONSTRUPPER
Den första notisen om garnisonstrupper på Vaxholm är från 1552. Då skrev Gustav I till Erik Håkansson och Olof Larsson "och kunna I väl själva förordna någon trogen karl av våra befälsmän och några goda bysseskyttar, som akt och uppseende upp på förbenämnda Vaxholmen hava måtte" (GR 23 s 156). År 1559 befaller kungen Lars Fleming och Anders Sigfridsson (Rålamb) att "flitigt låta beställa om alla delar, som kan behövas vid Vaxholmen, både med mer fästning, skytt, krut och lod, fetalie och gott krigsfolk..." (GR 29 s. 137). Först 1749 fick dock fästningen ett ordinarie garnisonerat förband. Det var ett förband ur Artilleriregementet. Då detta 1794 uppdelades på Svea, Göta, Wendes och Finska Artilleriregementena fördes förbandet på Vaxholm till Svea Artilleriregemente. Detta kompani bildade ensamt ordinarie garnisonsförband till 1851, då ännu ett kompani ur Svea artilleriregemente förlades till Vaxholm.

År 1875 uppsattes ytterligare ett kompani ur Svea artilleriregemente på Vaxholm och 1882 förlades ett kompani ur Göta artilleriregemente hit (se förteckningarna över Svea artilleriregementes detachement i Vaxholm och Göta artilleriregemente).

År 1889 sammanslogs dessa fyra kompanier och bildade ett självständigt truppförband, Vaxholms artillerikår. Kåren utvidgades 1902 till regemente - Vaxholms kustartilleriregemente.

År 1902 förlades till garnisonen på fästningen även ett infanteriförband - Vaxholms grenadjärregemente och en ingenjörtrupp, nämligen ett kompani ur Svea ingenjörkår. Såväl grenadjärregmentet som ingenjörkåren indrogs genom 1925 års försvarsbeslut; istället förlades till Vaxholm en bataljon ur Göta livgarde.
Även ett flertal tillfälliga kommenderingar av förband till garnisonen har ägt rum.

Vid mitten av 1700-talet inrättades ett fängelse på fästningen som fanns kvar till 1843 (se kommendantexpeditionen serie F I). Som en fortsättning härpå kan kanske de vid mitten av 1840-talet inrättade två kompanier kronoarbetskarlar ses. Dessa överflyttades 1891 till Svartsjö.

LITTERATUR
Huvudverket om befästningarna på Vaxholm är det omfattande arbetet av Munthe m fl Fortifikationens historia, som började utges 1902 och som ännu ej är avslutat. Del I omfattar tiden fram till 1641, del II 1641-1674, del III:1 1674-1695, del III:2 1695-1719, del IV:2 1720-1741, del IV:4 1741-1772, del IV:5 1772-1811 samt del V:2 1811-1900. Till samtliga delar finns ett register.

En kortfattad framställning finns i Allan Cyrus: Vaxholms fästning, Stockholm 1947. Användbar är även samme författares Biografiska anteckningar om Vaxholms fästnings kommendanter 1572-1927, Sthlm 1927. Cyrus har även skrivit om Kungl Kustartilleriet 1902-1952, Sthlm 1952, i vilken Vaxholms fästning inte står i centrum men som ändå innehåller många uppgifter av värde för speciellt fästningens moderna historia. Det finns även ett flertal artiklar av intresse i den årligen utkommande skriften Vaxholms fästnings musei vänner. Meddelande I- , Vaxholm 1964- .

Slutligen skall några andra arkiv i KrA uppräknas som innehåller handlingar om Vaxholms fästning.

Kartor och ritningar rörande fästningen är att söka i framförallt Sveriges stads- och fästningsplaner Vaxholm. Arméförvaltningens fortifikationsdepartements ritningsleveranser, Fortifikationsbefälhavarens ritningsleveranser samt Fortifikationsförvaltarens ritningsleveranser.

Korrespondens, förslag och rapporter har utväxlats med bl a följande myndigheter:
Krigskollegium: Artilleri- och fortifikationsdepartementet
Arméförvaltningen: Artilleri- och fortifikationsdepartementet
Marinförvaltningen: Artilleriavdelningen och Fortifikationsavdelningen
Fortifikationen.

Krigsarkivet i april 1978
Ulf Söderberg

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1998-04-22 00:00:00
Senast ändrad2021-09-10 13:16:07