Förlagsaktiebolaget Rörbranschens standardkatalog

Information hämtad från www.rsk.se den 6/8 2007:

40-TALET

AVTAL OM BOLAG OCH KATALOG - REGISTRERING 1946

I november 1945 tecknade trettiotalet rörgrossister avtal om att bilda ettaktiebolag kallat Rörbranschens Standard-Katalog, R.S.K., att sköta utgivningen av en gemensam produktkatalog med lösbladsystem.

Enl avtalet var det meningen att göra ett verk med tre delar, nämligen rör, värme och sanitet, omfattande ca 300 sidor vardera. Upplagan beräknades till 20 tusen ex och till en kostnad om ungefär 650 tusen kr "med hänsyn tagen till aktieägarnas kostnadsfria medverkan enligt avtalet men utan hänsyn tagen till de bidrag från fabrikanter som böra kunna påräknas."

Bolaget skulle enl avtalet överta en förutvarande sammanslutnings - R.S.K. - arbetsmaterial mm för 3000 kr.

Den 3 april 1946 registrerades aktiebolaget med firman Förlagsaktiebolaget Rörbranschens Standard-Katalog (RSK). Bevekelsegrunden var att slippa ge ut kostsamma egna produktkataloger och att samtidigt förenkla för användarna som ju mötte en flora av kataloger med i huvudsak samma sortiment och information. Det här ledde naturligtvis också till en nödvändig gemensam identifikation av produkterna, RSK-koden.

50-TALET

FÖRSTA KATALOGEN KOMMER - FYR- OCH FEMSIFFRIG KOD

Bolaget hade sitt säte i Stockholm men fick sitt kontor i Göteborg. Efter organisering av arbetet, med bla de viktiga produktutskotten, och omfattande förberedelser kom den första delen av en stor katalog ut 1950. Sedan den andra delen också kommit ut ett tag senare gjordes en fickkatalog som var en förminskning av den stora katalogen. I första delen hade sortimentet en fyrsiffrig kod medan andra delen fick en femsiffrig.

60-TALET

SJUSIFFRIG RSK-KOD KLASSIFICERAR OCH IDENTIFIERAR

Under sextiotalet utreddes frågan om en ny varukod som bättre kunde möta den moderna datoriseringen och kraven på en ändamålsenlig, uniform kod. Vi fick så den sjusiffriga koden, som var både klassificerande och identifierande. Katalogsortimentet indelades i varugrupper efter BSAB och betecknades med ett eller flera tresiffriga nummer som var sökkod. Detta var de tre första siffrorna i numret. Den 4:e, 5:e och 6:e siffran var ett tresiffrigt löpnummer, som inom sökkoden angav viss artikel och dess varianter. Den 7:e siffran blev checksiffra. Dessutom fanns femsiffriga typnummer i syfte att förenkla kommunikationen och dessa placerades i tabellhuvuden eller ovanför varukodskolumnen.

70-TALET

NY KATALOG MED DE NYA RSK-NUMREN -

RSK TILL STOCKHOLM

Efter ett krävande och noggrant förändringsarbete kom i mitten av sjuttiotalet "äntligen" den nya lösbladskatalogen med de nya sjusiffriga RSK-numren ut på marknaden.

1973 föreslår Rörgrossistföreningens sekretariat att RSK borde flyttas till Stockholm vid lämpligt tillfälle och samordnas med Föreningsverksamheten. Efter en utredning av Lars Fosselius 1975 flyttas RSK till Stockholm och Föreningens sekretariat året därpå. Bolaget blir då också Föreningens servicebolag. Föreningen övertar intressenternas aktier. Samordning sker också på sätt att Styrelse och VD samt Arbetsutskottet och Produktutskotten blir gemensamma för Föreningen och RSK.

I och med denna lösning kom alltså RSK att omfatta såväl Föreningens serviceområden som utgivningen av den Gemensamma Grundprisboken med indexar som höll på tom 1988.

80-TALET

RSK-BASEN DATORISERAS - LOGISTIKDATA - BUNDEN KATALOG

1984 datoriserades RSK-basen med Nummerbank, Kataloginformationer och Bildmaterial.

Mönstret med två stora katalogdelar och en förminskning av dessa i en fickkatalog fortsatte ända fram till 1985 då de båda katalogdelarna kom ut i bunden form och den sista fickkatalogen producerades. I och med detta upphörde också abonnemangsordningen.

Vid mitten på åttiotalet bestämdes att alla VVS-varor skulle kunna få RSK-nummer direkt hos Nummerbanken förutsatt att standarder och normer möttes. Tidigare rådde striktare regler i nummertilldelningen och produktutskotten var inblandade i densamma.

Som i de flesta system med klassificering uppstod på vissa produktavsnitt under hand brist på logiska placeringsmöjligheter. Varukodens checksiffra slopades nu och därmed nästa tiofaldigades Nummerbankens kapacitet. Numren övergick till att bli enbart identifierande. Vid nummeruttag idag sker dock placeringen fortsatt logiskt så långt det går. Flikarna med dess rubriker och underrubriker utgör dock en klassificering som möjliggör tillfredssställande sortering och sökning.

Vid den här tiden började också inregistreringen av Logistikdata i samband med nummeruttag. Logistikdata tillkom för att hjälpa medlemmarna med spörsmål rörande varutransporter in och ut samt lagerdisponeringen. En registerhållningsavgift av engångskaraktär infördes nu för varje uttaget RSK-nummer.

1988/89 deltog RSK i branschens första CD-ROM-projekt såsom huvudintressent. Bland de övriga aktörer fanns VVS-Fabrikanternas Råd. Rörfirmornas Riksförbund var också med och presenterade på skivan sin då gemensamma cirkaprislista. Testskivan och studien gav viktigt material om strukturer och nivåer samt om användarnas önskemål och sätt att arbeta.

90-TALET

RSK STILL GOING STRONG! - KATALOG I TRE DELAR - WATERGATE

Sedan 1993 utkommer RSK-katalogen i tre delar och dessa förnyas per del efter frekvensen av förändringar i tekniker och design. Därmed kan "färskvarubehovet" tillfredsställas bättre. Senaste utgåvan är RSK 96 - Sanitet & Rostfritt. Katalogverkets tre delar omfattar idag över 40 tusen artiklar, 5000 bilder och ca 1300 sidor. Katalogerna har flikstansning två register, alfabetiskt och RSK-nummerregister, för snabb sökning och säkert produktval.

Det sk E-nummermålet avslutades i Högsta Domstolen sommaren 1995 och utslaget visar att E-nummer och E-nummerbanken hos Sveriges Elgrossisters Förening har upphovsrättsligt skydd.

Den osäkerthet som gällt betr vad lagstiftaren menar har med utslaget i allt väsentligt undanröjts. RSK har kunnat hävda sitt skydd betr RSK-nummeranvändningen.

1996 inleddes projektet CD ROM VVS där det i första hand var fråga om en samordning av RSK-basen och VVS-Fabrikanternas Råds produktdatabas på en CD ROM-skiva med arbetsnamnet Watergate. Syftet var att söka medverka till ett genombrott i den elektroniska produktinformationen. Skivan demonstrerades på Nordbygg & VVS i mars 1996. Någon skivutgivning blev emellertid aldrig aktuell. Istället följde ytterligare ett par interna testskivor. Vid årsslutet 1997 beslöts att bilda ett nytt bolag kallat VVS Information Data AB och då också med VVS-I, installatörerna, som intressent.

Bolaget skulle driva den samlade produktdatabasen med senaste teknik med utgångspunkt från bla RSK-basens informationer. Rörgrossisterna finansierade den nya produktdatbasen de närmaste två åren. Under 1998 har arbetet med att förfina den nya databasen kommit igång på allvar och syftet är att leverantörerna skall inregistrera och underhålla sina produktinformationer inkl de sk miljödeklarationerna.

Redan 1909 bildades Svenska Rörkonventionen. Den omfattade då endast handel med sk smidda rör, dvs gängade stålrör, svarta och galvaniserade.

Efter första världskriget utökades Rörkonventionens produktdomän till att omfatta även andra artiklar som smidda och aducerade rördelar, sanitetsporslin, badkar och sanitetsarmatur. Namnet ändrades då till Svenska Rör- och Sanitetskonventionen.

Senare inträffade upplösningar, ny- och ombildningar förknippade med branschens och ledets utveckling samt kartellagstiftningar. 1959 ägde den senaste föreningsombildningen rum och vi fick alltså Svenska Rörgrossistföreningen VVS. De två närmaste föregångarnas namn var Svenska Rörgrossistföreningen och Föreningen Svenska Rörgrossister.

1999 firade vi 90 år. Det finns anledning minnas direktörerna Wilhelm Dahl, Bröderna Dahl A/S, Gustaf Park, AB Park & Co och Nils Winkler, AB Wilh. Sonesson, som för 90 år sedan tog initiativet att bilda Svenska Rörkonventionen. Och det finns naturligtvis också skäl att minnas alla andra duktiga rörgrosshandlare - det går inte att låta bli att nämna Föreningens Förste Hedersordförande Lars-Erik Fosselius - som sedan dess sett till att vi haft bra föreningar som kunnat tillvarata ledets intressen i olika sammanhang.

RÖRGROSSISTFÖRENINGENS ÅLDER - ANTAL ETABLERINGAR FÖRE 1950

För hundra år sedan fanns det åtta etablerade rörgrossister som framgår av nedastående tabell från en statlig utredning på femtiotalet. De åtta företagen har följande etablerings-/ursprungsår: 1861, 1874, 1877, 1878, 1879, 1880, 1881 och 1890.

Livligast är etableringen på 20-talet då 10 nya etableringar gjordes. De 31 företagen som studien omfattar omsatte 1950 VVS för 275,5 milj kr och hade 1893 personer anställda. I början av 50-talet fanns 33 medlemmar i Svenska Rörgrossistföreningen. Utanför medlemskretsen fanns 7 branschblandade grossister som sålde VVS. Dessa hade tex maskinförnödenheter eller järn- och balk som huvud- och/eller ursprunglig inriktning. De 40 grossistföretagen, som det sålunda totalt var fråga om 1950, sålde för drygt 300 milj kr av rör-, värme- och sanitetsartiklar och sysselsatte ca 2200 personer. Grosshandeln svarade för ca 90 % av VVS-installatörernas totala varuinköp.

År då företaget började verksamheten / Antal företag

Före år 1900 - 8

1900 - 1909 - 4

1910 - 1919 - 2

1920 - 1929 - 10

1930 - 1939 - 2

1940 - 1949 - 2

Okända årtal- 3

Summa etabl. 31

Källa: Per Holms utredning "Värme- och Sanitetsbranschen" från 1955

Socialdepartementet; SOU 1955:49

GROSSIST- OCH MEDLEMSSTATUS I BÖRJAN AV 50-TALET

Den 23 november 1945 tecknade följande grossistaktiebolag aktier i Förlags AB R.S.K:

Företag / Antal aktier / Underskrift

Ahlsell & Bernström / 15 / S Sjölander

Arecos / 7 / K Nordström

Askana / 7 / Å Högman

Rylander & Asplund / 11 / R Forssman

Rör & Värme / 15 / T Skantz

Bröderna Edstrands Sthlm / 15 / A von Zweigberk

W Eriksson Handels / 15 / W Eriksson

Nordiska Rör / 15 / E Lagerström

SV Rörförsäljning / 15 / T Francke

Söderberg & Haak / 15 / O Birgén

John Fredrik Andersson & Co / 15 / F Wetterqvist

Calvert & Co / 15 / O Berg

Fosselius & Alpen / 15 / J Fischer

Sjöberg & Bengtsson / 15 / O Sjöberg

Park & Co / 15 / F park

Carl O Strömman / 15 / G Svenningsson

Strömman & Co / 15 / J Johansson

Bröderna Edstrand / 15 / H Olson

H Järnhardt & Co / 15 / H Järnhardt

Rör & Sanitets i Malmö / 15 / L Sjöberg

Wilh Sonesson & Co / 15 / C O Kristensson

Hugo A Svensson / 15 / Hugo A Svensson

A Henning Jensen / 15 / H Jensen

Holm & Karlström / 15 / R Forssman

A Bergman & Co / 15 / T Åsbjörnsson

Tekniska Materialaffären / 15 / J V Nyman

Kalmar Maskinaffär / 15 / L Carlson

Hill & Co / 15 / H Hill

Herman Geijer & Co / 15 / F Göthlin

A Hollingworth & Co i Örenbro / 15 / I Lindeberg

Värmetekniska Ingenjörsbyrån / 15 / E L Schmidt

5 av det totala antalet på 220 röster innehades av enskilda personer på berörd advokatbyrå. Varje aktie hade en röst.

I början av 50-talet fanns 33 medlemmar i Svenska Rörgrossistföreningen. Utanför medlemskretsen fanns 7 branschblandade grossister som sålde VVS. Dessa hade tex maskinförnödenheter eller järn- och balk som huvud- och/eller ursprunglig inriktning. De totalt 40 grossisterna med VVS på säljprogrammet år 1950, sålde för drygt 300 milj kr av rör-, värme- och sanitetsartiklar. Grosshandeln svarade för ca 90 % av VVS-installatörernas totala varuinköp.

Antalet filialer/lagerenheter var i början av 50-talet 51 st med totalt 2.248 anställda. Lagren fördelade sig enl Per Holms utredning på följande sätt:

Stockholm 14

Göteborg 11

Malmö 9

Norrköping 2

Hesingborg 3

Örebro 4

Kalmar 2

Karlstad 2

Sundsvall 2

Gävle 1

Borås 1

NÄSTAN ALLT IMPORTERADES FRÅN BÖRJAN

Innan tillverkning kom igång inom landet importerade rörgrosshandeln det installationsmaterial som behövdes för vatten-, avlopp-, och gasledningar etc. För tex sanitetsporslin var ca 80 % importerat så sent som 1938/39. Under kriget kom vår porslinstillverkning igång för att 1949 - 1952 ta hela 80 á 90 % av totala förbrukningen. Fram till 1943 var alla badkar importerade för att relativt snabbt därefter bli i allt väsentligt hemmaproducerade. 1954 hade vi badkarstillverkning av Ankarsrums Bruk och M Lundgrens Gjuteri, som båda gjorde gjutna badkar. Stålbadkar gjordes av Gustavsbegs Fabriker och Svenska Stålpressning i Olofström. Sanitetsporslin tillverkades av Gustavsberg och Iföverken i Bromölla. Behovet av gjutna värmepannor täcktes redan före andra världskriget genom inhemsk tillverkning. Andra produktgruppers utveckling av import-/tillverkningsandelar från förkrigstiden till början av femtiotalet framgår av Per Holms Utredning SOU 1955:49.

SNABB BLICK PÅ STANDARDFÖRBÄTTRINGEN I VVS 1915 - 1945

Installationer av VVS blev mera allmänna i slutet av 1800-talet. Per Holms utredning visar utveck-lingen av VVS-installationer i Stockholm mellan 1915 och 1945. Andel lägenheter som hade bad och duschrum resp central-värme 1915, 1930/35 och 1945 framgår av följande:

Standard 1915 1930/35 1945

Bad/dusch 9,2% 34,3% 60,7%

Centr värme 10,8% 60,7% 75,1%

1951 hade vi i Sverige ett bostadsbestånd om 2.339 tusen lägenheter varav ca hälften eller 1.115 tusen var utan centralvärme och 1.669 tusen lägenheter saknade badrum. Vi var drygt 7 milj invånare vid den tiden.