Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stjernsforsverken (Stjernfors Bruk II - 1902-1948)


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51162
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Vsu6iuSQCqkIwCEy8N3r11
Omfång
1,5 Hyllmeter  (185/72, 106/72.)
Datering
1915–1948(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Stjernsfors bruk (1669 – 1918)
Alternativa namn: Uddeholms bruk
Alternativa namn: Stjernsforsverken  (1902 – )
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, sulfatfabrik, elektrokemisk rörelse)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 38/80
Inledning (äldre form)Stjernfors Bruk (Stjernforsverken)

År 1669 fick Johan Karlström, Uddeholms grundare, Bergskollegii privilegium på en masugn och stångjärnshammare vid nedre Uvån. Platsen var väl vald. Det fanns vattenkraft i Uvåns forsar vid Stjern och stora skogar i närheten, ur vilka träkol kunde utvinnas. Malmen skulle tas från egna fyndigheter. Det färdiga stångjärnet forslades till en del över gränsen till Norge, men huvuddelen roddes till Klarälven, där det lastades på båtar för transport till Karlstad. Vid de fyra stora forsarna måste järnet föras förbi dessa och lastas om. Efter vägning i Karlstad forslades järnet via Vänersborg sjövägen till våghuset i Göteborg. 1671 och 1672 fick Karlström rätt att köpa järn och idka malmbrytning inom Nordmarksberg. Masugnen var troligen en mulltimmerhytta. Trots ombyggnad var den tidvis bristfällig.

Vid Johan Karlströms död 1690 övertogs verksamheten av hans änka. 1716 arrenderades bruksverksamheten av Bengt Gustaf Geijer d ä, som 1720 köpte samtliga vid Uvån befintliga verk. Hyttan vid Stjern flyttades till Uddeholm. Verksamheten vid Stjernsfors bruk var ganska begränsad fram till 1750-talet. En vid Stjern belägen hammare flyttades till Loviseberg 1756. Samma privilegium som berörde hammarens förflyttning beviljade ett manufakturverk vid Stjern, som kunde utnyttja den nu lediga vattenkraften. Driften kom igång 1758 och omfattade plåt- och knippsmide. Bland järnmanufakturen märks takplåt och levantiska liar. 1784 fick Stjern privilegium på en ny hammare och smidet utökat med 460 skeppund. 1778 företogs en nybyggnad av manufakturverket. Sedan skedde inte några större förändringar av produktionen förrän på 1840-talet.

Vid mitten av 1840-talet hade en ny smidesmetod införts, den engelska, till skillnad mot det gamla tyska smidet. Lancashiresmidet gav efter färskningen hela s k smältstycken. Dessa smältstycken uträcktes sedan i vällugnar. Vid Stjernsfors uppfördes två dylika vällugnar, som vidarebearbetade järnet efter färskningen. Vällugnarna kunde sörja för bearbetning av smältstycken från flera härdar. Något tysksmide förekom dock även i fortsättningen vid Stjernsfors. Lancashire smidet gav ett homogenare och bättre järn än tysksmidet.

1846 avskaffades smidesrestriktionerna och 1880 började järnverket i Hagfors sitt arbete. Detta järnverk innebar en stor förändring i området. Många av de små bruken blev överflödiga då mycken produktion koncentrerades till Hagfors. Vid Stjernsfors fortsatte tillverkningen av stångjärn till 1884, då denna verksamhet flyttades till det nya järnverket i Hagfors. Dock fortsatte manufaktursmidet i Stjernsfors ännu några decennier. Med ett fåtal anställda framställde man färdiga artiklar, såsom liar, grepar, spadar, yxor, kättingar och hästskor. Till den omständigheten att Stjernsfors levde kvar som brukssamhälle bidrog också att Uddeholms första massafabrik förlades dit 1889 (Stjerns AB).

I manufaktursmedjan fanns tre knipphammare, som smidde stångjärn från Hagfors. Knippjärnet var ämne till manufaktursmidet och spiksmidet, för vilket två hammare fanns. Tråd och liar tillverkades och kätting, gångjärn och hästskor. Stjernsfors alster fick ibland representera Uddeholm vid utställningar, bl a vid en utställning i Moskva 1882. Sedan moderna och mer fabriksmässiga metoder för redskapstillverkning blivit nödvändiga förlorade det återstående manufaktursmidet i Stjernsfors sin betydelse.


(Kjell Johansson 1983)

Litteratur: Andersson, Ingvar, "Uddeholms historia till 1914"
(1960)
Carlson, Berith; Forsberg, Håkan; Halvardsson, Kjell-Erik:
"Stjernsfors bruk 1817-1884" Undersökning angående valda arbetarkategoriers ekonomiska förhållanden. (1974)

Kontroll

Senast ändrad2016-10-20 10:45:44