Arkiv

Kommitterade för allmänna medels förvaltning

Grunddata

Referenskod

SE/RA/11210

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/9IINeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

2,5 Hyllmeter

45 Volymer

Datering

1809	–	1829		(Tidsomfång)
1813				(Huvudsaklig tid)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Kommitterade för allmänna medels förvaltning (1813 – 1829)

Kategori: Statlig myndighet. Kommittéer (tillsatta av Kungl. Maj:t / Regeringen)

Innehåll

Inledning (äldre form)

Kommitterade för allmänna medels förvaltning ( KAMF ) tillsattes genom kungl. brev den 20 december 1813 med uppdrag att tills vidare under presidenten i Statskontoret K. E. Lagerheims sjukdom ombesörja alla de ärenden som varit denne uppdragna och som fordrade ett skyndsamt avgörande. Till ledamöter utsågs statssekreteraren för handels- och finansexpeditionen A. G. Mörner samt statskommissarierna Georg D. Wåhlberg och N. Frödelius. Mörner ersattes hösten 1815 av statssekreteraren i Krigsexpeditionen G. F. Wirsén. Kungl. räntmästaren A. E. Müller, som biträtt Lagerheim, anmodades att ställa sig till kommitténs förfogande.
Lagerheim avled redan den 21 december 1813 och genom kungl. brev den 21 januari 1814 förordnades en kommitté bestående av presidenten i kammarrätten Fredrik Tersmeden, som dock den 2 februari 1814 efterträddes av justitierådet Johan Erik Palmsvärd, samt kommerserådet Carl Vilhelm Stråle och statskommissarien L. A. Lunnius med uppdrag att avsluta Lagerheims räkenskaper för de allmänna medel, som Lagerheim varit ansvarig för..
I skrivelser till Kungl. Maj:t den 13 februari 1815 lämnar denna kommitté redogörelse för sina uppdrag, varav framgår att följande fonder stått under Lagerheims förvaltning:
1) Karl Gustavs stads gevärsfaktorimedel, 2) Översteboställs- och översteackordsmedel, 3) Salpeterfonden, 4) Hovstalls- och kasernbyggnadsfonden, 5) Kungshusbyggnadsfonden, 6) F. d. konung Gustav Adolfs enskilda medel, 7) Krigsfonden, 8) Barthélemyfonden. (Om dessa fonder, se PM av L. M. Bååth 14 december 1906 angående ordnandet av K. E. Lagerheims samling - Riksarkivets ämbetsarkiv).
Så snart 1814 års kommitté avslutat räkenskaperna för de under 1 - 5 upptagna fonderna överlämnades fondförvaltningen till vederbörande kommittéer ( Lagerheim hade endast haft hand om fondförvaltningen), vilka även mottog de avslutade räkenskaperna till förvaring. Förvaltningen av Gustav IV Adolfs enskilda medel uppdrogs åt Wisén, som fick i uppdrag att likvidera med f.d. kungl. familjen, senare biträdd av statssekreterare C. D. Skogman. KAMF:s uppdrag kom således endast att gälla : krigs- eller subsidiefonden samt Barthélemyfonden. Det utvidgades dock snart att även omfatta fondförvaltningen av Guadeloupemedlen under det att indragningen av dessa anförtroddes åt en särskild kommitté med utrikesstatsministern Lars von Engeström som ordförande.
Wirsén erhöll slutligen i uppdrag av kronprinsen att indraga och förvalta det belopp av 500.000 piaster, som engelska regeringen i samband med fredstraktaten med Spanien 1813 utfäst sig att ställa till svenska kronprinsens disposition. Beloppet av piasterfonden beräknades till ca 1 miljon riksdaler banco.
I nära samband med förvaltningen av krigsfonden, som bildats av subsidier som influtit genom traktater med Storbritannien och av belopp som riksens ständer anslagit till krigsbehoven, stod redovisningen för följande medel: a) Rubellånet, d.v.s. det lån på 1,5 mill. rubel ( omkr. 716.000 rdr banco) som tsar Alexander beviljat Sverige i Åbo 1812. Sedan tsaren i Wien 1815 överlåtit sin fordran till svenska konungenoch kronprinsen personligen, efterskänkte dessa en del av sin fordran, varefter återstoden eller 619.000 rdr banco bildade den s.k. rubelfonden, som var konungens och kronprinsens enskilda egendom. b) Pommerska fonden, eller det belopp av 3.150.000 preuss. courant, som Preussen 1815 förbundit sig att betala för avträdandet av Pommern och Rügen. c) Pommerska donationsfonden, eller de medel ur krigsfonden, som enligt kungl. brev 15 augusti 1815 anslogs till inlösen av de till armén donerade pommerska domängodsen. Själva inlösningen skedde genom en särskild direktion under generallöjtnant A. F. Skjöldebrand. d) Kontributionsmedel m.m. från kriget mot Frankrike 1813 - 1814. e) Likvidationer med främmande makter över gjorda prestationer till svenska armén under fälttåget i Tyskland. f) Fonden av sekvestrerade men fridömda varor i Göteborg d.v.s. influtna tullmedel för dessa varor.
I förteckningen redovisade räkenskaper och handlingar rörande medel som KAMF, till större delen, haft under sin förvaltning, inkom till Riksarkivet med de Wirsénska papperen. Originalräkenskaperna för Guadeloupefonden kom med Karl Johans papper till Riksarkivet 1918. Leveranser har även skett från Kungl. Maj:ts kansli, Statskontoret och Krigsarkivet.
Vid ordnandet i Riksarkivet av Wirsénska samlingen 1894 - 1895, fördes endast en liten del av KAMF:s handlingar till kommittéarkivet; det mesta uppdelades på flera ämnesserier såsom Barthélemysamlingen, Guadeloupesamlingen, Krigshistoriska samlingen och Strödda kamerala handlingar, varjämte åtskilligt hamnade bland oordnade kommittéhandlingar ( Jf. PM av H. Appelgren 1948 i Riksarkivets ämbetsarkiv). Vid den rekonstruktion av KAMF:s arkiv som nu företagits har i första hand tagits sikte på att sammanföra det intimt samhörande räkenskapsmaterialet. Korrespondens angående ifrågavarande fonder i C. E. Lagerheims och G. F. Wirséns samlingar har inte utbrutits. Inte heller har räkenskaperna rörande slutlikvideringen med f.d. kungl. familjen avskilts från serien Kungl. arkiv: Handlingar angående konungars levnadsförhållanden m.m. i R.A. Serien Karl Johans papper innehåller fortfarande handlingar som har nära samband med KAMF:s arkiv.