Sök i arkiven
Genvägar MENY

VISBY BARN- OCH UPPTAGNINGSHEM  (1863 – 1972)

Organisation

KategoriÖvriga. Ospecificerad (Socialtjänst, omsorg, arbetsv)
Alternativa namn
Visby barnhem, Visby barnhem för flickor.
HistorikVisby barn- och upptagningshem hette från början Visby barnhem. Även namnet Visby barnhem för flickor förekommer. Först år 1926 kom tillägget upptagningshem både beträffande namn och funktion.
Barnhemmet har sin upprinnelse i en testamentarisk donation från lantmätaren
A.J. Lallér som avled 1863 (son till M I Lallerius). Prästmannen Carl Norrby, sedermera professor i Uppsala, var i testamentet utsedd att initiera verksamheten. Efter en blygsam start 1863 började Visby barnhem fungera på allvar den 1 augusti 1864 då sju flickor skrevs in. Antalet utökades senare till omkring 12. Hemmet tog endast emot flickor men inte bara från Visby utan även från andra platser på Gotland. Oftast stannade flickorna tills de konfirmerats, dvs till 15-årsåldern. (Colstrup, B. Julhälsningar... sid 73 ff)
Behovet av institutionen var stort. Ett par decennier tidigare hade staden genom § 5 i sitt fattigvårdsreglemente gjort försök att avhjälpa nöden för fattiga barn bl a genom att peka på möjligheten av fosterhemsplaceringar.(Steffen R. Boken om Gotland, 1945, del 2 sid 198-199). Reglementet hade dock tillkommit i ett läge av utbredd fattigdom och några svårigheter att rekrytera barn till det nya barnhemmet torde inte ha funnits.
Verksamheten bedrevs till en början i hyrda lokaler vid Södra Murgatan (prot. 20 april 1864) men p g a ägarbyte blev kontraktet uppsagt i december 1864 och barnhemmet fick flytta till nya hyresvärdar (prot. 10 mars 1865). Den 1 november 1866 kunde barnhemmet flytta till sin nyinköpta fastighet vid Rostockergränd 4.
Till en början undervisades barnen på själva barnhemmet men fr o m 1883 inskrevs de i stadens folkskola. (Colstrup, B. Julhälsningar.... sid 76). Föreståndare från starten 1864 och fram till 1888 var Vendela Maria Karolina Cramér.
Det ursprungliga kapitalet räckte inte för verksamheten men nya pengar inflöt då och då genom gåvor bl a från DBW och från prinsessan Eugénie. Även bidrag från privatpersoner kom hemmet till godo, exempelvis fru C. Westbergs donation som möjliggjorde förvärvet av fastigheten vid Rostockergränd.
Barnhemmets stadgar tillkom så sent som 1889 och återfinns i protokollet från den 12 september 1889 (protokoll, volym A 1: 1).
Den 20 februari 1926 föreslår styrelsens ordförande, psykiatriläkaren Josef Lundahl att hemmet skall fungera både som barnhem och upptagningshem och att även pojkar skall kunna skrivas in.
Förslag till nya stadgar framlades vid styrelsesammanträde den 20 oktober 1926 och antogs vid följande sammanträde den 20 december samma år (prot. volym A 1: 2). Härigenom omvandlades hemmet till ett "barn- och upptagningshem" och den första pojken hade redan skrivits in i april 1926 (volym D 1: 3, uppslag 5).
1924 års lagstiftning på barnavårdsområdet och de diskussioner som följde därav kom att innebära vissa idémässiga förändringar även för de privata institutionerna. En ny tids modernare tänkesätt fick här sitt genomslag. Behovet av barnhemsplatser för långvariga vistelser hade också minskat med åren.
Från att ha varit ett barnhem där flickor vistades, ofta från späd ålder fram till konfirmationsåldern, övergick hemmet från slutet av 1920-talet mer och mer till att bli ett upptagningshem för både pojkar och flickor och där tanken var att barnen redan efter kort tid, högst ett års vistelse, skulle överflyttas till stadigvarande fosterhem i familjer.
Hemmets nya karaktär av upptagningshem medförde att hemmet fick årligt ekonomiskt bidrag från Allmänna Barnhuset i Stockholm. (Colstrup, B. Julhälsningar.... sid 80).
Till rekryteringen av barn bidrog från 1930-talet Gotlands läns barnavårdsförbund, som bildats 1930. Det var en frivillig sammanslutning av barnavårdsnämnder på Gotland. Förbundet hjälpte de små sockenkommunerna med att anskaffa fosterhem och kunde vid behov också etablera kontakt med Visby barn- och upptagningshem för placering av barn. (Colstrup, B. Julhälsningar.... sid 80).
Från 1942 fick Visby barn- och upptagningshem ekonomiskt stöd från landstinget. 1945 uppfördes för hemmet en ny byggnad på Neptungatan (L. Bohman, Gotlands läns landsting, sid 182 ff). Invigningen skedde i juli 1946. Under byggnadstiden hyrdes lokaler vid Cramérsgatan i f.d. maltfabrikens disponentbostad.
Landstinget övertog enligt riksdagsbeslut 1945 huvudmannaskapet för barn- hemsvården. Detta uppfattades av landstinget som ett "sistahandsansvar" och även fortsättningsvis skulle behovet i första hand täckas av "kommuners, föreningars och stiftelsers resurser" (L. Bohman, Gotlands läns landsting, sid 182).
Verksamheten vid barn- och upptagningshemmet fortsatte alltså under ledning av stiftelsen tills denna upplöstes i januari 1968. Stiftelsens tillgångar överfördes då enligt medgivande från Kungl. Maj:t. till Gotlands läns landsting (prot. 11 jan. 1968, volym
A 1: 3).
I avvaktan på att en ny klinik för psykisk barn- och ungdomsvård (PBU, senare BUP) skulle uppföras omkring 1970 på Barn- och upptagningshemmets tomt inrymdes PBU:s verksamhet i barn- och upptagningshemmets byggnad under 1960-talets sista år. Socialstyrelsen godkände att "dels ett spädbarnshem och dels ett upptagningshem får inrättas i det nuvarande spädbarnshemmets byggnad..." (landstingets prot. och handl. 1969, sid 271). Barn- och upptagningshemmets verksamhet bedrevs sedan i spädbarnhemmets (Bergsgatan, kv Forellen) bottenvåning som ombyggts för ändamålet. Antalet platser minskades från 15 till 10 (landstingets prot. och handl. 1969 sid 271 -272)
Under åren 1969-1971 utnyttjades endast ungefär hälften av barn- och upptagningshemmets platser.
En av sociala centralnämnden tillsatt utredning föreslog 1972 att verksamheten vid barn- och upptagningshemmet (i första hand på försök ett år) fr o m den 1 juli 1972 skulle ersättas med vård i familjehem. Sociala centralnämnden beslutade i enlighet med förslaget. (Sociala centralnämndens protokoll § 108/1972 med bilaga nr 108 i bilagovolymen).
I och med detta avvecklas i praktiken barn- och upptagningshemmet efter 109 års verksamhet.
Byggnaden vid Bergsgatan har senare rivits och ersatts med en ny byggnad där, när detta skrivs, barndaghemmet Forellen har sin verksamhet. Byggnaden vid Neptungatan finns kvar i form av "Idrottens hus" (1998).
Uppgifter ur:
Colstrup, Bror, kapitlet Anstalter för barnavård i Julhälsningar till församlingarna i
Visby stift, Visby 1933.
Bohman, Lennart, Gotlands läns landsting 1863-1962, Visby 1962.
Steffen, Richard, kapitlet Social omvårdnad i Boken om Gotland del 2, Stockholm 1945.
Gotlands läns landstings protokoll och handlingar 1969. Kommunarkivet.
Gotlands kommun, Sociala centralnämndens prot. med bil. 1972. Kommunarkivet.
Visby barn- och upptagningshems arkiv. Kommunarkivet.
(Bertil Nilsson, 1998)
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/I001/RAG_121
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/3L8kUOhFlazPYQUqPkWIW0
SpråkSvenska
ExtraIDRAG_121