bild
Arkiv

Familjen Rubens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31168
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/2Q6N8rPnraAhkBHMUG1qd2
ExtraID31168
Omfång
1,6 Hyllmeter  (-)
Datering
16682010(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmArkivet är tillgängligt för forskning i sin helhet med undantag för handlingar rörande Clas Otto Ruben vilka är tillgängliga först 40 år efter hans död dvs 2051.
En forskare som vill ha tillgång till dessa handlingar innan förbehållet löper ut får kontakta familjen.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Harry Svensson
Arkivförteckning (godkänd), Annika Tergius
Arkivförteckning (godkänd), Matts Wiberg
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Ruben. familj
Kategori: Person (släkt). Släkter
 
Ruben, Eleonora (1790 – 1860)
Alternativa namn: Philip, Eleonora  (Namn som ogift.)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)Historik

I ett kungl. brev från 1685 meddelades Stockholms konsistorium att konungen beslutat, till skydd för den rena och obesmittade läran, att inga judar såsom Kristi namns och församlings försmädare finge tålas i Stockholm eller annorstädes i riket. Till detta lägges 1686 års Kyrkolag, vilken stadgade att judar, turkar, morianer och hedningar som anlände till riket skulle undervisas i den rätta läran och befordras till dopet.

Familjen Rubens historia i Karlskrona börjar 1780, med Fabian Philips inflyttning och verksamhetsetablering i staden. Fabian Philip hade dessförinnan tillsammans med Aron Isaac anlänt till Stockholm och var den sjunde juden som fick uppehållstillstånd i Sverige.

Gustaf III genomdrev 1779 Religionsfrihetsförordningen, med baktanken att judisk invandring och dess ekonomiska nätverk, skulle förbättra Sveriges ansträngda ekonomiska situation. Men judarna skulle bara få bosätta sig på särskilt utvalda platser, vilket Kommerskollegiet fick i uppdrag att utpeka. I 1782-års judereglemente fastslogs att Stockholm, Göteborg och Norrköping var öppna för judisk bosättning i Sverige. Juridiskt innebar detta att Fabian Philip var tvungen att lämna Karlskrona, men Philip hade under sin korta vistelse i staden identifierat ett näringsfång som skulle komma att vara till stort gagn för flottans utveckling. Trots att örlogsvarvet i Karlskrona var landets största av sitt slag, fanns ingen segelduksfabrik och överbefälhavaren för Örlogsflottan, Henrik af Trolle, insåg med detta, att staten och Fabian Philip hade gemensamma ekonomiska intressen, varför Trolle utverkade ett kungl. tillstånd för Fabian Philip, med familj och tjänare, att uppehålla sig i Karlskrona.

Fabian Philip (d. 1833) och hans hustru Rosa fick enbart ett barn, Eleonora och för att Philips förmögenhet inte skulle gå ur landet, tilläts Jerachmiel ben Moses Ruben inflytta till Karlskrona för att gifta sig med Eleonora, varför Joakim Ruben räknas som stamfar till släkten i Karlskrona, även om det var Fabian Philip som var den förste och som lade grunden för familjens ställning i staden.

Av Fabian Philips testamente går det utläsa att Eleonora och Jerachmiel Ruben genomgår äktenskapsskillnad före 1832. Philip var inte sen med att i testamentet uttrycka sin besvikelse över den tidigare mågen. Ruben tillerkänns ett årligt apanage, men får inte ta del av arvet i övrigt. Istället blir äldsta barnbarnet Moritz Ruben som förmyndare för de yngre syskonen.

Eleonora och Joakim Ruben fick sju barn, fem pojkar och två flickor. I vanlig ordning giftes flickorna bort, till välsituerade män i Tyskland och Storbritannien. Genom testamentet avsätter Fabian Philip medel för studier åt barnbarnen, vilket de alla fem sönerna nyttjade. Av de fem Rubensönerna, är det bara den äldsta, Moritz Ruben, som genomgick en praktisk handelsutbildning inom familjeföretagen, hos släktingar och vänner i Hamburg och London. De övriga fyra bröderna studerade samtliga vid universitet eller högre institut, varav två vid jordbruksskolor i Sverige. Under 1840-talet blev barnbarnen ekonomiskt aktiva och utöver det att Moritz tog över Afvelsgärde, köpte Leopold Ruben Vedebygård och Otto Isaac Ruben köpte Hoby Kulle herrgård i Bräkne Hoby. Otto Isaac Ruben gifte sig med friherrinnan Sofia von Rosen.

I den av jordbruket dominerade svenska ekonomin, kom lantbruket att bli familjen Rubens dominerande näring under 1800-talets mitt. Statsledningens satsning på centralförsvarsdoktrinen och prioriteringen av Karlsborgs fästning, innebar att Karlskronas betydelse minskade för statsmakten. Nybyggnationen av fartyg minskade och med detta behovet av segel. Segelduksfabriken som varit Fabian Philips främsta näring nedlades 1832. Men trots detta valde Philips barnbarn att kvarstanna i Karlskrona. Harry R:son Svensson menar att Rubensönernas ekonomiska verksamhet följer den allmänna svenska ekonomiska utvecklingen och bekräftar att redan Fabian Philip integrerats i det karlskronitiska lokalsamhället, på samma sätt som Amsterdams och Londons ekonomiska judiska eliter assimilerades.

År 1876 grundade Anton och Ludvig M Ruben, Rubens Tobaksfabrik, vilken kom att bli den näst största tobaksfabriken i Sverige. Återigen följde familjen den svenska ekonomiska utvecklingen. När Sverige skiftade från jordbruksekonomi till industrialisering, satsade familjen Ruben på industrinäringen.

Tobaksfabriken nationaliserades 1915 när det statliga tobaksmonopolet infördes. Familjen hade ett engagemang i Jordbrukarbanken och i samband med den ekonomiska kris som uppstod efter första världskrigets slut, kom banken på obestånd och togs över av staten. Det var denna bankrörelse som lade grunden för den statliga Nordbanken, 2011 bankkoncernen Nordea. I samband med den finansiella krisen kom även familjen på obestånd och fick avveckla mycket av sitt ekonomiska engagemang.

Otto M Ruben flyttade 1910 till Stockholm, var indragen i de ekonomiska bekymmer familjen drabbades av, men startade på 1950-talet Väg- & trafikmärken AB. Detta företag kom att bli mycket framgångsrikt, speciellt efter det att det vunnit upphandlingen inför trafikomläggningen 1967. Vid Otto M Rubens bortgång 1960 övertogs driften för företaget av sonen Clas Otto Ruben.

Arkivbeskrivning

Arkivbildare är Clas Otto Ruben. Clas Otto Rubens far Otto M Ruben föddes 1883 i Karlskrona och var son till Anton N och Elise Ruben.

Arkivet består av korrespondens, handlingar rörande familjen Rubens företag och egendomar, bouppteckningar och testamenten. Här finns också privata handlingar av skilda slag och fotografier.

I september 2015 lämnades två stycken handskrivna resedagböcker in till Landsarkivet i Lund. Dagböckerna uppges vara skrivna av Eleonora Ruben, f. Philip eller möjligen av hennes ena son från början. De är skrivna på tyska och härrör sig troligtvis från en resa i Europa under tidiga 1840-tal, men uppgifterna om vem som gjorde resan går lite isär. Enligt önskemål från ingivaren är handlingarna förda till Familjen Rubens arkiv och är införtecknade 2015 av arkivarie Annika Tergius.
GallringsbarNej

Kontroll

Skapad2010-12-04 13:32:23
Senast ändrad2022-07-11 13:50:30