Search the collections
Shortcuts MENU

FRÄNDEFORS KOMMUN 1863 - 1973.FRÄNDEFORS KOMMUN 1863-1973: KOMMUNALSTÄMMAN  ( – 1973)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Nämnder och styrelser)
HistoryH I S T O R I K
Frändefors kommun - 1973
2001 KOMMUNALSTÄMMAN
1974.01.01 Kommunsammanslagning, då Frändefors kommun kom att ingå i Vänersborgs kommun
======================================================================
Historik sammmanställd av:
André Karlsson
Birger Sjöberggymnasiet
Vänersborg
Sammandrag av min undersökning av kommunulanstämmans uppgifter i Frändefors kommun under perioden 1880-1930.
I mitt projektarbete har jag undersökt kommunalstämmans i Frändefors kommun huvudsakliga arbetsuppgifter under 1880-1930. I undersökningen har jag gått igenom samtliga protokoll från kommunalstämmans sammanträden och valt ut ett antal där jag har funnit intressanta händelser som beskriver hur samhället, och speciellt Frändefors kommun var uppbyggd och kommunens uppgifter i samhället.
Frändefors kommun låg i södra delen av landskapet Dalsland och är idag en del av Vänersborgs kommun. Invånarantalet vid periodens början var ca 6000 människor som under följande 50 åren halverades till ca 3000. Inte mindre än 2000 personer anses ha emigrerat till USA och ett betydande antal emigrerade till grannlandet Norge.
Kommunen hade vid denna tid ingen egen byggnad utan kommunalstämmorna hölls i sakristian i Frändefors kyrka.
De viktigaste uppgifterna som behandlades vid sammanträdena var frågor rörande fattigvård, kommunikationer samt övriga frågor som t.ex. förslag på personer som skulle väljas till riksdagsmän. Intressant är att frågor som rörde skolans område inte förekommer i protokollen av det skälet att ansvaret för skolan låg hos svenska kyrkan.
I min rapport har jag redovisat händelser ur vissa protokoll som jag tycker har varit intressanta. Nedan följer ett antal kommentarer av de kommentarer jag gjort till protokollen vilket också visar vilka frågor stämman behandlade.
-1882. I Frändefors låg Dykällans gästgiveri som blivit upptaxerat av rikets kammarrätt avseende beskattning på utskänkning av spirituosa. Innehavaren av gästgiveriet har överklagat och taxeringskommittén samt kommunalstämman tillstyrker denna överklagan och anser att det maximala beloppet som kan uttaxeras grundar sig på en försäljning av max 1000 kannetal.
-1885. Den extra kommunalstämman beslöt denna dag att kommunen skulle bidra med ekonomiska resurser för utredning och eventuell byggnation av en järnväg mellan Frändefors och Saltkällan.
- 1890. Fattigvården ansågs alldeles för dyr fast den endast kostade 3600 kr per år.
Vidare noterades att det saknades 6 öre i bokföringen.
Järnvägslinjerna vid den här tiden var inte bara en kommunikationsresurs utan det anordnades även marknadsplatser invid järnvägsstationerna för att sälja bygdens produkter.
-1891. En inkomst för kommunen var så kallade “brännvinsmedel” vilket förmodligen innebar att man hade en speciell skatt på brännvin som bidrag till kostnader för social verksamhet.
En stor utgift var kostnaden för bortackorderade “fattighjon 4.400 kr” beloppet betalades till den som tog hand om så kallade fattighjon till lägst pris. Fattighjon var personer som inte kunde försörja sig själva, t.ex. barn som inte kunde försörja sig själva eller sjuka och äldre personer som inte kunde arbeta.
-1896. Före detta soldaten Peter Boden beviljade lån på 50 kr, dock inte i kontanta pengar utan i “sådane förnödenheter kommunalnämndens ordförande finner för godt honom meddela.”
-1897. Man önskade från kommunens sida att så kallade kringstrykande försvarslösa personer inte kom in i kommunen utan utdömde ett vite på 10 kr för var och en som lät dessa övernatta eller på annat sätt bli hjälpta.
-1898. Stämman beslöt att utbetala skottpengar till Klas Olsson i södra sviken för att han skjutit 3 rävar inom Frändefors socknen. Observera att öronen skars av och förevisades för stämman. Det var skottpengar på t.ex. räv, hök och berguv.
-1913. Stämman beslöt anslå 600 kr som bidrag till uppbyggnad av telefonledningar i kommunen och att personer som önskar tillgång till telefonledning ska anmäla detta till kommunalstämmans ordförande.
Kommunalskatten skulle uppgå till 6 % på uppskattad inkomst för det kommande året.
-1915. Skatten har höjts till 7.5 %
-1920. På grund av att kvinnorna nu har fått rösträtt och kommunens stora ytvidd beslöts att dela kommunen i 3 valdistrikt.
-1922. Vid denna tid hade telefontrafiken ökat så markant mellan Vänersborg och Brålanda att stämman beslöt anhålla hos telegrafverket att sätta upp en ny ledning mellan Frändefors och Brålanda.
Sammanfattning
Kommunalstämman värnade mycket starkt om de allmänna resurserna.
Området var ett typiskt så kallat bondesamhälle där de flesta livnärde sig på lantbruket. Såväl unga som gamla deltog i arbetet och de äldre bodde där hela livet. Som betalningsmedel använde man vad gården kunde producera, t.ex. spannmål kött och fläsk när man köpte tjänster från t.ex. smeden, snickaren eller slaktaren.
Kommunikationerna var mycket primitiva och man strävade från kommunens sida till att bönderna själva skulle stå för underhållet av vissa broar och vägar.
Kommunalstämmans ledamöter hade ett stort intresse att stödja invånarna genom att t.ex. ansöka hos kungl. Majt. om ekonomisk hjälp för personer som t.ex. drabbats av naturkatastrofer.
Vänersborg 2010-03-21
=================================================================
References to locations
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Reference codeSE/P016/REGARK_2001
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/agent/Xmzs5kEPJQNQZfS04w9tk0
LanguageSvenska
Extra IDREGARK_2001