Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Socialdistrikt 1-18, personakter enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Stockholms stads personakter enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1940/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/mIOfKCyArwF3VTmYfBBPJ7
Datering
1982–1996(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmAkterna är sekretessbelagda enligt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL 26 Kap 1 mfl §§)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Allmän anmärkningSamsortering i en personnummer-svit av alla distriktens personakter avställda 1982-1996 och födda 1882-1996 (Sd 1-18; 601-618). Sökingång = särskilt digitalt register över levererade akter. Där kan sökning göras även på enskilda distrikt och avställningsår.
Inledning (äldre form)Historik

1975 delades Stockholm in i 17 stycken socialdistrikt och 1977 beslöt kommunfullmäktige att fr.o.m. 1 juli 1978 inrätta ytterligare ett socialdistrikt. Distrikten var följande:
Sd 1 Centrala stan
Sd 2 Östermalm
Sd 3 Kungsholmen-Essingen
Sd 4 Maria-Högalid
Sd 5 Katarina-Sofia
Sd 6 Enskede
Sd 7 Skarpnäck
Sd 8 Norra Farsta
Sd 9 Södra Farsta
Sd 10 Vantör
Sd 11 Brännkyrka
Sd 12 Skärholmen
Sd 13 Hägersten
Sd 14 Bromma-Västerled
Sd 15 Vällingby-Hässelby
Sd 16 Spånga-Tensta
Sd 17 Kista
Sd 18 Rinkeby

Varje distrikt hade en socialdistriktsnämnd bestående av nio ledamöter och nio suppleanter, dessa utsågs av kommunfullmäktige. Enligt lag och reglemente, Kfs 1980:38, 1981 :45 samt Kfs 1982:28, skulle distriktsnämnderna inom sina distrikt handlägga ärenden som rörde enskilda personer när det gällde t ex vård och behandling.

Den 1 januari 1983 skedde en decentralisering av socialförvaltningens organisation och därmed överfördes ansvaret för i princip alla enskilda ärenden och en rad driftsfrågor till de 18 distriktsnämnderna.

Inom varje distrikt fanns en social servicecentral dit invånarna skulle vända sig i sociala frågor. De olika verksamheterna inom servicecentralen var: Administrativa byrån, Socialvårdsbyrån, Barnomsorgsbyrån samt Hemservicebyrån. Fr.o.m. 1992 ändrades benämningarna och kallades då programområden. Dessa var: administration, individ- och familjeomsorg, barnomsorg samt äldre- och handikappomsorg.

Administrativa byrån/ administration
Var en serviceenhet i bl a ekonomi-, lokal-, personal- och informations-frågor. Enheten var även sekretariat åt distriktsnämnden och samordnade MBL- och skyddsverksamhet.

Socialvårdsbyrån/ individ- och familjeomsorg
Arbetet inom verksamheten var uppdelat på olika sociala sektioner som svarade för stöd och hjälp, vård och behandling åt behövande familjer och enskilda personer. Man hade också en särskild grupp för uppsökande och utåtriktat socialt arbete. Antalet sociala sektioner varierade från två till fem per distrikt.

Barnomsorgsbyrån/ barnomsorg
Här fanns förskoleverksamheten i form av daghem och deltidsförskola samt familjedaghem. Det fanns även avlösarstöd åt familjer med handikappade barn.

Hemservicebyrån/ äldre- och handikappomsorg
Ordnade hemhjälp åt pensionärer, handikappade och barnfamiljer. Man svarade också för att det fanns särskilda boendeformer, service, gruppboende, ålderdomshem och sjukhem samt bostäder med särskild service. Ansvaret omfattade även dagverksamheter för pensionärer och handikappade.

Socialdistrikten upphörde när stadsdelsreformen trädde i kraft 1 januari 1997 i enlighet med beslutet i kommunstyrelsen den 2 oktober 1995.

Kommunövergripande verksamheter - KÖV
Fr.o.m. den 1 maj 1986 fick vissa distrikt särskilda uppgifter som omfattade hela kommunen, kommunövergripande verksamheter. Dessa var alla tidigare byråer vid socialnämnden. Se lista nedan över vilka socialdistrikt som fick dessa verksamheter.

Sd 1 Citysektionen, Familjerådgivningsbyrån, 1992-96, Rådgivningsbyrån i
alkoholfrågor, Tillnyktringsenheten vid St Görans sjukhus, Zigenarsektionen,
Vasaträffen, Lek- och stödverksamhet

Sd 2 Enheten för familjehemsutbildning, Narkomanvårdsbasen vid Sabbatsberg,
Stöd- och utbildningsgruppen/HIV-Aidsteamet

Sd 3 Behandlingsgruppen i city, Hörselförskoleverksamhet

Sd 4 Jourbyrån, Jourhavande kurator, Jourhemmet för kvinnor, Ledsagarservice,
Planeringshemmet Kammakargatan, Socialtjänsten vid narkotikapolisen i city,
Solmugruppen, Spiralprojektet, Trygghetsjouren, Utgångspunkten,
Club Reimersholm, Reimers förskola, Tellus fritidscenter, Mariahissens fritidscenter

Sd 5 Metodutveckling, Byrån för bostadslösa män, Beredskapsarbetsbyrån

Sd 11 Familjerättsbyrån, Familjebidragsnämnden

Sd 12 Sommarbarnsbyrån

Sd 18 Familjerådgivningsbyrån, 1983-91

De mer omfattande KÖV:arna behandlas i dag som egna arkivbildare och har därmed brutits ur respektive distrikts arkiv. Man kan dock finna vissa spår i protokoll- och diarieserier på distrikten, detta gäller alla KÖV:ar. De markerade KÖV:arna finns förtecknade vid Stockholms stadsarkiv, Frihamnen. För mer information om KÖV:arna och dess material se Kommunövergripande verksamhet samt arkivbeskrivning för respektive KÖV.

Arkivet

Alla distrikt, utom Sd 18, Rinkeby, är levererade till och omförtecknade på Stockholms stadsarkiv, Frihamnen. Distrikten är förtecknade enligt samma princip då de till största delen innehåller samma handlingstyper. De stora serierna är protokoll, diarieförda handlingar och personakter. Man har också vanligtvis en B-serie med informationsbroschyrer och personaltidningar.
Under F-serierna finner man verksamhetsspecifika handlingar, i vissa fall KÖV material samt personalhandlingar. De protokollserier som vanligtvis förekommer är: sociala distriktsnämndens med bilagor, distriktsledningsgruppens, distriktsinformation(DI), MBLoch
MBA, skyddskommittens som byter namn 1990 till arbetsmiljökommitten, samrådsgruppens, utskottens som framför allt är programutskottens samt äldre- och handikappomsorgens protokoll.

Distrikten har haft en gemensam dokumenthanteringsplan och en gemensam diarieplan. I diarieplanen kan dock förekomma vissa ändringar specifika för de enskilda distrikten. Båda planerna återfinns sist i pärmen med distriktens förteckningar.

Sekretess

Inom socialtjänsten råder sekretess enligt sekretesslagens 7 kapitel, §4. Sekretessen gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående lider men. Personsekretessen gäller i 70 år.

De personakter som upprättats har gallrats enligt socialtjänstlagen från 1980. Dock har akter för personer födda den 5:e, 15:e och 25:e undantagits enligt socialtjänstlagen§§ 60 och 62 samt socialtjänstförordningen § 51. Dessa har bevarats för att tillgodose forskningens behov. Akter har även bevarats av rättssäkerhetsskäl som faderskapsakter, adoptionsakter samt
barn- och ungdomsplaceringsakter.

Känsliga uppgifter återfinns framför allt i protokollserierna, diarieförda handlingar och i aktmaterialet. En sekretessbedömning görs därför innan handlingar lämnas ut.

För mer information se förteckningsbladen.

Stockholms stadsarkiv den 22 december 1999
Kristina Holtzberg
Arkivarie

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad2022-06-23 11:18:21
Senast ändrad2022-06-23 18:01:15