Sök i arkiven
Genvägar MENY

OLYMPIASKOLAN  (1929 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (2200 gymnasium)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (KOMMUN)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (skola)
Alternativa namn
Tidigare Flickläroverket i Helsingborg, 1929-1968
HistorikH I S T O R I K
Helsingborg stad skolor
37 OLYMPIASKOLAN (HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERKET FÖR FLICKOR)
Högre allmänna läroverket för flickor kom till genom 1927 års riksdagsbeslut, som resulterade i 1928 års undervisningsplan, vilken bland annat ville erbjuda flickor en bättre möjlighet att förvärva högre skolutbildning. På flertalet platser inlemmades flickorna i de gamla gossläroverken, men på fyra platser i Sverige startades högre allmänna läroverk för flickor. Så blev fallet i Helsingborg, som i likhet med övriga började sin verksamhet den 1 juli 1929.
Till att börja med hade den nyinrättade skolan sina lokaler i det gamla, av Helgo Zettervall ritade, läroverket på Bergaliden. De närmaste åren fick man även låna lokaler av gossläroverket, ålderdomshemmet och vanföreanstalten. Först i mars 1933 kunde man inviga och flytta in i den byggnad, som sedan 1963 kallas för Olympiaskolan. Arkitekt var dåvarande stadsarkitekten i Helsingborg, Arvid Fuhre. Skolbygget väckte på sin tid berättigad uppmärksamhet och var det första nybyggda flickläroverket i landet. Byggnadsanslagen belöpte sig på 1 160 000 kronor, men hela anslaget behövde ej tas i anspråk, då totalkostnaden blev något lägre. Ett trettiotal år senare gjordes en mera omfattande om- och tillbyggnad, då matsalskomplexet och annexet skapades. På 1990-talet fick skolans "esteter" en paviljong på Clemensskolan och nu år 2004 förestår ännu en ombyggnad, i det att gymnastiksalen byggs om till bland annat ett mediatek.
Flickläroverket hade liksom övriga högre allmänna läroverk staten som huvudman. De skulle emellertid så småningom komma att kommunaliseras. För Helsingborgs del ägde det rum 1958.
1963 blev både gossläroverket och flickläroverket samgymnasier. År 1966 infördes det nya gymnasiet och alla de resterande åren av 1900-talet kännetecknas av en ständig reformpolitik för att söka anpassa gymnasieskolan till den nya tidens krav. Författningsmässigt resulterade detta i nya läroplaner 1970 och 1994. Förutom dessa har ständigt nya kursplaner sett dagens ljus, betygsystem har reformerats, en pedagogisk och organisatorisk omvälvning har skett etc.
Flickläroverket startade med en fyraårig realskola och ett treårigt real- och latingymnasium. Smärre förändringar skedde de närmaste åren, framför allt vad beträffar utbildningens längd, men också vad angår utbildningens innehåll. Den stora turbulensen inträffade emellertid, när det nya gymnasiet inrättades. Under några år fanns sida vid sida det gamla och det nya gymnasiet och dessutom 1962-1974 den nya grundskolans högstadium. På 1980-talet fanns en drift- och underhållsutbildning. 1970-talets linjeinriktade läroplan ersattes 1994 med en läroplan som byggde på olika typer av program. Så till exempel lästes läsåret 2002/2003 följande program på Olympiaskolan: Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet, Individuellt program (för invandrare), Naturvetenskapliga programmet och Samhällsvetenskapliga programmet.
I och med att skolorna blivit mer och mer självstyrande enheter har den administrativa personalen vuxit, så även den skolsociala. Nya arbetsformer krävde även professionell ledning av biblioteket, som med datoriseringen alltmer utvecklats mot ett mediatek.
De gamla inspektions- och styrelseformerna med biskopen som eforus och inspektor som hans lokala representant, med lokalstyrelse och kollegium, avskaffades i samband med kommunaliseringen till förmån för mera tidsenliga former.
Ledningen av Olympiaskolan ligger idag hos skolchefen och Skolans styrelse, som är sammansatt av representanter för skolledning, personal och elever. I Skolans styrelse, där för närvarande eleverna har majoritet, beslutas om för skolan centrala frågor som budget, lokalanvändning och principer för schemaläggning.
I arkivet speglas de viktiga besluten i protokollen. Skolans vardag kommer bland annat till synes i Veckonytt, ett periodiskt utgivet meddelandeblad. Under serien Ö, övriga handlingar finner man kataloger, liksom diverse elevaktiviteter, som skoltidningar och handlingar rörande GEA-stugan.
Skolans arkiv från den tid då staten var huvudman förvaras på Landsarkivet i Lund (i princip till och med 1968).
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/M007/HSA06_37
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/C6Yk32xaYqcS6GTYO0ypx7
SpråkSvenska
ExtraIDHSA06_37