Arkiv

AMU-myndighet i Älvsborgs län, utbildningsenheten Borås med Alingsås, arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/15277

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/JDew3gHtrH6cyG018W43t3

Omfång

8 Hyllmeter (-)

Datering

1986	–	1997		(Tidsomfång)
1986	–	1993-06-30		(Huvudsaklig tid)

Villkor

Villkorsanm

Serie D4 och F2 enligt SL 7:1

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

AMU-myndigheten i Älvsborgs län, Borås m. fl.

Kategori: Statlig myndighet. AMU-myndigheter i länen 1986-

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr GLA/15277 Förteckning över AMU-myndigheten i Älvsborgs län, Borås med Alingsås, arkiv
Allmän anmärkning	Alternativnamn: AMU-gruppen i Älvsborgs län.
Inledning (äldre form)	ARKIVBESKRIVNING AMU-myndigheten i Älvsborgs län, utbildningsenheten Borås med Alingsås AMU = arbetsmarknadsutbildning När AMU-centren upphörde 1985-12-31 skulle den nya organisationen, enligt förordningen med instruktion för AMU-gruppen SFS 1985:833, ha namnet AMU-myndigheten i länet. AMU skulle fr o m 1986-01-01 vara uppdragsmyndigheter. AMU-gruppen var enligt instruktionen samlingsnamnet för alla länsmyndigheter och den centrala myndigheten AMU-styrelsen. Namnet som kom att användas i verksamheten var AMU eller från 1991 AMU-gruppen med tillägg av utbildningsortens eller utbildningsenhetens namn. AMU-styrelsen var den centrala förvaltningsmyndigheten, den skulle ansvara för den övergripande utvecklingen, planeringen och uppföljningen av de regionala AMU-myndigheternas verksamhet och ekonomi, (SFS 1985:833 § 6, 7). Enligt samma instruktion från den 31 oktober 1985 så skulle varje AMU-myndighet inom sitt verksamhetsområde i första hand anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av arbetsmarknadsverket, (§ 2). AMU-gruppens verksamhet skulle finansieras genom intäkter. Varje AMU-myndighet skulle fastställa priset för sina tjänster och ansvara för det ekonomiska resultatet av verksamheten. De regionala myndigheterna skulle samverka med länsskolnämnderna, skolväsendet, högskolan och arbetsmarknadens parter, (§ 25). Varje regional myndighet skulle ledas av en styrelse, (§ 28). Inom varje regional AMU-myndighet skulle det finnas ett kansli och det antal utbildningsenheter som myndigheten bestämde, (§ 30). SFS 1985:833 upphörde att gälla den 31 december 1988 då den ersattes av SFS 1988:1076 som var betydligt mindre detaljerad än den tidigare förordningen. Här nämns t ex inte längre någonting om att varje regional myndighet skall ha ett kansli. Organisationen med länsvisa AMU-myndigheter bestod bara till 1993-06-30 då AMU bolagiserades. År 2000 bytte AMU namn till Lernia AB. AMU-myndighetrnas organisation och arbetssätt kom att skilja sig betydligt mellan olika län. I en del län skedde arkivbildningen endast hos en länsmyndighet, medan hos andra län arkivbildningen skedde dels hos regional myndighet, dels hos utbildningsenheter. För AMU i Älvsborgs län skedde arkivbildningen både i Borås och i Trollhättan avseende utbildningsenheterna. Utbildningsenheten Borås administrerade också utbildningen i Alingsås, dvs handlingar från verksamheten i Alingsås är samsorterade med handlingarna från Borås. Regionkontoret, (kansliet), i Älvsborgs län hade ingen egen arkivbildning. Man fördelade de administrativa uppgifterna mellan Borås och Trollhättan. I Borås tillsattes en tjänst som byrådirektör med ansvar för planering/utveckling och en tjänst som personalchef. Även i Trollhättan inrättades en tjänst som byrådirektör för planering/utveckling och en tjänst som ekonomichef. De flesta handlingarna rörande den övergripande regionala verksamheten för AMU-myndigheten i Älvsborgs län finns bevarade i utbildningsenheten Borås arkiv. Det avser då handlingar rörande personal i Älvsborgs län, avtal med bl a Länsarbetsnämnden och AMU-myndighetens bokslut. AMU-myndigheten i Älvsborg gav utbildningar inom bl a kontor, el-teleteknik, verkstadsmekanik, byggnads, plåt- och svetsmekanik, fordonsteknik, teko, trafik, restaurang och storhushåll. Trots att organisationen blev kortvarig hann man med flera omorganuísationer under tiden. Eftersom man skulle finansiera verksamheten med intäkter var man väldigt konjunkturkänslig, när det var stor efterfråga på arbetskraft sjönk efterfrågan på arbetsmarknadsutbildning och man hade för många anställda inom AMU. Även vad det gäller administrationen förekom en del ändringar i organisationen. FREKVENTA HANDLINGAR Serie B 1 Kopior av elevernas betyg och intyg 1986-1993 Handlingarna är i huvudsak ordnade efter kursår och i alfabetisk ordning efter elevernas efternamn. För 1993 är beygskopioran sorterade efter elevernas födelseår. Företagsutbildningar (köpt utbildning) är sorterade efter utbildningsår och ibland kursens namn, även elevkorten är oftast insorterade tillsammans med betygskopiorna. Serie D 1 Elevkort 1986-1992 Elevkorten är sorterade efter kursår och elevernas födelseår, undantaget två volymer från 1990-91 där korten är sorterade i alfabetisk ordning. För 1993 finns endast ett fåtal elevkort som är samsorterade med betygskopiorna. Serie F 3 A Personalakter 1986-1993-06-30 Akterna är sorterade i alfabetisk ordning efter de anställdas efternamn. Serie G 2 Tjänstgöringsjournaler 1986-1994 1994 gäller de anställda som inte följde med till den nya organisationen.

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Skapad	1999-05-18 00:00:00
Senast ändrad	2018-01-12 08:08:03

ARKIVBESKRIVNING

AMU-myndigheten i Älvsborgs län, utbildningsenheten Borås med Alingsås

AMU = arbetsmarknadsutbildning

När AMU-centren upphörde 1985-12-31 skulle den nya organisationen, enligt förordningen med instruktion för AMU-gruppen SFS 1985:833, ha namnet AMU-myndigheten i länet. AMU skulle fr o m 1986-01-01 vara uppdragsmyndigheter. AMU-gruppen var enligt instruktionen samlingsnamnet för alla länsmyndigheter och den centrala myndigheten AMU-styrelsen.

Namnet som kom att användas i verksamheten var AMU eller från 1991 AMU-gruppen med tillägg av utbildningsortens eller utbildningsenhetens namn.

AMU-styrelsen var den centrala förvaltningsmyndigheten, den skulle ansvara för den övergripande utvecklingen, planeringen och uppföljningen av de regionala AMU-myndigheternas verksamhet och ekonomi, (SFS 1985:833 § 6, 7).

Enligt samma instruktion från den 31 oktober 1985 så skulle varje AMU-myndighet inom sitt verksamhetsområde i första hand anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av arbetsmarknadsverket, (§ 2).

AMU-gruppens verksamhet skulle finansieras genom intäkter. Varje AMU-myndighet skulle fastställa priset för sina tjänster och ansvara för det ekonomiska resultatet av verksamheten.

De regionala myndigheterna skulle samverka med länsskolnämnderna, skolväsendet, högskolan och arbetsmarknadens parter, (§ 25).

Varje regional myndighet skulle ledas av en styrelse, (§ 28). Inom varje regional AMU-myndighet skulle det finnas ett kansli och det antal utbildningsenheter som myndigheten bestämde, (§ 30).

SFS 1985:833 upphörde att gälla den 31 december 1988 då den ersattes av SFS 1988:1076 som var betydligt mindre detaljerad än den tidigare förordningen. Här nämns t ex inte längre någonting om att varje regional myndighet skall ha ett kansli.

Organisationen med länsvisa AMU-myndigheter bestod bara till 1993-06-30 då AMU bolagiserades. År 2000 bytte AMU namn till Lernia AB.

AMU-myndighetrnas organisation och arbetssätt kom att skilja sig betydligt mellan olika län. I en del län skedde arkivbildningen endast hos en länsmyndighet, medan hos andra län arkivbildningen skedde dels hos regional myndighet, dels hos utbildningsenheter. För AMU i Älvsborgs län skedde arkivbildningen både i Borås och i Trollhättan avseende utbildningsenheterna.

Utbildningsenheten Borås administrerade också utbildningen i Alingsås, dvs handlingar från verksamheten i Alingsås är samsorterade med handlingarna från Borås.

Regionkontoret, (kansliet), i Älvsborgs län hade ingen egen arkivbildning. Man fördelade de administrativa uppgifterna mellan Borås och Trollhättan. I Borås tillsattes en tjänst som byrådirektör med ansvar för planering/utveckling och en tjänst som personalchef.

Även i Trollhättan inrättades en tjänst som byrådirektör för planering/utveckling och en tjänst som ekonomichef.

De flesta handlingarna rörande den övergripande regionala verksamheten för AMU-myndigheten i Älvsborgs län finns bevarade i utbildningsenheten Borås arkiv. Det avser då handlingar rörande personal i Älvsborgs län, avtal med bl a Länsarbetsnämnden och AMU-myndighetens bokslut.

AMU-myndigheten i Älvsborg gav utbildningar inom bl a kontor, el-teleteknik, verkstadsmekanik, byggnads, plåt- och svetsmekanik, fordonsteknik, teko, trafik, restaurang och storhushåll.

Trots att organisationen blev kortvarig hann man med flera omorganuísationer under tiden. Eftersom man skulle finansiera verksamheten med intäkter var man väldigt konjunkturkänslig, när det var stor efterfråga på arbetskraft sjönk efterfrågan på arbetsmarknadsutbildning och man hade för många anställda inom AMU. Även vad det gäller administrationen förekom en del ändringar i organisationen.

FREKVENTA HANDLINGAR

Serie B 1 Kopior av elevernas betyg och intyg 1986-1993
Handlingarna är i huvudsak ordnade efter kursår och i alfabetisk ordning efter elevernas efternamn. För 1993 är beygskopioran sorterade efter elevernas födelseår.

Företagsutbildningar (köpt utbildning) är sorterade efter utbildningsår och ibland kursens namn, även elevkorten är oftast insorterade tillsammans med betygskopiorna.

Serie D 1 Elevkort 1986-1992
Elevkorten är sorterade efter kursår och elevernas födelseår, undantaget två volymer från 1990-91 där korten är sorterade i alfabetisk ordning. För 1993 finns endast ett fåtal elevkort som är samsorterade med betygskopiorna.

Serie F 3 A Personalakter 1986-1993-06-30
Akterna är sorterade i alfabetisk ordning efter de anställdas efternamn.

Serie G 2 Tjänstgöringsjournaler 1986-1994
1994 gäller de anställda som inte följde med till den nya organisationen.

Serier (27 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL		Läsesal
A 1	Styrelseprotokoll med bilagor	Serien i kartonger.
A 2	Övriga protokoll med bilagor	Serien i kartonger.
B	ARKIVEXEMPLAR AV UTGÅENDE HANDLINGAR		Läsesal
B 1	Kopior av elevernas betyg och intyg	Serien i kartonger. Efter intygets utskrivningsår. Detta överens- stämmer oftast med kursens slutår men avvikelser har iakttagits (intyg utskrivet 1988 har gällt kurser avslutade 1968 och 1983).
B 2	Utgående skrivelser
C	DIARIER		Läsesal
C 1	Diarium	Serien i kartonger.
C 2	Sökregister till diariet
D	REGISTER OCH LIGGARE		Läsesal
D 1	Elevkort	Serien i kartonger. I personnummerordning. Se även serie B 1 och D 2.
D 2	Elevförteckningar
D 3	Redovisning av förarutbildningen
D 4	Hälsojournaler
D 5	Betygs- och intygskataloger	Serien i kartonger.
D 6	Arkivförteckning
E	INKOMNA HANDLINGAR		Läsesal
E 1	Inkomna skrivelser	Serien i kartonger.
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE		Läsesal
F 1	Handlingar rörande kursverksamheten	Serien i kartonger. Rekryteringsutbildning inom textil- och konfektionsindustrin.
F 2	Handlingar rörande skyddsverksamheten
F 3 A	Personalakter	Serien i kartonger.
F 3 B	Handlingar rörande anställda	Serien i kartonger.
F 4	Övriga ämnesordnade handlingar	Serien i kartonger.
G	RÄKENSKAPER		Läsesal
G 1	Bokslut	Serien i kartonger.
G 2	Tjänstgöringsjournaler	Serien i kartonger.