Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

AB Ehrnberg och Sons läderfabriks arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30325
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ZHtneooZ1qw5Uc4HPz4sc4
Omfång
19,7 Hyllmeter 
354 Volymer 
Datering
1808–1976(Tidsomfång)
1875–1976(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1982/1
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Ehrnberg och Sons läderfabrik, AB (1898 – 1975)
Kategori: Företag. Formvaruindustri (Lädervaruindustri sni 19100)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30325

Förteckning nr 1/1982









Förteckning

över

AB Ehrnberg & Sons Läderfabriks arkiv





































Upprättad 1981 av
assistent N.G. Valdén.
Inledning (äldre form)HISTORIK



Aktiebolaget Ehrnberg & Sons Läderfabrik i Simrishamn bildades 1898 men hade en lång förhistoria. Under andra hälften av 1700-talet fanns två garverier i Simrishamn. Ett tredje grundades 1808 av Jonas Rörbeck (!779-1832). Av kommerskollegiet utverkade han 1820 befrielse från skråförordningen och tillstånd att driva sin rörelse mer fabriksmässigt. Han lämnade efter sig ett litet men tidsenligt garveri. Hans svärson Nils Petter Ehrnberg (1804-1853) som var rektor vid Simrishamns skola blev hans efterträdare som garverifabrikant och efterträddes i sin tur 1857 av sonen Jonas (1831-1910) som 1885 tog sin son Alfred (1858-1914) till kompanjon, varvid firman fick namnet J. Ehrnberg & Son.

Under Alfred Ehrnbergs ledning utvecklades garveriet till en modern läderfabrik. På 1880-talet moderniserades den hantverksmässiga tillverkningen, på 1890-talet ny- och ombyggdes fabriken, ångpanna, ångmaskin och elektrisk kraft togs i bruk. Firman ombildades till aktiebolag 1898, samma år som tullreformen genomfördes och gynnade uppkomsten av inhemska sko- och läderfabriker. Antalet anställda steg från 25 år 1882 till ett hundratal vid sekelskiftet och produktionsvärdet från 40.000 kronor år 1885 till 2.710.00 kronor 1914/1915.

Efter Alfred Ehrnberg följde brodern och kontorschefen Elis (1859-1922). Under hans tid utvidgades fabriken ytterligare. Antalet arbetare steg till 180 och omsättningen till 7.750.000 kronor 1917/1918. Han efterträddes av brorsonen Gösta Ehrnberg (1895-1981) som ledde företaget till 1965.

De ekonomiska kriserna i början och slutet av 1920-talet medförde en viss nedgång men från 1932 steg omsättningen åter och 1940 nådde antalet arbetare över 400. Under 1930-talet exporterades en tredjedel av fabrikationsvärdet, särskilt reseeffektläder. Med det andra världskriget kom produktionsstörningar i form av importbegränsningar, råvarubrist och statliga regleringar. Det oaktat ökade omsättningen och antalet anställda uppgick 1950 till 566.

Långt in på 1900-talet hade tillverkningen huvudsakligen varit inriktad på botten-, smor- och plattläder. Småningom tillkom kromgarvat ovanläder, möbel-, bokbinderi- och reseeffektläder samt billäder.

Denna mångsidiga tillverkning kunde inte upprätthållas under 1940-talet då landets behov av botten- och ovanläder måste tillgodoses i främsta rummet enligt industrikommissionens bestämmelser. Och på 1950-talet förändrades hela marknadsbilden. Plattlädret gick tillbaka i takt med avhästningen, bottenlädret ersattes med gummi och konstläder, möbel-, bil- och väsklädret med plast och textil. Kvar blev i stort sett beklädnads- och skoovanläder.

Utvecklingen tvingade fram en specialisering. Fram till 1953 hade bara 20% av tillverkningen bestått av skoovan-läder men därefter specialiserade företaget sig på denna vara. Det blev möjligt tack vare en genomgripande rationalisering och avsevärda nyinvesteringar i byggnader och maskiner. Exporten upparbetades till 40% av omsättningen och gick främst till Norge, Danmark, Frankrike, Västtyskland och Grekland. Vid sidan av lädertill-verkningen försökte man hävda sig på den växande plastmarknaden genom att 1961 bilda dotterbolaget Ehrnberg Produkter för utveckling och tillverkning av plastmaterial.

Sedan 1920-talet hade företaget haft två dotterbolag, nämligen Aktiebolaget Randfabriken Cimbria i Simrishamn och Aktiebolaget Nordiska Läderfabriken i Veberöd. För att stärka konkurrenskraften köptes 1955 Eslövs Läderhandel Aktiebolag (ombildat till Svenska Plastlaminat Aktiebolaget 1957) 1959 C.J. Lundbergs Läderfabriks Aktiebolag i Valdemarsvik med dotterbolag (ombildat till Aktiebolaget Ehrnberg Produkter 1961), 1960 Aktiebolaget A. Westlund, 1961 Fabriks Aktiebolaget Fernisol, 1962 L-Sex Aktiebolag. Med undantag av Aktiebolaget Ehrnberg Produkter bedrev dock dessa nytillkomna dotterbolag ringa eller ingen verksamhet och detsamma gäller om de båda äldre dotterföretagen efter 1940-talet. Driften koncentrerades målmedvetet till Simrishamn.

Den ständigt ökande skoimporten i samverkan med mode- och säsongvariationer gjorde emellertid marknaden allt vanskligare. Exporten kom att svara för en allt större del av omsättningen: 95 % år 1967 mot 50 % år 1962. Den viktigaste exportvaran var lackläder och 1965 beslutade man att koncentrera sig på denna produkt vid moderbolaget. Denna satsning var lönsam fram till 1970-talet då lacklädret kom ur modet. En stor satsning på syntetläder från 1968 blev däremot aldrig lönsam på grund av stigande oljepriser och fallande hudpriser. Ytterligare rationaliseringar och personalinskränkningar, från 465 anställda år 1964 till 312 år 1969, räckte inte till för att uppväga den allt sämre lönsamheten och Curt Bergqvist (f. 1917) som ledde företaget 1965-1975 kunde inte rädda det. Det äldsta företaget i branschen köptes 1973 av det multinationella bolaget Albany International Corporation genom dess dotterbolag Nordiska Maskinfilt Aktiebolaget i Halmstad och uppgick 1975 i detta utan likvidation när den fortsatta satsningen på syntetläder slutgiltigt hade misslyckats.

Arkivhandlingarna levererades till landsarkivet i två omgångar 1976 och 1981. Bortsett från vissa fastighets-
handlingar och enstaka äldre handlingar omfattar arkivet handlingar från 1880-talet till 1970-talet. I arkivet ingår dessutom åtskilliga handlingar angående dotterbolag och firmor som moderbolaget hade intressen i. I Garveri- muséet i Simrishamn förvaras en del äldre handlingar, såsom inköps- och försäljningsjournaler, antecknings-
böcker om tillverkningen, inventarie- och kopieböcker, gesällbetyg, mästarbrev, bouppteckningar, passhandlingar m.m., vidare senare kopieböcker, brev, reserapporter, handlingar angående internationella förhållanden, fotografier, trycksaker o.a. I Österlens Museums arkiv i Simrishamn finns en samling pressklipp rörande företaget (1894-1970), arbetsförhållanden och enskilda medlemmar av familjen Ehrnberg.
Tillägg 2002 från Österlens Museum, förtecknat 2005-09 av Petra Nyberg.

Litteratur: Aktiebolaget Ehrnberg & Sons Läderfabrik 1808-1908 (Malmö 1908)

Gösta Ehrnberg "Garvareskrået, gamla garvare och garverier i Simrishamn"
(I "Kring en småstad". Studier....utgivna av Theodor Tufvesson
och Gösta Ehrnberg, Lund 1929)

Gösta Ehrnberg "Kring en gammal Garvaregård" (Föreningen för Fornminnes- och
Hembygdsvård i Sydöstra Skåne, Småskrifter 9, Malmö 1963)

Helge Nelsson "Simrishamns större industrier" (i "Simrishamn med omland."
Studier.... av Helge Nelsson m.fl., Lund 1949.
Innehåller fler litteraturhänvisningar.)

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
AB Hotell Svea Simrishamn. Kassabok
Ämnesord, sak
Gesällvandringsböcker. A. Ehrnberg 1881-182 (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2019-11-13 08:32:20