Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Oseenska släktarkivet


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30238
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/cEi9DkhwM42gwXvv8rhQy3
Omfång
2,9 Hyllmeter 
37 Volymer 
Datering
1599–1971(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1976/27, A.-B. Lövgren
Brevskrivarregister: Brevskrivareregister
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Oseen (släkten)
Alternativa namn: Blomstrand (släkten)
Kategori: Person (släkt). Släkter (släkterna Oseen, Blomstrand m.fl.)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30238

Förteckning 27/1976









Förteckning

över

Oseenska släktarkivet





































Förteckningen upprättad 1976 av
arkivarie Anna-Brita Lövgren.
Allmän anmärkningEtt värdefullt släktarkiv som speglar dess medlemmars vetenskapliga och personliga intressen. I det ingår mer än 700 brevskrivare. Arkivet ger en fin bild av dessa familjers tillvaro till vardags och fest. Livet i sådana kretsar i Växjö och dess omnejd. Det speglar även den kyrkliga fromheten i Småland, svensk mission, skandinavism i lundensiska studentvärlden, samt kontakter med internationella vetenskapsmän. Arkivförteckningen är informationsrik.
Inledning (äldre form)OSEENSKA SLÄKTARKIVET

Brevskrivarregister och antavlor ingår i den manuellt förda förteckningen.

Landsarkivet i Lund förvärvade 1974 det Oseenska släktarkivet av konstnären Jurd Oseen i Kristianstad.

Arkivet har uppstått inom två småländska släkter, Oseen och Blomstrand, och sträcker sig från slutet av 1700-talet fram till 1940-talet. En del ingående tryck är dock äldre. På den Oseenska sidan är de äldsta som efterlämnat handlingar komministern i Södra Sandsjö Petrus Oseen (1741-1814), hans son Petrus Oseen (1772-1826) som var kyrkoherde i Annerstad och dennes son Peter Erland Oseen (1809-1884), vilken utnämndes till kyrkoherde i Hestra 1841 och kyrkoherde i Villstad och kontraktsprost i Västbo kontrakt 1855. Då Peter Erland Oseen 1841 gifte sig med Wilhelmina Blomstrand (1819-1869) förenades släkten Oseen med släkten Blomstrand. Wilhelminas föräldrar var lektorn i grekiska och hebreiska i Växjö och ledamoten av domkapitlet där Johan Blomstrand (1788-1830), bondson från Bergunda och Öja utanför Växjö vilken tagit sig namnet Blomstrand, och hans hustru Severina Blomstrand f. Rodhe (1797-1890), vilken både på fädernet och mödernet härstammade från halländska prästsläkter. Hennes far Christian Wilhelm Rodhe (1744-1811) var kyrkoherde i Valinge, hennes farfar Peder Olof Rodhe (1711-1781) kyrkoherde i Slättåkra och hennes morfar Severin Wallin d.y. (1737-1817) kyrkoherde i Gällared.

Efter Johan Blomstrands död 1830 bodde hans änka Severina Blomstrand f. Rodhe kvar i Växjö med sina barn. De tre sönerna fortsatte sina studier i Lund. Anders Blomstrand (1822-1887) blev fil.dr. 1844, prästvigdes 1849 och presiderade i stället för pastoralexamen 1852. Han inledde en akademisk karriär, var t.f. professor i kyrkohistoria och symbolik 1847-1849 och 1850-1852, höll privata föreläsningar i symbolik 1849-1852 och uppfördes i tredje förslagsrummet till tjänst som teol. adjunkt vid Lunds universitet 1853, men avbröt denna karriär för tamuliska språkstudier i Leipzig 1856-1857 och arbetade därefter som missionär i Sydindien 1857-1858. Han hade i Lund kommit i kontakt med det nyvaknade missionsintresse som manifesterat sig i Lunds missionssällskap. Detta hade grundats 1845 och bland dess medlemmar återfinns Peter Fjellstedt och Peter Wieselgren samt flera medlemmar av släkten Rappe. Sällskapet samarbetade med ett missionssällskap i Leipzig. Anders Blomstrand utsändes som missionär av Lunds missionssällskap. På missionsfältet arbetade han med utbildning av infödda präster och lärare och var medlem av det så kallade missionskyrkorådet som hade en viktig uppgift i fråga om tamulmissionens ledning men hans främsta insats var hans litterära verksamhet. Han reviderade den tamuliska bibelöversättningen och psalmboken, översatte och bearbetade ett stort antal teologiska och kyrkliga arbeten till tamuliska språket och utgav en tamulisk tidskrift. Fredrik Theodor Blomstrand (1824-1892) blev efter studier i Lund lektor i matematik i Göteborg där han ägnade stort intresse åt den kommunalpolitiska debatten. Christian Wilhelm Blomstrand (1826-1897) blev fil.mag i Lund 1850, erhöll samma år det av bergsrådet J.L. Aschan instiftade stipendium Berzelianum och ägnade sig sedan åt studier i kemi. Han företog flera studieresor, bl.a. till Tyskland, Schweiz, Österrike och Norge. 1854 blev han docent i kemi vid Lunds universitet, 1854-1855 var han lärare vid tekniska skolan i Malmö, 1856-1857 samt ht 1852 var han t.f. professor i kemi och mineralogi och 1856 blev han adjunkt i kemi och laborator vid Lunds universitet. Han deltog som geognost och mineralog vid O. Torells Spetsbergsexpedition 1861. 1862 utnämndes han till professor i kemi, också i Lund, och han var universitetets rektor 1871-1872. Han blev ledamot av styrelsen för Alnarps lantbruksuniversitet 1871. Inom Smålands nation i Lund nedlade han ett betydande arbete och var dess kurator 1855-1862 och dess inspektor 1863-1889. 1895 erhöll han avsked från professuren. I sin vetenskapliga verksamhet arbetade han med bl. a. molybdenklorider och tantalsyror men hans främsta arbetsfält kom att bli mineralogien.

Johan Blomstrand och Severina Rodhe hade också tre döttrar. Den äldsta Wilhelmina (1819-1869) gifte sig med Peter Erland Oseen, kyrkoherde i Hestra och därefter i Villstad. Den andra Severina Petronella (1821-1846) dog ung. Den tredje Eva Charlotta (1828-1897) reste 1859 till Sydindien där hon gifte sig med missionären Sven Rydén f. Andreasson (1825-1866), vilken hade vuxit upp i Påbo, Hestra socken som son till en hemmansägare. Sven Rydén prästvigdes för missionen 1855 i Lund och efter språkstudier i Leipzig samtidigt med Anders Blomstrand invigdes både han och denne i juni 1857 till missionärer. Efter ett kort besök i Sverige samma år for de båda ut till Indien. På grund av sjukdom återvände Sven Rydén 1862 till Sverige, varvid hans hustru medföljde. På hösten 1864 befann de sig åter i Indien. Då Sven Rydén åter insjuknade avreste de på nytt mot hemlandet i februari 1866. Vid ankomsten till London lades han in på sjukhus där han avled. Eva Charlotta Rydén f. Blomstrand bodde därefter hos sin mor i Växjö, där även systern Wilhelminas barn bodde under sin skolgång. I oktober 1867 flyttade Severina Blomstrand f. Rodhe (1797-1890) och dottern Eva Charlotta Rydén f. Blomstrand till sonen respektive brodern Christian Wilhelm Blomstrand i Lund. Det Blomstrandska hemmet i Lund blev därmed det ena av släkterna Blomstrands och Oseens två centra. Här bodde barnen Oseen från prästhemmet i Villstad under studieåren i Lund och hit lämnade missionär Anders Blomstrand och hans hustru sin son Johan Theodor Severin Blomstrand och hans hustru sin son Johan Theodor Severin Blomstrand (1860-1921) för skolgång.

I äktenskapet mellan Peter Erland Oseen och Wilhelmina Blomstrand föddes åtta barn. Peter Johan Oseen (1843-1922) blev 1869 adjunkt i latin, grekiska och svenska vid Jönköpings högre allmänna läroverk. Bengt Wilhelm Oseen (1846-1867) som dog under studieåren var en intresserad botanist. Flera barn dog tidigt: Severina Ulrika Oseen (1851-1872), Oscar Fredrik Oseen (1853-1854), Paul Edvard Oseen (1858-1871) och Helena Maria Oseen (1863-1876). Daniel Oscar Fredrik Oseen (1855-1923) uppehöll efter studier i Lund vikariat som lektor i Växjö och Härnösand och var 1903-1916 vakanskomminister i Pjätteryd i Växjö stift. Anders Theodor Oseen (1849-1907) var klassiker och utnämndes efter kortare tjänstgöring som lärare i Karlshamn till adjunkt vid högre allmänna läroverket i Lund 1874. Han var rektor vid läroverket i Ängelholm 1886-1896 och därefter vid läroverket i Karlshamn. Anders Theodor Oseen gifte sig med Elisabeth Ulrika (Betty) Hyltén-Cavallius (1850-1944) och i deras äktenskap föddes bl. a. Carl Wilhelm Oseen (1879-1944), som också han till en början under studierna i Lund bodde i det Blomstrandska hemmet. Han blev docent i matematik 1902, var t.f. professor i matematik 1904-1906 och i fysik 1907-1909, allt i Lund. 1909-1933 var han professor i mekanik och matematisk fysik vid Uppsala universitet. 1933 utnämndes han till föreståndare för den teoretisk-fysiska avdelningen för Vetenskapsakademiens nobelinstitut i Stockholm. I Svenska fysikersamfundet var han ordförande under flera år och redaktör för deras årsbok Kosmos 1921-1924. 1921 blev han medlem av Vetenskapsakademien och tillhörde dess nobelkommitté för fysik från 1922, en tid som ordförande. 1933 blev han ledamot av Svenska nationalkommittén för fysik och 1934 av Ingenjörsvetenskapsakademien. Han var dessutom ledamot av flera utländska lärda samfund. Hans insatser inom den matematiska fysiken var banbryt- ande. Hans arbeten spänner över ett vitt fält och till problem som han behandlat hör partiella differentialekvationer, potential- och randvärdeproblem, hydrodynamiska problem, "flytande kristaller" och tidvattenproblemet. Han har dessutom skrivit avhandlingar i optik och ägnat sig åt relativitetsteori och kvantmekanik. Carl Wilhelm Oseen var gift med Klara Charlotta Strandmark (1879-1943), dotter till folkhögskoleföreståndaren vid Katrineberg i Halland Johan Edvard Strandmark (1845-1925) och Alida Wilhelmina Ewert (1842- ).

Övriga barn i äktenskapet mellan Anders Theodor Oseen och Elisabeth Ulrika (Betty) Hyltén-Cavallius var dottern Gunborg (1876-1940) gift med baningenjören Aug. Åhslund i Uppsala, sonen Arvid (1877-1912) som efter studier i Lund blev läroverksadjunkt i Örebro, dottern Gertrud Severina Elisabeth (1881-1954) postexpeditör i Sala, dottern Signhild Wendela Charlotta (Ninne) (1884-1956) som gifte sig med Baselmissionären Friedrich Fritz och arbetade i Kina, samt sonen Knut Oskar Theodor (1885-1903) som dog som student.

Släkterna Blomstrand och Oseen har haft två centra, ett i det Blomstrandska hemmet i Lund och ett i den Oseenska i Villstad. I anslutning härtill har släktarkivet vuxit fram. Severina Blomstrand f. Rodhe har vid flyttningen till Lund 1867 medfört de papper och handlingar som samlats i hemmet i Växjö och i Lund har tillförts sonen Christian Wilhelm Blomstrands papper samt handlingar hörande till dottern Eva Charlotta Rydén f. Blomstrand, vilken också ditfört sin make Sven Rydéns efterelämnade papper. Då sonsonen Johan Theodor Severin Blomstrand under studieåren bodde i detta hem lades en del av hans papper från denna tid till arkivet.



Efter professor Blomstrands död 1897 har denna del av släktarkivet kommit i Anders Theodor Oseens ägo och efter dennes död 1907 har den överförts till professor Carl Wilhelm Oseen. Från denna del av släktarkivet,
emanerande från det Blomstrandska hemmet i Lund, har två delar frånskiljts, nämligen:
1. större delen av professor Christian Wilhelm Blomstrands vetenskapliga korrespondens, som år 1904 av
Anders Theodor Oseen överlämnats till Lunds universitetsbibliotek och där ordnats och förtecknats
omkring år 1920. Denna korrespondens gäller åren 1869-1897 och har indelats i en svensk och en
utländsk samling. I den förra finns ca 400 brev till Blomstrand och i den senare ca 200. Dessutom
ingår däri 27 koncept till svar. En redogörelse för denna brevsamling ingår i "Christian Wilhelm
Blomstrand 1826 20/10 1926. Minnesskrift utgifven af Kemiska föreningen i Lund".
Denna skrift återfinns i volym D:3.
2. professor Christian Wilhelm Blomstrands handlingar rörande Spetsbergsexpeditionen 1861 i vilken han deltog.
Dessa överlämnades av professor Carl Wilhelm Oseen år 1940 till Vetenskapsakademien. De omfattar
dagbok, akvareller och teckningar samt ett mindre antal brev som Blomstrand mottog under expeditionen.
Överlämnandet och omständigheterna kring detsamma omnämns i Stockholms-Tidningen och Svenska
Dagbladet 1940 26/4, vilka återfinns i arkivförteckningen under signum C och placerats i volym B IV:1.

Till det Oseenska hemmet i Villstad har Peter Erland Oseen medfört en del handlingar som samlats i hans släkt. Sedan hans hustru Wilhelmina f. Blomstrand avlidit 1869 ingick han ett andra äktenskap med Anna Charlotta Ulrika Planting-Gyllenbåga (1837-1904), vilken efter sin makes död bodde kvar i Villstad. Peter Erland Oseens barn och barnbarn höll även därefter kontakten med Villstad, där de innehade A.B. Villstads Klockaregård, senare Villstads Brunn & Badanstalt u.p.a. Även denna del av släktarkivet har kommit i professor Carl Wilhelm Oseens ägo, och efter hans och hans hustrus död har såväl dessa handlingar som de från det Blomstrandska hemmet i Lund övergått till professor Oseens son Jurd Oseen. En följd av arkivets bildningssätt är att handlingar rörande flera släktmedlemmar främst rör den tid de var kvar i föräldrahemmet och att de som främst bidragit till detta släktarkiv är Severina Blomstrand f. Rodhe (1797-1890), Christian Wilhelm Blomstrand (1826-1897), Eva Charlotta Rydén f. Blomstrand (1828-1897), Wihelmina Oseen f. Blomstrand (1819-1869) samt Carl Wilhelm Oseen (1879-1944).

Släktarkivet omfattar ca 3 hyllmeter varav 2/3 utgör brev, adresserade till 26 olika medlemmar av släkterna Blomstrand och Oseen samt till, enstaka, andra personer. Brevskrivarregistret upptar mer än 700 namn. För att identifiera brevskrivare och adressater har det varit nödvändigt att uppgöra omfattande antavlor. På dessa har adressaterna utmärkts särskilt. Förutom de handlingar som ingår i arkivet, brev (signum A), genealogiska och biografiska anteckningar (volym C:4) och tryckta likpredikningar och minnestal samt skrifter av genealogisk och biografisk karaktär (volym D:3), har för identifieringen använts tillgängliga genealogiska och biografiska verk som SBL, Svenska män och kvinnor, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Svenska ättartal, Genealogisk översikt över de ofrälse Bagge-släkterna i Sverige, Lovisa Maria Hjelms ättlingar 1772-1971 (förf. Pehr Henrik Törngren), herdaminne, främst Växjö stifts, matriklar av alla slag, speciellt nationsmatriklar och Vem är det, samt handlingar ur kyrkoarkiv och Svensk uppslagsbok. Ett fåtal brevskrivare och adressater har inte kunnat identifieras.

Den i arkivet ingående brevsamlingen är med undantag av breven till professor Carl Wilhelm Oseen av främst personlig art och ger en bild av sättet att leva och tänka i den miljö som är företrädd. Intrycken förstärks genom mängden av samtidiga brevskrivare och adressater. Allmänt bör Växjöanknytningen framhållas. Livet till vardag och fest där från 1820-1860-talet belyses och en mängd personer från staden passerar revy. Även för senare delen av 1800-talet finns mycket att hämta eftersom familjen Blomstrand höll kontakten med vännerna där även efter avflyttningen från staden. Mera speciella företeelser som återspeglas är skandinavismen i den lundensiska studentvärlden, den kyrkliga fromheten i Småland och den från Lunds missionssällskap utgående missions- verksamheten. Eftersom svensk mission i främmande världsdelar upptogs först på 1830-talet och då organiserad som understödjande verksamhet till utländska missionsorganisationer, är de missionärsbrev som ingår i arkivet av förhållandevis tidigt datum. Förutom från Anders Blomstrand, hans hustru Margaretha Eleonora Fridolina Blomstrand f. Kelber, Eva Charlotta Rydén f. Blomstrand och hennes make Sven Rydén återfinns brev från missionärerna Carolina Severina Ouchterlony f. Kuylenstierna (1838-1883), vilkens familj flitigt umgicks med familjen Blomstrand, och hennes make Carl Alexander Ouchterlony (1826-1889) samt från flera tyska missionärer på samma missionsfält i Indien. Från 1890-talet föreligger brev från Johan Theodor Severin Blomstrand, som 1893-1914 var missionär i Sydindien, och från 1920- och 1930-talen brev från missionärsparet Fritz i Kina, hustrun född Oseen. Överhuvud speglar brevsamlingen de många svenska, tyska och engelska kontakter man fick genom missions- intresset. De brev till och från professor Christian Wilhelm Blomstrand som ingår i detta arkiv är företrädesvis personlig korresondens men en del berör hans vetenskapliga verksamhet. Sålunda ingår begäran om undersökningar av mineraler från olika fynd och korrespondens rörande en brännvinsundersökning (om den senare se Win & Spirituosa Aktiebolaget samt Alb. Werner Cronqvist). Därjämte ingår enstaka brev från svenska och utländska vetenskapsmän, vars brev i övrigt tillhör den del av Christian Wilhelm Blomstrands korrespondens som förvaras i Lunds universitetsbibliotek. Breven till professor Carl Wilhelm Oseen speglar däremot till övervägande delen hans vetenskapliga verksamhet. Det rör sig inte om större samlingar brev från en och samma person; endast i undantagsfall mer än tio stycken. Han hade livliga internationella kontakter och till de utländska vetenskapsmän han korresponderade med hör den norske fysikern och meteorologen Wilhelm Bjerknes, den danske atomfysikern och nobelpristagaren Niels Bohr, de tyska fysikerna Max Born, Arnold Sommerfeld och Wilhelm Wien, professorn vid institutet för radiumforskning i Wien Stefan Meyer och professorn i tillämpad mekanik i Göttingen Ludvig Prandtl. Till de svenska brevskrivarna hör bl. a. följande vetenskapsmän: fysikprofessorn Gudmund Borelius, professorn i mekanik Hilding Faxén, professorn i fysiologisk och fysikalisk optik Allvar Gullstrand, professorn i fysiologisk och fysikalisk optik Allvar Gullstrand, professorn i matematik och mekanik, senare hydromekanik, Einar Hogner, fysikern Ragnar Holm, professorn och agrikulturkemisten Henrik Söderbaum och nobelpristagaren i fysik Manne Siegbahn.
I Oseenska släktarkivet förvaras några brev till Anders Yman (1803-1831). Yman var bondson från Öja utanför Växjö, Johan Blomstrands hemtrakter, studerade i Uppsala och promoverades 1830. Understödd av kronprins Oskar reste han utomlands för sin hälsas skull. Han utnämndes till kastellan vid prinsens slott nära Bologna men avled 1831. Av breven framgår hans nära umgänge med familjen Blomstrand i Växjö.

I brevskrivarregistret anges till vilka olika adressater en och samma person skrivit, hur många brev var och en av adressaterna erhållit och inom vilken tidsperiod. Eftersom arkivet rör så många personer från olika tidsperioder och från olika kretsar, har i den mån uppgifter stått att finna för brevskrivarna angivits födelse- och dödsår och slutlig titel. Kvinnor har registrerats under sitt efternamn som gifta, om det är känt. Hänvisning sker från efternamnet som ogift, i den mån detta gått att få reda på. I brevskrivarregistret ingår inte de hälsningar av större eller mindre omfång som en person skrivit på en annan persons brev. Dessa hälsningar eller delar av brev framgår dock av arkivförteckningen.

Förutom brev ingår i arkivet vissa koncept och manuskript. Hit hör enstaka brevkoncept, dagboksanteckningar, dock ej i större format, varav några av Sven Rydén 1864-1865 delvis förda i Indien, predikningar och predikoutkast samt koncept till tal och föreläsningar. Bland de senare ingår föreläsningsmanuskript av Christian Wilhelm Blomstrand och koncept till ett föredrag av Carl Wilhem Oseen.

Till de handlingar som ämnesordnats hör dikter från 1700- och 1800-talen, varav många tillfällighetsdikter, anteckningar från lektioner och föreläsningar, Bengt Wilhelm Oseens (1846-1867) förteckningar över växter, genealogiska och biografiska anteckningar, bouppteckningar och arvskiften, förmynderskapshandlingar, betyg, intyg, handlingar rörande tjänstledighet och förordnanden, handlingar rörande julfester, minnesfester och promotioner samt vissa smärre räkenskaper.

Slutligen innehåller arkivet tryck: särtryck av arbeten av Carl Wilhelm Oseen samt naturvetenskapliga artiklar varav flera dedicerade till honom, enstaka skolredogörelser, t.ex. för Växjö gymnasium 1823 och 1825, avhandlingar och teser från perioden 1744-1887, varav de flesta med någon släktmedlem som preses eller respondent, en samling likpredikningar, minnestal och skrifter av genealogisk och biografisk karaktär, omfattande tiden 1725-1946, bl.a. behandlande släkterna Cavallius och Wickelgren, samt dikter. Dikterna är alla småtryck, de flesta tillfällighetsdikter av olika slag. Bland dem ingår Esaias Tegnérs Epilog vid magisterpromotionen i Lund 1820 egenhändigt dedicerad till Johan Blomstrand, Vid Johan Lundblads minnesfest den 22 november 1822 och Epilog vid jubelfesten på Vexjö gymnasium den 12 juni 1843, också de av Tegnér.

De äldsta trycken är Antidotum adversus tentationes omnis generis tryckt 1599 och Oratio synodalis . . ., tryckt 1620, den senare med Kalmarbiskopen Jonas Birgeri Rhotovius som författare.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Blomstrand. Släktarkiv
Oseen. Släktarkiv
Rappe.
Rodhe.
Rydén. Släktarkiv
Tegnér, Esaias.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2013-08-27 10:23:05